Följebrev Information angående möte med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 3 juni 2010

Transkript

1 Följebrev Information angående möte med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad den 3 juni 2010 Observera att kommande styrgruppsmöte är en heldag på Öckerö kommun Mer information om innehåller framgår av dagordningen. Utskicket per post kommer att kompletteras med ett e-post utskick. Detta gäller följande ärenden: Ärende 4 Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020. Huvudrapporten finns i utskickade handlingar. Per e-post kommer Bilagor 1-8, Samrådsdokument och Remissuppföljning. Rapporten kommer efter beslut att skickas i tryckt form till samtliga kommuner. Ärende 6 Till och från flygresan. Per e-post kommer Till och från flygresan. Resultat från en workshop. Välkomna! Georgia Larsson

2 Göteborg Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdagen den 3 juni, kl på Öckerö kommun. Vi träffas i Öckerösal på kommunhuset, Sockenvägen 13. Program studieresa till Öckerö 9.00 Rolf Edvardsson inleder Information om bostadsbyggandet - Thomas Karlström, VD för Öbo Besök Brevik Sårbarhetsaspekten kopplad till vatten och avlopp, Rolf Edvardsson Lunch Nimbus restaurang Ordinarie styrgruppsmöte (se nedan) Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Fässbergsdalen, samrådshandling Birgitta Jeppson, Mölndals kommun och Inger Bergström Göteborgs Stad 4. Avfallsplan för Göteborgsregionen Kaj Andersson, GR (Information och beslut handling bifogas) 5. Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen - Anita Rynvall Mårtensson och Cecilia Kvist, GR (Information och beslut handling bifogas) 6. Till och från flygresan Per Kristersson, GR (Information och beslut handling bifogas) 7. ÖP översikten från pilotstudie till fullskaleprojekt Bengt Christensson, GR (Information och beslut handling bifogas) 8. Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden (Beslutsärende handling bifogas) 9. Förslag till yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Fässbergsdalen, samrådshandling (Beslutsärende - handling bifogas)

3 10. Rapport från politikernas regionala uppdrag 11. Rapport från pågående uppdrag 12. Övriga frågor 13. Nästa sammanträde Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post telefon eller Bifogas: Föregående protokoll Avlämnade remissvar Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 Karta till Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Owe Nilsson/Hans Bergfelt Ordförande / Vice ordf Georgia Larsson Sekreterare i styrgruppen

4 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 Förbundsstyrelsen uppdrog på sitt möte åt kansliet att i samverkan med medlemskommunerna upprätta en gemensam avfallsplan för Göteborgsregionen. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av avfallsansvariga tjänstemän från fem av de tretton medlemskommunerna. Arbetet har stämts av med GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt med en samrådsgrupp där tjänstemän från samtliga medlemskommuner deltagit. Under våren 2009 har också avfallsansvariga politiker från regionkommunerna deltagit i en gemensam workshop. Samråd har även genomförts med andra av avfallsfrågorna berörda intressenter Den regionala avfallsplanen A2020 utgör en första del i en regional kretsloppsplan. Arbete med en regional vattenförsörjningsplan pågår. Förslag till avfallsplan daterad bifogas. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att uppmana förbundsstyrelsen godkänna förslaget till avfallsplan för Göteborgsregionen, daterat ; samt att uppmana förbundsstyrelsen uppdra åt kansliet att ta initiativ till bildandet av ett nätverk för regionala kretsloppsfrågor Göteborg Bo Aronsson /Lennart Lagerfors

5 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen I samband med att mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av förbundsstyrelsen i maj 2006 uppdrogs åt kansliet att se över och aktualisera Transportstrategin Så ska vi ha t, daterad december Syftet med aktualiseringen är att samlat, utifrån de politiska processer som genomförts inom GR, redovisa GR:s viljeinriktning avseende regionens transportsystem. Den presenterade viljeinriktningen ska ses som en första del i en ny transportstrategi och behöver kompletteras med en trafikplan för framtida investeringsplanering. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har varit delaktig i arbetet med framtagandet av viljeinriktningen. I slutsatserna framkommer att det saknas politisk viljeinriktning kring några områden. Hur dessa ska hanteras framöver behöver diskuteras. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen, daterat , att ge kansliet i uppdrag att komplettera viljeinriktningen med en trafikplan samt, att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget. Göteborg Bo Aronsson /Anita Rynvall Mårtensson

