Samlade synpunkter från GR angående inriktningsplaneringen gällande infrastrukturplanering

Transkript

1 Dnr: Styrelsesärende Till Förbundsstyrelsen Samlade synpunkter från GR angående inriktningsplaneringen gällande infrastrukturplanering Västra Götalandsregionen har på försök fått möjlighet att bidra med ett sammanhållet regionalt inriktningsunderlag till den statliga infrastrukturplaneringen. Regionens synpunkter skall i sin tur beaktas av trafikverken i deras arbete med inriktningsunderlaget. Inriktningsplaneringen är första steget i den statliga infrastrukturplaneringen och skall bl a peka på hur samhällets behov av transporter kan komma att utvecklas på lång sikt. Västra Götalandsregionen (VGR) vill ha en dialog där syftet är att lyssna av och ta del av olika aktörers/intressenters syn på hur transportsystemet behöver förbättras. VGR har bett de fyra kommunförbunden att föra denna dialog delregionalt. GR är samordningsansvarig för att kommunerna i Göteborgsregionen blir delaktiga och svarar tillsammans med kommunerna för kontakter med företag och organisationer lokalt och delregionalt. Västra Götalandsregionen samordnar sedan de synpunkter som framkommer från de fyra kommunförbunden. GR har valt att föra dialogen dels via ett diskussionsunderlag till kommunerna och dels via ett dialogmöte den 22 mars för näringsliv, politiker, tjänstemän m fl. GR har till den 27 mars fått ta del av 9 kommuners synpunkter. Vid dialogmötet medverkade ca 75 personer. Ett underlag med samlade synpunkter från kommuner och dialogmöte har sammanställts i PM daterad Synpunkterna skall användas i de diskussioner som kommer att föras inom BRU vid framtagandet av ett samlat inriktningsunderlag från Västra Götalandsregionen. 1

2 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att synpunkter i PM, daterad , läggs till grund för diskussioner inom BRU, samt att översända PM:an till Västra Götalandsregionen. Göteborg 27 mars 2007 Bo Aronsson / Anita Rynvall Mårtensson 2

3 Dnr: Samlade synpunkter från GR angående inriktningsplanering för infrastrukturplaneringen Uthållig tillväxt Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur och Vision Västra Götaland Det goda livet Efter en politisk process (rådslag 3) i alla GR-kommuner under våren 2006 antog i maj 2006 GR:s styrelse mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Dokumentet skall ligga till grund för GR:s arbete med att utveckla Göteborgsregionen. I dokumentet fastslås att Göteborgsregionen skall vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som skall vara attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka och att ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt är förutsättningar för ett fortsatt välstånd. Fem mål- och strategiområden utpekas som viktiga i arbetet med att utveckla regionens struktur. De som i första hand berör infrastrukturfrågan är: stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger; skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter; samt utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Följande nämns särskilt i dokumentet: Uthållig tillväxt utgår från dokumentet Vision Västra Götaland Det goda livet vilken bygger på en hållbar utveckling med balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Ett av fokusområdena är infrastruktur och kommunikationer där det pekas på att Västra 3

4 Götalandsregionen är ett internationellt transportnav, att infrastrukturen skall vara hållbar och konkurrenskraftig, samt att kollektivtrafiken måste vara konkurrenskraftig och ha hög tillgänglighet. I Uthållig tillväxt görs preciseringar för de olika mål- och strategiområdena: att befolkningsökningen skall vara minst 8000 invånare per år, Göteborgs lokala arbetsmarknad skall år 2020 omfatta 1,5 milj. invånare, kärnan skall stärkas med fler bostäder och arbetsplatser, samt att livsmiljön skall värnas från skadlig påverkan m.fl. En nyckelfråga för uthållig tillväxt är att nå målet om att minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen skall göras med kollektivtrafik år Både Västra Götalandsregionen och GR påvisar i sina dokument en vilja att arbeta för en regional uthållig tillväxt. För att nå uppsatta mål krävs att transportsystemet i regionen utvecklas och förbättras och att det finns en helhetssyn där de olika transportslagen samspelar. Storstadspaket - speciell hänsyn behöver tas till storstadsregionens transportsituation. Göteborgsregionen är tillsammans med övriga storstadsområden inne i ett expansivt skede med god tillväxt, vilket enligt alla bedömningar kommer att fortsätta. Göteborgsregionen har därför en särskild roll som dragare för Västra Götalandsregionens utveckling. Göteborg, med Göteborgs hamn, är navet och tillväxtmotorn inte bara i göteborgsregionen och i Västra Götalandsregionen utan även nationellt och nordeuropeiskt. Regionförstoringen i vårt område har gått långsammare jämfört med Stockholm och Malmö. Det finns en potential att utvecklas på detta område. Som tidigare beskrivits finns en tydlig viljeinriktning att arbeta för att regionen även fortsättningsvis skall ha en stark tillväxtutveckling och vara attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Om denna tillväxt skall kunna tas omhand i göteborgsregionen förutsätter det att infrastrukturen fungerar inom och till/från Göteborg. Regionförstoring och en koncentration av människor och näringsliv ger inte bara positiva effekter utan innebär också påfrestningar såsom trängsel, miljöstörningar och osäkra framkomlighets- och leveransförhållanden. Tillväxten förutsätts därför ske på miljömässigt och socialt hållbara grunder. Göteborgsregionen och lokala arbetsmarknadsregionen har vuxit utan att transportsystemet har uppgraderats i samma takt. Människor bor och arbetar alltmer utspritt, vilket har gjort det svårare att skapa god kollektivtrafik, kollektivtrafikandelen är därför här i snitt endast 24%, jämfört med Stockholm, Oslo och Helsingfors där kollektivtrafiken utgör 35-40% av resandet. Bra 4

