Saltviks kommun Budget 2011

Transkript

1 Saltviks kommun Budget 2011

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Allmänt... 1 Saltviks kommuns verksamhetsidé... 1 Saltviks kommuns ekonomi... 1 Befolkningsutveckling... 2 Koncernstruktur... 3 Förtroendemannaorganisation Personal... 5 Resultaträkningsdelen... 8 Resultaträkning... 8 Detaljmotiveringar, resultaträkning Finansieringsdelen Finansieringsanalys Detaljmotiveringar, finansieringsanalys Budgetens bindande nivåer Driftsekonomidelen Definitioner Driften totalt Allmän förvaltning Lantbruksnämnden Individ och familjeomsorg samt social- och omsorgsnämnden Ålands Omsorgsförbund Äldreomsorg och kostservice Barn och ungdom, östra samt biblioteks och kulturverksamheten Barn och ungdom, västra samt idrotts och ungdomsverksamheten, skol- och bildningsnämnden och Medborgarinstitutet Norra Ålands Högstadiedistrikt Byggnadsnämnden Tekniska nämnden - samhällstjänster Tekniska nämnden - affärsverksamhet Räddningsnämnden Investeringar Godkända investeringar per nämnd och projekt Detaljmotiveringar för godkända projekt Bilagor 1. Preliminär förvärvsinkomstskattekalkyl för Saltvik, oktober 2010 ÅSUB 2. Skattekalkyler, detaljerade 3. Kalkyl över samtliga åländska kommuners förvärvsinkomstskatter, euro, ÅSUB 4. Kommunstyrelsens verkställighetsdirektiv

3 s budget 2011 Saltviks kommun i ett nötskal: Bokslut Budget Budget Invånarantal Skattesats % 16,50 16,25 16,25 Verksamhetsintäkter, euro/invånare Verksamhetskostnader, euro/invånare Skatteinkomster, euro/invånare Årsbidrag**, euro/invånare Lånestock 31.12, euro/invånare (prognos 2011) *** * Skatteinkomsterna för år 2010 och 2011 är inte jämförbara med 2009 eftersom landskapsregeringen beslöt att avskaffa det allmänna avdraget år Enligt ÅSUB beräknades skatteinkomsterna öka i budgeten 2010 med ca euro (ca 129 euro/invånare) p g a attt det allmänna avdraget avskaffades. ** Årsbidrag = minus kostnader, den summa som blir över för avskrivningar och investeringsreserveringar/ fonderingar. ***Lånestocken i budgeten 2010 reviderad eftersom första raten av enhetslånet (Klockars) lyftes i december 2009.

4 Budget 2011 Inledning Allmänt Enligt kommunallagen 65 skall fullmäktige varje år senast i samband med att budgeten antas godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år, av vilka budgetåret är det första. Budgeten och ekonomiplanen innehåller målen för kommunens verksamhet och ekonomi och skall göras upp så att förutsättningar för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Kommunfullmäktige har beslutat att ekonomiplanen antas senast inom maj månad. Verksamhets- och ekonomiplanen för åren bildar således grund för denna budget. Den antogs av kommunfullmäktige den 31 maj Saltviks kommuns verksamhetsidé Kommunen skall i samråd med invånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att, inom ramen för befintliga resurser på ett mest möjligt rationellt och effektivt sätt, producera en fungerande basservice av god kvalité samt ett rikt kulturutbud och goda möjligheter till fritidsaktiviteter. I sin verksamhet eftersträvar kommunen en ekologisk hållbar utveckling med ett särskilt ansvar för kommande generationer. Kommunen skall i sin verksamhet eftersträva en god och frisk miljö, där det är hälsosamt att bo och vistas. (kfge 16 / ) Saltviks kommuns ekonomi I slutet av oktober 2010 fastställs beskattningen för år Enligt preliminära uppgifter från skattestyrelsen kommer kommunen troligen att behöva betala tillbaka runt euro som berör slutbeskattningen för år Ändå är det skäligt att tro att Saltviks kommun kommer att få de budgeterade skatteinkomsterna för år 2010, enligt de kalkyler som gjordes i samband med mellanbokslutet. Kommunstyrelsens budgetförslag bygger på en skattesats om 16,25 %. Skatteinkomsterna förväntas bli lägre än i VEP vilket ökar trycket på skattesatsprocenten. Ledningsgruppen har diskuterat det ekonomiska läget och har beaktat detta i samband med budgetarbetet. Ledningsgruppen konstaterar att kommunen under några år haft strama budgetramar, vilket inte är hållbart i längden. För att vara konkurrenskraftig gentemot övriga kommuner bör driften tilldelas tillräckligt med medel. Föreliggande budget bygger liksom senaste års budgeter på en långt driven rambudgetering för driften. Avdelningscheferna ges stora befogenheter att omdisponera anslag inom respektive verksamhetsområden, samtidigt åläggs nämnderna stort ansvar att hålla sig inom den angivna ramen. Rambudgeteringen är från och med år 2011 bunden till intäkter och kostnader separat. Det innebär att även om intäkterna överstiger det budgeterade ges inte längre rätt att använda överskottet till kostnadsökningar. 1