6

7 Viljeinriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen En del av aktualisering av Transportstrategin 1

8 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 VISION, MÅL OCH STRATEGIER FÖR GÖTEBORGSREGIONEN... 4 NATIONELL OCH REGIONAL INFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN FLER UTMANINGAR FÖR TRANSPORTOMRÅDET... 5 TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA REGIONENS UTVECKLING OCH TILLVÄXT... 6 REGIONFÖRSTORING... 6 TILLGÄNGLIGHET TILL GÖTEBORGSREGIONENS KÄRNA OCH DELREGIONCENTRUM... 7 GÖTEBORGSREGIONENS ROLL SOM LOGISTIK- OCH TRANSPORTCENTRUM... 7 GÖTEBORGSREGIONENS NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONTAKTBEHOV... 8 INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING... 8 HÖGRE ANDEL RESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK... 9 Hela-resanperspektivet... 9 UTVECKLADE GÅNG- OCH CYKELMÖJLIGHETER UTVECKLAD JÄRNVÄGSTRAFIK FÖRSTÄRKT LANDBASERAD INFRASTRUKTUR TILL GÖTEBORGS HAMN OCH ÖVRIGA HAMNAR I REGIONEN a) Göteborgs hamn b) Övriga hamnar ÖKAD SAMVERKAN MELLAN TRANSPORTSLAG KNUTPUNKTER OCH TERMINALER a) Knutpunkter för persontransporter b) Terminaler för godstransporter EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGSYSTEMET UTVECKLADE LÅNGVÄGA FLYGFÖRBINDELSER GÖTA ÄLV SKAPA BALANS MELLAN TRANSPORTLED OCH STADSUTVECKLING FINANSIERING AV INFRASTRUKTUR SLUTSATSER

9 Bakgrund och syfte Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sedan 2002 genomfört en process med rådslag som bland annat resulterat i ett antal politiskt antagna dokument vilka stakar ut riktning och fokus för regionens framtida utveckling. Vidare har det nationellt och regionalt genomförts en planeringsprocess vad det gäller inriktning och åtgärder i den långsiktiga planeringen av transportsystemet för perioden Denna process har för Göteborgsregionens del bland annat resulterat i ett särskilt paket, västsvenska infrastrukturpaketet. Ovan nämnda processer har underhand resulterat i flera politiska ställningstaganden och det finns därför behov av att samlat formulera var GR står idag med avseende på regionens transporter och transportsystem. GR:s förbundsstyrelse var förutseende och insåg redan i samband med att mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs i maj 2006, ett behov av att se över och aktualisera den transportstrategi, Så ska vi ha t, från Syftet med aktualiseringen är att samlat, utifrån de politiska processer som genomförts inom GR, redovisa GR:s viljeinriktning avseende regionens transportsystem, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. Viljeinriktningen är ett underlag för att kunna formulera det behov av åtgärder som behövs i transportsystemet för att nå en uthållig tillväxt i regionen. Förslag till dessa åtgärder redovisas inte i detta dokument. Följande dokument och processer har utgjort huvudunderlag i aktualiseringen: Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland (1999) Rådslagsprocess; omgång 1-4 Uthållig tillväxt Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006) Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008) samt processer inom infrastrukturplaneringen i samarbetet med Västra Götalandsregionen ( ). 3

10 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och nätverket för infrastruktur har varit delaktiga i arbetet. Inledning Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen GR har i mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen har slagits fast: Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utvecklingen ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling: Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst invånare per år Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum Kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till år 2020 Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst arbetsplatser och boende Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten 4

11 Nationell och regional infrastrukturplanering för perioden Planeringsarbetet med framtagandet av nya infrastrukturplaner för har genomförts av trafikverken och regionerna i dialog med andra berörda aktörer. För vår del har Västra Götalandsregionen lett arbetet med denna planering i vilken GR har deltagit. GR:s förbundsstyrelse har i processen tagit ett antal strategiska beslut som legat till grund för GR:s inspel i infrastrukturplaneringen. Parallellt med planarbetet har ett intensivt arbete med att se över möjligheterna till medfinansiering gjorts, vilket har resulterat i att den statliga finansieringsramen på 419 miljarder kronor har kompletterats väsentligt och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras. Regeringens direktiv att efterlysa nya finansieringsformer samt en stark regional och lokal vilja att lösa Västsveriges infrastrukturbehov resulterade i det Västsvenska infrastrukturpaketet. Syftet med paketet är att lösa ett antal transportproblem kopplade till kapacitetsbrister, miljöpåverkan och regionförstoring. De enskilt största satsningarna är Västlänken, kollektivtrafikomställningar enligt K2020, Marieholmstunneln och ny Göta älvbro. Finansieringen av det västsvenska infrastrukturpaketet på 34 miljarder kronor består till 50 % av statliga medel och 50 % lokala och regionala medel. Införandet av trängselskatt står för en stor del av den regionala finansieringen. Bakom avtalet om det västsvenska infrastrukturpaketet står Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund Landstinget Halland samt Trafikverket. GR har ställt sig bakom huvudprinciperna i avtalet och bekräftat att de ligger i linje med de mål och strategier som genom rådslagen lagts fast för GR:s utveckling. GR är dock inte en medfinansierande part i avtalet. Fler utmaningar för transportområdet I vår omvärld pågår det diskussioner och utredningar som troligen kommer att innebära framtida utmaningar inom transportområdet vilka på olika sätt kommer att påverka den regionala utvecklingen. Några exempel är: Europeiska kommissionen har påbörjat ett arbete med att ta fram underlag för den framtida transportpolitiken med 2050 som horisontår. Kommissionen avser att anta en ny vitbok om den framtida transportpolitiken I arbetet pekar man på faktorer som kommer att påverka framtida transporter, t. ex. åldrande befolkning, globalisering, urbanisering och miljöutmaningar. För att möta framtida utmaningar krävs fokusering på; bättre integrering av olika transportslag, att förbättra systemets effektivitet, snabbare utveckling och tillämpning av innovativ teknik. I underlagsarbetet framhålls att den sociala 5

