Saltviks kommun Budget 2009

Transkript

1 Saltviks kommun

2 Pärmbild: Saggö, Hundklobben Baksida: Boxö sundet en fastställdes av kommunfullmäktige 112 /

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ALLMÄNT SALTVIKS KOMMUNS VERKSAMHETSIDÉ SALTVIKS KOMMUNS EKONOMI BEFOLKNINGSUTVECKLING KONCERNSTRUKTUR FÖRTROENDEMANNAORGANISATION PERSONAL 5 3. RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNING SKATTER LANDSKAPSANDELAR 9 4. FINANSIERINGSDELEN FINANSIERINGSANALYS DETALJMOTIVERINGAR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del ens inverkan på likviditeten BUDGETENS BINDANDE NIVÅER BOKSLUTS OCH BUDGETJÄMFÖRELSE 2007 OCH (EXTERNA) DRIFTSEKONOMIDELEN DRIFTEN TOTALT ALLMÄN FÖRVALTNING LANTBRUKSNÄMND SOCIAL- OCH OMSORGSVERKSAMHET Individ och familjeomsorg samt social- och omsorgsnämnden Ålands Omsorgsförbund Äldreomsorgs och kostservice SKOL- OCH BILDNINGSVERKSAMHET Barn och ungdom, östra samt idrotts och ungdomsverksamhet Barn och ungdom, västra samt biblioteks och kulturverksamhet, skol- och bildningsnämnden Medborgarinstitutet och läromedelscentralen Norra Ålands Högstadiedistrikt BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN - SAMHÄLLSTJÄNSTER RÄDDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN - AFFÄRSVERKSAMHET INVESTERINGAR GODKÄNDA INVESTERINGAR PER NÄMND OCH PROJEKT GODKÄNDA PROJEKTKALKYLER, DETALJUNDERLAG 91 BILAGOR 1. Allmän ekonomisk översikt 2. Detaljmotiveringar resultaträkningen 3. Driftsekonomidelen, definitioner 4. Preliminär förvärvsinkomstskattekalkyl för Saltvik, oktober 2008 ÅSUB 5. Skattekalkyler, detaljerade 6. Kalkyl över samtliga åländska kommuners förvärvsinkomstskatter, euro, ÅSUB 7. Prognos för kommunernas andel av samfundsskatten 2006-, euro ÅSUB 8. Kommunstyrelsens verkställighetsdirektiv

4 SALTVIKS KOMMUNS BUDGET Invånarantal Skattesats % 17,00 16,75 16,50 Verksamhetsintäkter, euro/invånare Verksamhetskostnader, euro/invånare Skatteinkomster, euro/invånare Årsbidrag, euro/invånare Lånestock 31.12, euro/invånare (prognos ) **) Årsbidrag = Inkomster minus utgifter, den summa som blir över för investeringar och amorteringar Det nya landskapsandelssystemet fr o m 2008 höjer årsbidraget medan landskapsandelarna för basservicens investeringar försvinner.

5 1. INLEDNING 1.1 Allmänt Enligt kommunallagen 65 skall fullmäktige varje år senast i samband med att budgeten antas godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år, av vilka budgetåret är det första. en och ekonomiplanen innehåller målen för kommunens verksamhet och ekonomi och skall göras upp så att förutsättningar för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Kommunfullmäktige har beslutat att ekonomiplanen antas senast inom maj månad. 1.2 Saltviks kommuns verksamhetsidé Kommunen skall i samråd med invånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att, inom ramen för befintliga resurser på ett möjligast rationellt och effektivt sätt, producera en fungerande basservice av god kvalité samt ett rikt kulturutbud och goda möjligheter till fritidsaktiviteter. I sin verksamhet eftersträvar kommunen en ekologisk hållbar utveckling med ett särkskilt ansvar för kommande generationer. Kommunen skall i sin verksamhet eftersträva en god och frisk miljö, där det är hälsosamt att bo och vistas. (kfge 16 / ) 1.3 Saltviks kommuns ekonomi Soliditeten Soliditeten (den långfristiga betalningsberedskapen och förmågan att motstå förluster) ger en antydan om hur stor motståndskraft kommunen har om intäkterna minskar i framtiden t.ex. vid en lågkonjunktur. Soliditetsprocenten visar kommunens egna kapital i förhållande till hela balansomslutningen. Ju högre soliditetsprocenten är desto större ekonomisk styrka. Eller man kan också säga att soliditetsprocenten visar hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med egna medel. En jämförelse, mellan Saltvik och alla kommuner på Åland, hur soliditeten utvecklats. 85,0 35,0 75,0 Balansexpansion och eget kapital % 25,0 15,0 5,0-5,0 65,0 55,0 45,0 35,0 25,0 15,0 5,0 Soliditet % -5,0-15, Balansexpansion % 0,5 0,5-2,2 24,4-3,2 7,0 1,3 Förändring i eget kapital % -1,3 6,9-7,2 3,6-0,4 0,7 1,2 Soliditet % 66,4 70,6 67,0 55,8 57,5 54,1 54,1 Hela Åland soliditet % 75,7 75,8 72,3 65,2 62,9 63,5 63,6 År -15,0 För att få en rättvisande jämförelse med övriga kommuner används ÅSUBs uträkningskriterier (avskrivningsdifferens och reserveringar ej medräknat). 1