5 Budget 2011 Öppet arbetslösa per kommun, procent sep 2009 sep 2010 Förändr. sept sept -10 Brändö 3,6 3,2 4,1 3,6 3,0 2,1 3,3 1,2 Eckerö 2,3 3,4 2,6 1,9 4,0 4,6 4,5-0,2 Finström 1,9 2,0 1,7 1,9 2,7 2,7 2,7-0,1 Föglö 2,2 1,8 1,7 0,5 1,0 1,8 2,2 0,4 Geta 2,0 1,6 2,4 2,4 3,8 5,0 3,3-1,8 Hammarland 1,9 2,2 1,8 1,4 2,1 1,7 1,7-0,1 Jomala 1,4 1,3 1,3 1,3 2,0 1,9 1,7-0,2 Kumlinge 2,9 0,6 0,6 0,9 1,8 2,5 3,6 1,1 Kökar 3,1 2,7 3,1 2,3 3,2 3,2 2,5-0,7 Lemland 1,8 1,7 1,5 1,3 2,1 2,2 2,0-0,2 Lumparland 0,6 1,2 0,9 0,6 1,2 0,5 2,1 1,6 Saltvik 1,8 1,7 1,5 1,6 2,0 1,8 2,4 0,6 Sottunga 1,9 1,7 2,6 1,7 3,1 4,9 1,7-3,2 Sund 2,1 2,0 2,0 1,5 2,6 2,3 2,9 0,6 Vårdö 2,5 2,0 2,9 3,0 3,0 2,6 2,0-0,6 Mariehamn 2,8 2,8 2,5 2,6 3,3 3,6 3,5-0,1 Landskomm. 1,9 1,8 1,7 1,6 1,6 2,3 2,4 0,0 -Landsbygden 1,8 1,8 1,6 1,5 1,6 2,3 2,3-0,0 -Skärgården 2,8 2,1 2,5 2,0 1,9 2,5 2,6 0,2 Hela Åland 2,3 2,2 2,1 2,0 2,7 2,9 2,8-0,0 ÅSUB Befolkningsutveckling Årtal Befolkning Förändring i antal Förändring i % ,29% ,47% ,48% ,75% ,50% ,41% ,93% ,37% ,93% ,90% ,47% ,27% ,22% Prognos ,40% Prognos ,50% Prognosen används som grund för uppskattning av utvecklingen av skatteintäkter samt för den kommunala servicen som krävs. Den hade Saltvik invånare enligt befolkningsregistret. 2

6 Budget 2011 Koncernstruktur SALTVIKS KOMMUN Kommunalförbund Dotterbolag Intressesamfund Konsolideras enligt Konsolideras enligt den Konsolideras enligt proportionell nominella metoden d v s kapitalandelsmetoden grundkapitalandel parivärdemetoden Norra Ålands Fastighets Ab Dälden Norra Ålands Högstadiedistrikt k.f. 100% avloppsvatten AB 27,72% 34% Saltviks ReturDepå Ålands Omsorgsförbund k.f. 100% 6,40% Fastighets Ab Ålands miljöservice k.f. Kantorsgården Enl rösträtt 7,8% 100% 3

7 Budget 2011 Förtroendemannaorganisation Kommunfullmäktige Revisorerna Kommunstyrelsen - närings- o turistfrågor - planering Centralnämnden Social- och omsorgsnämnden - individ- o familjeomsorg - äldreomsorg - kostservice Skol- och bildningsnämnden - barnomsorg - lågstadiet - högstadiet - bibliotek o kultur - idrott o ungdom Tekniska nämnden - trafikleder - fastighetsservice - städservice - m.m. Byggnadsnämnden - byggnadstillsynen - miljöfrågor - m.m. Gemensam räddningsnämnd Gemensam lantbruksnämnd 4

8 Budget 2011 Personal Den kommunala lönesummans utveckling beror utöver inkomstnivån på hur personalstyrkan och behovet av arbetsinsats utvecklas. År 2009 växte Saltviks kommuns lönesumma med 4,9 procent. I budgeten 2011 minskar lönesumman med 0,64 procent jämfört med föregående års budget. Minskningen beror på att budgetering av semesterersättning och tillhörande lönebikostnader för personal som slutar under året inte längre budgeteras. Tidigare år har summan varit lagd under kommunstyrelsen för omdisponering enligt utfall till de enheter som har personal som slutar under året. Semesterersättningen bokförs på skilt konto, och kan variera från år till år beroende på hur många som slutar och när man slutar (om man hunnit ta ut sin semester eller om den betalas i pengar). År 2009 utbetalades ca euro inkl lönebikostnader. De gällande kollektivavtalen är i kraft En allmän lönejustering sker för samtliga avtalsområden med 1,2 %, varför löneförhöjningsprocenten i budgeten 2011 har satts till 1 % på årsbasis. Lönebikostnaderna, dvs. pensionspremier och socialskyddsavgifter har budgeterats enligt nedanstående tabell: Löntagare Lärare Lärare Årsarv. Mötesarv. Närst.vård Fam.vård Pensionspremier Lönebaserad KomPL 16,00% 16,00% 16,00% 16,00% Ekonomiskt stöd (=gruppliv) 0,05% 0,05% 0,05% Lönebaserad FöRP (förtidspensioner) 1,00% Pensionsutgiftsbaserad avgift* Lönebaserad LR-premie 17,00% Lönebaserad Alandiabolagen premie 17,00% Sociala avgifter ssa-avgift 4,80% 4,80% 4,80% 2,20% Enbart olycksfallsförsäkring 0,47% 0,65% Enbart arbetslöshetsförsäkring 0,75% Budget ,85% 21,85% 21,85% 18,20% 0,00% 16,47% 17,40% Ordinarie budget ,60% 21,50% 21,60% 18,00% 0,00% 16,26% 17,08% * som budgeteras på verksamhetsenheterna enligt underlag från Kommunernas pensionsförsäkring. Denna avgift är oberoende av lönerna och baserar sig på de löpande pensioner som har tillvuxit före år

