Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post telefon eller

Transkript

1 Göteborg Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdagen den 17 november, kl , Göteborgs Hamn, Emigrantvägen 2B, Stigbergskajen i Majorna. Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Information från Länsstyrelsen Dick Hedman, Länsstyrelsen 4. Information från Västkuststiftelsen Roland Olin, Västkuststiftelsen 5. Inför verksamhetsinriktning och budget 2013 Pia Arnesson, Svante Sjöstedt, GR 6. Arbetet med regional materialförsörjningsplan Joanna Friberg, GR 7. Transportstrategi 20XX? Anita Rynvall Mårtensson, GR 8. Kollektivtrafikorganisationen kring VGR Ylva Löf, GR 9. Förslag till yttrande över Utställning av fördjupad översiktsplan för centrala Partille (Beslutsärende - handling bifogas) 10. Förslag till yttrande över Översiktsplan för Härryda 2012 Utställning (Beslutsärende handling bifogas) 11. Förslag till yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Fässbergsdalen, utställning (Beslutsärende - handling bifogas) 12. Förslag till sammanträdestider 2012 (Beslutsärende Handling bifogas) 13. Rapport från pågående uppdrag 14. Övriga frågor 15. Nästa sammanträde Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon eller Bifogas: Föregående protokoll Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

2 Owe Nilsson/Martin Wannholt Ordförande / Vice ordf Georgia Larsson Sekreterare i styrgruppen

3 Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Inför verksamhetsinriktning och budget 2013 Kansliet har påbörjat arbetet med verksamhetsinriktning och budget inför verksamhetsåret Information ges i bilagda promemoria samt vid presentationer på sammanträdet. Diskussionen vid sammanträdet kommer att läggas till grund förr verksamhetsinriktning och budget Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna diskussionen Göteborg Ylva Löf /Pia Arnessonn

4 Styrgruppsärende Promemoria Pia Arnesson Joanna Friberg Svante Sjöstedt Inför verksamhetsinriktning och budget 2013 diskussionsunderlag Styrgruppen har i verksamhetsinriktningen för 2012 pekat ut följande strategiska frågor/områden: transportinfrastruktur, bostadsbyggande, näringsliv, grön- och blåstruktur, kretslopp, luft- och miljövårdsarbete och vattenvård och vattenförsörjning. Styrgruppen har understrukit att a i allt arbete ska klimat- och sårbarhetsaspekterna beaktas. Vid sammanträdet gavs styrgruppen möjlighet att lyfta upp ochh diskutera strategiska frågor inför arbetet med verksamhetsinriktning och budget 2013 utifrån följande frågeställningar: Vill styrgruppen inför 2013 stärkaa positionenn i något avseende inomm nu utpekade verksamhetsområden? Vilka framtida utmaningar ser styrgruppen? Frågan kring behovet av en framtida regional materialförsörjningsplan kvarstår. Hur kan styrgruppen arbeta så att strukturbilden hålls levande, d v s utvecklas och fördjupas? Styrgruppens diskussion rörde bland annat vikten av att utveckla strukturbilden med fokus på blå- och grönstruktur. Vidare konstaterades det att frågan omm en regional materialförsörjningsplan måste följas upp. Frågor som kom upp var om vi kan strukturera om arbetet ytterligare utifrån ett kort respektive långtt tidsperspektiv? Ska vi ha olika fokusområden från år till år? Är det möjligt att harmonisera översiktsplanernas tidshorisonter mellan medlemskommunerna? Det beslutades att kansliet till kommandee sammanträde presenterar förslag på hur vi kan utveckla arbetet med de gröna kilarna och materialförsörjnings- redovisas i separat planen. Fortsatt hantering av frågan om regional materialförsörjning ärende. 1

5 Arbete med regional grönstruktur inför verksamhetsinriktning 2013 I styrgruppens diskussion framkom ett behov av att utveckla strukturbildenn med fokus på blå- och grönstruktur och kansliet fick i uppdrag att a ta fram ett förslag på hur vi kan utveckla arbetet medd de gröna kilarna. På sammanträdet kommer information ges om tidigare arbete i GR, G liksom m erfarenheter från arbetet med regional r grönstruktur i Stockholmsregionen och Region Skåne. Frågeställningar attt diskutera: Styrgruppen vill inför 2013 initiera arbetet med grön- och blåstruktur i regionen med fokus på de gröna kilarna. Vad ska arbetett syfta till? Hur får medlemskommunerna störst nytta av ett sådant arbete? a Vilka typer av underlag, verktyg, principer m m kan stärka arbetet med att utveckla de gröna kilarna? Hur tar vi med oss lärdomar från arbetet med grönstrukturfrågor i t ex Stockholmsregionen och Region Skåne? Nuvarande verksamhet kopplad till budget Den verksamhet som sorterar under styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad omfattar i dagsläget (2011) en budget om totalt ca 18,4 mkr. Drygt 8,6 mkr utgörs av medlemspengar, vilket är en oförändradd tilldelningg jämfört med föregående år. Övriga intäkter tillkommer genom avtal a m m och finansierar bl a kalkningsverksamheten, administrationen av Göta älvs vattenvårdsförbund, Klimatinvesteringsprogrammet samt EU-projekt, vilket innebär att ca hälften av budgeten är uppbunden i alternativfinansierade projekt. På avdelningen arbetar idag 12 personer med en tjänstgöringsgrad på sammanlagt 10,75. Av dessa är ca 3,25 tjänster uppbundna i alternativfinansierade projekt. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna kan prioriteringar inomm styrgruppens ansvarsområde behöva göras. 2

