Verksamhetsplan Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU

Transkript

1 Verksamhetsplan 2016 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Verksamhetsplanens disposition... 3 Ekonomiska förutsättningar... 3 Prioriterade målsättningar för Grund- och uppdragsutbildning... 5 Förskollärar- och lärarprogrammen... 5 Fristående kurser och övriga programkurser... 7 Masterutbildningen... 7 Uppdragsutbildningen... 8 Prioriterade målsättningar Forskning och forskarutbildning... 9 Forskning... 9 Pedagogik... 9 Didaktik... 9 Utbildningssociologi Forskarutbildning Prioriterade målsättningar för Stödverksamhet Prioriterade målsättningar Kompetensförsörjning och rekrytering Samverkan med studentorganisationerna Prioriterade målsättningar för Arbetsmiljö och jämställdhet Prioriterade målsättningar Extern samverkan Prioriterade målsättningar

3 1. Inledning Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU bildades den första januari 2011 efter en sammanslagning mellan Pedagogiska institutionen, Institutionen för didaktik och Institutionen för utbildning, kultur och medier. Vid EDU arbetar runt 200 personer i befattningar som professorer, lektorer, adjunkter, adjungerade adjunkter, postdocs, forskare, doktorander, ekonomer och administratörer. Varje termin ges runt 150 olika kurstillfällen på grund- och avancerad nivå inom program och på fristående kurser. Därtill bedrivs forskning och forskarutbildning inom tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Verksamheten finns på två platser: på Blåsenhus i Uppsala och på Campus Gotland i Visby. Verksamhetsplanens disposition I denna verksamhetsplan redovisas de prioriterade målsättningarna för år Planen är upplagd efter sju huvudområden: Grund- och uppdragsutbildning, Forskning och forskarutbildning, Stödverksamhet, Kompetensförsörjning och rekrytering, Samverkan med studentorganisationerna, Arbetsmiljö och jämställdhet och slutligen Extern samverkan. Det finns en koppling dels till verksamhetsberättelsen för år 2015, och dels till 2016 års verksamhetsplan för Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Utgångspunkten för EDUs verksamhet är Uppsala universitets övergripande målsättningar. 1 Verksamhetsplanen fastställs av EDUs institutionsstyrelse. Ekonomiska förutsättningar För verksamhetsåret 2016 erhåller EDU av Fakulteten för utbildningsvetenskaper kr för utbildning på grundnivå och masternivå (inklusive Campus Gotland). Vidare tilldelas EDU kr för forskning och forskarutbildning. Jämfört med 2015 har de tilldelade medlen till grundutbildningen ökat. Den förklaras av en ökning på 109 helårsstudieplatser inom lärarprogrammen. För år 2016 får EDU HST-platser för kurser inom lärarprogram och 290 HST-platser för fristående kurs och kurser inom master. Medlen för forskning och forskarutbildning har däremot minskat med kr jämfört med tilldelningen Detta beror bland annat på att Fakulteten för utbildningsvetenskaper har öronmärkt forskningsmedel för särskilda satsningar, t.ex. på fakultetsöverskridande forskningsnoder. Från Samhällsvetenskapliga fakulteten erhåller EDU för kr för utbildning på grundnivå. Medlen avser framförallt uppdrag inom programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor och Beteendevetenskapliga kandidatprogrammet. Från Medicinska fakulteten erhåller EDU kr. Medlen avser uppdrag inom röntgensjuksköterskeprogrammet. För 2016 ökar alltså intäkterna för grundutbildning med motsvarande totalt ca 10 miljoner kr. Den budgeterade kostnaden för grundutbildningen ökar i motsvarande grad. Det ger en positiv utgående balans med ett överskott på ca 13 miljoner vid 1 Se bilaga 1 till denna verksamhetsplan. Tabell 1. Institutionens uppdrag inom utbildning på grundnivå och masternivå Uppdragsenhet HST HPR Ersättning/hst Totalt anslag Fakulteten för utbildnings vetenskaper Kurser LP kr FK o Master kr VFU-kurser kr kr Samhällsvetenskapliga fakulteten kr kr Medicinska vetenskaps området kr 3

4 årets slut. Överskottet är intecknat att användas för den kostnadsökning som planeras uppstå vid nyrekrytering av lärarpersonal, som beräknas till ca 12 miljoner kr. Rekryteringen inleds under 2016 och kostnadsökningarna planeras slå igenom 2017, vilket kommer innebära ett reducerat överskott för grundutbildningen till ca 1 miljoner kr vid utgången av verksamhetsår Vad gäller forskning och forskarutbildning visar den utgående balansen för 2016 ett överskott på ca 1 miljon kr. Detta att jämföra med 2014 års utgående balans på ett överskott med ca 18 miljoner. Prioriterade målsättningar för 2016 Prefekten ansvarar för att: EDU uppnår den prestationsgrad som föreskrivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82,8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90 %). Tabell 2. Budget 2016 Sammanställning per prestation, tkr. Grundutb Belopp Uppdr-utb Belopp Fo/Fu Belopp Bidr-fo Belopp Uppdr-fo Belopp Totalt Belopp INTÄKTER Intäkter av anslag Avgifter o andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Gemensamma intäkter Summa intäkter KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Indirekta kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall TRANSFERERINGAR Medel statsbudg f finans bidr Övr erh medel f finans av bidr Lämnade bidrag Saldo Transfereringar Årets kapitalförändring IB Balanserat kapital Omfördelat kapital Årets kapitalförändring UB Balanserat kapital Över-/Underskottsmarginaler 12% 95% 3% 3% 20% 13% 4

