Värö går från batchkokeri till kontinuerligt kokeri med ImpBin och kokare. Produktionen ökar till ton blekt långfibermassa och 1,6 TWh

Transkript

1 Värö går från batchkokeri till kontinuerligt kokeri med ImpBin och kokare. Produktionen ökar till ton blekt långfibermassa och 1,6 TWh energi. 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

2 Södra Cell Värö Södra tar stort språng och slår samtidigt rekord i Värö I Södra Cell Värö pågår just nu fyramiljardersprojektet som ska lyfta produktionen från ton till ton blekt långfibermassa och göra Värö till en världens största tillverkare av barrsulfatmassa. BRUKSREPORTAGE Sören Back, soren.back@sbkommunikation.se Vi är ett kombinat tillsammans med Värösågen, som är ett av Sveriges två största sågverk, säger Jonas Eriksson, platschef Södra Cell Värö. Vi tar hand om all bark, flis och sågspån från dem och levererar el, värme och vatten tillbaka. Barken bränner vi i barkpannan, eller torkar och säljer som biobränsle, flisen tillverkar vi en stark massa av och spånet eldar vi mesaugnen med samt tillverkar pellets av. Hela kombinatet blir därför mycket energieffektivt. Här i Värö finns också Södra Skog Region Väst och Södra Innovation och tillsammans har alla företagen cirka 650 anställda. Värö är Södras yngsta bruk och byggdes åren 1970 till 1972 när det togs i drift. Avsikten var redan från början att det skulle bli en såg i anslutning till massabruket och 1974 kördes sågen igång och hade en kapacitet på m 3 sågat virke. År 2009 påbörjades en förstudie till en ny såg, vilket resulterade i att en så gott som ny såg i Adelebsen i Niedersachsen i Tyskland, köptes, monterades ner och uppfördes i Värö. Den nya sågen kördes igång 2011 och har idag en kapacitet på m 3 sågat virke. Produktionen är konstruktionsträ till 80 procent av gran och till 20 procent av tall. I sågen finns också ett hyvleri. Massabruket byggdes från början som ett enlinje-bruk med batchkokeri för blekt långfibermassa. Sedan starten har tallolja levererats och den går idag till SunPine i Piteå för tillverkning av biodiesel. Värö har blivit allt mer energieffektivt och sedan 2001 levereras fjärrvärme till Varberg. Sedan 2007 sker leveranser av grön el till nätet och från 2010 levereras torkad bark till fjärrvärmeanläggningar i Mälardalen. Vit pellets tillverkas också och sammantaget har energi i olika former blivit en stor produkt. De externa energileveranserna motsvarar idag ca 0,9 TWh och kommer, när investeringarna är klara, att vara 1,6 TWh. Motiven till att Södra nu gör denna stora investering är flera, berättar Jonas Eriksson. Skogen växer som aldrig förr. Det sker förändringar av virkesbalansen i vårt medlemsområde, ett område som sträcker sig från en linje Dalsland Östergötland och söderut. Under de senaste Södra Cell Värö Platschef: Jonas Eriksson Vedförbrukning efter utbyggnad: 3,5 miljoner m 3 fub. Produktionskapacitet efter utbyggnad: ton långfibermassa. Varumärken: Södra Blue, Södra Black, Södra Green Energileveranser totalt: 1,6 TWh Antal anställda: 350 åren har bland annat vårt massabruk i Tofte stängts och Kvarnsveden, Braviken samt Hylte har stängt fyra tidningsmaskiner tillsammans. Det skapar ett överskott av virke som späds på av inflöde från Norge och allt tillsammans riskerar att pressa ner virkespriserna för våra medlemmar. Södra har ändamålsparagrafen som säger att industrin är skyldig att ta emot medlemmarnas, det vill SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 Jonas Eriksson kollar läget med två processtekniker i pappsalen. Jag är med i projektorganisationen samtidigt som jag jobbar i produktionen, berättar Magnus Heimroth, processtekniker i återvinningen. Här tillsammans med Jonas Eriksson. Hans Andersson och Anders Stavhagen diskuterar elfrågor i projektet. En grupp processtekniker av många som är involverade i Värös expansion. Karl-Johan Öjersson och Dick Nilsson arbetar normalt som processtekniker på torkmaskinen men ingår nu i projektorganisationen. Jag var tidigare med i mesaugnsprojektet, säger Christofer Karlsson. Det var stressigt men det gav mycket att få vara med och påverka. 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr Flisfabriken får två renserilinjer. säga våra ägares, virke. Därför finns det ett behov av utökad massakapacitet som kan suga upp det överskott som kommer. Dessutom växer marknaden för långfibermassa och vi vill växa med våra kunder. Genom denna investering stärker vi också brukets långsiktiga konkurrenskraft. Värö kommer att kunna ta hand om den ökande tillgången på tall- och granvirke. Givetvis vill vi komma igång så fort som möjligt och därför har vi tryckt ihop projekttiden. Istället för att börja med en projekttid, fortsätta med en byggtid och avsluta med installation av all utrustning så sker alltsammans överlappande med löpande korrigeringar. Vi bygger samtidigt som fabriken körs, även med byggnationer och montage mitt bland nuvarande produktionsutrustning. På flera håll blir det naturligtvis besvärligt men fördelen är att det koncentreras till en kortare tid. Detta arbetssätt kräver stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Att få ett nytt miljötillstånd kan vara en utdragen procedur men vi upplever att det gått mycket bra och att vi har ett bra samarbete med myndigheter, länsstyrelse och kommun. Det tillstånd vi nu har fått är på ton massa, så vi har lite marginal uppåt. Vi håller fortfarande fast vid enlinje-principen och vi vill ha stora maskiner men få, fortsätter Jonas Eriksson. De investeringar vi gjort sedan 2002 har alla skett med tanke på att klara en framtida utbyggnad. Sodapannan är sedan 2002 och köptes utbyggbar, vilket är en förutsättning för dagens projekt eftersom det knappast hade blivit av om vi hade behövt en ny sodapanna också. Sodapannan byggs nu ut och förses med en tredje rökgaslinje. År 2009 togs en ny indunstning i drift och den gjordes så att plats och inkopplingsmöjligheter fanns för fler indunstningsapparater, säger Hans Andersson, projektchef. Därför kan vi enkelt ansluta de fyra extra apparater som nu byggts för den nya linjen. En ny mesaugn togs i drift 2012 och klarar den kommande massakapaciteten, så den biten är redan klar. I kausticeringen har vi satt in och tagit i drift ett nytt vitlutsfilter. Vår turbin är sedan 2007 och nu kompletterar vi med