6 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Arbete med regional materialförsörjning På styrgruppens sammanträde i maj 2011 beslutades att aktualisera behovett av en regional materialförsörjningsplan samt att lyfta frågan till förbundsstyrelsen. Under oktober/november genomförs en förstudie som belyser problemställningen tillsammans med övriga intressenter r såsom SGU, berörda länsstyrelser samt representanter från medlemsko mmuner. Resultatet av förstudien kommer att presenteras på sammanträdet och läggas till grund för fortsatt diskussion. Förstudien förväntas ge svar på, inkluderande men ej begränsatt till, följande frågor: Vad är syftet med en regional materialförsörjningsplan vilka har behov av den och hur ska s den användas? Vilka frågeställningar bör belysas?? Vilken typ av underlag behöver tas fram och bearbetas? Vilka aktörer bör vara inblandade,, och på vilket sätt? Vilket geografiskt område bör planen täcka? Vad är en rimlig tidplan för framtagande av en regional materialförsörjningsplan? Vad bedöms vara en ungefärlig kostnad för framtagande av en regional materialförsörjningsplan?? Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna diskussionen Göteborg Ylva Löf /Joanna Friberg

7 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Transportstrategi 20XX? Inom Göteborgsregionen har det genomförts ett antal processer som resulterat i olika dokument och ställningstaganden vilka på olika sätt berör resandet, transporter och transportsystemet i regionen. I bifogat dokument har en sammanställning gjorts som redovisar var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. Detta dokument utgör utgångspunkt för de inspel som gjorts och görs i aktuella planeringsprocesser. Utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. För att ha en beredskap inför transport- och infrastrukturplanering på längre sikt, bortom 2027, behöver en ny transportstrategi tas fram. Ett arbetsprogram för en sådan strategi föreslås tas fram och på dagens sammanträde ges möjlighet att diskutera vilka områden som strategin bör fokusera på. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna redovisning av dokumentet Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen, daterat , samt att utefter dagens diskussion ge kansliet i uppdrag att ta fram ett arbetsprogram för en ny transportstrategi Göteborg Ylva Löf /Anita Rynvall Mårtensson

8 Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen En del av aktualisering av Transportstrategin

9 Innehåll SAMMANSTÄLLNING AV... 1 GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN... 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 UTGÅNGSPUNKTER... 4 VISION, MÅL OCH STRATEGIER FÖR GÖTEBORGSREGIONEN... 4 NATIONELL OCH REGIONAL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET, Direktiv som öppnar upp för medfinansiering... 5 Västsvenska Paketet... 5 FLER UTMANINGAR FÖR TRANSPORTOMRÅDET... 6 TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA REGIONENS UTVECKLING OCH TILLVÄXT... 6 REGIONFÖRSTORING... 7 TILLGÄNGLIGHET TILL GÖTEBORGSREGIONENS KÄRNA OCH DELREGIONCENTRUM... 7 GÖTEBORGSREGIONENS ROLL SOM LOGISTIK- OCH TRANSPORTCENTRUM... 7 GÖTEBORGSREGIONENS NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONTAKTBEHOV... 8 GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING... 9 Ökad andel resor med kollektivtrafik... 9 Utvecklad järnvägstrafik SÄKERSTÄLLA DEN LANDBASERAD INFRASTRUKTUR TILL GÖTEBORGS HAMN EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGSYSTEMET FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET TILL LANDVETTER FLYGPLATS GÖTA ÄLV SKAPA BALANS MELLAN TRANSPORTLED OCH STADSUTVECKLING SLUTSATSER Dokumentet är framtaget av: Cecilia Kvist, Georgia Larsson och Anita Rynvall Mårtensson, GR 2