6 Ovanstående diagram visar tydligt att soliditeten förbättras såvida det egna kapitalet (överskottet) ökar relativt mera än balansexpansionen och vice versa. Saltviks soliditetsprocent är idag 54 % och ligger under snittet för de åländska kommunerna. Soliditetsprocenten har under hela 2000-talet tenderat att sjunka. Under år 2004 expanderade balansen alltför kraftigt i förhållande till kommunens intjäningsförmåga, vilket fick till följd att soliditeten sjönk dramatiskt. En målsättning bör vara att svänga trenden och sträva till en soliditetsprocent på %. Öppet arbetslösa per kommun, procent september september Brändö 2,3 3,6 4,1 3,6 3,2 4,1 4,0 3,0 Eckerö 2,4 2,1 2,6 2,3 3,4 2,6 1,6 1,8 Finström 1,2 1,5 1,9 1,9 2,0 1,7 1,4 2,3 Föglö 1,7 1,9 2,3 2,2 1,8 1,7 1,7 0,7 Geta 2,0 2,0 2,1 2,0 1,6 2,4 1,9 3,8 Hammarland 1,6 1,6 2,1 1,9 2,2 1,8 1,7 1,4 Jomala 1,1 1,4 1,5 1,4 1,3 1,3 1,3 1,2 Kumlinge 2,5 3,3 3,6 2,9 0,6 0,6 0,6 0,6 Kökar 3,4 3,1 4,0 3,1 2,7 3,1 4,1 2,4 Lemland 1,3 1,8 1,7 1,8 1,7 1,5 1,4 2,1 Lumparland 0,5 1,0 1,0 0,6 1,2 0,9 0,5 0,5 Saltvik 0,9 1,2 1,6 1,8 1,7 1,5 1,3 1,6 Sottunga 1,4 2,3 2,8 1,9 1,7 2,6 1,6 1,7 Sund 1,5 1,9 2,2 2,1 2,0 2,0 1,5 1,8 Vårdö 1,5 1,2 1,6 2,5 2,0 2,9 2,6 2,1 Mariehamn 2,3 2,3 2,8 2,8 2,8 2,5 2,7 2,7 Landskomm. 1,4 1,7 1,9 1,9 1,8 1,7 1,5 1,7 -Landsbygden 1,3 1,5 1,8 1,8 1,8 1,6 1,4 1,7 -Skärgården 2,1 2,6 3,0 2,8 2,1 2,5 2,5 1,7 Hela Åland 1,8 1,9 2,3 2,3 2,2 2,1 2,0 2,1 Lågkonjunkturen kommer att begränsa antalet nyanställningar. ÅSUB uppskattar att det handlar om relativt små förändringar och arbetslösheten på Åland kommer att kunna hållas på en fortsatt relativt låg nivå under det närmaste året Befolkningsutveckling Förändr Förändr. 20 Prognosen används som grund för uppskattning av utvecklingen av skatteintäkter samt för den kommunala servicen som krävs. Den hade Saltvik invånare enligt befolkningsregistret. 2

7 1.5 Koncernstruktur SALTVIKS KOMMUN Kommunalförbund Dotterbolag Intressesamfund Konsolideras enligt Konsolideras enligt den Konsolideras enligt proportionell nominella metoden d v s kapitalandelsmetoden grundkapitalandel parivärdemetoden Norra Ålands Fastighets Ab Dälden Fastighets Ab Ribacken Högstadiedistrikt k.f. 100% 46% 27,72% Saltviks ReturDepå Norra Ålands Ålands Omsorgsförbund k.f. 100% avloppsvatten AB 6,40% 34% Fastighets Ab Ålands miljöservice k.f. Kantorsgården 7,80% 100%. 3

8 1.6 Förtroendemannaorganisation 1.1. Kommunfullmäktige Revisorerna Kommunstyrelsen -närings- o turistfrågor Centralnämnden Social- och omsorgsnämnden - individ- o familjeomsorg - äldreomsorg - kostservice Skol- och bildningsnämnden - barnomsorg - lågstadiet - högstadiet - bibliotek o kultur - idrott o ungdom Tekniska nämnden - trafikleder - fastighetsservice - städservice - planering - m.m. Byggnadsnämnden - byggnadstillsynen - miljöfrågor - m.m. Gemensam räddningsnämnd Gemensam lantbruksnämnd 4

9 2. PERSONAL Den kommunala lönesummans utveckling beror utöver inkomstnivån på hur personalstyrkan och arbetsinsatsen utvecklas. År 2007 växte Saltviks kommuns lönesumma med 2,20 procent. I budgeten ökar lönesumman med 7 % jämfört med föregående års budget. De gällande kollektivavtalen är i kraft Vid uppgörandet av Verksamhets- och ekonomiplanen kalkylerade man med en ökning av inkomstnivån med 3,5 % utgående från uppgifter från Finlands kommunförbund. 3,5 % är också den procent som använts i de givna ramarna. Vid uppgörandet av budgeten för år har 1,33 % använts som löneökningsprocent. Denna procentsats är på årsbasis och uträknad enligt de avtalsenliga 0,5 % from och 2,4 % from I budgeten för har den lönebaserade pensionsavgiften budgeterats enligt 16 % under respektive enhet så som tidigare år. I budgeten för är den pensionsutgiftsbaserade avgiften Denna summa baserar sig på de löpande pensioner som tillvuxit före år Avgiften är fördelad på de verksamhetsenheter som enligt uppgifter från kommunernas pensionsförsäkring har haft anställda som nu är i pension. Ansvaret gäller även för kommunalförbund som Saltviks kommun tidigare varit medlem i. Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften baserar sig på de pensionsutgifter som föranleds av invalidpensioner, arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner samt rehabiliteringsstöd som börjar löpa under åren Saltviks kommun hör till avgiftsklassen för medelstora arbetsgivare, vars KomPL lönesumma år är cirka 1,8 28 miljoner euro. Fördelningsgrunden för den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften delas lineärt mellan ovan nämnda lönesummegränser i två delar, av vilka medlemssamfundet ansvarar helt för den ena delen och den andra sätts i proportion till de lönesummor som fördelats mellan alla medelstora arbetsgivare. Enligt uppgifter från kommunernas pensionsförsäkring har vi därför budgeterat med 1,1 % på lönesumman. Semesterersättning och tillhörande lönebikostnader för personal som slutar under året budgeteras till uro. Hela summan är lagd under kommunstyrelsen för omdisponering enligt behov till de enheter som har personal som slutar under året. Semesterersättningen bokförs på skilt konto (0132), och kan variera från år till år beroende på hur många som slutar och när man slutar (om man hunnit ta ut sin semester eller om den betalas i pengar). År 2007 utbetalades i semesterersättning och ca i lönebikostnader. Lönejusteringen och de sociala kostnaderna baseras på följande kalkylerade procenter: 2008 Lönejustering/-glidning 1,33% 6,37% Lönejustering/-glidning lärare 1,33% 6,17% Löner, ssa 6,50% 7,00% Arvoden, ssa 4,10% 4,10% KomPL lönebaserad 16,00% 16,50% KomPL pensionsutgiftsbaserad KomPL förtidsutgiftsbaserad 1,10% 1,10% Lärarpensioner till ÅLR. 22,00% 22,00% 5