12 dimensionen ofta är glömd och att mer kraft bör läggas på högkvalitativa, säkra och trygga transporter. Internationellt pågår också diskussioner om klimatförändringar. EU fastställde ett klimat och energipaket inför FN:s klimatkonferens i december 2009, där det bl. a. sattes mål om stora utsläppsminskningar av växthusgaser. Transportsektorn har en nyckelroll för att nå dessa mål. Konferensen nådde inte de mål som EU hoppats på med bl. a. gemensamma gränsvärden för växthusgasutsläpp. Transportsystemet ska stödja regionens utveckling och tillväxt Göteborgsregionens transportsystem ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja regionens utveckling och tillväxt. De mål och strategier som är formulerade i Uthållig tillväxt samt andra framtida utmaningar i vår omvärld kommer att ställa krav på regionens transportsystem och infrastruktur. Transportsystemet ska klara trycket från en ökad befolkning, skapa förutsättningar för regionförstoring och stödja näringslivets transporter och behov av internationella kontakter. En väl fungerande infrastruktur och ett effektivt transportsystem blir en grundförutsättning för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd. Kortfattat innebär detta att transportsystemet ska stödja: Regionförstoring Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov Regionförstoring Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Mark och Orust kommuner 1. Människor bor och arbetar alltmer utspritt, vilket ställer stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen. Allt fler läser också på högskola och universitet. God tillgänglighet till högre utbildning betyder mycket för utvecklingen och attraktionskraften för företag och boende i regionen. 1 SCB, Lokala arbetsmarknadsregioner

13 Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt 2. GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att utöka Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion genom framtida förtätning och regionförstoring, vilket förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och transportsystem. Regionförtätning kräver ett utökat bostadsbyggande med minst bostäder per år för att nå förbundsstyrelsens mål i Uthållig tillväxt. Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. För att skapa god tillgänglighet för alla bör unika verksamheter som är frekvent besökta så långt som möjligt lokaliseras till kärnan. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av de stora transportlederna och innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet. Kustzonen och de gröna kilarna utgör strategiska och attraktiva delar i Göteborgsregionen. Dessa är viktiga för invånare och besökare och bör även kunna nås med kollektivtrafik. Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden har blivit en naturlig knutpunkt för svensk utrikeshandel. Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav. Cirka 25 % av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn. Den transoceana direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och den internationella tillgängligheten. Vidare har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex. den största andelen av landets fordonsindustri. 2 Tillväxt i Göteborgsregionen, Business Region Göteborg. 7

14 Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 25 % av alla anställda i regionen. Turistoch besöksnäringen är en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen. För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål. Kontaktbehov föreligger också mellan Göteborgsregionen och städer/regioner i övriga Sverige. Inriktning för transportsystemet En ökad tillväxt enligt uppsatta mål och strategier innebär ett ökat resande- och transportbehov. Då regionens tillväxt ska ske i balans mellan de tre hållbarhetsdimensionerna - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga - måste även transportsystemet ha en inriktning mot detta. Aktuell politisk viljeinriktning pekar på följande inriktning för transportsystemet i Göteborgsregionen: Hållbar samhällsplanering Högre andel resor med kollektivtrafik Utvecklade gång- och cykelmöjligheter Utvecklad järnvägstrafik Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen Ökad samverkan mellan transportslag knutpunkter och terminaler Effektivare utnyttjande av vägsystemet Utvecklade långväga flygförbindelser Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Hållbar samhällsplanering En hållbar utveckling kräver samordnad trafik- och bebyggelseplanering. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala bebyggelseplaneringen understödjer ett ökat kollektivtrafikresande enligt intentionerna i K2020. Med kollektivtrafik som en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor. En bebyggelse i stationsnära lägen, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. 8

15 Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av transportinfrastruktur. Politisk viljeinriktning: GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt Strukturbild för Göteborgsregionen som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering. Enligt överenskommelsen ska medlemskommunerna lokalt ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar. K förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april Målet om en marknadsandel på 40 % för kollektivtrafiken förutsätter en samordning av markanvändning och kollektivtrafik. Högre andel resor med kollektivtrafik Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Om dagens trend fortsätter kommer antalet bilresor att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik, kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen. För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik Det innebär att den resandeökning i persontrafiken som förväntas, måste ske med kollektivtrafik. Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att dels kunna minska transportbehovet med bil och dels öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil. Hela-resanperspektivet I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga 9