4 Hans Andersson tittar på rotordelen i den nya turbinen. en kondenssturbin som kommer att öka produktionen av grön el. För att inte behöva ta in mer vatten trots en kraftig produktionsökning bygger vi ett kyltorn för att kyla kondensat. Vi går ifrån principen om en linje på två ställen i den nya fabriken. I flisfabriken byggs en helt ny renserilinje för att klara den nya kapaciteten. Här kommer vi att köra två linjer, den gamla och den nya. Flistransportören mellan flisfabrik och kokeri är 1,1 km lång. Vi har för närvarande ett batchkokeri med tio kokare men går nu över till ett kontinuerligt kokeri med en s.k. ImpBin på m 3. Kokaren blir världens största barrsulfatkokare, tills den i Äänekoski kör igång, och är 62 meter hög, rymmer m 3 och har en invändig diameter på 10,3 meter. Blåstanken rymmer m 3 och luttanken m 3. Eftersom vi går från ett batchkokeri till ett kontinuerligt har vi köpt en simulator för utbildning av all kokeripersonal, vilket har varit mycket värdefullt. Fyra av de fem tvättpressarna har redan kunnat byggas då de står på ytor som frigjorts vid andra, tidigare investeringar. Bruket har sedan tidigare dubbla syrgassteg och trycksatt peroxidsteg i blekeriet. Hela massaproduktionen är idag TCF men även ECF-massa kommer att kunna tillverkas. Därför behålls alla blektorn men kompletteras för att även kunna köra ECF-massa från 2017 när klordioxidfabriken byggts färdig. Vi har flingtork sedan förut och torkmaskinen från starten av massafabriken är fortfarande i drift, säger Jonas Eriksson. Av den existerande torkmaskinen behålls endast suglådor och foilslådor, ånglåda med tillhörande suglåda samt en skopress medan resten byts ut. Maskinen får en ny inloppslåda, ett nytt viraparti med övervira för avvattning uppåt. Befintlig skopress behålls och en ny skopress samt en ny kombipress ersätter första och andra press. Banbredden kommer fortsatt vara 6 meter men banhastigheten ökar. Spetsföringen blir automatisk fram till sax. De externa energileveranserna kommer, när investeringarna är klara, att vara 1,6 TWh. För att under den relativt korta stopptiden göra det möjligt att i stort sett byta ut hela torkmaskinen byggs redan nu fläkttorken upp i åtta sektioner utanför pappsalen i skydd av ett stort tält. Varje sektion är 16,4 meter hög och väger 180 ton och tar två till tre veckor att montera. När det gamla torkpartiet rivits ut kommer ytterväggen att tas bort i sektioner och de nya torkpartidelarna att skjutas in och sättas ihop till ett fläkttorkparti. I det nya torkpartiet torkas massabanan från bägge sidor vilket ökar torkkapaciteten. Det andra stället i processen där vi dubblerar är den biologiska externreningen, vilken kommer att bestå av två parallella linjer. Från bioreningen går det renade avloppet ut i en fem kilometer lång tub som har dysor den sista kilometern ut i Kattegatt. Där tuben slutar är vattendjupet 16 meter och strömt. Förutom våra egna anställda har vi nu mellan och externa entreprenörer och leverantörer inne i bruket, säger Hans Andersson. Det ställer stora krav på arbetssäker- SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete består av många delar såsom ett fysiskt rum, uppföljning, utbildning och övning. heten så det är en mycket högt prioriterad fråga hos oss. Vi följer upp alla inrapporterade riskobservationer, tillbud, olycksfall och incidenter med egendom och säkerhet. Hittills har vi haft en allvarlig olycka, men i övrigt har det bara varit småsaker. För att skapa respekt för nykterhet på jobbet har vi vid flera tillfällen haft alkoholkontroller vid inpassering. Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete består av många delar såsom ett fysiskt rum, uppföljning, utbildning och övning. När vi säger fysiskt rum menar vi åtta arbetsmiljöbodar som är utplacerade över hela bruket. Eftersom det är rörigt på många håll med produktion, byggen och installation samtidigt används dessa bodar till samlingar och här finns all information tillgänglig. Det är mycket som händer samtidigt här och då är dessa arbetsmiljöbodar guld värda, säger Hanna Nilsson, NCC och blockchef för En av åtta enheter som ska byggas ihop till torkmaskinens torkskåp. I skydd av ett jättetält byggs enheterna till torkskåpet. byggarbetena i massafabriken med ansvar för personer. Här kan vi tillsammans med driften ha gemensam arbetsberedning och besluta vad som ska göras och när. I boden startar alla skyddsronder med genomgång innan själva ronden görs. All information finns samlad på en plats och här är det tyst, vilket underlättar alla diskussioner. Vi har en tradition här på Värö att involvera produktionspersonal på alla nivåer i våra investeringsprojekt, vilket vi också gör den här gången, betonar Jonas Eriksson. Att engagera många i projektet är naturligtvis en påfrestning på organisationen, men vi får igen det genom att lösningarna blir bättre, samtidigt som personalen utvecklas när de får ta större ansvar. Alla är vi medarbetare och delaktighet i det som händer är otroligt viktigt. Trots detta har vi slagit produktionsrekord både 2014 och 2015, vilket är en fantastisk prestation av alla inblandade. 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