10 Kommunstyrelsens grunder för beräkning av personalkostnader 1) 2) 2) Allmän adminstration Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 Ekonomichef 1,00 1,00 1,00 Kanslisekreterare 1,00 1,00 1,00 Personalsekreterare 1,00 1,00 1,00 Ekonom 3) 1,00 1,00 Byråsekreterare 0,86 1,00 1,00 Kanslist/receptionist 1,00 1,00 1,00 Projektanställning 4) 0,11 1,00 1,00 Totalt 5,97 7,00 1,00 8,00 Individ och familjeomsorg Socialsekreterare 0,72 1,00-0,30 0,70 Socialarbetare 0,50 0,50 Totalt 0,72 1,00 0,20 1,20 Äldreomsorg och hemservice Äldreomsorgschef 1,00 1,00 1,00 Sjukskötare 1,00 1,50 1,50 Närvårdare 12,00 13,00 13,00 Vårdbiträden 2,00 1,00 1,00 Ansvarig hemvårdare 1,00 1,00 1,00 Hemvårdare 2,50 2,50 2,50 Hemhjälpare 1,00 1,00 1,00 Totalt 20,50 21,00 0,00 21,00 Kostservice Barnomsorg/skolor 3,80 3,80 3,80 Vårdhem 2,41 2,41 0,50 2,91 Totalt 6,21 6,21 0,50 6,71 Skolor Bildningschef 1,40 1,40 1,40 Lärare 5) 11,04 10,92 0,43 11,34 Elevassistenter 0,80 1,23 0,09 1,32 Totalt 13,24 13,55 0,52 14,06 Barnomsorg Daghemsföreståndare 2,00 2,00 2,00 Barnträdgårdslärare 4,00 4,00 4,00 Barnskötare 5,50 5,50 5,50 Assistent 0,65 0,65 0,25 0,91 Poolresurs 0,71 0,71 0,71 Ansvarig familjedagvårdare 1,00 1,00 1,00 Familjedagvårdare 1,00 1,00 1,00 Totalt 14,86 14,86 0,25 15,12 Eftisverksamhet Barnskötare 0,65 0,65 0,65 Totalt 0,65 0,65 0,00 0,65 Bibliotek Bibliotekarie 0,70 0,70 0,70 Totalt 0,70 0,70 0,00 0,70 Idrotts o ungdomsarbete Idrotts- o ungdomsledare 0,79 0,79 0,79 Totalt 0,79 0,79 0,00 0,79 Tekniska kansliet Kommuningenjör 1,00 1,00 1,00 Fastighetsskötare 2,00 2,00 2,00 Totalt 3,00 3,00 0,00 3,00 Städservice Barnomsorg 1,27 1,27 1,27 Vårdhem 1,20 1,20 0,50 1,70 Skolor 2,12 2,12 2,12 Övriga fastigheter 0,66 0,66 0,66 Totalt 5,25 5,25 0,50 5,75 Kommunen totalt 71,90 74,01 2,97 76,98 Not 1) Uppgifterna anger nyttjad årsarbetstid - inte inrättade tjänste/befattningsprocenter Not 2) Uppgifterna anger inrättade tjänste/befattningsprocenter Not 3) Ny kanslitjänst from 1.1. Not 4) Projektanställning Not 5) Enligt timresurs delat med 24 vilket är undervisningsskydligheten för klasslärare 6

11 3. RESULTATRÄKNINGSDELEN 3.1 Resultaträkning Avvik Avvik 08/09% 08/ Verksamhetens intäkter 9,9% Försäljningsintäkter 13,9% Avgiftsintäkter 7,7% Understöd och bidrag 54,3% Övriga verksamhetsintäkter 8,9% Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader 3,5% Personalkostnader 0 Löner och arvoden 6,8% Lönebikostnader 0 Pensionskostnader 4,7% Övriga lönebikostnader -1,0% Köp av tjänster 2,1% Material, förnödenheter, varor 2,3% Understöd och bidrag -11,1% Övriga verksamhetskostnader 49,2% Verksamhetsbidrag 2,9% Skatteinkomster 6,3% Kommunalskatt 10,2% Fastighetsskatt 4,3% Samfundsskatt -34,8% Övriga skatteintäkter -50,0% Landskapsandelar 2,5% Landskapsandelar för driften 2,0% Kompensation för åländska avddrag (from 2008) 8,9% Kompensation kap.inkomstskatt -9,3% Kompensation utökat förvärvsink.avdrag Kompensation för allmänt åländskt avddrag (from 2007) Kompensation sänkt samfundsskatt Finansieringsunderstöd Finansiella intäkter och kostnader 0 Ränteintäkter 140,0% Övriga finansiella intäkter 50,0% Räntekostnader -13,2% Övriga finansiella kostnader -70,0% Årsbidrag 33,3% Avskrivningar och nedskrivningar 0 Avskrivningar enligt plan 0,3% Räkenskapsperiodens resultat 65,5% Ökning(-) eller minskning(+) av avskr.diff 0,0% Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Räkenskapsperiodens över-/underskott 215,9%