16 för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter 3 ingår i den framtida struktur som skisseras i K2020. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i hela-resanperspektivet. Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa. Politisk viljeinriktning: GR har tillsammans med fem andra organisationer drivit projektet K2020. Projektet har i olika delrapporter studerat hur kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40 %-iga målet. Under 2008 presenterades ett förslag till kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april I kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet. Fem huvudprinciper har lagts fast: - Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik - Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service Inom K2020-arbetet pågår flera aktiviteter, enligt beslut i förbundsstyrelsen, bl. a. att i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av kollektivtrafikprogrammet, att medverka till att finna nya finansieringsformer för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen samt att vara delaktig i frågor inom samhällsplaneringen som berör kollektivtrafikens förutsättningar. Utvecklade gång- och cykelmöjligheter När det gäller personresor är andelen korta resor hög och en stor del av dem sker med bil. Många korta resor skulle kunna ske med gång eller cykel, antingen som en del av en längre resa eller direkt till målpunkten. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen korta bilförflyttningar är att det finns attraktiva, trygga och lättillgängliga gång- och cykelstråk, samt cykelparkeringar vid knutpunkterna. 3 I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. Knutpunkter och andra viktiga bytespunkter, underlagsrapport till K

17 Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas. GR-engagemang: GR ansökte gemensamt för medlemskommunerna om medel från Naturvårdsverket (klimatinvesteringsprogram). GR fick medel för att genomföra två projekt, mellan 2007 och 2011, som syftar till att påverka invånarnas resvanor med målet att minska antalet bilresor till förmån för kollektiv-, cykel- och gångtrafik. Utvecklad järnvägstrafik Enligt Strukturbilden ska en uthållig utveckling av Göteborgsregionen baseras på utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg. Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella och regionala tåg, samt pendel- och godståg. Detta ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet som redan idag har kapacitetsproblem. Vidare är trafikering av järnvägsstråken en viktig fråga för regionens och kommunernas strategiska planering. Inte minst med anledning av utredningen av höghastighetsbanor 4 då dragning och trafikering kommer att påverka samhällsutbyggnaden. I Banverkets idéstudie SPÅR presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen. I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl. a. inom Europakorridoren och Den skandinaviska arenan 6. Politisk viljeinriktning: Göteborgsregionens utveckling måste säkras genom att kapaciteten i järnvägssystemet ökas. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik, vilket förutsätter en tågtunnel under Göteborg (Västlänken). I K2020:s kollektivtrafikprogram utgör tågtrafiken en viktig del. 4 Betänkande av Utredning om höghastighetsbanor, SOU 2009:74. 5 Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket m. fl Projektet Den Skandinaviska Arenan består i att öka samarbetet mellan Göteborg- Osloregionen och Öresundsregionen. 11

18 GR-engagemang: GR är medlem i föreningen Europakorridoren där bl. a. Götalandsbanan utgör en sträcka. Europakorridoren arbetar för att få till stånd ett långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg. Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen a) Göteborgs hamn Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, både väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn. Göteborgs hamns målsättning är att minst 50 % av godstransportökningen till och från hamnen ska ske på järnväg. Redan under 2009 fraktades ca hälften av alla containrar med tåg istället för lastbil. Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn. Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch i förhållande till de andra samarbetshamnarna. Göteborg har till följd därav koncentrerat sig på containerhantering medan Varberg och Uddevalla tar hand om torrbulk och styckegods. Politisk viljeinriktning: Göteborgs hamn ska vara en nationell strategisk godstransportnod och det är därför angeläget att transporterna till och från hamnen säkerställs. GR - engagemang: GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR Projektets syfte är att beskriva hur godstransporter kan bli bättre, effektivare och långsiktigt hållbara. b) Övriga hamnar I Göteborgsregionen finns förutom Göteborgs hamn, ytterligare två stora hamnar Wallhamn och Stenungsunds hamnar. Wallhamn AB producerar hamn- och PDI tjänster (Pre Delivery Inspection, t.ex. slutmontering av utrustning) för den svenska och norska marknaden samt hanterar export och import av fordon. För övrigt hanteras bl.a. trä- och 12

