Strukturbild för Göteborgsregionen

Transkript

1 Obs! Arbetsmaterial; underlag för diskussion Läsanvisning: Huvudavsnittet omfattar sidorna Det är dessa som ligger till grund för den dialog som genomförs mellan förbundsstyrelsen genom dess presidium och fullmäktigeförsamlingarna i GRs medlemskommuner. Inledningsvis (sid. 1-4) kommenteras uppdraget, hur det har avgränsats samt vilka bakomliggande arbeten och processer som har lagts till grund för förslaget till överenskommelse. Vill du ha mer bakgrund? Läs då också: Vision Västra Götaland Det goda livet, VGR april 2005 Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, GR maj 2006 Målbild för kollektivtrafiken, K2020 delrapport 4, september 2007 Strukturbild för Göteborgsregionen En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar En del av det goda livet i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund november 2007

2 Förkortningar och begrepp GR VGR K2020 Lokal arbetsmarknad Göteborgsregionens kommunalförbund Västra Götalandsregionen Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. När pendlingen mellan två eller flera kommuner når en viss statistisk nivå bildar de statistiskt sett en s.k. lokal arbetsmarknad (SCB). I Göteborgs lokala arbetsmarknad ingår förutom GRs kommuner idag även Orust, Vårgårda, Bollebygd och Mark. I Göteborgs lokala arbetsmarknad bor idag över 1 miljon invånare om även Varberg inräknas. Regionförstoring Regionförstoring är en pågående process som innebär att lokala arbetsmarknader växer geografiskt genom att pendlingsmönstret förändras. Regionförstoring styrs av hur hushållen väljer att bo och arbeta. Den kan underlättas genom att erbjuda kortare restider och attraktiva resalternativ. Uppdragsorganisation för sammanställning av Strukturbild för Göteborgsregionen Uppdragslämnare och styrgrupp: Uppdragsansvarig: Projektgrupp inom GR: Förbundsstyrelsen GR Bo Aronsson, planeringschef GR Pia Arnesson Cecilia Kvist Kerstin Elias Per Kristersson Monica Dahlberg Anita Rynvall-Mårtensson Sammanställningen har föregåtts av diskussioner och workshops i förbundsstyrelsen, GRs tjänstemannanätverk, samt HUR 2050s arbetsgrupper m fl. Jonas Zetterberg och Sara-Louise Bergqvist, White Arkitekter AB, har medverkat i ett inledande idéarbete samt svarat för illustrationerna. Som information kan nämnas att parallellt med arbetet med strukturbild (överenskommelse) pågår ett arbete med att sammanställa kommunernas översiktsplaner en ÖP-översikt i digital form.

3 Uppdraget Förbundsstyrelsen antog mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa - en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. I nämnda dokumentet redovisas målen att befolkningsökningen i Göteborgsregionen ska vara minst invånare per år och att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2020 ska omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. Avgörande för att framgångsrikt nå dessa och övriga uppsatta mål är att skapa förutsättningar för ett ökat resande som är attraktivt samtidigt som det är socialt, miljömässigt och ekonomiskt långsiktigt hållbart. Förbundsstyrelsen antog därför målet om att andelen resor i kollektivtrafiken ska ökas från ca 24 % idag till 40 % år Förbundsstyrelsen är, efter särskild överenskommelse med övriga berörda parter, projektägare till K2020 och antog en målbild för kollektivtrafiken. Målbilden baseras på att Västlänken byggs och att såväl utvecklingen av Göteborgsregionen som den önskade regionförstoringen baseras på en utbyggd pendeloch regiontågstrafik. Detta lägger fast en fysisk huvudstruktur för Göteborgsregionen. För att utveckla denna huvudstruktur krävs ett långsiktigt och konsekvent arbete, samt inte minst avgörande betydande investeringar. För att lyckas med ett sådant åtagande krävs en grundläggande samsyn hos medlemskommunerna och övriga berörda parter (VGR och staten genom trafikverken). Föreliggande arbetsmaterial är avsett att ligga till grund för en diskussion ett rådslag 4 om vilka överenskommelser som behövs inom GR för att med kraft tillsammans ta ansvar för och verka för att utveckla en långsiktigt hållbar regional struktur (infra-, bebyggelse- och grönstruktur). Med stöd av vad som kommer fram vid rådslaget kommer ett förslag till strukturbild/överenskommelse att läggas fram för förbundsstyrelsen i maj Avsikten är att förbundsstyrelsen därefter kommer att översända handlingen på en bred remissrunda, där varje kommun ges tillfälle att slutligt bedöma strukturbild och ansvarstagande utifrån lokala förutsättningar. Först därefter kan ett slutligt förslag till strukturbild/överenskommelse föras fram till samtliga fullmäktigeförsamlingar för ställningstagande. Det ska särskilt framhållas att förslaget till strukturbild är baserad på den för kommunerna och Västra Götalandsregionen gemensamma visionen: Vision Västra Götaland Det goda livet (se omslagets bakre insida). Det innebär att den syftar till en hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna (den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga) och de fyra perspektiven (en region, jämställdhet, integration och internationalisering). 1