5 2. Grund- och uppdragsutbildning Förskollärar- och lärarprogrammen EDU har i uppdrag att bedriva utbildning inom flera yrkesprogram kopplade till förskollärare och lärare: 2001 års lärarprogram, hp och 2011 års lärarprogram, Förskollärarprogrammet, 210 hp, Grundlärarprogrammet fk-3 och 4 6, 240 hp, Ämneslärarprogrammet 7 9, 270 hp, Ämneslärarprogram grund- och gymnasieskolan, 300/330 hp och Kompletterande lärarutbildningen 7 9 och gymnasiet, 90 hp på campus och distans samt Speciallärarprogrammet 90 hp. Förskollärarprogrammets kurser är, beroende av studieort, förlagda till antingen Blåsenhus eller Campus Gotland. EDU ansvarar för alla kurser inom programmet. Även grundlärarprogrammet fk-3 ges på vid båda campus. Inom lärarprogrammen fk-3 och 4 6 har EDU utöver kärnan också ansvar för svenska och matematik samt en obligatorisk kurs i musik och bild 15 hp på grundlärarprogrammet fk-3. Fakulteten har särskilt betonat att EDUs kurser inom Uppsala universitets lärarprogram håller en hög kvalitet samt att programmen utvecklas som akademiska professionsutbildningar som både är forskningsbaserade och professionsnära. Vidare betonar fakulteten att internationaliseringen av lärarprogrammen ska öka samt att den digitala kompetensen ska stärkas hos lärarstudenterna. 2 Därför kommer dessa områden också att prioriteras av EDU under det närmaste året. Som framgår av verksamhetsberättelsen för 2015, har EDU satsat mycket på att stärka de professionsnära inslagen i utbildningen genom att anställa fler adjungerade adjunkter, d v s lärare som verkar i för-, grund- och gymnasieskola samtidigt som de undervisar på förskollärar- eller lärarutbildningen. Dessa satsningar ska fortsätta under 2016, samtidigt som de adjungerade adjunkternas roll ska utvärderas. Ett annat viktigt fokus på samma tema för 2016 är att ännu mer åldersanpassa kurserna på förskollärar- och lärarprogrammen, d v s 2 Verksamhetsplan , Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Dnr UTBVET 2015/61 så att kursinnehållet tydligt avspeglar vilken nivå förskollärar- och lärarstudenterna ska undervisa på. En väsentlig del i professionsanknytningen är bibehållandet av kontakten med före detta studenter vid förskollärar- och lärarutbildningen. Detta är under 2016 också en prioriterad fråga hos Fakulteten för utbildningsvetenskaper, och ska uppmärksammas särskilt vid EDU. Därför startas ett utvecklingsarbete med målsättningen att bygga upp ett alumnnätverk med avsikten att dels stärka utbildningskvaliteten och dels skapa plattformar för nya skolrelaterade forskningsprojekt med nyutexaminerade lärare i fokus. Här har även tillsammans med Fakulteten för utbildningsvetenskaper ett samarbete med skolföreträdare för Uppsala Kommun inletts. En avgörande del i professionsanknytningen är vfu-kurserna (verksamhetsförlagd utbildning). Under 2015 har vfu-organisationen flyttats från EDU till områdeskansliet på det Humanistiska-Samhällsvetenskapliga området vid Uppsala universitet. Alltjämt ligger dock ansvaret för vfu-kursernas innehåll och utformning på EDU. Under 2016 sker en översyn av vfu-kursernas innehåll och progression. Ambitionen är att knyta vfu-kurserna närmare EDUs övriga kurser inom lärarprogram och att utöka antalet vfu-besök. Inte minst det senare innebär att mer fokus kan läggas på studentens progression, återkoppling och dokumentation vad gäller ledarskaps- och undervisningsskicklighet under såväl aktuell vfu-kurs som under hela lärarutbildningen. Dessa satsningar kräver utökade resurser, och sådana finns tillgängliga tack vare ett balanserat överskott inom grundutbildningen och förhoppningsvis tack vare de särskilda ekonomiska satsningar som Fakulteten för utbildningsvetenskaper med uppdrag från regeringen har utlyst under 2016 just för att stärka professionsanknytning, vfu och ämnesdidaktik inom förskollärar- och lärarutbildningen. Ansvariga för utvecklingen av vfu-kurserna är studierektorerna och berörda kursledare, med huvudansvaret hos de förra. Vad gäller lärarutbildningarnas forskningsanknytning återstår en del arbete efter de satsning- 5