9 Budget 2011 Grunder för beräkning av personalkostnader, enligt kommunstyrelsens förslag Bokslut 1) Budget 2) Budget 2) Allmän adminstration Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 Ekonomichef 1,00 1,00 1,00 Projektanställning 3) 1,00 0,00 Ekonom 1,00 1,00-0,20 0,80 Kanslisekreterare 1,00 1,00-0,20 0,80 Personalsekreterare 1,00 1,00-0,20 0,80 Byråsekreterare 1,00 1,00 0,60 1,60 Kanslist/receptionist 1,00 1,00 1,00 Totalt 8,00 7,00 0,00 7,00 Individ och familjeomsorg Socialsekreterare 0,71 0,70 0,70 Socialarbetare 4) 0,35 0,50 0,50 Totalt 1,06 1,20 0,00 1,20 Äldreomsorg och hemservice Äldreomsorgschef 1,00 1,00 1,00 Personalkoordinator 0,30 0,40 0,40 Sjukskötare 1,50 1,50 1,50 Närvårdare 5) 13,00 14,00 14,00 Vårdbiträden 1,00 1,00 1,00 Ansvarig hemvårdare 0,70 0,60 0,60 Hemvårdare 2,50 2,50 2,50 Hemhjälpare 1,00 1,00 1,00 Totalt 21,00 22,00 0,00 22,00 Kostservice Barnomsorg/skolor 3,80 3,80 3,80 Vårdhem 6) 2,66 2,91 2,91 Totalt 6,46 6,71 0,00 6,71 Skolor Bildningschef 1,40 1,40 1,40 Lärare 7) oh 8) 11,35 11,88 0,81 12,69 Elevassistenter 1,26 1,57-0,68 0,90 Totalt 14,01 14,85 0,13 14,98 Barnomsorg Daghemsföreståndare 2,00 2,00 2,00 Barnträdgårdslärare 4,00 4,00 4,00 Barnskötare 5,75 5,42-0,42 5,00 Assistent 0,78 1,22-0,52 0,70 Poolresurs 0,71 0,29 0,42 0,71 Ansvarig familjedagvårdare 1,00 1,00 1,00 Familjedagvårdare 1,00 1,56-0,36 1,19 Totalt 15,24 15,49-0,89 14,60 Eftisverksamhet Barnskötare 0,73 0,45 0,20 0,65 Totalt 0,73 0,45 0,20 0,65 Bibliotek Bibliotekarie 0,70 0,70 0,70 Totalt 0,70 0,70 0,00 0,70 Idrotts o ungdomsarbete Idrotts- o ungdomsledare 0,73 0,71-0,03 0,68 Totalt 0,73 0,71-0,03 0,68 forts. 6

10 Budget 2011 Bokslut 1) Budget 2) Budget 2) Tekniska kansliet Kommuningenjör 1,00 1,00 1,00 Fastighetsskötare 2,00 2,00 2,00 Totalt 3,00 3,00 0,00 3,00 Städservice Barnomsorg 1,27 1,34-0,07 1,27 Vårdhem 1,20 1,70 1,70 Skolor 2,12 2,12 2,12 Övriga fastigheter 0,66 0,66 0,66 Totalt 5,25 5,82-0,07 5,75 Kommunen totalt 76,20 77,93-0,65 77,29 Not 1) Uppgifterna anger nyttjad årsarbetstid - inte inrättade tjänste/befattningsprocenter Not 2) Uppgifterna anger inrättade tjänste/befattningsprocenter Not 3) Projektanställning Not 4) Ny tjänst 0,50 from , besatt from Not 5) Ny närvårdarbefattning, 100 % from Not 6) Ny köksbiträdesbefattning, 50 % from Not 7) Enligt timresurs delat med 24 vilket är undervisningsskydligheten för klasslärare Not 8) Extra lärarresurs from hösten 2010 på 20 vt i Rangsby (som sjunker till 11 vt from hösten 2011) samt ny timlärare 16 vt i Ödkarby 7

11 Budget 2011 Resultaträkningsdelen Resultaträkning Avvik Avvik Budget Budget Bokslut 10/11% 10/ Verksamhetens intäkter 15,3% Försäljningsintäkter 26,5% Avgiftsintäkter 1,8% Understöd och bidrag 42,5% Övriga verksamhetsintäkter 50,3% Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader 3,9% Personalkostnader -0,8% Löner och arvoden -0,9% Lönebikostnader Pensionskostnader -1,7% Övriga lönebikostnader 5,3% Köp av tjänster 6,8% Material, förnödenheter, varor 6,6% Understöd och bidrag 3,0% Övriga verksamhetskostnader 176,8% Verksamhetsbidrag 2,6% Skatteinkomster 8,0% Kommunalskatt 4,7% Fastighetsskatt 0,0% Samfundsskatt 76,5% Övriga skatteintäkter 0,0% Landskapsandelar 1) 8,5% Landskapsandelar för driften 8,1% Kompensation för åländska avdrag (from 2008) 30,4% Kompensation kap.inkomstskatt -9,1% Kompensation, utökat riksavdrag 2) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter -66,7% Övriga finansiella intäkter Räntekostnader -30,9% Övriga finansiella kostnader Årsbidrag 119,4% Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 16,5% Räkenskapsperiodens resultat 7198,0% Ökning(-) eller minskning(+) av avskr.diff 6,8% Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Räkenskapsperiodens över-/underskott 740,6% ) Enligt ÅSUBs uträkning av basprisindextalet för år 2010, ska landskapsandelarnas basbelopp år 2011 indexjusteras med 2,3 %. 2) I riket får kommunerna full kompensation för de förlorade skatteinkomsterna för de s.k. riksavdragen, medan det på Åland inte finns någon automatik för hur kommunerna skall kompenseras. För år 2009 kompenserades dessa avdrag genom att man justerade landskapsandelarna för socialvården. För 2010 och 2011 finns inte någon motsvarande överenskommelse mellan landskapsregeringen och kommunerna. På förslag finns nu att 8

12 Åland skulle utarbeta en helt egen kommunalskattelag och därmed frångå systemet med blankettlagar som kan vara svåra att överblicka. Saltviks kommun Budget 2011 Det nya landskapsandelssystemet, med ökade landskapsandelar för driften infördes år Det nya systemet innebär att kommunen själv står för sina investeringar (undantaget trafikleder och avloppsprojekt som efter prövning kan få 30% i landskapsandel). Det måste därför finnas ett ökat utrymme i resultatet för egenfinansiering av kommande investeringar och avskrivningar. Enligt godkänd Verksamhets- och ekonomiplan är kommunens nettoinvesteringar (eventuella LS-andelar fråndragna) för de kommande tre åren sammanlagt 2,3 miljoner euro. Vi bör fortsättningsvis göra investeringsreserveringar för att möta detta investeringsbehov. Vi måste även ha i åtanke att det fortfarande råder en viss osäkerhet hur vår ekonomi kommer utvecklas. 9