5 tvärförbindelser saknas i flera delar av regionen, både vad det gäller kollektivtrafik och väg. Till Göteborgs hamn transporteras stora mängder gods på både väg och järnväg. Hamnen och stora verksamhetsområden, som Volvo och deras underleverantörer, ligger på Hisingen och stora delar av deras transporter skall passera älven där det är stora framkomlighetsproblem. I Göteborg finns en särskild problematik med Göta älv. Den är en barriär för gods- och persontransporter och broöppningar ger fördröjningseffekter. Men älven är också en transportväg som kanske kan avlasta landinfrastrukturen. En helhetssyn behövs gällande älvsnittet då flera trafikslag och intressen ställer krav på framkomlighet. Människor och gods måste på ett miljömässigt och effektivt sätt kunna transporteras inom Göteborgsregionens inre delar. För att inte skapa konflikter mellan olika transportslag måste kreativa vinna-vinna-lösningar skapas, t ex kan mer utrymme skapas för nyttotrafik om fler reser kollektivt. I storstadsregionen råder en speciell situation där internationella, nationella, regionala och lokala intressen skall smältas samman. Detta kräver sannolikt särskilda helhetslösningar för transportsystemet. Den komplexa och speciella situation som råder i Göteborgsregionen kräver särskilda paketlösningar och samordning mellan myndigheter på olika nivåer. Initiativ bör därför tas för att inleda diskussioner kring hur sådana lösningar kan nås. Finansiering Diskussionen kring finansiering har varit påtaglig under denna dialogfas. Banoch Vägverk har poängterat bristen på investeringsmedel och problem kring att stora summor är upplåsta i stora objekt under lång tid. Det finns inte medel att använda för mindre åtgärder som skulle kunna ge stora effekter. I diskussionen har möjligheten att pröva olika finansieringsformer lyfts fram för att på så sätt snabbare kunna få tillstånd investeringar. I regeringsdirektivet skrivs att frågor kring nya upphandlingsmetoder och nya finansieringslösningar kommer att beredas i Regeringskansliet. Initiativ bör tas för att finna och pröva nya finansieringslösningar i vår region. I ett sådant övervägande skulle olika paketlösningar kunna diskuteras. 5

6 Förslag till huvuddrag för transportsystemets inriktning inom GR Västra Götalandsregionens kansli har i arbetet med inriktningsunderlaget pekat på ett antal viktiga inriktningar som transportsystemet bör ha (se bilaga 1). GR kan i stort instämma i dessa, men anser med utgångspunkt från dokumentet Uthållig tillväxt, att även nedanstående punkter skall beaktas. GR förutsätter att infrastrukturprojekt som inletts fullföljs med tillräckliga resurser så att avsedda effekter uppnås. Befintligt transportsystem Befintligt transportsystem måste utnyttjas effektivt och säkerställas genom drift- och underhållsåtgärder. Dagens transportsystem är på många ställen mycket sårbart. Mindre åtgärder som kan förbättra och effektivisera transportsystemet bör genomföras. Arbetspendling Regionförstoring Regionförstoring innebär att fler arbetspendlar längre. Det finns en gräns på ca 60 minuter för att en pendelresa skall upplevas acceptabel. Transportsystemets utformning bestämmer hur lång pendelresan blir. Med tanke på den arbetsmarknadspolitik som nu diskuteras blir det än viktigare att kunna transportera sig inom ett större område. Ur hållbarhetssynpunkt förutsätter en regionförstoring, med hög tillgänglighet till viktiga målpunkter, ett välutvecklat och snabbt kollektivtrafiksystem. Pendel- och regiontåg utgör stommen i ett sådant system. De fem järnvägar som sammanstrålar i Göteborg måste få bättre kapacitet för att kunna ta emot det ökade antal tåg som förutses. Västlänken som binder samman de olika systemen är ett nyckelprojekt. Behov av bättre järnvägskapacitet understryks av att även godstransporter på järnväg ökar och ställer krav på spårutrymme. K2020 För att den inre delen av Göteborgsregionen ska kunna ta hand om ett ökat resande krävs kreativa lösningar och stora investeringar i spårvägslänkar, busskörfält, spårvagnar, tåg, hållplatser och knutpunkter, pendelparkeringar gång- och cykelvägar mm. I Projekt K2020, som är ett samverkansprojekt, genomförs en översyn av kollektivtrafiksystemet för att finna nya trafikupplägg och lösningar som kan svara upp mot kravet att klara mer än en fördubbling av kollektivtrafikresandet till år Bytespunkter där byten mellan olika system och färdsätt kan ske är viktiga. 6