6 ar som gjordes under 2015 t ex beträffande nyanställningar av forskare, professorer och lektorer. Utmaningen inför 2016 handlar om att ytterligare stärka banden mellan institutionens forskning och kursinnehållet på förskollärar- och lärarprogrammen. Detta utvecklingsuppdrag kommer att riktas till studierektorer, kursledare och ämnesföreträdare verksamma inom handledarkollegierna. Huvudansvaret för detta arbete ligger på studierektorerna som också ansvarar för långsiktighet och stabilitet avseende kursernas bemanning. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har, i ett särskilt inriktningsbeslut, uppdragit åt EDU att prioritera arbetet med internationalisering. 3 Några av Uppsala universitets strategier som är kopplade till detta är: öka utbudet av engelskspråkiga, internationellt orienterade kurser och program med ett internationellt perspektiv; samarbete med andra kunskapsmiljöer och internationella studentutbyten; intensifiera arbetet med rekrytering av internationella studenter; öka mobiliteten på samtliga nivåer; utveckla fler masterutbildningar på engelska. Konkret efterlyser Fakulteten för utbildningsvetenskaper att EDU, vad gäller ett stärkande av internationaliseringen, ska jobba prioriterat med kurser och kursinnehåll, student- och lärarmobilitet samt skapa en fördjupad samverkan med utländska universitet och lärosäten. 4 Detta arbete samordnas mellan studierektorerna, EDUs särskilda internationaliseringsgrupp 5 och berörda kursledare. På kurserna Mångfald och lärande för grundskollärare samt Lärande och utveckling för grundlärare åk 4 6 har redan ett sådant utvecklingsarbete inletts, för att implementeras under Vad gäller samläsningen med utbytesstudenter, ska deras kurser utvecklas såtillvida att moment ska delas med de ordinarie förskollärar- och lärarprogramskurserna. Under 2016 planeras en försöksverksamhet vad gäller samläsning och fördjupad kurssamverkan 3 Se Inriktningsbeslut avseende arbete med internationaliseringsfrågor inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper , Dnr UTBVET 2015/52. 4 Se Inriktningsbeslut avseende arbete med internationaliseringsfrågor inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper , Dnr UTBVET 2015/52. 5 Denna grupp leds av prefekten och består av en studierektor, två internationella koordinatorer och två verksamma lärare. med l Université Catholique de l Ouest i Angers och University of Aberdeen. Under 2016 ska ett fortsatt fokus riktas mot student- och lärarutbyten av olika slag. Under flera år har stora ansträngningar gjorts t ex vad gäller information, förenkling av validering och införande av särskilda utbytesterminer, ingående av djupare partnerskap (inom Erasmusprogrammet) för att få ihop passande kurspaket och på det sättet förenkla studentmobiliteten. 6 Detta är naturligtvis ett långsiktigt arbete som tar tid att implementera i form av fler utbytesresor. Arbetet har redan gett resultat 7, men EDU eftersträvar att många fler studenter, lärare, forskare och administratörer tar chansen att åka på längre eller kortare utlandsutbyten. Därför ska arbetet med mobilitetsfrågorna ytterligare intensifieras under Vad gäller studenterna har EDU anställt en amanuens (som arbetar på 20 %) med erfarenhet från utlandsstudier för att bistå i informations- och utbytesarbete gentemot studenterna och de internationella koordinatorerna. För lärarna handlar det om att ytterligare förenkla utbyten, exempelvis genom att ge mer tid i tjänstefördelningen samt att erbjuda kortare språkkurser, företrädesvis på engelska. Satsningarna på digital kompetens och på digitala inslag i undervisningen har pågått under flera år och EDU har kommit relativt långt vad gäller IKT-undervisningen på förskollärarprogrammet och på KPU-distans. Däremot återstår avsevärt mer att göra på grundlärarprogrammen, ämneslärarprogrammen samt på KPU-campusprogrammet. Det handlar såväl om att stärka EDU-lärarnas kompetens, som om att öka IKT-undervisningen på förskollärar- och lärarstudenternas kurser. Utifrån detta ska IKT-delen förstärkas under nästa år genom att ytterligare en adjungerad adjunkt anställs på EDU med en sådan profil. Dessutom sker under vårterminen 2016 en omfattande utbildningssatsning på all lärarpersonal med fokus på bland annat distansmetodik, Flipped Classroom, examinationsformer, presentationsteknik och handledning. I februari mars 2016 presenteras den särskilda externa utvärdering som har gjorts av EDUs 6 Se verksamhetsplan för 2014 och 2015 samt verksamhetsberättelsen för Se Verksamhetsberättelsen för

7 kärnkurser på förskollärar- och lärarprogrammen. 8 Denna tillsammans med andra av Fakulteten för utbildningsvetenskaper initierade granskningar 9 blir mycket viktig för det fortsatta kvalitetsarbetet i förskollärar- och lärarutbildningen, som ska ledas av EDUs studierektorer, men ske i samarbete med främst kursledare och ämnesföreträdare. Institutionsstyrelsen kommer också under året behandla angelägna kvalitetsfrågor utifrån de ovan angivna utvärderingarna. Fristående kurser och övriga programkurser Vid EDU ges fristående kurser i pedagogik, barnoch ungdomsvetenskap samt i utbildningssociologi. EDU deltar även med kursverksamhet inom flera samhällsvetenskapliga program, exempelvis programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor (PA-programmet) och Beteendevetenskapliga kandidatprogrammet. Målsättningen hos Fakulteten för utbildningsvetenskaper är att en utbildning av hög kvalitet bedrivs inom alla dessa kursområden fortsätter det kontinuerliga arbetet med att åtgärda de brister inom grundutbildningen i pedagogik som framkom i UKÄ-utvärderingen Således genomförs särskilda insatser för att stärka den vetenskapliga progressionen med avseende på teori, metod och vetenskaplig argumentation inom framförallt Pedagogik/PIVA C. Inom utbildningssociologi finns från vårterminen 2016 ett fullständigt kursutbud på grundnivå. All undervisning sker på distans. Här är målsättningen att ytterligare stärka såväl den pedagogis- 8 Utvärderingen är uppbyggd i två moduler. Under den första perioden från oktober 2014 till mars 2015 undersöktes kursplaner, kursstrukturer, kursinnehåll samt examinationsformer mot examensmål. Den andra perioden från april till december 2015 innebar mer konkreta studier av undervisningen. Under hösten 2015 har också en omfattande studentenkät genomförts, som har sammanfogats med utvärderingen. Ansvariga för denna utvärdering har varit Sven-Erik Hansén professor emeritus vid Åbo Akademi i Vasa, och docent Tom Wikman, också från Åbo Akademi i Vasa. 9 Fakulteten/programråd har under hösttermin 2014 genomfört en utvärdering av förskollärarprogrammet och en utvärdering av grundlärarprogrammet planeras genomföras under vårtermin ka som tekniska kompetensen inom distansutbildningsområdet. Inom utbildningssociologi arbetas det också vidare med i samarbete med Sociologiska institutionen att etablera ett gemensamt utbildningsprogram på grundnivå: Sociologiprogrammet. Syftet är att knyta samman olika sociologiämnen på Uppsala universitet. Inom barn- och ungdomsvetenskap fortsätter det pågående utvecklingsarbetet om progression inom och mellan kurserna på grundnivå, samt arbetet med riktlinjer och kravnivåer för B- och C-uppsatser. Masterutbildningen Vid EDU finns ett masterprogram med inriktning mot fem huvudområden: pedagogik, didaktik, utbildningssociologi, barn- och ungdomsvetenskap och specialpedagogik. Därtill drivs ett masterprogram i pedagogiskt ledarskap. Hösten 2015 startade ett internationellt masterprogram i utbildningssociologi, vilket ges på engelska. Arkitekturen för masterprogrammen började gälla från hösten 2014, och det pågår alltjämt ett utvecklingsarbete av dels kursernas innehåll och dels deras placering inom masterprogrammen. I verksamhetsberättelsen för 2015 framgår de övergripande utmaningarna. Ett orostecken för framtiden är studenternas genomströmningstakt, som förefaller ha sjunkit rejält efter den nya masterstrukturens genomförande. Särskilt gäller det en av institutionens två teori- och metodkurser på avancerad nivå, men liknande förhållanden finns på flera andra kurser. Genomströmningstakten ska analyseras vidare under Vidare sker en utvärdering av de åtgärder som vidtogs under 2015 för att utveckla kvaliteten i såväl enskilda kurser som självständiga arbeten, samt av det som gjordes för att förbättra progressionen inom masterprogrammen avseende relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser och självständiga arbeten. Därtill fortsätter planeringen av ytterligare ett internationellt masterprogram med inriktning mot utbildning för hållbar utveckling. Avsikten är att EDU ska utgöra värdinstitution, men att programmets innehåll huvudsakligen ska bygga på ett samarbete med andra enheter på Uppsala universitet. 7

