Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för. Avdelning Björnen

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Avdelning Björnen

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola Hem 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning 3. Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan 4. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 5. Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa 7. Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster 8. Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg 9. Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan 10. Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. 4

5 Metoder: Vi vuxna är positiva förebilder i vårt sätt att vara genom att vi har ett vårdat språk, bra förhållningssätt och visar varandra respekt och hänsyn. Vi ger barnen beröm och uppmuntran och vi har genomtänkta regler och rutiner som vi står för vilket skapar trygghet. Vi har en dialog med barnen i olika situationer tex att de retas eller tilltalar någon på ett fult sätt. Vi vill att barnen ska visa varandra respekt och empati genom att de pratar med varandra t.ex. att kunna säga förlåt det var inte meningen, hur gick det? Vi pedagoger pratar kontinuerligt med barnen om att visa hänsyn till varandra, respektera varandra, visa empati. Vi arbetar utifrån barnkonventionen med områden som alla barns rätt (film) och hur man är en bra kompis kompisböcker som utgår från barnkonventionens olika artiklar. Lämning/hämtning: Vi tar emot i hallen för att barn och föräldrar ska känna sig välkomna och trygga. Vi pratar och lyssnar till förälderns information samtidigt som vi ser barnet. Vid hämtning kommer vårdnadshavare till barnet och ser vad barnet gör. Vi informerar om dagens händelser tillsammans med barnet. Samling inne/ute: Vi tränar barnen i att lära sig lyssna på varandra och kunna vänta på sin tur. Barnen får komma fram och ta sitt kort, berätta vilket land dom själva eller vårdnadshavare kommer ifrån och i vilket land dom bor i nu. De får också berätta att de är på förskolan och sätta fast sitt kort på bilden av förskolan. På samlingen på måndagen får det berörda barnet berätta och visa bilder om sin helg med Trulle och Trulsa. 1 gång i månaden kommer vi att ha må bra samling då vi pratar om vad som får oss att må bra och vad vi behöver för att må bra. Måltider: En vuxen sitter alltid med vid bordet och föregår med gott exempel för att barnen ska få ett bra bordsskick och lära sig vett och etikett. De största barnen får träna på att äta med kniv och gaffel. Vi samtalar och har en trevlig stund tillsammans för att barnen ska lära sig att lyssna på varandra. Barnen hjälper till att duka och duka av för att lära sig att ta ansvar. När årstiden/vädret tillåter äter vi ute och då gäller samma grundregler. Vi sitter uppdelade i 3 grupper på sittunderlag och äter ur kåsor med en pedagog som ansvarig/grupp. Vi tränar turtagning då barnen får stå i kö och lägga upp sin egen mat i kåsan. Leken: Vi ger barnen tillgång till material och tid. Barnen får välja med vem och vad de vill göra för att få ansvarskänsla, självkänsla och känna trygghet. Viktigt också att de får känna sig delaktiga, fatta egna beslut, lära sig samarbeta, lösa konflikter och vänta på sin tur. Miljöarbete/friskvård: Vi arbetar med Grön Flagg vilket innebär att vi är ute mycket och värnar om allt levande i naturen samt vårt eget välbefinnande (att vi vistas utomhus och att vi rör på oss). Vi för en dialog med barnen om att vara rädd om vår miljö. Vi sopsorterar tillsammans med barnen, inte bryta grenar på träd och buskar, inte sparka sönder myrstackar och inte kasta skräp. Vi odlar blommor och grönsaker för att skapa en medvetenhet om fröets väg till planta. Målen för Grön flagg utgår från sex olika teman: Livsstil & hälsa, vattenresurser, närmiljö, kretslopp, konsumtion, klimat & energi. Målen skiftar från läsår till läsår. Mångfald i verksamheten: Vi har flaggor i tamburen som visar vilka olika nationaliteter vi har på avdelningen samt hur man säger Hej på deras språk. Vi synliggör barnens ursprung med flaggor på karta/kort. 5