4 Bakgrund och avgränsning Det är förbundsstyrelsens avsikt att med rådslagen som arbetsform föra en konstruktiv dialog som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling. Första rådslagsrundan: Vad är viktigt att samverka kring? I slutet av 2002 inleddes den första rådslagsrundan vars syfte var att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frågeställningar. En viktig utgångspunkt var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för människor att bo och verka i och ur alla aspekter långsiktigt hållbar. I denna första runda diskuterades vad eller vilka områden som regionens kommuner kan samverka kring. Det fanns en bred enighet om att frågor knutna till utvecklingen av den regionala strukturen är grundstenar i samverkansarbetet. Följande sex huvudområden framstod som mest väsentliga att fokusera på i de fortsatta rådslagen: social struktur, fysisk struktur, regionförstoring, bostadsbyggande, kollektivtrafik och utbildning. Andra rådslagsrundan: Hur kan vi samverka? Under 2005 följdes dessa rådslag upp med en andra runda kring hur vi kan samverka för att utveckla Göteborgsregionen. Kan vi utveckla och fördjupa samarbetet kring de frågor som lyftes fram i den första rådslagsrundan? Fokus ställdes på områden eller frågor där samarbetet ännu inte inletts eller där samverkan skulle kunna utvecklas ytterligare. Resultatet från denna andra rådslagsrunda förstärkte bilden av att regional samverkan är viktig och att vi kontinuerligt bör utveckla det regionala samarbetet. I samtliga diskussioner uttrycktes en vilja att samarbeta i regiongemensamma frågor utifrån en acceptans för varandras olikheter. Tredje rådslagsrundan: Vi är överens om målen Inför den tredje rådslagsrundan blev Vision Västra Götaland Det goda livet vägledande (se omslagets bakre insida). Den tredje rundan genomfördes i början av 2006 utifrån ett arbetsmaterial om uthållig tillväxt. Syftet var att lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. I maj 2006 antog förbundsstyrelsen ett mål- och strategidokument där den närmare inriktningen på och avgränsningen av arbetet preciserades till att omfatta uthållig tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (infra-, bebyggelse- och grönstruktur). Mål- och strategidokumentet gör därmed inte anspråk att vara heltäckande i frågor som rör regional utveckling. Fjärde rådslagsrundan: Nu tar vi gemensamt ansvar I den fjärde rådslagsrundan fokuseras diskussionen på det gemensamma ansvaret för att kunna utveckla och säkerställa en långsiktigt hållbar regional struktur. Kan vi med stöd av en strukturbild och överenskommelser tillsammans verka för att nå målen i Uthållig tillväxt? Hur ska en sådan bild se ut och vad bör överenskommelserna omfatta? Kan vi utforma dem så att vi samtidigt visar att vi tar ett gemensamt ansvar för att säkra ett framgångsrikt genomförande av projektet K2020? 2