13 Budget 2011 Detaljmotiveringar, resultaträkning Resultaträkningen visar hur väl intäkterna räcker till för att täcka de kostnader, räntor och övriga finansiella kostnader som den kommunala servicen medför. Den visar också de planenliga avskrivningarna. Nedan förklaras kort de olika posterna i resultaträkningen. Verksamhetens intäkter Omfattar intäkter från den löpande driftsverksamheten, såsom försäljningsinkomster, avgiftsintäkter och hyror med mera. Verksamhetens kostnader Kostnaderna omfattar kommunens kostnader för den löpande verksamheten. De största kostnaderna utgörs av löner och lönebikostnader, medan övriga kostnader består av bland annat materialinköp och köp av tjänster. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget visar nettot av de externa kostnaderna och intäkterna. Verksamhetsbidraget som alltid är negativt anger hur mycket av driftsekonomins nettokostnader som skall täckas med skatteinkomster och landskapsandelar. Skatter Skatterna delas in i kommunalskatt (förvärvsinkomstskatt), fastighetsskatt, samfundsskatt och övriga skatter (källskatt). Nedan ser du en tabell över skatteutvecklingen i Saltvik under åren SKATTEINKOMSTER euro Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Förvärvsinkomstskatter *) Förändring från tidigare år 22,0% -12,4% 19,1% -10,0% 1,3% 4,7% Skattesats 17,50% 17,00% 16,75% 16,50% 16,25% 16,25% Samfundsskatter Förändring från tidigare år -21,3% 15,3% -29,1% -11,5% -24,4% 76,5% Fastighetsskatter Förändring från tidigare år -1,6% 3,3% 4,8% 4,5% 1,4% 0,0% Källskatter Summa skatteinkomster Förändring från tidigare år 17,0% -11,1% 14,4% -9,6% -0,5% 8,0% *) Förvärvsinkomstskatter 2006 om ca p.g.a. Orklas köp av Ab Chips ingår Förvärvsinkomstskatt Förvärvsinkomstskatten är kommunens största inkomstkälla. Förvärvsinkomstskatterna för 2011 grundar sig på ÅSUB:s Rapport 2010:5, Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn, Hösten

14 Budget 2011 Förvärvsinkomstskatterna för år 2010 och år 2011 är inte jämförbara med åren eftersom landskapsregeringen beslutat ta bort det allmänna avdraget fr.o m. år Fastighetsskatt Fastighetsskatten är en skatt som årligen skall betalas till kommunen. Fastighetsskatten gäller alla fastigheter förutom skog och jordbruksjord och vissa allmänna områden. Skatten budgeteras för år 2011 enligt samma skattesatser som för år 2010, för stadigvarande bostad 0,0%, annan än stadigvarande bostad 0,9%, föreningshus 0,0% och den allmänna skatteprocenten 0,2%. Andel av samfundsskatt Samfundsskatten, eller bolagsskatten, är den näststörsta skatteinkomstkällan för kommunerna. Systemet med samfundsskatt fungerar så att staten tar in skatten och sedan delar ut en viss procent av Ålands samfundsskatter till de åländska kommunerna. Kommunsektorns andel höjdes från 22,03 procent år 2008 temporärt till 32,03 procent för åren Från och med år 2010 sänktes skattsatsen för den kommunala samfundsskatten med 0,0104 procentenheter. Sänkningen är permanent och gäller även den temporära skattesatsen som tillämpas år 2010 och Samfundsskattesats Kommunernas andel 36,39 37,25 24,09 19,75 22,03 32,03 31,99 31,99 Utvecklingen av samfundsskatterna är svåra att prognostisera. Osäkerhetsfaktorerna är många. Under nästa år förväntas dock att näringslivet, inklusive sjöfartssektorn, börjar återhämta sig och att vinsterna och skatterna därmed ökar igen (ÅSUB Rapport 2010:5). Enligt nu gällande uppgifter är år 2011 är sista året med höjd kommunandel. Fr.o.m skulle kommunandelen vara 22,02, vilket avsevärt sänker samfundsskatteintäkterna. Övriga skatteintäkter Övriga skatteintäkter består av kommunens andel av på Åland influten källskatt. Kommunerna på Åland erhåller 40% av avkastningen på den källskatt som influtit på Åland. Övriga 60% av källskatten tillkommer staten. Fördelningen mellan de åländska kommunerna sker sedan i förhållande till invånarantal föregående år. För mer underlag gällande skatter, kontakta kommunkansliet. Landskapsandelar Landskapsandelarna är efter skatterna kommunens näststörsta inkomstkälla. Från och med år 2008 togs ett nytt landskapsandelssystem i bruk. Det innebär att kommunerna får betydligt högre landskapsandelar än tidigare för driften. Men istället har största delen av landskapsandelarna för investeringar tagits bort. Målsättningen med det nya systemet är att stärka den kommunala självstyrelsen. Samtidigt ställer det högre krav på kommunens framförhållning: kommunen måste ha ett positivt slutresultat för att kunna lägga undan pengar för framtida investeringar. Det nya systemet bygger till stora delar på samma principer som tidigare. Landskapsandelarna fastställs även nu till stora delar på basen av antal invånare och åldersstrukturen i kommunerna. Även indelningen av kommunerna i bosättningsstrukturgrupper grundar sig liksom tidigare på befolkningstätheten. Landskapsandelarna delas in i: - Allmänna landskapsandelar - Landskapsandelar för socialvården - Landskapsandelar för grundskolan - Landskapsandelar för biblioteks-, idrotts-, ungdoms- samt kulturverksamhet och - Övriga landskapsandelar - Kompensationer 11