6 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 6

7 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom arbetet med individuell dokumentation arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling 3. Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen 4. Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling 5. Alla förskolor arbetar med Sapere på olika sätt 6. All personal använder media i sitt dokumentationsarbete 7. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet 8. All personal arbetar språkstimulerande 9. Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med 10. Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor 11. Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik 12. Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten 13. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering 15. Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. 16. Personalen arbetar efter planerna Att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun vid behov 7

8 17. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Metoder: Bra vuxna förebilder är viktiga för barnen. Våra ord, handlingar, känslor och attityder avspeglar sig på barnen och har betydelse för utvecklingen. Vi har utedag/skogsutflykt 1 gång/vecka då vi är ute minst halva dagen. Vi är ute fm/em varje dag. Från vår till höst äter vi mest ute. Barnen sitter på sittunderlag (där varje sittunderlag motsvarar ett bord) framför en pedagog. Detta för att skapa lite lugn och ro. Turtagning tränas då barnen står i ett led och får vänta på sin tur innan de tar på lagom mängd mat i sin kåsa. För att alla barn ska kunna göra sig förstådda och till slut få ett välutvecklat språk arbetar vi medvetet med språket genom språklekar och olika aktiviteter. Leken: Vi uppmuntrar barnen att prova jag vet att du kan. Barnen får själva välja sina lekar och kamrater. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa, prata med varandra och att våga säga ifrån. Vi försöker lära barnen att ta ansvar för sig själva och sakerna runtomkring. Vi berömmer barnen. Barnen lär sig regler och turtagning under leken. Samlingen: Vi låter barnen berätta en i taget. Vi tränar på att de ska lära sig att lyssna på den som berättar. Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla genom att vi uppmuntrar barnen att berätta. Barnen får räkna hur många som är närvarande och frånvarande, flickor och pojkar. Vi sjunger sånger, har räkneramsor, rörelselekar och gör fingerramsor. Vi låter barnen berätta om sina upplevelser. Vi läser sagor. Vi pratar runt omkring ett tema. Vi har även samling ute och vi lär oss om naturen på olika sätt. Vi avslutar samlingen med att prata om vad det är för väder och vilka kläder som vi behöver ha på oss, vi sätter upp bilder på klädtavlan tillsammans. Måltider: Vi försöker skapa lugn och ro vid matbordet genom att vi samtalar och diskuterar. Barnen dukar av sin egen tallrik för att lära sig ta ansvar. Vi uppmuntrar och uppmanar barnen att ha ett bra bordsskick för att ha bra vett och etikett. De största barnen får träna att äta med kniv och gaffel. Barnen hjälper till att duka och får då räkna ut hur många vi är vid varje bord. Barnen lägger upp sin mat själva och tar lagom mycket så det räcker åt alla. Genom att barnen är med och dukar lär de sig olika begrepp och att räkna. Vi samtalar, diskuterar och har en trevlig stund tillsammans. Vi lär barnen ett trevligt uppträdande genom att säga tack, kan du skicka, tack för maten! med mera. Miljöarbete: Vi har utevistelse och vi går till skogen för att lära sig vara rädd om vår miljö/natur. Vi lär barnen att naturen tar tid och att allt inte sker på en gång. Dokumentation: Barnen sätter in sina olika dokument som visar utveckling tillsammans med en pedagog. Tillsammans tittar de på text och bilder i mappen och för ett reflekterande samtal utifrån aktuellt dokument. Vi har en gemensam dokumentationspärm som visar på gruppens utveckling genom olika aktiviteter. Vi sätter även upp dokumentation på våra anslagstavlor. Grön Flagg: Vi arbetar miljömedvetet med bl.a. sopsortering och går till miljöstationen med jämna mellanrum. Vi är mycket i vår närmiljö runt förskolan genom att vi promenerar till skogen, leker i lekparken och besöker hembygdsgården mm. Vi tittar närmare på olika djurs utveckling bland annat då vi varje år följer fjärilens liv från larv till fjäril. 8