5 Några utgångspunkter Vi vill ta fram en strukturbild för Göteborgsregionen För ett samordnat agerande krävs, förutom gemensamma mål och strategier, ett aktivt arbete för att enas kring hur den regionala strukturen ska utvecklas. Med stöd av en sammanfattande strukturbild, som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur, kan aktuella frågor diskuteras. En sådan bild ska vara ett levande dokument som kontinuerligt utvecklas genom den dialog som förs. Den utgör stöd för kommunernas egna arbeten med översiktsplaner och läggs till grund för diskussioner i gränsövergripande frågor. Den utgör också underlag i dialogen med statliga verk och myndigheter i fråga om åtgärder i infrastrukturen. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen I mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt pekar förbundsstyrelsen på behovet av en strukturbild (se ovan). Målen i Uthållig tillväxt har en stark grund i Vision Västra Götalands tre dimensioner, varav den miljömässiga är en. Sedan mål- och strategidokumentet antogs har frågorna om klimat och sårbarhet kommit i fokus och därmed än mer synliggjort behovet av ett konsekvent och långsiktigt arbete för att utveckla en långsiktigt hållbar regional struktur. En global och regional utmaning Temperaturen i jordens atmosfär stiger. Till stor del är orsaken de koldioxidutsläpp, som orsakas av förbränning av fossila bränslen för uppvärmning och för att transportera gods och oss själva. Det regionala bidraget för att lösa den globala utmaningen är att vi tar vårt ansvar i vår del av världen för att utvecklingen inte överskrider vad naturen tål. I en region, med hög befolkningstäthet finns goda möjligheter att skapa effektiva och energisnåla lösningar som reducerar påverkan på miljön. Det kan ske genom en kraftfull kollektivtrafik och fjärrvärme baserad på miljövänlig teknik. En attraktiv regionkärna och attraktiva regiondelscentrum behövs som mötesplatser för att skapa förutsättningar för ett rikt vardagsliv och ett varierat näringsliv. I en tät stadsregion skapar ett omfattande resande med bil trängsel. Att arbeta för minskade koldioxidutsläpp är därför inte tillräckligt om vi samtidigt ska skapa en gynnsam regional utveckling. Vi måste skapa lösningar för effektiv mobilitet dvs. system för miljövänliga och kostnadseffektiva sätt att resa, system som stödjer utvecklingen av attraktiva stads- och boendemiljöer. Det är därför viktigt att komma överens om vilka gemensamma fysiska strukturer som vi vill lägga till grund för en utveckling i önskad riktning. 3

6 Överenskommelsen Att diskutera! Strukturbild Vidstående strukturbild föreslås läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur i Göteborgsregionen. Bilden är ytterst förenklad för att fånga de övergripande strukturbildande element som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsregionen ska utvecklas. Strukturen består av: Kärnan Kärnan utgörs av den centrala del av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Det sammanhängande stadsområdet Denna del utgörs av den del av Göteborgs tätort som har del av en god lokal kollektivtrafik (mellanstaden enligt Göteborgs förslag till ÖPXX, samt delar av Mölndal och Partille). Huvudstråken Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade biltrafiksystemet (motorvägarna E6, E45, E20 och Rv40). Kustzonen Kustzonen omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra respektive norra skärgård samt Tjörn. De gröna kilarna De regionala gröna kilarna utgörs av de större sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap som når djupt in mot den sammanhängande stadsbygden. Göta älv Älven är i hög grad strukturerande, genom bl a sin barriäreffekt, och är därför ett särskilt element i strukturbilden. Kommentar: Bilden är avsiktligt grov och schematisk för att kunna läggas till grund för en övergripande diskussion om den regionala strukturen. 4