8 Uppdragsutbildningen Uppdragsutbildningen är en viktig del i EDUs verksamhet. Under höstterminen 2015 deltog exempelvis runt 1500 personer från skolvärlden, de flesta lärare från närregionen, i olika uppdragskurser. EDUs uppdragsutbildning är störst i Sverige på Förskolelyftet (11 kurser ht 2015, där varje kurs har minst 35 deltagare). Totalt är fyra heltidstjänster (inklusive en studierektor) involverade i uppdragsutbildningen. De höga ambitionerna på detta område ligger i linje med hur Fakulteten för utbildningsvetenskaper menar att EDU i sin verksamhetsplanering särskilt ska ta hänsyn till det regionala behovet av kompetensförsörjning och uppdragsutbildningforskning i det omgivande samhället. I fakultetens verksamhetsplan för anges att fortbildnings- och kompetensutvecklingskurser ska bedrivas med högsta kvalitet. Inför 2016 är den största uppdragsgivaren Håbo kommun, med ett inkluderingsprojekt inriktat mot utbildning av lärare från årskurs 1 till årskurs 9 samt gymnasieskolan. I samma projekt ingår också ett omfattande dokumentationsuppdrag. Andra stora uppdrag 2016 är Utmana och stödja i Norrtälje kommun och Flerspråkighet i Uppsala kommun. Därtill pågår särskilda IT-utbildningar i Tierp och Älvkarleby. I Knivsta erbjuds en särskild IT-specialpedagogikkurs. Till våren 2016 ska en omfattande uppdragsutbildning genomföras på Gotland, i samarbete med Region Gotland. Här handlar det bland annat om Flerspråkighet och Svenska 2. Under 2016 ska kvaliteten på uppdragsutbildningen stärkas genom bland annat ett användande av samma typer av utvärderingsmallar som finns på EDUs grundutbildning; ökad forskningsanknytning i undervisningen genom att koppla samman uppdragskurser med EDUs lärarprogram; stärkande samarbetet med närområdets kommunledningsoch kommunstyrningsgrupper. Särskilt ansvarig för detta utvecklingsarbete är studierektorn för uppdragsutbildningen. Prioriterade målsättningar 2016 Prefekten ansvarar för att: till hösten 2016 göra en utvärdering av hur de adjungerade adjunkterna har fungerat samt hur de ytterligare kan utvecklas i sina lärarroller, tillse att de aviserade satsningarna inom Fakulteten för utbildningsvetenskapers prioriterade områden akademiska professionsutbildningar, bättre forskningsbasering, internationalisering och digital kompetens fullföljs under året, att följa upp utvärderingen av EDUs kärnkurser inom förskollärar- och lärarprogram och tillsammans med studierektorerna initiera eventuellt nödvändiga kvalitetssatsningar, att verka för att uppfylla Fakulteten för utbildningsvetenskapers målsättningar kring internationalisering, t.ex. genom att ge lärare tid i tjänst vid utbytesvistelser. Studierektorerna för grundutbildningen ansvarar för att: skapa fler konstruktiva kontaktytor mellan lärare på de olika lärarprogrammen, skapa förutsättningar för utveckling av EDUs vfu-kurser med syfte att ytterligare stärka professionsanknytningen, utöka antal vfu-besök. Studierektorerna för masterutbildningen ansvarar för att: skapa förutsättningar för ett fortsatt utvecklingsarbete av masterkursernas vetenskaplighet, kursinnehåll, teori- och metodinnehåll samt progression, fortsätta analysarbetet av studentgenomströmningen efter införandet av den nya kursarkitekturen. Studierektorn för uppdragsutbildningen ansvarar för att: bibehålla uppdragsutbildningens omfång utifrån nuvarande nivå, samt att fortsätta med det påbörjade kvalitetsarbetet vad gäller sammankopplingen mellan uppdrags- och grundutbildning. 8