15 Budget 2011 Nedan finns en sammanställning över utvecklingen av de olika landskapsandelarna och kompensationerna enligt sektor från år 2006 till År 2007 var det sista året som det tidigare landskapsandelssystemet tillämpades och i tabellen syns därför tydligt den förändring som det nya systemet inneburit för de olika sektorerna. Den största förändringen har den nya landskapsandelslagen inneburit för den sociala sektorn. Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 LANDSKAPSANDELAR för driften - Socialvård Grundskola Bibliotek Idotts-, ungdoms- och kulturverksamhet Allmänna landskapsandelar Skattekomplettering tom 2003, Skatteutjämning from 2004, skattekomplettering from Justeringsbelopp tom Övriga Delsumma Förändring från tidigare år 1,9% 0,3% 83,9% 6,4% 6,3% 8,1% LANDSKAPSKOMPENSATIONER - Kompensation för utebliven kapitalinkomstskatt 2) Kompensation för åländska avdrag (fr.o.m. 2008) 2) Finansieringsstöd enl prövning Kompensation för åländskt allmänt avdrag (from 2007) Budgeterad knappt full kompensation för ökningen ( ) av riksavdraget i kommunalbeskattningen för Saltviks kommun. Fastlandets kommuner erhåller 100% kompensation via Finlands statsandelssystem Komp. för förändrad samfundsskattenyckel Kompensation för utökat förärvsinkomstavdrag Summa landskapsandelar och kompensationer totalt Förändring från tidigare år 20,1% 4,9% 60,9% 7,8% -4,3% 8,5% Landskapsandelarna för år 2011 baseras för de flesta områden på nettodriftskostnaderna per verksamhetsområde enligt den officiella ekonomistatistiken för år Dessa nettodriftskostnader skall enligt landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna årligen skrivas upp om basprisindexet för den kommunala sektorn så visar. Landskapsandelarna i budgeten 2010 indexjusterades inte, trots att basindexet visade att en justering med 3,1% skulle genomföras. Enligt det slutliga basprisindextalet för år 2010 ska landskapsandelarnas basbelopp år 2011 indexjusteras med 2,3 procent (Statistikmeddelande Offentlig ekonomi 2010:3). För mer underlag gällande landskapsandelar, kontakta kommunkansliet. Finansiella intäkter och kostnader na utgörs i första hand av skatteredovisningsräntor och räntor på placerade medel. Kostnaderna är främst räntekostnader på redan upptagna lån och budgeterade nya lån. Årsbidrag Årsbidraget visar förenklat sagt hur mycket som finns kvar till amorteringar och investeringsreserveringar/fonderingar. I resultaträkningen bör årsbidraget åtminstone täcka avskrivningarna. 12

16 Budget 2011 Årsbidragen används för att jämföra resultatet kommunerna emellan. Avskrivningar Planmässiga avskrivningar innebär att anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid systematiskt bokförs som kostnader under sin ekonomiska livslängd, d.v.s. avskrivningarna återspeglar den årliga förslitningen av kommunens tillgångar. Räkenskapsperiodens resultat Med ett resultat bättre än noll har kommunen ett visst handlingsutrymme, till exempel för att möta oförutsedda händelser såsom t ex minskade skatteintäkter för ett år. En god ekonomi ökar möjligheten att ge invånarna en bra service och verksamhet med god kvalitet. Ett överskott ökar kommunens egna kapital, medan ett underskott minskar det egna kapitalet och tär på soliditeten. Därtill är överskott av stor vikt för att kunna reservera pengar för framtida investeringar i kommunen. 13

17 Budget 2011 Finansieringsdelen Finansieringsanalys Finansieringsanalys Budget Prognos Budget Bokslut Bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extra ordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar av lånebestånd Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapit Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Kassamedel 31 december Kassamedel 1 januari Kommunen har beviljats euro i enhetslån för byggande av hyreshuset Klockars. Under 2009 lyfte kommunen , resterande har lyfts under Likvida kassamedel beräknas till euro, vilket motsvarar 30 dagars behov av likvida medel. Kassalikviditeten bör helst inte understiga 50 dagar. Med andra ord bör ca euro finnas i kassan. I boksluten för 2008 och 2009 fanns en kassalikviditet om 77 respektive 101 dagar. 14

18 Budget 2011 Detaljmotiveringar, finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras under budgetåret. I finansieringskalkylen bedöms årsbidragets tillräcklighet i första hand i relation till ny- och reinvesteringar och amorteringar på lån. Kassaflödet i verksamheten Årsbidraget - redovisas på särskild rad i resultaträkningen. Extraordinära poster - redovisas på särskilda rader i resultaträkningen. Korrektivposter till internt tillförda medel - här redovisas bl.a. försäljningsvinster och -förluster samt övriga poster med resultatpåverkan som ej påverkar likviditeten. Vinster har negativa förtecken och förluster har positiva förtecken. Kassaflödet för investeringarnas del De medel som används för bestående aktiva (balansräkningen). Investeringar i anläggningstillgångar - bruttoutgifterna för investeringarna. Finansieringsandelar för investeringsutgifter - Landskapsandelar o. dyl. för investeringsutgifter. Försäljningsinkomster av bestående anläggningstillgångar - Redovisas enligt försäljningspris. Eftersom vinst/förlust kommer in under internt tillförda medel innebär det att endast förändringen av bokföringsvärdet kommer in under nettokassaflödet. Verksamheten och investeringarnas kassaflöde Ett underskott i nettokassaflödet kan täckas genom att öka upplåningen, minska rörelsekapitalet eller minska kassamedlen. Ett större årsbidrag minskar underskottet liksom lägre nettoinvesteringar eller försäljning av anläggningstillgångar. Kassaflödet för finansieringens del Förändring av utlåningen Förändringen av de beviljade lån som kommunen redovisar under bestående aktiva i gruppen placeringar (balansräkningen). Förändring av lånebestånd Visar förändringen i kommunens upplåning. År 2009 lyftes euro av beviljat enhetslån (Klockars) och år 2010 lyfts resterande del på euro. I budgeten 2011 uppskattas att behöver upplånas. Upplåningen beror till stor del på att kommunen tidigare år gjort stora investeringar utan att uppta motsvarande lån. Kassalikviditeten har således försämrats. För att driften ska fungera utan störningar är det synnerligen viktigt medel för löpande utgifter finns. Detta innebär att skuldsättningen per invånare per förväntas se ut enligt följande: Bokslut 2008 Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 LÅNESTOCK Avkortningar på lån Nya lån invånare lån/invånare Enligt Verksamhets- och ekonomiplanen är målsättningen att lånebördan bör vara högst euro/invånare år