7 Att diskutera! Huvudstrukturen Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum. Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig balans nord syd med älven och Säveån som mittaxel. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas till vara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Målen i Uthållig tillväxt ger, tillsammans med målbilden för K2020, anvisningar för vad som bör utgöra de grundläggande delarna i en övergripande strukturbild; kust och hav, skogar och sjöar, en stark och attraktiv regional kärna, samt tydliga stråk med attraktiva regiondelscentrum. Regionen ska, enligt förbundsstyrelsens strategi, utvecklas genom anläggande av Västlänken samt utbyggnad av en attraktiv pendel- och regiontågstrafik. För att de kvaliteter som eftersträvas ska nås krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Vi är överens om att: Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar. Vi tänker på att: Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen (rådslag 1-3). Förutsättningarna för en uthållig tillväxt stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård mm till: 1. kärnan 2. välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet, och 3. till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken Detta är av särskild betydelse vid tillkomst av ny bebyggelse och nya anläggningar med hög befolknings-, personal- eller besökstäthet. Om ny bebyggelse och anläggningar lokaliseras till områden med utbyggd eller beslutad infrastruktur kan oönskade miljöeffekter och/eller andra negativa effekter, som t ex. trängsel, undvikas. 5

8 Att diskutera! Kärnan Kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Kärnans roll Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg. Kärnan har rollen som nav och motor för regionen som helhet med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen, kommersiell service mm. Kärnan har med sina offentliga rum en speciell roll som mötesplats för regionens invånare och besökare. Handeln i regionkärnan har förutsättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Kärnan erbjuder det största utbudet av högre utbildning. För att fullt ut kunna stödja utvecklingen i regionen som helhet måste kärnan vara lätt att nå för såväl regionens invånare som besökare. Vi är överens om att: Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Vi tänker på att: Kärnans utveckling är central för hela regionens utveckling kärna och omland förutsätter varandra. En stark kärna stödjer ett större omland och vice versa. Därför är det av gemensamt intresse att regionkärnan stärks och utvecklas. Då kärnan är det område i regionen som har högst tillgänglighet är lättast att nå för alla bör unika verksamheter som är frekvent besökta så långt möjligt lokaliseras hit. Med bra kollektivtrafik kan många nå kärnan. Områdena i direkt närhet till Västlänkens stationer är särskilt intressanta. Det är därför en fördel för hela Västsverige om lokalisering av personal- och besöksintensiva verksamheter prioriteras i dessa kollektivtrafiknära lägen. Det underlättar vårt gemensamma arbete om vi kan skapa en tydlig vision för kärnans utveckling och beskriva vad som krävs för att nå den. Det kan handla om en gemensam trafikstrategi, gemensamma beslut om investeringar i infrastrukturen eller för att bygga ut en fungerande kollektivtrafik. 6

9 Att diskutera! Det sammanhängande stadsområdet stråk och regiondelscentrum ska (till 2020) stärkas med minst arbetsplatser och boende. Stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt stadsoch vardagsliv. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Det sammanhängande stadsområdets roll Det sammanhängande stadsområdet definieras som de sammanhängande och tätbefolkade delarna av Göteborg (kärnan undantagen), Mölndal och Partille. Begreppet har inte använts i mål- och strategidokumentet Uthållig-tillväxt men får anses ingå som en del av ovan angivna målsättning. Möjligheterna till kompletteringar med bostäder och arbetsplatser mm är i många fall goda med en redan utbyggd infrastruktur som kan nyttjas av fler. I projektet K2020 kommer ett antal viktiga knut- och bytespunkter för kollektivtrafiken att pekas ut. Stadsområdet kan, där den har en viss täthet, ge förutsättningar för ett rikt stads- eller tätortsliv med nära tillgång till god kollektivtrafik, service, utbildning, vård och omsorg samt rekreation. Vi är överens om att: Det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Vi tänker på att: Om vi tillför ny bebyggelse där det finns luckor i stadsområdet (genom kompletteringar, ändrad markanvändning mm) ökar förutsättningarna för en bibehållen servicenivå, fortsatt närhet till skola och omsorg mm faktorer av betydelse för ett fortsatt rikt vardagsliv. Kollektivtrafiken är strukturerande. Ny bebyggelse som skapar ett stort befolkningsunderlag och nya anläggningar som ska vara tillgängliga för många (arbetsplatser, handel, rekreation mm) lokaliseras lämpligen till de utpekade knutpunkterna eller andra punkter med god kollektivtrafik. Trycket på omgivande natur- och kulturlandskap kan reduceras om vi i första hand tar tillvara övergivna områden inom den befintliga stadsbygden. För den enskilde medborgaren är administrativa gränser inte synliga. Det är därför av vikt att samarbeta över kommungränserna. 7