19 pappersvaror. Via Stenungsunds hamnar sjötransporteras gas, kemikalier, olja och stenkross. Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas. Ökad samverkan mellan transportslag knutpunkter och terminaler I ett optimalt fungerande transportsystem är aktiv samverkan mellan transportslagen en nödvändighet för att få hållbara transporter. De olika transportslagen måste stödja och komplettera varandra och för detta behövs knutpunkter och terminaler. a) Knutpunkter för persontransporter Se kapitlet Högre andel resor med kollektivtrafik b) Terminaler för godstransporter Det är viktigt att skapa förutsättningar för helhetslösningar där ökad samverkan sker mellan olika transportslag, sk intermodalitet. För attraktiva logistiklösningar för godstransporter behövs olika typer av terminaler: lastbilsterminaler, järnvägsterminaler, kombiterminaler, flygfraktsterminaler, hamnterminaler och färjeterminaler. Hur dessa är lokaliserade påverkar transportarbetet och dess flöden i Göteborgsregionen. Med en medveten lokalisering av terminaler kan man delvis begränsa och effektivisera transportarbetet och därmed även begränsa utsläppen. Samverkan kan också leda till effektivisering inom transportslagen, t. ex. högre fyllnadsgrad och färre distributionsfordon i tätort. Politisk viljeinriktning: Uttalad viljeinriktning saknas. GR - engagemang: GR har deltagit i framtagandet av dokumentet Kunskapsanalys nytt läge för kombiterminal i Göteborgsområdet som genomförts av Banverket och Vägverket. GR har tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) kartlagt kommunernas mark- och planberedskap för företagsetableringar och byggt upp en databas för detta. I detta material finns lämpliga etableringsområden för logistik. GR deltar i Gods 2030 som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR Projektets syfte är att beskriva hur godstransporter kan bli bättre, effektivare och långsiktigt hållbara. 13

20 Effektivare utnyttjande av vägsystemet Vägtrafiksystemet utgörs av de nationella vägarna E6, E20, E45 och väg 40 och ett nät av lokala och regionala vägar. Det lokala och regionala vägnätet är särskilt viktigt för näringslivets transporter, persontransporter och kollektivtrafik, för att skapa tillgänglighet till knutpunkter och terminaler. Dagens vägnät måste underhållas och vara trafiksäkert. Det finns sannolikt en potential för effektivisering av befintligt vägnät, vilket bör prövas innan nyinvesteringar görs. Exempel på effektiviseringar är trimningsåtgärder som körfältsutökning i befintligt vägutrymme, trafikinformation och trafikledning. I rådslagsprocessen, som bland annat lett fram till Strukturbild för Göteborgsregionen, framkommer behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring tvärförbindelser mellan huvudstråken. Vilka tvärförbindelser som åsyftas har i dagsläget inte diskuterats. Politisk viljeinriktning: Att fördjupa diskussionerna kring tvärförbindelser mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur sekundära strukturer. Investeringar i vägsystemet bör i första hand inriktas på att komplettera och balansera befintligt trafiksystem. Dessa investeringar motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Utvecklade långväga flygförbindelser För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd fler destinationer och direktresor till resmål i Europa och övriga världen. Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg. Flygplatsen ska ansöka om nytt miljötillstånd för att utöka verksamheten 7. 7 Det innebär bl. a. att utöka antalet flygrörelser från till

21 Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet för passagerare till flygplatsen öka. Tåget kan bli ett komplement till flyget på kortare sträckor. Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för tåg och restiden. I de relationer där tågresan tar ca 2-3 timmar har tåget en stor marknadspotential 8. Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som trafikverken betraktar som centrala för fraktflyget. Flygplatsen är regionens stora fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet. Politisk viljeinriktning: Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år. GR-engagemang: GR är medlem i ARC 9 och kan därigenom inhämta kunskap om förutsättningar för flygplatsregioners utveckling. GR har påbörjat en studie, inom ARC-samarbetet Surface Access, med syfte att undersöka möjligheter för hur framtida personresor till och från flygplatserna i högre grad kan ske med kollektivtrafik, på kort respektive på lång sikt. Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Göta älv har stor betydelse för samhällsutvecklingen i regionen och hela Västsverige. Älven har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion och kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär. Ur regional synpunkt är det önskvärt att minimera barriäreffekterna och säkerställa utvecklingen av regionens kärna, sjöfartstrafiken samt andra gods- och trafikflöden i framtiden. 8 KTH Järnvägsgrupp: Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget, Airport Regions Conference En samverkan mellan regioner i Europa som har en internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem. 15

22 Politisk viljeinriktning: Göta älvs många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och de negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas. GR-engagemang: GR har haft i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Detta har resulterat i ett seminarium om Göta älv, samt en rapport 10 tillsammans med andra aktörer. GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods. Andras engagemang: Västra Götalandsregionens styrelse har tillskrivit regeringen om att utreda frågan om att Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. Regeringen har härefter tillsatt en utredning 11. Finansiering av infrastruktur För att kunna genomföra angelägna infrastrukturprojekt är behovet av investeringsmedel mycket högre än vad som idag finns tillgängligt i den statliga investeringsbudgeten. Trafikverken har från regeringen fått i uppdrag att pröva möjligheterna till medfinansiering från olika intressenter i varje objekt. Utvecklingen ser ut att gå mot en ökad andel medfinansiering både i och utanför Sverige. Möjligheten att erhålla ökad medfinansiering från EU till infrastrukturinvesteringar är av stort intresse. Politisk viljeinriktning: GR:s förbundsfullmäktige har i november 2009 förklarat sig beredd att arbeta för finansieringslösningar som möjliggör genomförandet av Västsvenska infrastrukturpaket. Paketet innebär bl. a. medfinansiering genom ett system med trängselskatt. GR har, utöver ovan nämnda paket, inte tagit ställning i frågor rörande medfinansiering av infrastrukturåtgärder. GR-engagemang: GR arbetar tillsammans med representanter från Trafikverket, Västra 10 WSP: Göta älv transporter, broar och barriärer, Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar, Dir 2009:127 16