19 Budget 2011 Kommunens låneutveckling År Lånebelopp euro Lån euro/invånare ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån Prognos 2010 ej koncernens lån Budget 2011 ej koncernens lån upplåning enl budget Övriga förändringar av likviditeten Utbyggnaden enligt uppgjord avloppsplan fortsätter. Budgetens inverkan på likviditeten Denna post visar skillnaden mellan kassan 1.1 och 31.12, d.v.s. den egentliga verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde jämfört med finansieringsverksamhetens nettokassaflöde. Reserverade medel för investeringar Medel som bör deponeras för investeringsprojekt: Reserverade medel Använts Återstår Sunnanberg Enligt kostnadskalkyl Handikappanpassade hyresbostäder Mellanskillnaden mellan lån o projektkalkyl Reservering , medel för antagen avloppsplan Nyb/grundrenov Av Boogården Reservering för trafikleder Behov av likvida medel för investeringsprojekt: Övriga medel: Danarv efter I. A. Johnson Avsättning för sluttäckn av ReturDepå I balansen

20 Budget 2011 Budgetens bindande nivåer Driftsekonomidelen Kommunfullmäktige godkände (Kfge 30 / ) rambudgetering fr.o.m så att intäkterna och kostnaderna binds separat för följande 12 uppgiftsområden. - Allmän förvaltning exkl. lantbruksnämnden - Lantbruksnämnden - Individ- och familjeomsorg (inkl nämndens anslag) - Äldreomsorg och kostservice - Ålands omsorgsförbund k.f. - Barn och ungdom, östra samt biblioteks- och kulturverksamhet - Barn och ungdom västra, samt idrotts- och ungdomsverksamhet (inkl nämndens anslag, Medis) - Norra Ålands högstadiedistrikt k.f. - Byggnadsnämnden - Tekniska nämnden - Räddningsnämnden - Affärsverksamhet Rambudgeteringen är från och med 2011 bunden på intäkter och kostnader separat. Om intäkterna överstiger det budgeterade ges inte längre rätt att använda överskottet till kostnadsökningar. Inom intäkts- respektive kostnadsramen kan nämnden fritt disponera medlen, med undantag för nya tjänster eller anslag som fullmäktige bundit till ett visst ändamål. Nämnderna är ansvariga för att bedriva den verksamhet som beslutas om i årsbudgeten. Huvudregeln är att inga medel utöver kommunfullmäktiges fastställda budget skall beviljas under löpande år. Nämnden måste vidta omprioriteringar i verksamheten om oförutsedda händelser inträffar. Det kan gälla ändrad beläggning, ökade lönekostnader, nya åtaganden etc. Om medel utöver budget ändå föreslås skall finansieringen alltid framgå i ärendet. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Personal Om nyinrättande och indragning av tjänster fattar kommunfullmäktige skilda beslut. T.ex. att nyinrätta/dra in en tjänst som ingår i budgeten är således inte tillräckligt, utan ett skilt beslut behövs. Arbetstagare anställs inom ramen för godkänd budget. I ett tidsbundet arbetsavtal skall dock alltid framgå orsaken till anställning för viss tid. Den som fattar beslut i personalärenden är också ansvarig för beslutets ekonomiska konsekvenser. Respektive nämnd är ansvarig för att personalkostnaderna ryms inom nettobudgeten. Tillfällig arbetstagare kan anställas endast under förutsättning att budgetramen hålls och att anställningen inte sträcker sig över budgetåret. Kommunstyrelsens lånefullmakter Kommunstyrelsen befullmäktigas i enlighet med förvaltningsstadgan att under år 2011 uppta nya budgetlån till det belopp som anges i denna budget. Kommunstyrelsen är befullmäktigad att besluta om villkoren för lånen (ränta, lånetider, omkostnader etc). 17

21 Budget 2011 Driftsekonomidelen Definitioner Då man beräknar de totala driftskostnaderna för en verksamhet är det viktigt att, förutom de externa posterna, även ta med överföringsposter samt avskrivningskostnader. Överföringsposterna hör lika mycket till verksamhetens kostnader som de externa posterna. Eftersom överföringsposterna kan variera mycket storleksmässigt påverkar de följaktligen också vissa verksamheters totala kostnader och intäkter väsentligt. Externa kostnader och intäkter Externa poster är enhetens ekonomiska transaktioner mot omvärlden och utgörs av händelser som kan värderas i pengar. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget visar nettot av de externa kostnaderna och intäkterna. Det är alltid negativt och anger hur mycket av driftsekonomins nettokostnader som skall finansieras med skatteinkomster och landskapsandelar. Överföringsposter (Interna tjänster) Överföringsposter är samma sak som det vi tidigare kallade interna poster. Ett exempel är städningen som intäktsförs under tekniska/samhällstjänster (eftersom städarna är anställda av tekniska avdelningen), men där kostnaderna för städningen förs ut på de enheter där städningen de facto sker. Hyror Fastigheternas verkliga driftskostnader påförs respektive verksamhet. Fastigheter under tekniska nämndens budgetansvar är Kommungården, Prästkragen daghem, Skogsgläntan daghem, Sunnanberg vårdhem, Rangsby skola och Ödkarby skola. Överföringsposter, intäkter = tekniska/samhällstjänster Överföringsposter, kostnader = respektive verksamhet Tjänster Kostnaderna för fastighetsskötarna och lokalvården fördelas på respektive verksamhet utgående från deras tidkort. Överföringsposter, intäkter = tekniska/samhällstjänster Överföringsposter, kostnader = respektive verksamhet Kostservicen påförs aktuell verksamhet enligt kostnaderna för köket med beaktande av antalet matportioner. Avloppsvatten och plogning påförs aktuell enhet Administrativa kostnader påförs affärsverksamheten Överföringsposter, intäkter = aktuell administration Överföringsposter, kostnader = respektive verksamhet Centralförvaltningskostnader och chefskansliernas kostnader förs fr.o.m. budget 2008 ut på respektive verksamhet enligt olika fördelningsgrunder, t.ex. antal anställningsförhållanden, bokföringstransaktioner, uppskattad tidsåtgång osv. Överföringsposter, intäkter = respektive kansli Överföringsposter, kostnader = respektive verksamhet Totala intäkter Verksamhetens alla intäkter, inkl intäkterna för interna tjänster Totala kostnader Verksamhetens alla kostnader, inklusive kostnaderna för interna tjänster och hyror samt för avskrivningar Kommunbidrag Ifrågavarande verksamhets alla kostnader, (även överföringsposter och avskrivningar), minus verksamhetens alla intäkter (även överföringsposter) = den summa som skall finansieras främst med skattemedel och landskapsandelar. Kommunbidraget anger med andra ord vad verksamheten egentligen kostar. 18