10 Bakgrund och syfte Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sedan 2002 genomfört en process med rådslag som bland annat resulterat i ett antal politiskt antagna dokument vilka stakar ut riktning och fokus för regionens framtida utveckling. Dessa dokument är: Uthållig tillväxt Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006) Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008) Vidare har det nationellt och regionalt genomförts en planeringsprocess vad det gäller inriktning och åtgärder i den långsiktiga planeringen av transportsystemet för perioden Inom ramarna för detta arbete har det särskilda infrastrukturpaket, Västsvenska paketet, vuxit fram. Ställningstaganden i ovan nämnda dokument och processer berör på olika sätt resandet, transporter och transportsystemet i regionen. Syftet med detta dokument är att utifrån dessa samlat redovisa var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. 3

11 Utgångspunkter Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen GR har i mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild/ vision som visar färdriktningen har slagits fast: Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utvecklingen ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling: Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst invånare per år Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum Kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till år 2020 Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst arbetsplatser och boende Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten Nationell och regional plan för transportsystemet, Planeringsarbetet med framtagandet av nya infrastrukturplaner för har genomförts av Trafikverket och regionerna i dialog med andra berörda aktörer. Västra Götalandsregionen (VGR) har lett arbetet med denna planering och de fyra kommunalförbunden, däribland GR, har varit aktiva parter. GR:s 4

12 förbundsstyrelse har drivit processen och tagit beslut som legat till grund för GR:s inspel till VGR. Både den nationella och den regionala infrastrukturplanen är transportslagsövergripande. Den nationella planen innefattar åtgärder/objekt på: järnväg- och vägnätet, flygplatser samt farleder och hamnar. Den regionala planen innefattar åtgärder i det regionala vägnätet, kollektivtrafiken, driftbidrag till icke-statliga flygplatser, säkerhets- och miljöåtgärder m.m. Direktiv som öppnar upp för medfinansiering Parallellt med planarbetet har Trafikverket intensivt arbetat med att se över möjligheterna till medfinansiering. Detta har resulterat i att den statliga finansieringsramen på 419 miljarder kronor har utökats och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras. Regeringens direktiv att efterlysa nya finansieringsformer samt en stark regional och lokal vilja att lösa Västsveriges infrastrukturbehov resulterade i det Västsvenska paketet och kompletterar därmed nationell och regional plan. Västsvenska Paketet Utgångspunkten för Västsvenska paketet är att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. En viktig del för att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt är att utveckla kollektivtrafiken, järnvägar och vägar. De enskilt största satsningarna är Västlänken, kollektivtrafikomställningar enligt K2020, Marieholmstunneln och ny Göta älvbro. Finansieringen av det Västsvenska paketet på 34 miljarder kronor består till 50 % av statliga medel och 50 % lokala och regionala medel. Införandet av trängselskatt står för den största delen av den regionala finansieringen, 14 miljarder kronor. Bakom avtalet om det västsvenska infrastrukturpaketet står Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland samt Trafikverket. GR har ställt sig bakom huvudprinciperna i avtalet och bekräftat att de ligger i linje med de mål och strategier som genom rådslagen lagts fast för GR:s utveckling. GR bidrar dock inte med egna medel. 5

13 Fler utmaningar för transportområdet I vår omvärld pågår det diskussioner och utredningar som troligen kommer att innebära utmaningar inom transportområdet och på flera sätt påverka oss. Några exempel är: Europeiska kommissionen har utarbetat en Vitbok om EU:s framtida transportpolitik med ett perspektiv till Kommissionen slår fast att transporter är viktiga för vår ekonomi och vårt samhälle. Det övergripande målet är att skapa ett system som stöder ekonomiska framsteg, ökar konkurrenskraften och erbjuder tjänster med hög kvalitet, samtidigt som resurserna används effektivare. Till 2050 ska utsläppen från transporterna minska med 60%. För att möta framtida utmaningar lyfter kommissionen fram fyra strategiska områden; ett enhetligt europeiskt transportområde, ny teknik och nya beteenden, modern infrastruktur och smart finansiering, samt arbeta internationellt (utanför EU). Nationellt och internationellt pågår också diskussioner om klimatförändringarnas betydelse och åtgärder för att bland annat minska utsläppen till luft. Transportsektorn har en nyckelroll för att nå uppsatta mål. Slutbetänkandet om ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen, och om processer och riktlinjer för medfinansiering har varit på remiss. Resultaten från denna utredning kommer att påverka framtida planeringsprocesser. Transportsystemet ska stödja regionens utveckling och tillväxt Göteborgsregionens transportsystem ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja regionens utveckling och tillväxt. De mål och strategier som är formulerade i Uthållig tillväxt, ställer krav på regionens transportsystem och infrastruktur. Transportsystemet ska klara trycket från en ökad befolkning och skapa förutsättningar för regionförstoring, stödja regionens behov av tillgänglighet till internationella kontakter och tillgodose behovet av god tillgänglighet till och från Göteborgs hamn. Detta skulle också kunna uttryckas som att transportsystemet ska stödja: Regionförstoring Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov 6