9 3. Forskning och forskarutbildning Forskning Vid EDU bedrivs forskning inom huvudsakligen tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Kopplade till huvudområdena är de tre handledarkollegierna (pedagogik, didaktik och utbildningssociologi). Handledarkollegierna kommer även under 2016 att förfoga över egna medel ( kr) som ska användas till bland annat långsiktig planering, inbjudan av gästföreläsare och gästforskare samt till nätverksbyggande av olika slag. Under 2015 utsågs en särskild grupp i styrelsen som ska se över handledarkollegiernas roll i framtiden. Denna grupp kommer att starta sitt arbete under Fakulteten har som målsättning att forskningen ska vara högkvalitativ och internationellt framstående. Därför önskar fakulteten att EDU ökar antalet externt finansierade forskningsprojekt, ökar antalet publiceringar i internationellt erkända publikationer samt verkar för en ökning av antalet internationella utbyten av forskare och forskarstuderande. Således uppdras åt EDU att redovisa hur konkreta mål för hur utvecklingen av de olika forskningsmiljöerna kan stärkas och i synnerhet hur den internationella dimensionen i forskning/utbildning på forskarnivå kan stödjas och utvecklas. Här vill också fakulteten att etiska frågor uppmärksammas, om sådana aktualiseras i forskningsprojekt. Därtill efterfrågas att EDU deltar i fler tvärvetenskapliga och universitetsgemensamma samarbeten som involverar forskare, doktorander och masterstudenter. Fakulteten ska också följa upp den externa utvärdering som EDU initierat när det gäller avhandlingars uppbyggnad och kvalitet. 10 Pedagogik Inom pedagogikämnet bedrivs forskning inom företrädesvis tre olika forskargrupper: CLIP (Studier i Barndom, Lärande och Identitet som Interaktionella Praktiker), Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik (SP-miljön) och STEP (Studies in 10 Verksamhetsplan , Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Dnr UTBVET 2015/61. Educational Policy and Education). Övergripande så önskar pedagogikämnet under 2016 särskilt fokusera på tidigare underförsörjda forskningsområden som pedagogik i arbetslivet, förskola, högre utbildning och ledarskap. En målsättning som delas av alla tre forskningsmiljöerna är att ännu mer fördjupa samarbetet dem emellan. Inom CLIP-gruppen ska det under 2016 göras fler satsningar på att stärka det internationella utbytet. Därtill vill man särskilt utveckla relationen mellan forskningsmiljön i CLIP och grundutbildningen. I specialpedagogik ska ytterligare fokus läggas på grundutbildningens sammankoppling med forskning och beprövad erfarenhet inom det specialpedagogiska området samt på en ökad samverkan företrädesvis med kommuner och skolor i närområdet för att forskningsmässigt stärka kontakterna med närsamhället. För STEP-gruppen ska fokus under 2016 vara att stärka forskningsmiljön inom såväl fakulteten som inom Uppsala universitet. Ambitionen är även att delta i fler tvärvetenskapliga forskarskolor (t ex inom högre utbildning respektive styrning, ledning och ledarskap). Forskningstidskriften Nord-Step ska också utvecklas. Didaktik I didaktik finns följande verksamma forskningsmiljöer: SMED (Studies of Meaning Making in Educational Discourses), STOLP (Studies Of Language Practices), TRUST (Uppsala Trans-disciplinary Seminar in Sustainable Development), Matematikdidaktikgruppen samt Forskargruppen för komparativ ämnesdidaktik. Forskare inom didaktikämnet deltar i ett stort antal externfinansierade forskningsprojekt (exempelvis inom NO-didaktik, undervisning och lärande i praktisk-estetiska kunskaper, matematikdidaktik och språkdidaktik). Didaktikforskningen bedrivs i samarbete med internationellt ledande forskningsmiljöer och forskare och ett brett internationellt nätverk är etablerat, exempelvis med forskare/forskningsmiljöer i Belgien, Norge, Danmark, Frankrike, Schweiz, UK, USA, Kanada, Vietnam och Sydafrika ska det i komparativ didaktik satsas särskilt på ett sam- 9

10 arbete med forskare och lärare från Stanford University för gemensamma forskningsansökningar mm. Inriktningen att publicera artiklar i internationella ledande tidskrifter kvarstår. Didaktikforskarna inom hållbar utveckling och scientific literacy ska under 2016 medverka i Uppsala universitets nystartade antibiotikacentrum. Samma forskningsgrupp planera också delta i programmet Climate Change Education med UNESCO inom det s k Global Action Program (GAP). Utbildningssociologi I utbildningssociologi SEC (Sociology of Education and Culture) och utbildningshistoria SHED (Uppsala Studies of History and Education) innebär 2016 en fortsatt satsning på att bli nationellt och nordiskt ledande inom respektive forskningsområde. Det är också viktigt att nå ut till en bredare publik, från allmänheten till mer specifika intressenter. Detta föranleder under 2016 mer författande av läromedel, monografier och tematiska antologier på svenska. Ett annat prioriterat område är mobiliteten för forskare och doktorander. Fler Uppsalaverksamma forskare ska under 2016 tillbringa en kortare eller längre tid vid ett utländskt lärosäte. Ambitionen är därför att etablera en ännu tydligare närvaro vid strategiskt utvalda internationella forskningsmiljöer som EHESS och Sciences Po i Paris, vid London Institute of Education och Stanford University (för sociologiska studier) samt vid Humboldt universitet i Berlin, Luxemburgs universitet och universitetet i Zürich (för historiska studier). Inom utbildningssociologi kommer under 2016 följande forskningsområden i särskilt fokus: Utbildning och internationalisering rekrytering, organisation och finansiering ; Det sociala rummet, utbildningsfält och sociala fält; Eliter, elitutbildningar och maktens fält. I utbildningshistoria inriktas forskningen framförallt på Förskolans moderna historia framväxt och roll i dagens utbildningssystem och Skolväsendens etablering och expansion: drivkrafter och utvecklingslinjer. Forskarutbildning Vid EDU finns doktorander som läser mot antingen en licentiats- eller en doktorsexamen. Antal aktiva doktorander inom respektive forskarutbildningsämne framgår av nedanstående tabell. EDU kommer under 2016 utlysa sammanlagt fyra doktorandtjänster, en i pedagogik, en i didaktik och två i utbildningssociologi. Arbetet med att se över befintliga, och utveckla nya, forskarutbildningskurser fortsätter under Eftersom ämnenas egna doktorander utgör ett litet underlag för kurser med undervisning, är en strävan att ge kurser som också är intressanta för doktorander från andra ämnen och lärosäten. Denna ambition har för några av kurserna delvis uppnåtts, särskilt för en av kurserna i pedagogik och en i utbildningssociologi. Förutom att gå forskarutbildning på 80 % av tjänstgöringstiden, är strävan även fortsättningsvis att doktoranderna ska undervisa resterande 20 %. Detta är viktigt av flera anledningar. För det första är erfarenhet av undervisning avgörande inför kommande anställningar efter doktorandtiden. För det andra behöver institutionen den betydande undervisningskraft som doktoranderna erbjuder. För det tredje innebär doktorandernas medverkan i grundutbildningen oftast att ny forskning naturligt inlemmas i undervisningen. Under 2016 ska grundutbildningens studierektorers ansvarsfördelning i samband med doktorandernas tjänstefördelning tydliggöras. EDU strävar under 2016 efter att ännu mer internationalisera forskarutbildningen genom att öka antalet doktorandutbyten mellan Uppsala och samarbetspartners utomlands. Ett huvudansvar för detta ligger på forskarutbildningsämnenas professorer och handledarkollegier. Internationalisering kan även ske i andra former, exempelvis med besök av utländska gästforskare som både ger kurser och har direkt kontakt med doktorander. Under 2015 har det pågått en analys av de avhandlingar som har framställts vid EDU under de Tabell 3. Aktiva forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi HT2015. Pedagogik Didaktik Utbildningssociologi Totalt Licentiatexamen Doktorsexamen Totalt