22 Driften totalt Driften totalt Förv org förslag 2011 Komm dir förslag 2011 Kmst förslag 2011 Saltviks kommun Budget 2011 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Avgifter Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag, externa poster netto Förändring jmf m tid år 3,8% 5,1% 3,3% 1,5% 1,9% 2,2% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar per är beaktade. Budgetbehandlingen 2011 I verksamhets- och ekonomiplanen för år , som godkändes av fullmäktige den 31 maj 2010, beslöt man om en intäktsram på euro och en kostnadsram på euro för driften inom Saltviks kommun år Ramarna är fördelade på tolv olika anslag vilka presenteras utförligare på de följande sidorna. Systemet med två separata ramar, en för kostnaderna och en för intäkterna, är nytt inom Saltviks kommun från och med år Nämndernas/organens förslag: Enligt nämndernas/organens förslag uppgår intäktsramen till euro (överskridning med euro) och kostnadsramen till euro (överskridning med euro). Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att den totala intäktsramen höjs med euro till euro och att den totala kostnadsramen höjs med till euro. Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att den totala intäktsramen höjs med euro till euro och att den totala kostnadsramen höjs med euro till euro. 19

23 Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslöt att den totala intäktsramen höjs med euro till euro och att den totala kostnadsramen höjs med euro till euro. Saltviks kommun Budget

24 Allmän förvaltning Budget 2011 Allmän förvaltning Allmän förvaltning Bokslut 2009 Budget 2010 Förv org förslag 2011 Komm dir förslag 2011 Kmst förslag 2011 Budget 2011 Avgifter Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag, externa poster netto Förändring jmf m tid år 11,6% 4,0% 13,9% 13,9% 13,9% 13,9% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar per är beaktade. Kort om allmän förvaltning Ramen för allmän förvaltning innehåller följande: Anslag: Ansvarig: - Val Centralnämndens ordförande - Revision Kommunfullmäktiges ordförande/kommundirektören - Kommunfullmäktige Kommundirektören - Kommunstyrelsen Kommundirektören - Allmän administration Kommundirektören - Konsumentrådgivningen Kommundirektören Kommundirektören kan göra omdisponeringar mellan de anslagsområden hon ansvarar för. 21

25 Allmän förvaltning Budget 2011 Budgetbehandlingen 2011 I Verksamhets- och ekonomiplanen , som ligger som grund för budget 2011, tilldelades allmän förvaltning en intäktsram på euro och en kostnadsram på euro. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kostnadsramen utökas med euro till euro. Köp av detaljplaneringstjänster. Detaljplanering av delar av Haraldsby påbörjades Anslaget har fr o m 2011 flyttats från tekniska förvaltningen Kmst dispositionsmedel. Om ett behov uppstår att åtgärda något som inte har kunnat förutses (och därmed inte heller budgeterats) kan tiden att få tilläggsanslag beviljat från kfge dröja flere månader, vilket kan betyda extra kostnader. Det är därför befogat att under kmst årligen budgetera ett driftsanslag för oförutsedda kostnader. På så sätt kan eventuella tilläggsbudget undvikas. Anslaget binds för ändamålet och kmst fattar beslut om nyttjandet av anslag Behov av medel utöver ramen, totalt: Kommunstyrelsens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kostnadsramen för allmänna förvaltningen utökas med euro till euro i enlighet med kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen skall under året träffa samarbetskommunerna för de gemensamma nämnderna för en diskussion gällande befintliga avtal. Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige godkände kommunstyrelsens förslag med tillägget att i kommunstyrelsens dispositionsmedel ingår euro för att förbereda kommunens övertagande av avfallshanteringen år 2012 då kommunen lämnar samarbetet med kommunförbundet Ålands Miljöservice (MISE). Nyckeltal enligt kommunfullmäktiges beslut inkl överföringsposter: Nyckeltal inkl överföringsposter och avskrivningar* Bokslut Bokslut Budget Budget ** 2011 Ärenden i kommunstyrelsen Ärenden i kommunfullmäktige Allmänna administrationen anställningsförhållanden bokföringstransaktioner fakturerade poster Hyreslägenheter Försäljning Ribacken -2 lgh, 2010 Handikappvänliga bostäder för pensionärer +8 lgh Totala kostnader Totalt kommunbidrag Kommunbidrag euro/invånare * se närmare definitioner, sida 18 ** i totala kostnader ingår euro att fördela för hela personalens sem ersättningar 22

26 Allmän förvaltning Budget 2011 Observera! Nedan följer nämndens budgetberedning kompletterad med eventuella ändringsbeslut gjorda av kommunfullmäktige. I rutorna ingår endast externa kostnader och intäkter, detta gäller även nyckeltalen. Överföringsposter såsom fastighetskostnader (inkl lokalvård) kostservice och administrativa kostnader mm ingår således inte i siffrorna. För närmare information se sida 18. Val Anslagsansvarig: Centralnämndens ordförande Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu Kostnader Netto Under år 2011 hålls lagtings- och kommunalval samt riksdagsval. Revision Anslagsansvarig: Kommunfullmäktiges ordförande/kommundirektören Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu 11 Kostnader ,3% Netto ,3% Kommunen har tre förtroendevalda revisorer samt en av kommunfullmäktige utsedd yrkesrevisor. Arvode erläggs enligt räkning. Anslaget är beräknat för tre gemensamma revisionsdagar och för fortlöpande revision, som utförs av de lokala revisorerna. Kommunfullmäktige Anslagsansvarig: Kommundirektören Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu 11 Kostnader ,0% Netto ,0% Anslaget är beräknat för 8 möten och för 15 fullmäktigeledamöter år Dessutom har budgeterats för ett dagsseminarium. Samtligas arvoden och reseersättningar för seminarierna (både politiker och tjänstemän) budgeteras under kommunfullmäktige. Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för en mandatperiod på fyra år. År 2011 är mandatperiodens sista år. Fullmäktige godkänner budgeten och ekonomiplanen, fastställer skattesatsen, beslutar om långfristiga lån och kommunal borgen. Kommunfullmäktige utser ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna och utser de ledande tjänstemännen. Kommunfullmäktiges ordförande är föredragande vid fullmäktiges sammanträden. 23