14 Regionförstoring Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Orust, Varberg och Falkenberg kommuner 1. När människor väljer att bo och arbeta på längre avstånd, ställer det stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen. Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt 2. GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion ska växa, dels genom framtida förtätning och dels genom regionförstoring. Regionförstoring förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och transportsystem. Regionförtätning kräver ett utökat bostadsbyggande med minst bostäder per år för att nå förbundsstyrelsens mål i Uthållig tillväxt. Goda kommunikationer skapar också bättre tillgänglighet till de högskolor och universitet som finns inom Västra Götalandsregionen, vilka har betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft. Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av de stora transportlederna och innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden har blivit en naturlig knutpunkt för svensk utrikeshandel. 1 SCB, Lokala arbetsmarknadsregioner Tillväxt i Göteborgsregionen, Business Region Göteborg. 7

15 Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav. Cirka en tredjedel av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn 3. Den transoceana direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess internationella tillgänglighet. I övrigt har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex. den största andelen av landets fordonsindustri. Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 20 % (2010) 4 av alla anställda i regionen. Turist- och besöksnäringen är en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen. För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål. GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen Den rådslagsprocess som genomförts inom GR och den långsiktiga planeringen av transportsystemet för perioden som GR deltagit i, har resulterat i ett antal politiskt antagna dokument och beslut. I detta avsnitt har dessa sammanställts. Var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet har sammanfattas i följande punkter: Hållbar samhällsplanering o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik Säkerställ den landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats Effektivare utnyttjande av vägsystemet 3 SCB/Sveriges Hamnar / Viktor Allgurén, Göteborgs Hamn 4 Foreign Owned Companies in Göteborg Region 2010, BRG 8

16 Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Hållbar samhällsplanering Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Om dagens trend fortsätter kommer antalet bilresor att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik, kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen. Samordnad trafik- och bebyggelseplanering är viktigt för att få en hållbar utveckling. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala bebyggelseplaneringen stödjer ett bostadsbyggande som sker i områden som kan försörjas med kollektivtrafik enligt intentionerna i K2020. Med kollektivtrafik som en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor. En bebyggelse i stationsnära lägen, knutpunkter, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av transportinfrastruktur. Politiskt ställningstagande: GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt Strukturbild för Göteborgsregionen som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering. Enligt överenskommelsen ska medlemskommunerna lokalt ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar. K förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april I K2020 sattes målet att kollektivtrafiken ska nå en marknadsandel på 40 % till år För att nå målet förutsätts bl a en samordning av markanvändning och kollektivtrafik. Ökad andel resor med kollektivtrafik För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik Det innebär att den resandeökning i persontrafiken som förväntas, måste ske med kollektivtrafik. 9

17 Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att dels kunna minska transportbehovet med bil och dels öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil. Hela-resanperspektivet I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter 5 ingår i den framtida struktur som skisseras i K2020. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i hela-resanperspektivet. Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa. Politiskt ställningstagande: GR är projektägare för projektet K2020 och har tillsammans med fem andra parter drivit projektet. Projektet har i olika delrapporter studerat hur kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40 %-iga målet. Under 2008 presenterades ett förslag till kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april I kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet. Fem huvudprinciper har lagts fast: - Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik - Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2009 ska förbundsdirektören i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av kollektivtrafikprogrammet, samt bevaka möjligheten att finansiera ett genomförande inom åtgärdsplaneringen. Genomförandeorganisationen har inte bildats. Investeringsbehovet för att nå ambitionen i K2020 täcks inte av nu gällande regional och nationell plan och de satsningar som görs i Västsvenska paketet. 5 I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. Knutpunkter och andra viktiga bytespunkter, underlagsrapport till K

18 Regionens kommuner har anammat tankarna i K2020 och arbetat fram lokala K2020. Utvecklad järnvägstrafik Enligt Strukturbilden ska en uthållig utveckling av Göteborgsregionen baseras på utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg. Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella och regionala tåg, samt pendel- och godståg. Detta ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet, som redan idag har kapacitetsproblem. Vidare är trafikering av järnvägsstråken en viktig fråga för regionens och kommunernas strategiska planering. Inte minst kommer dragning och trafikering av höghastighetsbanor, för Göteborgsregionens del Götalandsbanan, komma att påverka samhällsutbyggnaden. I Banverkets idéstudie SPÅR presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen. Enligt K2020:s trafikeringsprinciper utgör pendeltågslinjerna, tillsammans med vissa busslinjer, Kom-fortnätet. Tågtrafiken i de fem stråken ska ha hög turtäthet, vilket förutsätter ökad spårkapacitet. I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl. a. inom Europakorridoren och Den skandinaviska arenan 7. Politiskt ställningstagande: Göteborgsregionens utveckling ska säkras genom att kapaciteten i järnvägssystemet ökas. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Västlänken är en viktig del av detta. I K2020:s kollektivtrafikprogram utgör tågtrafiken en viktig del. Götalandsbanan ska vara utbyggd senast GR-engagemang: GR är medlem i föreningen Europakorridoren där bl. a. Götalandsbanan utgör 6 Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket m. fl Projektet Den Skandinaviska Arenan består i att öka samarbetet mellan Göteborg- Osloregionen och Öresundsregionen. 11