11 senaste åren. Studien, som genomförs av professor Bengt Molander och professor Klas-Göran Karlsson, ska bland annat belysa den allmänna vetenskapliga kvaliteten i forskarutbildningsämnenas (didaktik, pedagogik och utbildningssociologi) avhandlingar. Den ska vidare ge en bild av hur sammanläggningsavhandlingar är uppbyggda. Rapporteringen av denna studie, som är planerad till mars 2016, kommer inte att presenteras på enskild avhandlingsnivå, utan på en övergripande och generell ämnesnivå. Med hjälp av dess slutsatser är ambitionen att stärka den akademiska kvaliteten och konkurrenskraften inom EDUs forskarutbildning. Analysen blir ett instrument i arbetet med att EDU ska leva upp till Uppsala universitets målsättning att utbildningen på forskarnivå ska hålla högsta nationella och internationella kvalitet och vara ett välkänt och attraktivt val för de mest motiverade och kvalificerade studenterna från hela världen. I års verksamhetsplan för Fakulteten för utbildningsvetenskaper, anges också särskilt att Fakulteten ska följa upp resultaten av denna utvärdering. 11 Det finns ett behov av ett fortsatt arbete med att samordna och stärka den ämnesdidaktiska forskningsbasen i lärarprogrammen vid Uppsala universitet. Mer specifikt behövs fler lärare inom universitetet som disputerat på avhandlingar med ämnesdidaktisk inriktning. Mot bakgrund i det kompetensbehov som identifierats, har en forskarskola i ämnesdidaktik inrättats vid Uppsala universitet som ska samla doktorander med olika ämnesinriktningar och utgöra en grund för universitetets eget behov av kompetens för undervisning på olika nivåer samt inom olika discipliner och program. EDU kommer som en av många institutioner vid Uppsala universitet att medverka i denna forskarskola. Prioriterade målsättningar för 2016 Prefekten ansvarar för att: ge fortsatta ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar för de olika forskningsmiljöerna, så att de kan sträva efter att uppfylla fakultetens målsättningar om externt finansierade forskningsprojekt, internationella publiceringar och internationella utbyten för forskare och doktorander, tillsammans med professorerna och studierektorerna för forskarutbildningen arbeta med en kvalitetsuppföljning av analysen av EDUs avhandlingar i didaktik, pedagogik och utbildningssociologi, i samarbete med handledarkollegierna och studierektorerna för grundutbildningen sätta igång ett utvecklingsarbete av hur sambanden mellan EDUs forskningsmiljöer och grundutbildningens innehåll ska bli bättre. Studierektorerna för forskarutbildning ansvarar för att: ge förutsättningarna för att utveckla utbudet av forskarutbildningskurser. 11 Verksamhetsplan Fakulteten för utbildningsvetenskaper. UTBVET 2015/61. 11

12 4. Stödverksamhet EDU har en verksamhetsnära administrativ stödfunktion med 18 medarbetare. Här ingår samordning, ekonomi- och personaladministration, utbildnings- och forskningsadministration, utbyteskoordination, studievägledning, kommunikation och information samt system och webbadministration. Delar av stödfunktionen vfu-administration och viss utbyteskoordination är finansierad av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. EDUs administratörer ger också, enligt löpande överenskommelse, verksamhetsstöd till övriga enheter inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper samt till Blåsenhus intendenturområde, motsvarande cirka en och en halv heltidstjänst. Under 2016 kommer EDUs stödfunktion fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra den myndighetsutövande aspekten i studentrelaterade ärenden. Förutom kontinuerlig utveckling av handläggning vid behörighetsdispenser och tillgodoräkningar, stärks rutiner och riktlinjer vid examinationer. Institutionen ska också under 2016 förbereda anslutning till en universitetsgemensam lönefunktion. Under året kommer också ett nytt tjänsteplaneringssystem Planedit utvecklas och implementeras. Systemet ger möjlighet till integration med universitetets övriga digitala system. För institutionens informations- och kommunikationsarbete planeras två utvecklingsprojekt: Dels ska det påbörjade arbetet med att ta fram ett policydokument för information och kommunikation avslutas, dels ska EDUs webb flyttas till responsive webdesign för att bättre anpassas till mobil- och surfplattor. Den nya designen tillåter layouten att anpassas beroende på vilken skärmstorlek och skärmupplösning besökaren har, vilket gör att webbsidan ses optimalt i mobiltelefon och persondator. Därtill kommer det forskningsadministrativa stödet att ytterligare stärkas, bland annat gällande resebokningar och mötesadministration. Prioriterade målsättningar 2016 Den administrativa samordnaren ansvarar för att: förbereda anslutning till universitetsgemensam lönefunktion, utveckla och implementera nytt tjänsteplaneringssystem Planedit, ta fram ett policydokument för institutionens information och kommunikation, flytta EDUs webbmiljö till responsive webdesign, förstärka det administrativa stödet till EDUs forskningsmiljöer gällande resebokning och mötesadministration. 12