12 Införandet av det nya landskapsandelssystemet år 2008 stärker kommunens årsbidrag. Saltviks kommun ska dock framöver stå för en betydligt större del av sina framtida kostnader för investeringar i anläggningar, vilket betyder att det måste finnas ett ökat utrymme för egenfinansiering av kommande investeringar och ett ökat utrymme för avskrivningar. Större investeringar som kommunen har framför sig under planpeioden Kalkyl, netto Kommentarer Sunnanberg vårdhem, om och tillbyggnad, netto euro Landskapsandelar erhålls inte. Skall finansieras med egna medel och/eller med lån. Nybyggnad av servicebostäder, netto euro Detaljprojektering har ännu inte gjorts, varför kostnaderna är en grovkalkyl. Landskapsandelar erhålls inte. Landskapsregeringen har reserverat bostadslån om högst euro för projektet. Utbyggnad av avloppsnät, netto euro ca euro per år Kommunalvägar, netto euro ca euro per år Övrigt, ca Totalt investeringar att finansiera, netto euro ca Sammanställningen visar att vi under planeperioden skulle öka balansen med ca 45 %, vilket kommer att ställa mycket höga krav på framtida överskott. Ovanstående siffror visar att vi har behov av att göra investeringsreserveringar om vi inte skall få en överstor lånebörda, med höga räntekostnader och en dålig ekonomi som följd. Vi måste ha i åtanke att vår ekonomi förväntas avta då vi nu går emot en lågkonjunktur. Med tanke på det stora fastighetsbestånd som kommunen redan har, och som med Sunnanbergs tillbyggnad och servicehuset kommer att utökas finns det skäl att bilda en fond för underhåll av fastigheter. Tekniska nämnden har i budgeten 2008 fått i uppdrag att uppgöra en långsiktig underhållsplan för fastigheterna. Kommunstyrelsen föreslår att av det budgeterade räkenskapsresultatet om euro reserveras/fonderas enligt följande: euro för projekten Sunnanberg och servicehuset, fond för underhåll av fastigheterna, vägar, avlopp mm. Finns det i bokslutet utrymme för ytterligare reserveringar nyttjas dessa medel till framtida övriga investeringar. Reserveringarna och fonderingen görs slutligen då bokslutet fastställs och då inom ramen för det utrymme som bokslutet ger. För att en reservering eller fondering ska fylla det tänkta finansiella behovet skall motsvarande likvida medel deponeras. 8

13 3.2 Skatter SKATTEINKOMSTER euro Förvärvsinkomstskatter *) Förändring från tidigare år 12,7% -3,8% 22,0% -12,4% 2,7% 10,2% Skattesats 17,00% 17,25% 17,50% 17,00% 16,75% 16,50% Samfundsskatter Förändring från tidigare år -20,8% 14,2% -21,3% 15,3% -26,5% -34,9% Fastighetsskatter Förändring från tidigare år -1,6% 3,3% -1,6% 3,3% 11,1% 4,0% Källskatter Förändring från tidigare år 7,8% -12,7% 56,3% -81,3% 114,3% -50,0% Summa skatteinkomster Förändring från tidigare år 7,8% -2,0% 17,0% -11,1% 0,2% 6,3% *) Förvärvsinkomstskatter 2006 om ca p.g.a. Orklas köp av Ab Chips ingår 3.3 Landskapsandelar LANDSKAPSANDELAR för driften 1 ) - Socialvård Grundskola Bibliotek Idotts-, ungdoms- och kulturverksamhet Allmänna landskapsandelar Skattekomplettering tom 2003, Skatteutjämning from 2004, skattekomplettering from Justeringsbelopp tom Övriga Delsumma Förändring från tidigare år -8,4% 3,3% -1,4% 0,3% 83,4% 2,0% LANDSKAPSKOMPENSATIONER - Kompensation för utebliven kapitalinkomstskatt 2) Kompensation för åländska avdrag (fr.o.m. 2008) 2) Finansieringsstöd enl prövning Kompensation för åländskt allmänt avdrag (from 2007) erad knappt full kompensation för ökningen ( ) av riksavdraget i kommunalbeskattningen för Saltviks kommun. Fastlandets kommuner erhåller 100% kompensation via Finlands statsandelssystem Kompensation för förändrad samfundsskattenyckel Kompensation för utökat förärvsinkomstavdrag Summa landskapsandelar och kompensationer totalt Förändring från tidigare år -2,4% 8,4% 10,8% 4,9% 61,0% 2,5% 1) Landskapsandelarnas preliminära beräkningar för år är från ÅSUBs rapport 2008:11 9

14 4. FINANSIERINGSDELEN 4.1. FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys Prognos ) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extra ordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar av lånebestånd Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av av eget anslutningsavgifter kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Kassamedel 31 december Kassamedel 1 januari ) Prognos av kassamedel gjort v 41, 2008 Likvida kassamedel beräknas till , varav är reserverade för: ReturDepå, sluttäckning Dana-arv för finansieringen av servicehuset/sunnanberg tillbyggnad. - Av kassamedel återstår då för den egentliga verksamheten som motsvarar ca 18 dagars behov av likvida kassamedel. 10