19 en sträcka. Europakorridoren arbetar för att få till stånd ett långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg. GR medverkar i det arbete som görs för att ta fram av en regional Tågstrategi. Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, både väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn. Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn. Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch. Göteborgs hamn har till följd av detta koncentrerat sig på containerhantering medan Varbergs och Uddevallas hamnar tar hand om torrbulk och styckegods. Politiskt ställningstagande: Göteborgs hamn ska vara en nationell strategisk godstransportnod och det är därför angeläget att transporterna till och från hamnen säkerställs genom att kapaciteten i järnvägssystemet och tillgängligheten för vägtrafiken ökas. GR - engagemang: GR bevakar godsfrågor bl a genom Gods 2030, som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR Effektivare utnyttjande av vägsystemet Vägtrafiksystemet utgörs av de nationella vägarna E6, E20, E45 och väg 40 och ett nät av lokala och regionala vägar. Dagens vägnät måste underhållas och vara trafiksäkert. Det finns sannolikt en potential för effektivisering av befintligt vägnät, vilket bör prövas innan nyinvesteringar görs. Exempel på effektiviseringar är trimningsåtgärder som körfältsutökning inom befintligt vägutrymme, trafikinformation och trafikledning. I rådslagsprocessen, som bland annat lett fram till Strukturbild för Göteborgsregionen, framkommer behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring tvärförbindelser mellan huvudstråken. Vilka tvärförbindelser som åsyftas har i dagsläget inte diskuterats. 12

20 Politiskt ställningstagande: Att fördjupa diskussionerna kring tvärförbindelser mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur sekundära strukturer. Investeringar i vägsystemet bör i första hand inriktas på att komplettera och balansera befintligt trafiksystem. Dessa investeringar motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. GR-engagemang GR deltar i DART 8 -samarbetet som är ett samarbete mellan offentliga aktörer kring intelligenta transportsystem (ITS). DART-gruppen utvecklar och implementerar ITS-tjänster för att stödja trafikanten och resenären före och under resan. DART är en del i Västsvenska paketet. Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd bättre tillgänglighet till resmål i Europa och övriga världen. Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg. Flygplatsen ska ansöka om nytt miljötillstånd för att utöka verksamheten 9. Ansökan ska lämnas in under Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet för passagerare till flygplatsen öka. Tåget kan då bli ett komplement till flyget på kortare sträckor. Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för tåg och restiden, där tågresan tar ca 2-3 timmar har tåget en stor marknadspotential DART Driftsättning av regional trafikinformatik 9 Det innebär bl. a. att utöka antalet flygrörelser från till KTH Järnvägsgrupp: Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget,

21 Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som Trafikverket betraktar som central för fraktflyget. Landvetter är regionens stora fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet. Politiskt ställningstagande: Landvetter flygplats har en nyckelroll för regionens utveckling. Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år. GR-engagemang: GR är medlem i ARC 11 och kan därigenom inhämta kunskap om förutsättningar för flygplatsregioners utveckling. GR deltar i en studie, inom ARC-samarbetet Surface Access, med syfte att undersöka hur utsläppen kan minskas kring flygplatserna, däribland personresorna till och från flygplatsen. Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Göta älv har stor betydelse för samhällsutvecklingen i regionen och hela Västsverige. Älven har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion och kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär. Ur regional synpunkt är det önskvärt att minimera barriäreffekterna och säkerställa utvecklingen av regionens kärna, sjöfartstrafiken samt andra gods- och trafikflöden i framtiden. Politiskt ställningstagande: Göta älvs många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och de negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas. GR-engagemang: GR har haft i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Detta har resulterat i ett seminarium om Göta älv, samt en rapport 12 tillsammans med andra aktörer. 11 Airport Regions Conference En samverkan mellan regioner i Europa som har en internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem. 12 WSP: Göta älv transporter, broar och barriärer,

22 GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods. Andras engagemang: Västra Götalandsregionens styrelse har tillskrivit regeringen om att utreda frågan om att Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. Regeringen har härefter tillsatt en utredning 13. Slutsatser Den gjorda sammanställningen redovisar den samlade bilden av befintliga politiska ställningstaganden vad det gäller transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen. Sammanfattningsvis kan man säga att GR har politiska ställningstaganden som berör följande områden: Hållbar samhällsplanering o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn Effektivare utnyttjande av vägsystemet Förstärkt/förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling I de politiska processer som genomförts har även andra områden uppmärksammats utan att det har gjorts några ställningstaganden. De områden som särskilt lyfts fram är cykel, tvärförbindelser och samverkan mellan transportslag, särskilt för godstransporter. Nya utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. Fysiska investeringar kommer sannolikt att behöva kompletteras med andra typer av åtgärder, t ex inom Mobility management (påverkan av resval eller transport) och ITS (informationsteknologi i transportsystemet.) För att ha en beredskap inför framtida transport- och infrastrukturplanering finnas det behov av att fördjupa och konkretisera diskussionen inom fler områden. 13 Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar, Dir 2009:127 15