13 5. Kompetensförsörjning och rekrytering Inför de närmaste åren står EDU inför rejäla utmaningar vad gäller nyrekrytering och kompetensförsörjning. Under 2015 har det skett ett kompetensförsörjningsarbete som har utgått ifrån fakultetens målsättningar om hög utbildningskvalitet, vidareutveckling av goda utbildningsmiljöer och effektiv resursanvändning. 12 Särskilt har Fakulteten för utbildningsvetenskaper, i sin verksamhetsplan för 2016, fokuserat på utvecklingen av lärarprogrammen som akademiska professionsutbildningar genom ett stärkande av progression i innehåll, vetenskaplighet och yrkesskicklighet. Utifrån kompetensbehov fastställda i Fakulteten för utbildningsvetenskapers verksamhetsplan krav på förbättrad vetenskaplighet och professionsanknytning (yrkesskicklighet) har prefekt och biträdande prefekt som ansvariga för EDUs personalfrågor under 2015 arbetat med personalmässiga kompetensförsörjnings- och kompetensförstärkningsfrågor inom framförallt följande områden: förskollärarprogrammet, teknikämnets didaktik, matematikdidaktik, specialpedagogik och ledarskap. Detta särskilt inriktade kompetensförsörjningsarbete är nu slutfört. På fem års sikt räknar EDU med att ha ett årligt utbildningsuppdrag på cirka 1900 HST per år. För att klara detta åtagande (även ekonomiskt) med en god undervisningskvalitet och för att gardera för de externa forskningsmedel som förhoppningsvis fortsättningsvis kommer att strömma in till EDU (utifrån nuvarande nivå) behövs i undervisningen på grundutbildningen (inklusive uppdragsutbildningen) runt 47 tillsvidareanställda universitetslektorer (som huvudsakligen arbetar med undervisning d v s runt 70 % undervisning i en tjänst), adjungerade adjunkter (49 % tjänstgöring) och tillsvidareanställda adjunkter (runt 80 % undervisning i en tjänst). Dessa siffror, som naturligtvis är preliminära, innebär att EDU saknar 12 Detta arbete har också inneburit personalförändringar av olika slag, vilket under året har mbl-förhandlats med personalorganisationerna vid Uppsala universitet universitetslektorer och 10-talet adjungerade adjunkter. Alla dessa tjänster kan givetvis inte besättas direkt under nästkommande år, men betydande nyrekryteringar ska ske av såväl universitetslektorer som adjungerade adjunkter, för att komma närmare den ideala personalmässiga storleken på EDU. Till 2016 planeras därför en nytillsättning av nya lektorer och ytterligare 7 8 adjungerade adjunkter. Därtill ska, om de tilldelade forskningsmedlen är tillgängliga, ytterligare forskningssatsningar göras inom särskilt prioriterade områden (förskolan, pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv samt pedagogiskt ledarskap). Särskilt styrande för dessa satsningar är behovet av kopplingar mellan EDUs utbildningsområden och forskning, där särskilt dessa områden behöver förstärkas. Den nu planerade rekryteringen för 2016 ser ut som följer 13 : Universitetslektorer 1 2 universitetslektorer i didaktik med inriktning mot lärande och utveckling utlyst 1 universitetslektor i didaktik med inriktning mot förskolan ännu inte utlyst 1 universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivinlärning utlyst 1 2 universitetslektorer i pedagogik med inriktning mot lärarutbildning utlyst 1 2 universitetslektorer i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap utlyst 1 universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap ännu inte utlyst 1 2 universitetslektorer i pedagogik med inriktning mot pedagogik i arbetslivet utlyst 13 Denna planering är givetvis helt avhängig det ekonomiska läget och om det finns tillgängliga medel. Det är ännu inte klart. 13