15 4.2 Detaljmotiveringar finansieringsanalys Finansieringskalkylen visar hur verksamheten finansieras under budgetåret. I finansieringskalkylen bedöms årsbidragets tillräcklighet i första hand i relation till ny- och reinvesteringar och låneamorteringar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflöde i verksamheten Visar de medel som kommunen själv genererar för investeringarna Årsbidraget - redovisas på särskild rad i resultaträkningen Extraordinära poster - redovisas på särskilda rader i resultaträkningen Rättelseposter till internt tillförda medel - här redovisas bl.a försäljningsvinster och -förluster samt övriga poster med resultatpåverkan som ej påverkar likviditeten eller tvärtom. Vinster har negativa förtecken och förluster har positiva förtecken. I budgeten för 2008 beräknas sluttäckningen av deponin vid Saltviks returdepå påbörjas och medel om ur tidigare gjort avsättning beräknas användas (påverkar inte resultatet 2008 men likviditeten). Kassaflödet för investeringarnas del De medel som används för bestående aktiva Investeringar i anläggningstillgångar - bruttoutgifterna för investeringarna Finansieringsandelar för investeringsutgifter - Landskapsandelar o. dyl. för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av bestående anläggningstillgångar - Redovisas enligt försäljningspris. Eftersom vinst/förlust kommer in under internt tillförda medel innebär det att endast förändringen av bokföringsvärdet kommer in under nettokassaflödet. Verksamheten och investeringarnas kassaflöde Ett underskott i nettokassaflöde kan täckas genom att öka upplåningen, minska rörelsekapitalet eller minska kassamedlen. Ett större årsbidrag minskar underskottet liksom lägre nettoinvesteringar eller försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde för finansieringens del Förändring av utlåningen Förändringen av de beviljade lån som kommunen redovisar under bestående aktiva i gruppen placeringar. Förändring av lånebestånd Visar förändringen i kommunens upplåning. I års budget förväntas kommunen lyfta beviljat enhetslån att användas för nybyggande av servicebostäder. Detta innebär att skuldsättning per invånare per förväntas se ut enligt följande: LÅNESTOCK Avkortningar på lån nya lån invånare lån/invånare

16 Kommunens låneutveckling År Lånebelopp euro Lån euro/invånare ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån ej koncernens lån Rev Bu 2008 ej koncernens lån ej koncernens lån upplåning enl budget Övriga förändringar av likviditeten Tillbyggnad av brandstationen i Rangsby beräknas slutföras under. Medel ur brandskyddsfonden utbetalas efter redovisning då byggnaden färdigställts. Både tillbyggnaden av Sunnanberg vårdhem och nybyggnaden av servicebostäderna är aktuella under ens inverkan på likviditeten Denna post visar skillnaden mellan kassan 1.1 och 31.12, d.v.s. den egentliga verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde jämfört med finansieringsverksamhetens nettokassaflöde. Den reviderade budgeten för 2008 visar att budgeterat lån på euro ej behövs under år Kassamedlen beräknas under år minska med euro, därutöver beräknas upplåningen öka med euro enligt budgeten. 12

17 5. BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen Kommunfullmäktige godkände rambudgetering fr.o.m med 10 st nettoanslag (uppgiftsområden) för driften. From har kommunfullmäktige utökat nettoanslagen till 12 st uppgiftsområden: - Allmän förvaltning exkl. lantbruksnämnden - Lantbruksnämnden - Individ- och familjeomsorg (inkl nämndens anslag). - Äldreomsorg och kostservice - Ålands omsorgsförbund k.f. - Barn och ungdom, östra samt idrotts- och ungdomsverksamhet - Barn och ungdom västra, samt biblioteks- och kulturverksamhet (inkl nämnd, Medis och Läromedelscentralen) - Norra Ålands högstadiedistrikt k.f. - Byggnadsnämnden - Tekniska nämnden - Brandnämnden - Affärsverksamhet Anslagsbindningen ligger per nettoanslag per uppgiftsområde. Kommunfullmäktige kan dock med bindande verkan särskilt ange att medel för ett visst ändamål/anslag inte får omdisponeras för annat ändamål. Ansvar för nettoresultatet (=ramen) innebär att en nämnd kan öka sina kostnader om intäkterna blir högre än budgeterat, men också ett ansvar att minska sina kostnader om intäkterna blir lägre än budgeterat. Ansvaret omfattar alltså nettot mellan externa intäkter och externa kostnader. Nämnderna är också ansvariga för att bedriva den verksamhet som beslutas om i årsbudgeten. Huvudregeln är att inga medel utöver kommunfullmäktiges fastställda budget skall beviljas under löpande år. Nämnden måste vidta omprioriteringar i verksamheten om oförutsedda händelser inträffar. Det kan gälla ändrad beläggning, ökade lönekostnader, nya åtaganden etc. Om medel utöver budget ändå föreslås skall finansieringen alltid framgå i ärendet. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Personal Om nyinrättande och indragning av tjänster fattar kommunfullmäktige skilda beslut. Text att nyinrätta/indra en tjänst som ingår i budgeten är således inte tillräcklig. Arbetstagare anställs inom ramen för godkänd budget. I ett tidsbundet arbetsavtal skall dock alltid framgå orsaken till anställning för viss tid. Den som fattar beslut i personalärenden är också ansvarig för beslutets ekonomiska konsekvenser. Respektive nämnd är ansvarig för att personalkostnaderna ryms inom nettobudgeten. Tillfällig arbetstagare kan anställas endast under förutsättning att budgetramen hålls och att anställningen inte får sträcka sig över budgetåret. Kommunstyrelsens lånefullmakter Kommunstyrelsen befullmäktigas i enlighet med förvaltningsstadgan att under år uppta nya budgetlån till det belopp som anges i denna budget. Kommunstyrelsen är befullmäktigad att besluta om villkoren för lånen (ränta, lånetider, omkostnader etc.). 13

18 6. BOKSLUTS- OCH BUDGETJÄMFÖRELSE 2007 OCH Nedan följer en jämförelse mellan externa kostnader per uppgiftsområde för bokslut 2007 och budget. Ansvarsperson 2007 euro % ALLMÄN FÖRVALTNING Kommundirektören -personalkostnader ,3% -övriga kostnader ,7% LANTBRUKSNÄMNDEN Lantbrukssekr. -personalkostnader ,0% -övriga kostnader ,5% SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN Individ och familjeomsorg (inkl nämnden) Soc.sekr -personalkostnader ,7% -övriga kostnader ,4% Ålands omsorgsförbund k.f. Soc.sekr -personalkostnader 0 -övriga kostnader ,5% Äldreomsorg och kostservice Äldreoms.chef -personalkostnader ,9% -övriga kostnader ,1% SKOL- OCH BILDNINGSNÄMNDEN Barn- o ungdom östra, samt idrotts- Bildn.chef östra och ungdomsverksamhet -personalkostnader ,6% -övriga kostnader ,5% Barn- o ungdom västra, samt biblioteks- Bildn.chef västra och kulturverks, skol- och bildnn, medborgarinstitutet och läromedelscentr. -personalkostnader ,6% -övriga kostnader ,4% Norra Ålands högstadiedistrikt k.f. Bildn.chef ö & Bildn.chef v -personalkostnader övriga kostnader ,8% BYGGNADSNÄMNDEN Byggnadsinspektören -personalkostnader ,2% -övriga kostnader ,7% TEKNISKA NÄMNDEN SAMHÄLLSTJÄNSTER Kommuningenjören -personalkostnader ,9% -övriga kostnader ,0% BRANDNÄMNDEN Brandchefen -personalkostnader ,3% -övriga kostnader ,4% TEKNISKA NÄMNDEN AFFÄRSVERKSAMHET Kommuningenjören -personalkostnader övriga kostnader ,0% DRIFTSBUDGET TOTALT ,2% 14