23 Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kollektivtrafikorganisationen kring VGR Formerna för den nya organisationen för kollektivtrafiken börjarr ta form, bland annat med beslutet om att VGR skaa vara ägare till Västtrafik. Arbetett med regionala trafikförsörjningsprogram pågår hos VGR. I slutet av juni utsåg VGR en kollektivtrafiknämnd för att ta hand om de strategiska kollektivtrafikfrågorna i länet och en tjänstemannaorganisation håller h på attt bildas för att stödja nämnden. Nämnden kommer att fungera somm beställaree till Västtrafik och Västtrafik kommer att vidareutveckla sin roll som utförarorganisation. VGR kommer att föraa dialog och samverka med kommunerna kring kollektivtrafikens utveckling i samverkans forum i länets olika delar. En information om kollektivtrafikorganisationen och samverkann med kommunerna i GR ges på mötet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg Ylva Löf

24 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Utställning av Fördjupad översiktsplan för centrala Partille Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har tidigare yttrat sig över samrådshandlingen för rubricerad plan (yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på kommunens hemsida. GR efterlyste i samrådet en tydligare beskrivning av hur utvecklingen av Partille centrum kan bidra till regionutveckling och regionförstoring eftersom Partille centrum är dels en viktig del av det sammanhängande stadsområdet och dels ligger i ett av de utpekade stråken. I föreliggande utställningshandling har kommunen utvecklat sitt förhållningssätt. Bland annat redovisas hur kollektivtrafiken kan få en starkare ställning vilket är positivt. Planen uttrycker en tydlig ambition att stärka stadskänslan i centrum genom att flytta biltrafik från centrum till närliggande gator. GR ser dock en risk för att den föreslagna bron över Säveån, som skall avlasta Kung Göstas väg, kan komma att öka biltrafiken vid pendeltågstationen. Innebär det i så fall ett hinder för kollektivtrafikresenärer på väg till och från stationen? GR ser detta som en strategisk fråga i den fortsatta planeringen. I vårt yttrande över denna broförbindelse påtalade GR att detta även kan vara en viktig kollektivtrafiklänk och eftersom utrymmet är begränsat behöver en noggrann analys göras. GR har i övrigt inget att tillägga. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Ylva Löf / Pia Arnesson

25 Yttrande godkänt av styrgruppen Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson Fördjupad översiktsplan för centrala Partille, Samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund Den fördjupade översiktsplanen syftar till noggrannare studera var det finns möjlighet till centrumutveckling. Partille har sedan början av talet haft som målsättning att gå från förort till förstad. I gällande översiktsplan (ÖP05) för Partille anges att Partille centrum skall omvandlas och byggas ut till ett allsidigt stadscentrum med handel, arbetsplatser, bostäder och god kollektivtrafik. Kansliets kommentarer I Strukturbild för Göteborgsregionen, som är en överenskommelse mellan kommunerna i regionen om att ta ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, framgår att Partille centrum är en del av det sammanhängande stadsområdet. Enligt överenskommelsen gäller att det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på att attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Detta är i hög grad relevant för Partille Centrum. I K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen är Partille centrum utpekad som knutpunkt. I samrådshandlingen beskrivs en ambitiös stadsutvecklingstrategi med ett betydande bostadsbyggande och utveckling av verksamheter och handel. Att Partille Centrum utvecklas är positivt både för Partille och för Göteborgsregionen. Att regionalisera staden är en del av regionens intentioner i strukturbilden.

26 Till grund för förslaget för den framtida trafikförsörjningen har en analys och trafikmodell baserad på bilresor i området tagits fram. Det konstateras att ytterligare vägar och trafikleder behöver komplettera rådande struktur för att inte kilometerlånga trafikstockningar etableras till följd av den kraftiga expansionen av bostäder, verksamheter och handel. Kollektivtrafik har behandlats i samrådshandlingarna genom att konstatera att nuvarande trafik behöver trefaldigas fram till 2020, om målet om 40% kollektivtrafikandel i Göteborgsregionen skall uppnås Man har då utgått ifrån att det är rimligt att anta att andelen kollektivtrafikresor kommer vara något lägre längre ut i regionen än i de centrala delarna av Göteborg där en generellt högre kollektivtrafikstandard kan erbjudas. Dessutom antar man att bara 50 % av 40 %-målet är uppfyllt Enligt GRs uppfattning visar förslaget till översiktsplan inte hur utvecklingen av Partille centrum med kraft kan baseras på en stärkt kollektivtrafik som grund för regionutveckling och förstoring. Sättet att arbeta med och beskriva trafikfrågorna är i många avseenden fortsatt traditionellt och bortser från det faktum att i princip all resandeökning i Göteborgsregionen fram till 2025 ska tas i kollektivtrafiken om de politiska målen i Uthållig tillväxt, Strukturbild och K2020 ska nås. GR ser därför fram emot att dessa aspekter utvecklas vidare i nästa skede av planarbetet med den i övrigt så ambitiösa och välskrivna planen.