27 Allmän förvaltning Budget 2011 Kommunstyrelsen Anslagsansvarig: Kommundirektören Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu ,0% Kostnader ,1% Netto ,2% Anslaget är beräknat för 20 möten under Semesterersättning och tillhörande lönebikostnader för all personal som slutar under året budgeterades år 2009 och 2010 under kommunstyrelsen. I boksluten har en omdisponering till respektive enhet från kommunstyrelsens dispositionsmedel gjorts. I budgeten 2011 budgeteras dessa kostnader på respektive enhet. Verksamhetsidé Kommunstyrelsens uppgift är att leda den kommunala förvaltningen i enlighet med av kommunfullmäktige uppställda mål och beslut. Kommunens personalförvaltning leds av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall följa med de lägre kommunala organens verksamhet. Målsättning Kommunstyrelsens målsättning är att utveckla kommunens service och skapa förutsättning för ökad inflyttning i enlighet med de förutsättningar som kommunfullmäktige beslutar om. Det kommunala arbetet skall ske genom ett gott samarbete mellan de kommunala organen. Kommunstyrelsen avser att under året ordna ett ekonomiseminarium och diskussions- /föreläsningstillfälle med förtroendevalda och tjänstemän. Kommunstyrelsen konstaterar att det finns endast tre färdigställda bostadstomter i egen regi för försäljning. Det nyinköpta bostadsområdet i Kroklund iordningsställs under året, på området ryms ca 20 egnahemstomter. Kommunstyrelsens målsättning är att sälja minst tio bostadstomter under året. Nyckeltal Nämnd- Bokslut Prognos förslag Budget Antal tomter -sålda bostadstomter nya bostadstomter Antal lediga bostadstomter sålda radhustomter Ant lediga radhustomter såld kvm industrimark Industrimark kvm I budgeten finns under investeringsdelen upptaget att två bostadstomter säljs under år För tomtförsäljningarnas vinst har budgeterats en inkomst om euro under driften/kommunstyrelsen. För vissa områden i Haraldsby föreligger det enligt byggnadslagen tätbebyggelse. Kommunstyrelsen har anlitat OM-PLAN för att genomföra en planering av Haraldsby. Planeringen genomförs i etapper. 24

28 Allmän administration Anslagsansvarig: Kommundirektören Saltviks kommun Allmän förvaltning Budget 2011 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu ,1% Kostnader ,5% Netto ,7% Personal Förv org Bokslut Budget förslag Budget Allmänna förvaltningen Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 1,00 Kansliteam (fördelas) Ekonomichef 1,00 1,00 1,00 1,00 Kanslisekreterare 1,00 1,00 0,80 0,80 Personalsekreterare 1,00 1,00 0,80 0,80 Ekonom 1,00 1,00 0,80 0,80 Byråsekreterare 1,00 1,00 1,60 1,60 Kanslist/receptionist 1,00 1,00 1,00 1,00 Projektanställd, t o m ,00 Totalt 8,00 7,00 7,00 7,00 All kanslipersonal är underställd kommundirektören och bildar ett kansliteam. Hela kansliteamet betjänar alla verksamhetsenheter och budgeteras externt under den allmänna administrationen. I kansliteamet ingår således social- och omsorgsnämndens, skol- och bildningsnämndens, tekniska nämndens och till en del byggnadsnämndens kanslipersonal. Kostnaderna fördelas enligt den arbetsinsats som kansliteamet utför åt de olika verksamheterna via överföringsposter på respektive verksamhet. Verksamhetsidé De främsta uppgifterna är - att ge snabb och saklig service till invånare och förvaltningar - Saltviks generella och strategiska utveckling på lång sikt - vara sekretariat för kommunstyrelse, kommunfullmäktige och valnämnd. I praktiken innebär detta att bereda och följa upp aktuella ärenden. Hit hör bl.a. kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ärenden, ekonomi och information, personalfrågor, näringslivsfrågor, turism, upphandling, säkerhet och samarbetsfrågor. Målsättning Kommunkansliet jobbar för en öppen och effektiv förvaltning där kommunens invånare skall kunna känna sig delaktiga och välkomna. Företagshälsovården Företagshälsovården är ordnad så att hälsokontroll utförs i enlighet med en verksamhetsplan som godkänns av kommunstyrelsen. I planen ingår även regelbundna arbetsplatsutredningar. Vår nuvarande verksamhetsplan med Medimar gäller t o m Kommunstyrelsen har beslutat att under hösten 2010 inbegära nya offerter. Kostnaden beräknas till euro brutto för år I budgeten för 2011 finns anslag för personalens friskvård upptaget under respektive enhet. Kommunen står för en del av kostnaderna. Kommunalbeskattningen För kommunens andel i beskattningskostnaderna har ett anslag om euro upptagits. 25

29 Allmän förvaltning Budget 2011 Övrig allmän förvaltning och tillfälliga kommittéer Anslaget avser bl a - kommunens INFO-blad planeras att utkomma som hittills i medeltal ca en gång i månaden - tillfälliga kommittéer och arbetsgrupper som kommunstyrelsen tillsätter - andelar i Ålands kommunförbund och Ålands kommunla avtaldelegation - andel i Finlands kommunförbund - medlemsavgifter till Ålands Turistförbund, Ålands Handelskammare och Ålands företagarförening. Kommunfesten Ett särskilt anslag har upptagits för att arrangera kommunfest för anställda och förtroendevalda Förändringar i verksamheten Hösten 2010 uppdaterades ekonomisystemet och bokföringen för 2011 görs i uppdaterad Abilitaversion. Under hösten 2010 utvärderas och testas webbcirkulation av inköpsfakturor och målet är att alla enheter ska ha webbcirkulationen i bruk under Konsumentrådgivningen Anslagsansvarig: Kommundirektören Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2011 Förändring Externa: Nämndförslag Bu 10-Bu 11 Kostnader Netto Förändringar i verksamheten Ansvaret för produktionen av konsumentrådgivningstjänster har överförts på staten fr.o.m. ingången av år Kostnaderna har fakturerats i efterskott. 26