19 7. DRIFTSEKONOMIDELEN 7.1 Driften totalt Driften totalt Förv org kmst förslag ) förslag Avgifter Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag =RAM EXTERNA NETTO Förändring jmf m tid år 1,3% 12,8% 1,8% 2,8% 2,8% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar 2008 är beaktade. Kommunstyrelsen föreslår att ramen utökas med euro. Kommunstyrelsen föreslår ett nettoanslag om euro för totala driften. 15

20 A l l m ä n f ö r v a l t n i n g 7.2 ALLMÄN FÖRVALTNING Allmän förvaltning, exkl lantbruksnämnden Förv org kmst förslag ) förslag Avgifter 0 0 Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag =RAM EXTERNA NETTO Förändring jmf m tid år 2,3% 31,5% 16,4% 13,0% 13,0% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar för 2008 är beaktade. I den av kommunfullmäktige godkända Verksamhets- och ekonomiplanen tilldelades den allmänna förvaltningen en nettoram om euro. Kommunfullmäktiges ordförande, centralnämndens ordförande och kommundirektören är ansvariga för olika anslagsområden inom ramen för allmän förvaltning. Kommundirektören kan göra omdisponeringar mellan de anslagsområden hon ansvarar för. Konsekvensbedömning, anslag som inte ryms i ramarna helt eller delvis Kommunfullmäktige har inrättat en ny ekonomtjänst fr o m Tjänsten ingick inte i ramen. Förvaltningen anhåller om att ramen utökas med euro till euro. Kommunstyrelsen föreslår att ramen utökas med euro. Kommunstyrelsen föreslår en ram om euro för Allmän förvaltning. Nyckeltal inklusive avskrivningar och överföringsposter : NYCKELTAL Ärenden i kommunstyrelsen Ärenden i kommunfullmäktige Allmänna administrationen - anställningsförhållanden bokföringstransaktioner fakturerade poster Hyreslägenheter - administration o bokföring

21 A l l m ä n f ö r v a l t n i n g Nedan följer kommundirektörens beredning. Om styrelsen och fullmäktige beslutat om ändringar framgår dessa endast i texten. Siffer- och personalrutorna och nyckeltalen bibehålls således enligt kommundirektörens förslag. Nyckeltalen baserar sig enbart på externa poster (avskrivningar och överföringsposter ingår alltså inte) Val Anslagsansvarig: Centralnämndens ordförande Förändring Utgifter Inkomster Netto Under år kommer EU-val att hållas. Revision Anslagsansvarig: Kommunfullmäktiges ordförande Förändring Utgifter ,8% Inkomster Netto ,8% Kommunfullmäktige Anslagsansvarig: Kommundirektören Förändring Utgifter ,6% Inkomster Netto ,6% Anslaget är beräknat för 7 möten och för 15 fullmäktigeledamöter år. Dessutom har budgeterats för två dagsseminarier. Samtligas arvoden och reseersättningar för seminarierna (både politiker och tjänstemän) budgeteras under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges arvoden höjdes med 11 % år Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige, som består av 15 ledamöter. Dessa väljs för en mandatperiod på fyra år. År är mandatperiodens andra år. Fullmäktige godkänner budgeten och ekonomiplanen, fastställer skattesatsen, beslutar om långfristiga lån och kommunal borgen. Kommunfullmäktige utser ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna och utser de ledande tjänstemännen. Kommunfullmäktiges ordförande är föredragande vid fullmäktiges sammanträden. 17