23 Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Region Halland med det Västsvenska infrastrukturpaketets innehåll, finansiering och utformning av ett avgiftssystem. Andras engagemang: Västra Götalandsregionen och kommunerna bidrar idag genom förskottering till att tidigarelägga genomförandet av olika angelägna objekt. Slutsatser Med ökad tillväxt, ökande befolkning och fortsatt regionförstoring ökar transportbehovet och därmed trycket på regionens transportinfrastruktur. Det blir en tilltagande trängsel i centrala snitt samtidigt som det finns svårigheter att klara aktuella miljökvalitetsnormer. Utifrån de mål och strategier som formulerats för Göteborgsregionen finns behov av olika åtgärder och investeringar i transportsystemet. Då dessa också ska leda till en hållbar tillväxt har följande områden utpekats som viktiga att arbeta med: Hållbar samhällsplanering Högre andel resor med kollektivtrafik Utvecklade gång- och cykelmöjligheter Utvecklad järnvägstrafik Förstärkt landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn och övriga hamnar i regionen Ökad samverkan mellan transportslag knutpunkter och terminaler Effektivare utnyttjande av vägsystemet Utvecklade långväga flygförbindelser Göta älv skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har under arbetets gång pekat ut följande områden som intressanta att arbeta vidare med: utveckling av cykelmöjligheter, tvärförbindelser, frågor kring Göta älv och järnvägssystemets framtida utformning. Inom de flesta av ovan nämnda områden har GR tydliga politiska viljeinriktningar, medan det inom följande saknas: Utvecklade gång- och cykelmöjligheter Ökad samverkan mellan transportslag knutpunkter och terminaler. Terminaler för godstransporter eller är otydligt formulerade: 17

24 Effektivare utnyttjande av vägsystemet Utvecklade långväga flygförbindelser Införandet av trängselskatter och en mer klimatanpassad samhällsplanering kommer troligen att påverka behovet av framtida investeringar. Det finns därför behov av att göra en trafikplan 12 med utgångspunkt från den nu framtagna viljeinriktningen. Den här presenterade viljeinriktningen ska därför ses som en första del i en ny transportstrategi och kompletteras med en trafikplan för framtida investeringsplanering. Detta dokument beskriver GR:s aktuella viljeinriktning för och engagemang i transportsystemets utveckling. Denna del kompletterad med en trafikplan för framtida investeringsplanering ersätter Transportstrategin Så ska vi ha t från I Uthållig tillväxt tas behovet av en övergripande trafikplan för Göteborgsregionen upp. 18

25 Dnr: Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppsärende Till och från flygresan Samarbetet inom Airport Regional Conference (ARC) skapar möjligheter för GR att inhämta kunskap kring förutsättningarna för flygplatsregioners utveckling. Detta har GR:s presidium uppmärksammat och initierat ett arbete kring hur resor till regionens två flygplatser bättre kan kollektivtrafikförsörjas. Projektet har tidigare presenterats för styrgruppen. I det bifogade dokumentet Till och från flygplatsen, Resultat från en workshop finns projektets första workshop dokumenterad. Resultaten kan sammanfattas med att en gemensam problembild skapades samt insikt om vilka de givna förutsättningarna blir när Götalandsbanan byggs. Dessutom behandlades hur framtida infrastrukturinvesteringar påverkar förutsättningarna för att kollektivtrafikförsörja flygplatsen. I en tidigare dom gällande tillståndsprövning för Landvetter flygplats ställdes krav på att minska utsläppen från de flygplatsrelaterade transporter som sker till och från flygplatserna. Både vad avser persontransporter och gods. Det var då naturligt att aktivt arbeta med till och från flygplatsresorna inom vårt projekt. Efter den nya miljödomen i december 2010 har förutsättningarna ändrats. Det ställs inte längre krav på minskade utsläppsnivåer från personresor till och från flygplatsen. Detta innebär att flygplatsen inte åläggs att hantera utsläpp som man inte har rådighet över. Flygplatsen skall enbart verka för att genomföra de åtgärder som beskrivs i en handlingsplan bl.a. öka kollektivtrafikresandet. Domen är överklagad.