6 Kokaren och ImpBin under uppbyggnad. Kokaren blir världens största barrsulfatkokare, tills den i Äänekoski kör igång. Alla som finns i projektorganisationen har placerats i en särskild byggnad och har på så vis en närhet till varandra. Jag är med i projektorganisationen samtidigt som jag jobbar i produktionen, berättar Magnus Heimroth, processtekniker i återvinningen. Jag jobbar måndag till onsdag i projektet och resten av tiden i produktionen. Man lär sig mycket om projektarbete och får samarbeta med andra avdelningar. Jag kan processen och kan därför tycka till och bidra med mycket. Efter att uppstarten är klar i höst kommer jag att gå tillbaka till min vanliga befattning. Anders Stavhagen är övergripande projektledare för att elnätet ska fungera. Det omfattar bland annat att se till att allt har samma elstandard och att koordinera inköp av elutrustning. Jag har varit med på hela resan, från kalkyl till färdigt projekt. Det är mycket folk att ta hänsyn till under projektet, inte minst för att så många inte är vana med platsen. Det är mycket intressant eftersom vi skapar något nytt och det är givande att träffa så mycket nytt folk. En sak som gäller alla projekt, även detta, är att det blir aldrig som man tänkt sig, men det blir bra ändå! Karl-Johan Öjersson och Dick Nilsson arbetar normalt som processtekniker på torkmaskinen men ingår nu i projektorganisationen. Vi programmerar och testar processbilder tillsammans med Valmet. Alla operatörer involveras genom att vi informerar dem och samlar upp deras kommentarer så att allt ska bli så bra som möjligt när vi kör igång. Jag var tidigare med i mesaugnsprojektet, säger Christofer Karlsson. Det var stressigt men det gav mycket att få vara med och påverka. Alla operatörer är viktiga och vi har en unik kunskap och driftserfarenhet som inte kan köpas för pengar. Därför det är viktigt att den kunskapen tas tillvara i varje projekt. Jag måste också säga att samarbetet med leverantörerna fungerar väl. I maj stoppar vi massabruket och då kommer inkoppling av alla nya enheter att ske, rivning av den gamla torkmaskinen och installation av den nya och så vidare. Efter ett fem veckor långt stopp så startar vi upp den nya massafabriken i mitten av juni. Under stopperioden kommer ca externa personer att finnas på plats för att allt ska hinnas med. När vi kört igång börjat intrimningen av de olika processdelarna och sen styr vi mot ton blekt långfibermassa med vårt nya bruk, slutar Jonas Eriksson. n Värö bygger ut indunstningen med ytterligare fyra apparater. SPCI/Svensk Papperstidning Nr