27 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Översiktsplan för Härryda 2012 Utställning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har tidigare yttrat sig över samrådshandlingen för rubricerad plan (yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på kommunens hemsida. I yttrandet över samrådshandlingen konstaterade GR att översiktsplanen i stora drag följer intentionerna i GR:s olika strategidokument. De kommentarer och synpunkter som GR lyfte i sitt yttrande har kommunen i huvudsak tillgodosett i den nu remitterade utställningshandlingen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna ovan förslag till yttrande, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget Göteborg Ylva Löf / Anita Rynvall Mårtensson

28 D:nr /1 Tjänsteutlåtande Anita Rynvall Mårtensson Yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun - samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Samtidigt samråds om Naturvårdsplan, Grön plan, Kulturmiljöplan och Vindbruksplan, vilka också utgjort underlag för översiktplanen. GR har valt att yttra sig över innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt yttra sig över de övriga planerna. Sammanfattning av översiktsplanen Framtagandet av översiktsplanen har föregåtts av en process bestående av medborgarkontakter och framtagande av politiska inriktningsmål. Ur denna process kan tre huvudinriktningar som påverkar markanvändningen urskiljas. Utveckla befintliga tätorter Bygg kring infrastruktur /kollektivtrafik Noggrann avvägning mellan vad som ska exploateras eller skyddas Ett antal nyckelfrågor som är strategiska och påverkar den fysiska planeringen har lyfts fram; hållbar utveckling, klimat, regionalt samarbete, förtätning, verksamheter och handel, arkitektur och grönområden. I det regionala samarbetet utpekas bl a GR:s framtagna Strukturbild och det gemensamma arbetet med kollektivtrafikprogrammet K2020 som viktiga underlag. I översiktsplanen utpekas fem utvecklingsområden; Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö, och det är främst inom dessa som kommunen ska växa och utvecklas. Varje utvecklingsområde ska ha en tydlig gräns mot omgivande landskap. Inom områdena ska i första hand större sammanhängande områden detaljplaneläggas, nylokalisering av enstaka hus ska inte tillåtas.

29 Utanför utvecklingsområdena består bebyggelsen till största del av tidigare fritidshusområden, dessa kallas omvandlingsområden. Här behöver vatten- och avloppsanläggningar och vägar förbättras. En avloppsförsörjningsplan håller på att tas fram. Någon större förtätning anses inte lämplig här eftersom områdena ofta ligger på landsbygden med långa avstånd till service och kollektivtrafik. Efterfrågan på nya bostäder är stor i västra delen av kommunen. Då det inte är förenligt med kommunens ställningstagande om hållbar utveckling anses det inte lämpligt att nya bostäder tillkommer på landsbygden väster om flygplatsområdet. I de östra kommundelarna är efterfrågan inte lika stor, här anser kommunen att man inte behöver vara lika restriktiv med tillkommande bebyggelse. Kommunens stora verksamhetsområden är lokaliserade längs rv 40 mellan Göteborg och Landvetter flygplats. I Härryda finns sedan lång tid en ambition att få en jämn utveckling vad det gäller bostadsbyggandet. Markförvärvsplanen är ett instrument att styra utvecklingen. I kommunen ligger regionens huvudflygplats, Göteborg Landvetter flygplats, vars influensområde påverkar utvecklingen i delar av kommunen. Inom flygplatsens influensområde får inga nya bostäder tillkomma till följd av risken för bullerstörningar. Kansliets kommentarer Översiktplanen för Härryda kommun är lättläst och välstrukturerad och följer i stora drag intentionerna i GR:s strategidokument, Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt det framtagna kollektivtrafikprogrammet K2020. Kommunens ambition är tydlig. Inom de avgränsade utvecklingsområdena ska kommunen växa och förtätas med bostäder i olika boendeformer och tillhörande service. Förtätning prioriteras där det är gång- och cykelavstånd till kollektivtrafiken. I områdena utanför utvecklingsområdena, ska kommunen vara restriktiv med att tillåta ny bebyggelse eftersom det inte är kollektivtrafiknära. Kommunen har genom sin långsiktiga markförvärvsplan ett verktyg för att lyckas nå den planerade bebyggelseutvecklingen. De större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft och dessa ska enligt GR:s Strukturbild tas tillvara och utvecklas. I översiktsplanen uttrycker kommunen att de vill värna och bevara