10 Att diskutera! Huvudstråken stråk och regiondelscentrum ska (till 2020) stärkas med minst arbetsplatser och boende. Stads- och andra tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt stadsoch vardagsliv. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Huvudstråkens roll Huvudstråken är en grundläggande beståndsdel i förbundsstyrelsens strategi för att stärka hela regionen. Stråken bestäms av Bohusbanan, Norge-Vänernbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan (Kust-till-kustbanan) och Västkustbanan. Stråken innefattar de orter som ligger längs eller i nära anslutning till dessa banor. Här finns historiska städer med stark egen identitet, samt en rad större och mindre tätorter. Sammantaget inrymmer dessa städer och orter en stor befolkning och erbjuder en varierande grad av utbud av arbetsplatser, utbildning, handel och tjänster. Det är angeläget att gemensamt klara ut vilken trafik som kan utvecklas i dessa stråk och därmed lägga fast planeringsförutsättningarna för respektive kommuns egna långsiktiga planering. Vi är överens om att: Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Vi tänker på att: Ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Det finns förutsättningar för att gå eller cykla till och från en pendel-/regiontågsstation om bostadsbyggandet sker inom en kilometer (helst 0,6 km) från stationsläget. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd från stationen eller i orter vid sidan av huvudstråken behövs redan från första inflyttning en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget. Att i stationsnära lägen etablera handel, arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar som har ett större upptagningsområde än den egna orten (eller kommundelen) ger tillgänglighet för alla, valmöjligheter för resandet och stärker därmed förutsättningar för en långsiktigt hållbar regional utveckling. 8

11 Att diskutera! Kustzonen Närheten till kust, hav ska tas till vara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Kustzonens roll Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort men en kapacitetsstark trafikinfrastruktur saknas. Samtidigt finns här några av de mest grundläggande värdena kust och hav som gör att vi väljer att bo och leva i Göteborgsregionen. Dessa värden, som måste värnas, skapar samtidigt förutsättningar för en fortsatt stark och attraktiv besöksnäring. Vi är överens om att: Kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. Vi tänker på att: Stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka regionens attraktionskraft. Många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas. Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken. En ökad exploatering i kustzonen kan innebära att det rörliga friluftslivet begränsas samt att natur- och kulturvärden hotas. Regionens invånare har liksom våra besökare behov av att komma till och ta del av såväl orörd kust natur som badoch båtanläggningar och historiska miljöer. Det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik. Kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan intressena ska uppnås. 9