26 Projektet Till och från flygresan föreslås få en ändrad inriktning. Projektet kan i det fortsatta arbetet mer stötta/påverka flygplatsens strävanden att minska utsläpp relaterade till personresor till och från flygplatsen. Detta kan ske genom att visa på exempel på åtgärder och erfarenheter som finns inom ARC projektet Surface Access samt att stötta Landvetter flygplats att aktivt bidra till minskade utsläpp även inom områden där man formellt inte har rådighet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att ändra inriktningen av projektet Till och från flygresan ; samt att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet Surface Access Göteborg Bo Aronsson / Per Kristersson

27 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ÖP-översikten från pilotstudie till fullskaleprojekt Vid förbundsstyrelsens möte ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till den fortsatta inriktningen av arbetet med strukturbild för Göteborgsregionen samt ett förslag till organisation och process för arbetet. Det innebar bl a att arbetet inriktades mot en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format i syfte att redovisa en samlad bild av den planerade markanvändningen i regionen. I ett andra steg föreslogs denna databas utvecklas till ett redskap som medlemskommunerna kan arbeta aktivt med vid kommande översyner av kommunernas översiktsplaner och för en aktiv dialog i regionala och mellankommunala frågor. En pilotstudie har genomförts omfattande tre kommuner; Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Resultatet är en testversion av ÖP-översikten i form av en GIS-databas med ett webbaserat kartverktyg. Förslaget skickades under våren till medlemskommunerna för synpunkter inför ett eventuellt fullskaleprojekt. Inkomna synpunkter i samband med remissen och från berörda tjänstemannanätverk pekar på att arbetet bör fullföljas fram till ett fullskaleprojekt en ÖP-översikt för Göteborgsregionen (se PM daterat , bifogas). Medel för att fullfölja ett sådant arbete saknas dock inom GRs ordinarie budgetramar. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att föreslå förbundsstyrelsen att fullfölja arbetet med ÖP-översikten till ett fullskaleprojekt, samt att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att solidariskt bidra till finansieringen av ett fullskaleprojekt. Göteborg Bo Aronsson /Bengt Christensson

28 Dnr: PM Bengt Christensson Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ÖP-översikten från pilotstudie till fullskaleprojekt Bakgrund och syfte Vid förbundsstyrelsens möte ställde sig förbundsstyrelsen bakom ett förslag till den fortsatta inriktningen av arbetet med strukturbild för Göteborgsregionen samt ett förslag till organisation och process för arbetet. Det innebar bl a att arbetet har inriktades mot en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format som ett första försök att redovisa en samlad bild av markanvändningen. I ett andra steg föreslogs denna databas utvecklas till ett redskap som medlemskommunerna kan arbeta aktivt med vid kommande översyner av kommunernas översiktsplaner och kunna nyttjas för en aktiv dialog i regionala och mellankommunala frågor. En pilotstudie har genomförts med tre kommuner, Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. Resultatet är en testversion av ÖP-översikten i form av en GISdatabas med ett webbaserat kartverktyg. Förslaget remitterades under våren till kommunerna för synpunkter inför ett eventuellt fullskaleprojekt. Parallellt har Markdatabasen utvecklats i samarbete med BRG och kommunerna och är nu i drift. Det projektet har gett oss goda erfarenheter inför en eventuell fortsättning av ÖP-översikten. Resultat från pilotprojektet och kommunernas synpunkter En grundstruktur till GIS-baserad ÖP-översikt finns idag tillgänglig som testvariant. Den innehåller ännu endast material från de tre pilotkommunerna, GR samt GIS-baserat planeringsunderlag från Länsstyrelsen. Databasen redovisar information från pilotkommunernas ÖP. Informationen omfattar befintlig markanvändning samt förändringsområden aggregerat till

29 de mest relevanta områden utifrån ett regionalt perspektiv; stadsbygd och tätortsbebyggelse, verksamhetsområden, rekreation/grönområden, transport och kommunikation samt utredningsområden. Dessutom redovisas en tolkning av Strukturbildens element samt K2020. Från länsstyrelsen har hämtats GIS data som innefattat reservatsbildningar samt vissa riksintressen. Pilotstudien exemplifierar också ett enkelt analysverktyg baserat på data från Markdatabasens information om etableringsområden i regionen. GIS-databasen godkändes av pilotkommunerna i slutet av I början av 2010 remitterades en enkät med länk till ÖP-översikten till alla kommuner för utvärdering. 9 av 13 kommuner har tagit sig tid att testa databasen samt besvara ett antal frågor om ÖP-översiktens nytta utifrån ett kommunalt perspektiv och den regionala nyttan. Sammanfattande synpunkter: Kommunerna är till övervägande delen positiv till ÖP-översikten som sådan och som ett verktyg att utveckla gemensamt för kommunerna. Man upplever det som positivt att; se sin egen planering i relation till regionens andra kommuner få en bra blick över hela regionen och att den ger en snabb överblick för beslutsfattare och allmänhet den regionala planeringen/planeringsunderlagen framträder tydligare gör den regionala dimensionen visuellt tydlig det är ett starkt instrument för den mellankommunala dialogen och för lokaliseringar av regional betydelse det är ett stöd för dialog med länsstyrelsen och andra organ täcker de väsentliga områdena, boende, arbete och transporter analysverktyg är positivt. Mindre bra i pilotstudien är: trögt att använda och går för långsamt bakgrundskartan är inte uppdaterad vissa färger syns för dåligt