22 A l l m ä n f ö r v a l t n i n g Kommunstyrelsen Anslagsansvarig: Kommundirektören Förändring Utgifter ,3% Inkomster ,0% Netto ,3% Anslaget är beräknat för 20 möten under. Kommunstyrelsens arvoden höjdes med 5 % år Verksamhetsidé Styrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt skall bevaka kommunens intressen, företräda kommunen och föra kommunens talan, om inte fullmäktige beslutar annat. Styrelsen skall bereda och verkställa fullmäktiges beslut, utom i ärenden som rör fullmäktiges inre organisation samt val av styrelse och revisorer. Styrelsen skall övervaka att fullmäktiges beslut är lagliga. Kommunens personalförvaltning leds av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall följa med de lägre kommunala organens verksamhet. Kommundirektören är föredragande vid styrelsens sammanträden. Målsättning Kommunstyrelsens målsättning är att utveckla kommunens service och skapa förutsättning för ökad inflyttning i enlighet med de förutsättningar som kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen konstaterar att det finns endast ett fåtal färdigställda bostadstomter i egen regi. För att få en ökad inflyttning strävar kommunen efter att få nya bostadsområden med attraktiva tomter både i privat och i kommunal regi. Kommunstyrelsens målsättning är att sälja minst två bostadstomter under året. Kommunen marknadsför under året aktivt företagstomterna på Österåker industriområde. Kommunstyrelsen utreder för närvarande om intresse finns bland övriga norråländska kommuner för en gemensam turistbroschyr, i annat fall avser kommunstyrelsen att kommunen låter utarbeta och trycka en egen turistbroschyr. För ändamålet har euro budgeterats. Förändringar i verksamheten Semesterersättning och tillhörande lönebikostnader för personal som slutar under året har inte budgeterats från och med år 2006 eftersom dessa kostnader är svåra att uppskatta på förhand. I bokslutet tas dessa kostnader med, vilket har betytt att avvikelser mot budget är ofrånkomliga på denna punkt. Fördelningen på enheterna av dessa kostnader har varierat från år till år. I budgeten för finns ett anslag om euro för ändamålet under kommunstyrelsen disposition (ökning av personalkostnader). Vid bokslutstillfället görs en omdisponering till respektive enhet från kommunstyrelsens dispositionsmedel. I budgeten finns under investeringsdelen upptaget att två bostadstomter och en industritomt säljs under år. För tomtförsäljningarnas vinst har budgeterats en inkomst om euro under driften/kommunstyrelsen. För vissa områden i Haraldsby föreligger det enligt byggnadslagen tätbebyggelse. Kommunstyrelsen har låtit Områdesarkitektkontoret utreda planeringsbehovet i Haraldsby. Arbetet med planeringsbehovet för delar av Haraldsby fortsätter. Ett anslag om euro har upptagits för anordnandet av informations-/seminarietillfällen, såsom hyra av lokaler, köp av konsulttjänster mm. Nyckeltal Prognos Antal; -sålda tomter nya tomter 6 Antal lediga tomter sålda radhustomter - - Ant lediga radhustomter såld kvm industrimark Industrimark kvm

23 A l l m ä n f ö r v a l t n i n g Allmän administration Anslagsansvarig: Kommundirektören Förändring Utgifter ,5% Inkomster ,1% Netto ,6% Personal allmän förvaltning Kommundirektör Personal, kansliteam (fördelas) Ekonomichef Kanslisekreterare Personalsekreterare Ekonom 1 Byråsekreterare Kanslist/receptionist Projektanställd, t o m Totalt All kanslipersonal är underställd kommundirektören och bildar ett kansliteam. Hela kansliteamet betjänar alla verksamhetsenheter och budgeteras externt under den allmänna administrationen. Social- och omsorgsnämndens, skol- och bildningsnämndens, tekniska nämndens och till en del byggnadsnämndens kanslipersonal ingår således i kommunkansliets kansliteam. Verksamhetsidé De främsta uppgifterna är - att ge snabb och saklig service till invånare och förvaltningar - Saltviks generella och strategiska utveckling på lång sikt - vara sekretariat för kommunstyrelse, kommunfullmäktige och valnämnd. I praktiken innebär detta att bereda och följa upp aktuella ärenden. Hit hör bl.a. kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ärenden, ekonomi och information, personalfrågor, näringslivsfrågor, turism, upphandling, säkerhet och samarbetsfrågor. Målsättning På kommunkansliet jobbar vi för en öppen och effektiv förvaltning där kommunens invånare skall kunna känna sig delaktiga och välkomna. Företagshälsovården Företagshälsovården är ordnad så att hälsokontroll utförs i enlighet med en verksamhetsplan som godkänns av kommunstyrelsen. I planen ingår även regelbundna arbetsplatsutredningar. Kommunens företagshälsovård handhas av Medimar. Kostnaden beräknas till euro brutto för år. I budgeten för finns anslag för personalens friskvård upptaget under respektive enhet, totalt uppgår anslagen till euro. Kommunalbeskattningen För kommunens andel i beskattningskostnaderna har ett anslag om euro upptagits. Övrig allmän förvaltning och tillfälliga kommittéer Anslaget avser bl a - kommunens INFO-blad planeras att utkomma som hittills i medeltal ca en gång i månaden 19

24 A l l m ä n f ö r v a l t n i n g - tillfälliga kommittéer och arbetsgrupper som kommunstyrelsen tillsätter - andelar i Ålands och Finlands kommunförbund Kommunfesten Ett särskilt anslag har upptagits för att arrangera kommunfest för anställda och förtroendevalda Förändringar i verksamheten Kommunfullmäktige har beslutat att en ny ekonomtjänst inrättas fr o m Underhållet på nuvarande ekonomisystem upphör vid utgången av år Under 2010 skall därför budgeten för år 2011 uppgöras i ett uppdaterat alternativt nytt ekonomisystem. Under hösten bör därför en utvärdering av ekonomisystem som finns på marknaden göras så att anslag för ett nytt ekonomisystem alternativt en uppdatering av nuvarande ekonomisystem kan tas med i budgeten Även webbcirkulation av inköpsfakturor bör ingå i utvärderingen av nytt/uppdaterat ekonomisystem. Kommunens kontoplan är från början av 90-talet och bör ses över och revideras före data förs över till nytt/uppdaterat ekonomisystem. Ålands kommunförbund har sagt upp avtalet med kommunen angående ordnandet av intressebevakningstjänster. Avtalet sägs upp med hänvisning till och tillämpning av de regler om överföring som finns angivna i 13 i den nya lagen om ordnandet av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Enligt huvudregeln i övergångsbestämmelserna övergår de intressebevakaruppgifter som en allmän intressebevakare har vid lagens ikraftträdande till rättshjälpsbyråerna från den 1 februari. Nettokostnaderna har fördelats enligt nyttjande mellan kommunerna. Fr.o.m. år 2008 utgör alla åländska kommuners verkliga kostnader för de olika verksamheterna (berör i synnerhet social- och omsorgsnämnden samt skol- och bildningsnämnden) grund för beräkningen av driftens landskapsandelar. I enlighet med övriga kommuners praxis och för att ge en rättvisare bild av verksamheternas verkliga kostnader fördelas den arbetsinsats som kansliteamet utför åt de olika verksamheterna via överföringsposter på respektive verksamhet. Konsumentrådgivningen Anslagsansvarig: Kommundirektören Förändring Utgifter ,0% Inkomster Netto ,0% Verksamhetsidé Anslaget avser köp av konsumentrådgivningstjänster för år 2008 (faktureras av landskapsregeringen i efterhand). Konsumentrådgivningen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt självstyrelselagens 30 punkt 11 sköts för närvarande de uppgifter, som enligt lagstiftningen om konsumentrådgivningen ankommer på kommunerna, av landskapet. Verksamheten bekostas i sin helhet av kommunerna genom ett särskilt avtal med landskapet. Hälften av kostnaderna fördelas enligt antalet skattören nästföregående år och hälften enligt antalet personer med hemort i kommunen. Landskapet har i sin tur haft ett avtal med Ålands kommunförbund om att tillhandahålla konsumentrådgivningen på Åland, avtalet har sagts upp per den 31 augusti Förändringar i verksamheten I riksdagen behandlas för närvarande en lag om konsumentrådgivning (RP 54/2008rd). Syftet med propositionen är att överföra ansvaret för produktionen av konsumentrådgivningstjänster på staten fr.o.m. ingången av år. 20