9 Språkdomäner: Vi har ett papper där vi uppmärksammar barnets ursprung, modersmål, vilket språk som talas. Papperet ska finnas med på utvecklings- och överskolningssamtal av olika slag. TRAS: Vi arbetar målmedvetet med att kartlägga gruppens språkutveckling genom att arbeta med trasmetoden. Vi använder ett speciellt schema där vi ser gruppens förväntade mål utifrån ålder. Utifrån detta gör vi en sammanställning och ser gruppens behov och arbetar efter det. Naturkunskap & teknik: Vi pratar om vad teknik är och arbetar utifrån NTA-lådorna. Vi använder oss av de olika sakerna i lådan och gör olika experiment. Vi gör även andra experiment utifrån barnens intressen. Genus: Vi för en ständig diskussion runt ämnet. Vi har köpt in material och fortsätter att hålla ämnet levande. Media: Vi kommer att nyttja datorn, lärplattan och olika typer av tidningar ännu mer i våra kommande teman och aktiviteter. När barnen frågar efter något tar vi fram lärplattan och dator och forskar tillsammans. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: 1. Personalen använder sig bl.a. av barnobservationer och barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. 2. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen 3. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen 4. Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler 5. Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan 9

10 6. I den individuella dokumentationen ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling 7. Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, t.ex. omröstningar. Metoder: Under dagen arbetar vi medvetet med barns inflytande och medansvar. Vid av- och påklädning frågar vi barnen vad de tycker de ska ha på sig för kläder ute/inne. Vid utevistelsen kan de ändra sig om det känns för kallt eller varmt. Vi lyssnar på barnen genom barnintervjuer, samtal, funderingar och planerar verksamheten utifrån det. Vi planerar och utformar verksamheten utifrån barnens tankar och ord. Samling ute/inne: Vi ger alla tid och möjlighet att prata och berätta och tränar oss att lyssna på varandra. Barnen får vara med och sätta upp sitt kort och berätta var de är, bor och heter mm. Barnen får prova på att hålla i samlingen någon gång ibland för att få känna på hur det är. Tillsammans med barnen sätter vi upp kort på kläder som behövs ute. Sedan hänger vi upp klädtavlan i tamburen, så barnen utifrån den kan se vad de behöver sätta på sig. Måltider ute/inne: Barnen lägger upp sin mat själva tillsammans med en vuxen för att så småningom få ett begrepp om hur mycket de ska ta. Alla barn dukar av sin egen tallrik och skrapar bort matrester i bruna påsen. Barnen är med och dukar veckovis och får då räkna hur många som ska äta, plocka fram rätt antal tallrikar, bestick och glas samt berätta för kamraterna vilken mat som serveras. Hjälpredan säger också varsågod till kamraterna som tackar och går och tvättar händerna och sätter sig på sina platser. Leken: Barnen får välja vad och vem de vill leka med. Vi uppmanar barnen att säga ifrån vara bestämda och säga NEJ, jag vill inte! Vi uppmuntrar barnen att fråga och erbjuda de andra att vara med. Barnen får vara med och bestämma vilket material dom vill ha framme. Veckans hjälpreda: Ett barn per vecka får vara hjälpreda. Då får de vara med och duka, dela ut frukt och lämna sopsorterade saker till soprummet och även andra saker som dyker upp under verksamheten. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för 10

11 att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: 1. Vårdnadshavare kallas till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till 2. Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram 3. Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen kallar personalen barn och vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal 5. Personalen kallar till föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm 6. Alla barn och vårdnadshavare kallas till samtal två per år, vid behov kan telefontolk erbjudas och det finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal 7. Alla avdelningar anordnar trivselaktiviteter under året 8. Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola 9. Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering 10. Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna 11. Personalen informerar vårdnadshavare att de alltid är välkomna att besöka verksamheten 12. Vid byte av verksamhet kallar personalen alltid till överlämnandesamtal 13. Personalen kan också erbjuda modersmålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och vid behov 11