30 avsaknad av objektsinformation skiktförklaringar saknas utvecklings område/utredningsområde behöver tydliggöras. I pilotstudien saknar man: zoomfönster instruktioner/förklaringar skriva ut i skala är önskvärt fler länsstyrelseskikt Följande problem identifieras: jämförbarhet mellan kommunerna är en stötesten ÖP av olika ålder. är det samma sak vi visar i de olika kommunerna vilken status har de olika skikten olika tidshorisonter för ÖP:s genomförande ÖP-översikten har också presenterat och diskuterats ett flertal av GR:s tjänstemannanätverk. Den samlade responsen är att de flesta grupper ser en utvecklingspotential och nytta av ÖP-översikten för sina områden. Nästa steg ett fullskaleprojekt Av kommunsvaren ovan är vårt intryck att GIS-mognaden i de flesta kommuner nu är utvecklad till en nivå där det är meningsfullt att använda ÖPöversikten som bas för GIS-information inom GR-området. Funktionen är man i huvudsak positiv till. Flertalet påtalade brister hänförs till teknik eller designfrågor. Nästa steg är att gå från pilotprojekt till fullskaleprojekt. Det är ett stort steg som innebär att det tillkommer fler aspekter av praktisk- och utvecklingskaraktär. Ett fullskaleprojekt kommer sannolikt också leda till en mer sammanhållen syn på hur regionens kommuner hanterar ÖP-information samt ett nytt sätt att integrera de regionala aspekterna i planeringen. Ett fullskaleprojekt är i sig en lärande process för såväl GR som kommunerna i att samutnyttja och utveckla gemensam GIS-information. Det fortsatta arbetet kommer att kräva tid och ett stort engagemang i kommunerna liksom hos GR. Inte bara för insamling av uppgifter och datalager utan också rutiner och arbetsmetodik mm måste utvecklas.

31 Ett fullskaleprojekt behöver sannolikt pågå under ett års tid för att ÖPöversikten ska vara fullt användbar. Idealt bör ett fullskaleprojekt genomföras med alla kommuner samtidigt och gemensamt för att nå full nytta. Trots det kan av olika skäl, t.ex. personella, någon kommun ges möjlighet att ansluta senare. Ett fullskaleprojekt är också inledningen på ett långsiktigt engagemang och förvaltningsansvar för ÖP-översikten hos såväl GR som kommunerna. Kostnadsuppskattning och finansiering av ett fullskaleprojekt GR uppskattar fullskaleprojektets utvecklingskostnad till omkring kronor. Däri ingår konsultinsatser till ca 60 procent samt tillkommande licenser, datakapacitet mm. Utrymme för detta finns inte reserverat i 2010 eller 2011 års budgetar. Redan inför pilotprojektet anmälde kansliet att man trots rollen som regionplaneorgan saknar egen kompetens av det slag som krävs för att genomföra projektet. Den situationen kvarstår. Även det fortsatta arbetet måste utföras med stöd av den kompetens som finns i några av medlemskommunerna, förstärkt med konsultinsatser. Projektet har kommit till den fasen att kansliet bedömer det som möjligt att diskutera samfinansiering av delar av projektet mellan GR och medlemskommunerna. GR har också initierat en diskussion med de andra storstadsregionerna och Boverket kring metodutvecklingsfrågor i regional planering. Det finns hos dessa ett intresse för ÖP-översikten, men det är fortfarande för tidigt att diskutera gemensam utveckling av metodprojekt. Drift- och förvaltningsfrågor Redan innan fullskaleprojektet inleds bör driftsfrågorna uppmärksammas. Driften innebär att data måste förvaltas och hållas tillgängig, uppdateras samt ajourföras. Teknikutvecklingen på det här området medför att även ett visst mått av programutveckling ligger i driften då behov och nytta kan antas öka med erfarenheten. Grundtanken är att ÖP-översikten och Markdatabasen, som nu är i drift, så långt möjligt ska nyttja samma bakgrundsinformation, teknik och driftsorganisation.

32 GR har tillsammans med BRG ett avtal med Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad, om förvaltning, drift och uppdatering. Driftkostnaden för Markdatabasen, som endast hanterar ett datalager men uppdateras 4 ggr per år, uppgår uppskattningsvis till ca kronor årligen, varav 50 procent är fasta (belastar GR) och 50 procent rörliga (belastar BRG). GR bör i kommande budgetarbete inkludera en kostnad för drift av ÖPöversikten. Hur stor denna kostnad blir är ännu inte möjlig att bedöma.