30 de gröna kilarna och kommunen har intentionen att samverka med andra berörda kommuner så att de gröna kilarna blir sammanhängande. Det är också positivt att planen tar upp vikten av att ta tillvara och utveckla tätortsnära grönområden, vilka är ett viktigt inslag i förtätade miljöer. I GR:s kunskapsunderlag om Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen lyfts följande aspekter upp som grundläggande; en attraktiv livsmiljö (boende och mötesplatser), finna mål och mening (sysselsättning och delaktighet), en god välfärd (trygghet och rättvisa) och regional sammanhållning. I Härrydas plan uttrycks en ambition om bl a balans mellan olika typer av bostäder, levande centrum och mötesplatser samt utbyggd kollektivtrafik, vilket skapar förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. Nedan följer några nedslag i planen som GR särskilt vill kommentera. Tillväxttakt och demografisk utveckling Kommunen räknar med en tillväxttakt på 1-1,5 % per år, vilket är en tillväxttakt som stämmer överens med GR:s mål i Uthållig tillväxt. Med det målet klarar också kommunen att tillhandahålla en god kommunal service. Av översiktsplanen framgår dock inte hur Härrydas demografiska utveckling ser ut. Hur kommer befolkningssammansättning att se ut i framtiden och hur kan förändrade livsmönster påverka fysisk planering och kommunal service? Omvandlingsområden De områden som benämns omvandlingsområden är tidigare fritidshusområden och idag eftertraktade för helårsboende. Dessa områden har eftersatta vatten- och avloppsanläggningar och vägar som behöver förbättras. För att ekonomiskt kunna genomföra dessa förbättringar vill kommunen att investeringskostnaderna tas lokalt och studerar därför möjligheter till förtätning i områdena. GR vill peka på att detta kan medföra att fler bostäder tillkommer i områden som är svåra att kollektivtrafikförsörja, vilket inte är förenligt med kommunens ambition om hållbar utveckling. Utbyggnad vid kommungräns Hålsjön Hålsjö-området som har utpekats som utbyggnadsområde för bostäder, har dåligt samband med Mölnlycke centrum. Däremot gränsar området till ett av Partille kommuns utbyggnadsområden, Öjersjö. Hur kan detta område passas in i den regionala strukturen med kopplingar både till Partille och till Mölnlycke, samt till regionens kärna? Det är önskvärt att kommunerna, Partille

31 och Härryda, gemensamt skapar en vision och strategi för dessa områden så att de kan utvecklas i en hållbar riktning. Götalandsbanan Götalandsbanan är en del av det planerade systemet med höghastighetståg. Järnvägen är planerad till en helt ny sträckning genom stora delar av kommunen och öppnar därmed nya möjligheter för strategisk utvecklingsplanering, t ex nya områden som kan försörjas med kollektivtrafik. Det startade samarbetet med Bollebygd och Mark (BoHäM) kring områdesutveckling längs banan är ett bra initiativ. I den nyligen beslutade nationella planen för transportsystemet finns inga pengar avsatta för investeringar i Götalandsbanan, ej heller för fortsatta utredningar. Södra Landvetter Kommunens planer för det nya bostadsområdet Södra Landvetter bygger på Götalandsbanans utbyggnad och att en ny station tillkommer. GR stödjer kommunens initiativ till denna strategiska planering, men vill påminna om de osäkerheter som finns kring banan då det gäller tidpunkt för färdigställande och trafikering. Ett resonemang kring konsekvenserna av denna osäkerhet och hur kollektivtrafikförsörjningen kan lösas under mellantiden bör lyftas in i planen. Airport City Områden kring flygplatsmotet och i anslutning till flygplatsen är attraktiva som verksamhetsområden. Härryda kommun har tillsammans med Göteborg Landvetter Airport en gemensam vision för detta område, Airport City. Götalandsbanan planeras med en station under Landvetter flygplats och denna blir en viktig knutpunkt. Verksamhetsområdet Airport City bör planeras så att det får en tydlig koppling till stationen. Göteborg Landvetter flygplats Göteborg Landvetter flygplats är viktig för regionens utveckling. Det är därför positivt att kommunen pekar ut flygplatsen som en viktig del av infrastrukturen och den framtida utvecklingen. Kommunen uttrycker i planen ett ansvar för flygplatsens utvecklingsmöjligheter och delar in flygplatsens influensområde i olika zoner för att kunna utveckla bebyggelsen i området så långt det är möjligt. GR förutsätter att planerade förändringar görs i samråd med flygplatsen.