14 1 universitetslektor i utbildningssociologi med inriktning mot lärarutbildning och läraryrke utlyst 1 universitetslektor i utbildningshistoria ännu inte utlyst Adjungerade adjunkter (Tjänster på 49 %) Ett antal tjänster. Aktuella ämnesområden: förskolan, ledarskap, läs- och skriv, mångfald, bild, musik samt betyg och bedömning. Forskning 1-årig forskartjänst i didaktik med inriktning mot förskolan 1-årig forskartjänst i pedagogik med inriktning mot pedagogik arbetslivet 1 gästprofessur med inriktning mot pedagogik i arbetslivet 1-årig forskartjänst med inriktning mot ledarskap i klassrummet 6. Samverkan med studentorganisationerna Direkt knutna till institutionens utbildningsutbud är tre studentorganisationer: LÄRA, som riktar sig till samtliga studenter inom fakulteten, Dynamicus, som organiserar studenter inom programmet för personal- och arbetslivsfrågor samt Beteendevetarna, som organiserar studenter som läser kurser i pedagogik. LÄRA erbjuds representation i samtliga beslutsorgan och beredningsgrupper. Därutöver inbjuds LÄRA att medverka även i andra sammanhang. Fortsättningsvis ska samarbetet med framförallt LÄRA utvecklas ännu mer, särskilt vad gäller uppföljning av studenternas synpunkter på lärarutbildningarna i tidigare utvärderingar (exempelvis av Uppsala studentkår) och vad gäller de studentsynpunkter som kommer fram inom den omfattande utvärderingen av lärarprogrammens kärnkurser vid EDU, som slutredovisas i februari mars Dynamicus ska få fortsatt stöd vad gäller anordnandet av arbetsmarknadsdagar och andra studentaktiviteter. Därtill är ambitionen att öka dialogen med Dynamicus om innehållet i och utvecklingen av EDUs kurser på programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor samt Beteendevetarna om kurser i pedagogik. EDU har ett gemensamt doktorandråd för forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Doktoranderna har representanter i EDUs berednings- och beslutsorgan. Master- och forskarutbildningens studierektorer har huvudansvaret för samverkan med doktorandrådet. Detta arbete ska fortsätta under Prioriterade målsättningar för 2016 Prefekten ansvarar för att: institutionens samarbete med LÄRA och doktorandföreningar bibehålls samt att samarbetet med Dynamicus och Beteendevetarna kring utbildningsfrågor förstärks och utvecklas. 14

15 7. Arbetsmiljö och jämställdhet Institutionsledningen vid EDU blev under sommaren 2015 anmäld av ett av dåvarande tre skyddsombud till Arbetsmiljöverket, med en begäran om en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön följd av en tidsatt handlingsplan. Med anledning av denna anmälan besökte representanter från Arbetsmiljöverket EDU den 22 oktober Arbetsmiljöverket avvisade anmälan, men gjorde ändå en inspektion och inkom den 5 november med ett inspektionsmeddelande i vilket man redogör för vad man anser att EDUs ledning behöver arbeta mer med framöver vad gäller psykosociala arbetsmiljöfrågor. 14 Inget krav ställdes från Arbetsmiljöverket om att genomföra en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön, men institutionsledningen kommer ändå under hösten 2016 som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet, att i samarbete med Uppsala universitets personalavdelning genomföra en arbetsmiljöenkät, en så kallad arbetsmiljöindikator. I 2016 års arbetsmiljöplan presenteras särskilt hur EDU ska arbeta systematiskt med arbetsmiljön och med de brister Arbetsmiljöverket har identifierat. Detta redovisas för Arbetsmiljöverket vid ett uppföljningsbesök i februari Institutionen har idag en jämställdhetsplan som gäller till och med Jämställdhetsplanerna gäller tre år i taget, och arbetet med att ta fram en ny plan som gäller perioden påbörjades under hösten 2015 för att slutföras under början av Här ingår också en lägesrapport om jämställdhet och likabehandling på EDU med syfte att skapa en plattform för ett systematiskt arbete kring dessa frågor. Det finns ett nyutsett jämställdhetsombud och en särskild lika villkorsgrupp som tar hand om arbetet. En närmare beskrivning av arbetet med arbetsmiljöfrågor liksom om jämställdhet- och likabehandling finns i de särskilda planer som upprättats. I dessa presenteras nulägesanalyser, uppföljning av genomförda åtgärder samt handlingsplaner för den period som respektive plan gäller. Prioriterade målsättningar 2016 Prefekten och biträdande prefekten ansvarar för att: följa upp det inspektionsprotokoll som Arbetsmiljöverket har presenterat för EDU (arbetsmiljöplan 2016), tillsammans med EDUs arbetsmiljögrupp samverka kring aktuella arbetsmiljöfrågor och författa en arbetsmiljöplan för 2017, tillsammans med jämställdhetsombudet och likabehandlingsgruppen följa upp frågor om jämställdhet och lika behandling vid EDU. 14 Se verksamhetsberättelse för Hänvisning till Arbetsmiljöplanen 15

16 8. Extern samverkan I juni 2013 inrättades av Fakulteten för Utbildningsvetenskaper Forum för samverkan. Forumbildningens främsta uppgift är att underlätta samverkansuppdraget genom att fungera som en stödorganisation för en rad olika verksamheter och nätverk. EDU kommer också fortsättningsvis att vara med i denna verksamhet, exempelvis med representation i form av styrelserepresentanter. Vad gäller övrig samverkan kommer många av institutionens medarbetare att delta i aktiviteter kopplade till den så kallade tredje uppgiften, alltså vid externa seminarier, utbildningsdagar och uppdragsutbildningar av olika slag. Samverkansparterna är många och uppgifterna kan exempelvis komma från AUU, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Rektorsutbildningen, Skolverket, Högskoleverket samt olika skolhuvudmän. Särskilt angeläget vad gäller verksamheten vid Campus Gotland är att tillsammans med Uppsala universitet stärka samarbetet med Region Gotland. Genom den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarprogrammen initieras och upprätthålls relationen mellan EDU och den pedagogiska praktiken i skolorna. Här möts fakultetens vfu-koordinatorer, EDUs lärarutbildare, lokala lärarutbildare, vfusamordnare och studenter kring frågor av särskild relevans för läraryrket. Som fakultetens enda institution medverkar också medarbetarna i en mängd kommittéer, styrelser, råd, berednings- och arbetsgrupper både inom och utom institutionens verksamhet. Vad gäller samverkan med det omgivande samhället med kommuner och andra myndigheter kommer särskilt uppmärksammas hur EDUs kompetenser kan komma till nytta i skolutveckling och mer praxisnära verksamhet. Prioriterade målsättningar 2016 Prefekten ansvarar för att: EDU under 2016 ytterligare konkretiserar ambitionerna hos Fakulteten för utbildningsvetenskaper att utöka erfarenheter och samarbete mellan fakultetens enheter. 16

17 Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Foto framsida: Daniel Golabiewski.