12 Metoder: Vi använder oss av färdiga mallar i min förskoleresa vid förskolans olika samtal och dokumentation, individuellt eller gemensamt för barnen i barngruppen. Lämning/hämtning: Vi möter barn och föräldrar i tamburen vid lämning och lyssnar till deras information. Detta för att barn och förälder ska få möjlighet att prata och berätta och att barnet ska känna sig viktig och bli sedd. Vid hämtning kommer vårdnadshavare till barnet och ser vad barnet gör. Vi informerar om dagens händelser tillsammans med barnet. Verksamhetsplanering: För att föräldrarna ska veta vad som händer i förskolan skriver vi i planeringskalendern och skickar ut månadsbrev utifrån vår grovplanering. Vi har Instagram där vi lägger ut bilder och skriver en kort text om vad vi har gjort. Föräldrasamverkan: Föräldramöte: information om verksamheten. Vi kallar till informationsträff i grupp till nya vårdnadshavare som har barn som ska börja på Björnen. där föräldrarna berättar om sitt/sina barn. Föräldrarna ges möjlighet att ställa sina frågor och vi berättar mer utförligt om verksamheten. Vi erbjuder för de vårdnadshavare som så önskar, även ett enskilt samtal där de berättar om sitt/sina barn där föräldrarna berättar om sitt/sina barn. Uppföljningssamtal: vi samtalar om hur barnets första tid fungerat. Utvecklingssamtal: vi samtalar utifrån en färdig utvecklingssamtalsblankett - barnet visar sin mapp och gemensamma dokumentationspärm och samtalar runt den. Trivsel/fixarkväll: en rolig avslutning på året där barnens familjer hjälper till att utveckla vår miljö på förskolans gård. Ett utmärkt tillfälle att träffas och ha kul tillsammans med förskolans alla barn, deras familjer och pedagoger. Barnens vårdnadhavare är alltid välkomna att hälsa på och vara med i verksamheten. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. 12

13 Metoder: 1. Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor 2. Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna 3. Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling 4. Olika typer av samverkan kan ske under året. Metoder Återvändardag under våren för de barn som slutat på Björnen där de får berätta för de blivande förskoleklassbarnen hur det är att gå i förskoleklass. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. 13

14 Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: 1. Personalen använder individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling 2. Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger 3. Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten 4. Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen 5. Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten 14

15 6. Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering 7. Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta 8. Personalen har tre heldagar för planering och uppföljning per år Metoder: Dokumentation: Vi dokumenterar barnens utveckling och lärande då vi ser en utveckling. Vi dokumenterar genom fotografering med digitalkamera och sedan för vi in det i mappen tillsammans med barnen. Vi har en digital fotoram i tamburen där vi visar olika aktiviteter så att föräldrar och barn kan titta på bilderna. Vi sätter också upp barnens alster (teckningar, olika aktiviteter och händelser) på väggen inne på avdelningen och i tambur/korridor där alla kan se vad vi gör. Vi har också en pärm (Dokumentation på Björnen) där avdelningens gemensamma dokumentation sätts in. Språkdomäner: Vi har ett papper där vi uppmärksammar barnets ursprung, modersmål, vilket språk som talas. Papperet ska finnas med på utvecklings- och överskolningssamtal av olika slag. TRAS: Vi arbetar målmedvetet med att kartlägga barnens språkutveckling i gruppen genom att arbeta med TRAS-metoden. Föräldrasamverkan: Föräldramöte: information om verksamheten Inskolnings/överskolningssamtal: föräldrarna berättar om sitt/sina barn, föräldrarna ges möjlighet att ställa sina frågor och vi berättar mer utförligt om verksamheten. Uppföljningssamtal: vi samtalar om hur barnets första tid fungerat Utvecklingssamtal: vi samtalar utifrån en färdig utvecklingssamtalsblankett - barnet visar sin mapp och gemensamma dokumentationspärm och samtalar runt den. Trivselaktivitet: en rolig avslutning på året där barnens familjer är välkomna att hälsa på. Verksamhetsplanering: Vi har avdelningsplanering 2 tim./vecka då vi finplanerar veckans verksamhet. För att vårdnadshavarna ska veta vad som händer i förskolan skriver vi in det i planeringskalendern som hänger på väggen i tamburen. Vi delar ut månadsbrev utifrån vår grovplanering till vårdnadshavarna. Stängningsdagar: Vi har även tre dagar/år i Januari, Juni och September då förskolan är stängd (uppföljningsdagar och planeringsdagar) då pedagogerna utvärderar och planerar verksamheten. Vi använder materialet som vi har och arbetar med det på planerings- och uppföljningsdagarna. 15

16 16