12 Att diskutera! De gröna kilarna Närheten till skogar och sjöar ska tas till vara för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen De gröna kilarnas roll Naturen är en omistlig tillgång för ett rikt friluftsliv som ger oss ro och möjlighet till återhämtning. Den erbjuder möjligheter till rekreation, lek, naturupplevelser, naturpedagogik och odling. Vidare har sammanhängande grönområden en viktig roll för att skapa förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald. Grönområdena fyller också en funktion som lokala klimat- och miljöförbättrare. De större sammanhängande grönområdena bidrar därmed till Göteborgsregionens attraktionskraft, varför de är av betydande gemensamt intresse. I de gröna kilarna finns, förutom skogs- och rekreationsområden även odlingslandskap i många fall med stora kulturhistoriska värden. Vi är överens om att: De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Vi tänker på att: De gröna kilarnas värde är i många avseenden beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att det finns goda möjligheter att nå dessa områden. Det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik. Många regioninvånare önskar bosätta sig i det öppna landskapet eller i skogsområden utanför tätortsområdena. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskapet och grönområdena, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Samtidigt kan det vara svårt att erbjuda alternativa resmöjligheter för dem som bosätter sig i dessa områden, vilket förstärker trycket på regionens biltrafiksystem. De gröna kilarna innehåller viktiga näringar, som jord- och skogsbruk. Samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar ska uppnås mellan dessa intressen och intressen av bevarande och/eller rekreation. 10

13 Älven Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig balans nord syd med älven och Säveån som mittaxel. Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen Älvens roll Göta älv lämnar Vänern vid Vargön och går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale och Kungälv, där den delar sig i två armar, Nordre älv respektive Göta älv. Älven är grunden för Göteborgs etablering på den strategiska platsen vid Västerhavet med älven som farled inåt landet. Älven har under århundradena varit en förutsättning för att utveckla Göteborg och därmed Göteborgsregionen. Idag har älven många viktiga funktioner. En av de viktigaste är som dricksvattentäkt för inemot personer. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och - inte minst - som farled. Utvecklingen av regionens näringsliv, infra- och bebyggelsestruktur och miljö är i hög grad kopplat till samspelet kring Göta älv. En samsyn kring älvens olika funktioner och hur dessa ska balanseras inbördes är avgörande för att skapa en långsiktig stark och hållbar regional struktur. För att nå målen om uthållig tillväxt måste älvens barriäreffekt begränsas. Vi är överens om att: Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. Vi ska verka för att begränsa de negativa effekterna av älven som barriär. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt sårbarhetsaspekterna som en följd av klimatförändringarna. Vi tänker på att: Att bygga broar och/eller tunnlar innebär mycket betydande investeringar och kräver långa planerings- och genomförandetider. Gjorda investeringar måste nyttjas effektivt genom att angränsande delar av systemet kompletteras och bebyggelsestrukturen anpassas efter byggda eller beslutade förbindelser. Godstrafiken och kollektivtrafiken är särskilt sårbara med endast en bro vardera för spårbunden trafik. Anläggningar och verksamheter som kan medföra föroreningar för omgivningen måste undvikas i älvens närhet. Säkerheten måste även vara hög mot föroreningar från sjöfarten och trafiken på väg och järnväg. Älvens stränder är känsliga för skred varför stor försiktighet bör iakttas vid anläggningsarbete eller annat byggande i älvens närhet. 11

14 Sammanfattning Den regionala överenskommelsen Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar. Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. Vi ska verka för att begränsa de negativa effekterna av älven som barriär. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt sårbarhetsaspekterna som en följd av klimatförändringarna. 12

15 Utdrag ur: Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet definieras enligt följande: en god hälsa; arbete och utbildning; trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet; en god miljö där de förnybara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet; möta behoven hos barn och ungdomar; uthållig tillväxt som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv. Visionen består av tre delar: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1. Ett livskraftigt och hållbart näringsliv 2. Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 3. Infrastruktur och kommunikationer med hög standard 4. En ledande kulturregion 5. En god hälsa. I genomförandet, som kopplas till visionen, beslutas om mål, strategier och åtgärder av den aktör som har ansvaret för ett område eller verksamhet. Utdrag ur: Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd det goda livet - för alla. Göteborgsregionen ska vara en stark utbildnings- och kulturregion. Teknologi, kreativitet, öppenhet och mångfald är viktiga drivkrafter för regionens utveckling. Vårt arbete utgår från Vision Västra Götaland Det goda livet. Det innebär att vi vill verka för en utveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.

16 Göteborgsregionens kommunalförbund