7 Näringslivets transporter Unik transport- och logistikregion Västra Götalandsregionen, och specifikt Göteborgsregionen, är en internationellt och nationellt viktig transport- och logistikregion. Transportsystemet måste anpassas till detta och understödja god tillgänglighet till målpunkter som är viktiga för näringslivet både till/från och inom storstadsregionen. Förbindelse över/under älvsnittet är viktigt både nationellt och regionalt. Gods- och kombiterminaler skall lokaliseras så att utnyttjandet av transportsystemet blir effektivt. Göteborgs hamn Transportsystemet ska understödja Göteborgs hamns verksamhet. Hamnen har med sin internationella verksamhet en särställning såväl regionalt som nationellt och ställer särskilda krav på transportsystemet, såväl på väg som på spår, då järnvägstransporter till hamnen blir allt viktigare. Flygtrafik Transportsystemet ska understödja frekventa internationella flygförbindelser som är nödvändiga i en konkurrenskraftig och global ekonomi. Snabba kollektiva förbindelser är viktiga till flygplatsen. Till Landvetter flygplats är tågförbindelse nödvändig. Landvetter flygplats har stor betydelse för Sveriges interkontinentala flygfrakt, vilket ställer krav på landtransportsystemet. För Landvetter Flygplats är tvärförbindelser i vägsystemet väsentliga. Besöksnäringen Besöksnäringen är en växande näring och en tillväxtfaktor för regionen. Transportsystemet ska stödja utvecklingen av regionens besöksnäring. Behovet av infrastruktur sammanfaller i stort med övriga delar, men det regionala transportsystemet har en viktig funktion. Miljökvalitetsmål Transportsystemet ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Åtgärder som samlat innebär en förändring mot ett långsiktigt hållbart transportsystem och bidrar till minskad klimatpåverkan skall i första hand övervägas. 7

8 Övrigt Tvärförbindelser I Göteborgsregion saknas flera tvärförbindelser på väg. I K2020 planeras för att vid knutpunkter utanför City sprida resandet till olika målpunkter. Detta kräver god standard på tvärförbindelser utanför kärnan. Tvärförbindelser mellan de nationella vägarna underlättar också för transporter till Landvetter flygplats, utan att behöva passera centrum. Vissa tvärförbindelser kan skapas med mindre åtgärder, medan andra kan kräva större investeringar. Även längre ut i regionen finns brister i tvärförbindelser. Regionala vägsystemet Kommunerna i Göteborgsregionen har framfört ett stort behov av förbättringar på det regionala vägnätet för att underlätta arbetspendling, trafiksäkerhet och näringslivets transporter, t ex är Tjörnbron med tillhörande tunnel på Stenungsön en flaskhals för stora transporter från Wallhamn. Statliga bidrag till kommunen Önskemål har framkommit om att de resurser som staten bidrar med till kollektivtrafik, trafiksäkerhets- och tillgänglighetslösningar bör utökas och medge flexiblare lokala lösningar. 8

9 Bilaga 1 Följande punkter har man i Västra Götalandsregionens Beredningsgrupp för Regionutveckling (BRU) kommit överens om skall vara utgångspunkten för dialogen; Transportsystemet i Västra Götaland ska förbättra tillgängligheten nationellt och internationellt för landets viktigaste transport- och industriregion bidra till sänkta logistik- och transport-kostnader för svensk industri och handel särskilt stärka utvecklingsförutsättningarna för sjöfart, järnvägstransporter och kollektivtrafik genom regionförstoring skapa förutsättningar för ökad tillväxt och jämställdhet göra transportsystemet säkrare och mer robust annat? 9