25 L a n t b r u k s v e r k s a m h e t 7.3 LANTBRUKSNÄMNDEN Lantbruksnämnden 2007 Förv org kmst förslag ) förslag Avgifter Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag =RAM EXTERNA NETTO Förändring jmf m tid år -23,6% 69,6% 1,1% 1,1% 1,1% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar för 2008 är beaktade. I den av kommunfullmäktige godkända Verksamhets- och ekonomiplanen tilldelades lantbruksnämnden en nettoram om euro. Lantbrukssekreteraren är ansvarig för anslagsområdena inom ramen för lantbruksnämnden. Lantbrukssekreteraren kan göra omdisponeringar mellan de anslagsområden hon ansvarar för. Konsekvensbedömning, anslag som inte ryms i ramarna helt eller delvis Beredningen överskrider budgetramen med euro och äskar ett totalt anslag om euro. Orsakerna till kostnadsökningen är bl a följande: Lönejusteringar Lantbrukskansliet erhåller inte längre färdigt frankerade kuvert från Jord- och skogsbruksministeriet Ökade kostnader för städning Ökade hyreskostnader Kostnaderna för lantbrukskansliverksamheten som fördelas mellan samarbetskommunerna enligt skatteöresprincipen uppgår för Saltviks kommun enligt den preliminära fördelningen till 28,94% ( 2008 = 28,94 %, 2007= 28,94 %). Kommunstyrelsen föreslår en ram om euro för Lantbruksnämnden. 21

26 L a n t b r u k s v e r k s a m h e t Nedan följer nämndens beredning. Om styrelsen och fullmäktige beslutar om ändringar framgår dessa endast i texten. Siffer- och personalrutorna och nyckeltalen bibehålls således enligt nämndens förslag. Nyckeltalen baserar sig enbart på externa poster (avskrivningar och överföringsposter ingår alltså inte) Lantbruksnämnden Anslagsansvarig: Lantbrukssekreteraren Förändring Utgifter ,1% Inkomster Netto ,1% Verksamhetsområde Lantbruksstödinformation Ansvara för mottagning och handläggning av lantbruksstöd kontroller i enlighet med kommissi-onens fastställda kontrollför-teckningar behandling av stöd- och betalningsbeslut Värdering av skörde- och hjortdjurs-skador Utlåtande om avträdelsestödansök-ningar Verksamhetsmål Verksamheten är i huvudsak reglerad av Jord- och skogsbruksministeriet (JSM) och EU. Målsättningen är att uppfylla krav och direktiv som dessa ställer på kommunens landsbygds-näringsmyndighet samt att utföra stödut-betalningar omgående när betalningstillstånd därtill har utfärdats. Åtgärder Delta i kurser och infotillfällen angående stödhanteringen samt hålla sig ajour med lagar och förordningar som berör stödsystemen. Uppföljning Länsstyrelsen på Åland utför årligen kommunövervakning varvid säkerställs att de åländska kommunerna uppfyller de åtaganden som ålagts dem enligt lagen om förvaltning av landsbygdsnäringar. Enligt ett centraliserat urval gjort av kontrollenheten vid JSM:s jord-bruksavdelning skall minst 25% av kommunerna på Åland årligen övervakas, dock så att varje kommun övervakas minst vart femte år. Investeringar Inga investeringar. 22

27 L a n t b r u k s v e r k s a m h e t Nyckeltal PERSONAL Lantbrukssekreterare 1,00 1,00 1,00 Kanslist 0,60 0,60 0,60 NYCKELTAL Antal aktiva jordbrukslägenheter - Saltvik totalt samarbetskommunerna Antal stödansökningar - Saltvik totalt samarbetskommunerna Lantbruksstöd ur EU och statskassan förmedlat av kommunen, Saltvik totalt samarbetskommunerna

28 S o c i a l - o c h o m s o r g s v e r k s a m h e t 7.4. SOCIAL- OCH OMSORGSVERKSAMHET Fullmäktige fastställer tre stycken nettoanslag för driften som lyder under social- och omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorg (inkl. nämnden) Anslagsansvarig: Socialsekreteraren Individ- och familjeomsorg (inkl. nämnden) Förv org kmst förslag ) förslag Avgifter 0 0 Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader Verksamhetsbidrag =RAM EXTERNA NETTO Förändring jmf m tid år 3,2% 20,8% 5,7% 10,7% 10,7% Överföringsposter, intäkter Överföringsposter, kostnader Avskrivningar Totala intäkter Totala kostnader Totalt kommunbidrag ) Fullmäktiges godkända budgetändringar 2008 är beaktade. I den av kommunfullmäktige godkända verksamhets- och ekonomiplanen tilldelades Individ- och familjeomsorg en nettoram om euro. Socialsekreteraren är ansvarig för de olika anslagsområden inom ramen och kan vid behov omdisponera anslagen inom de anslagsområden hon ansvarar för. Konsekvensbedömning, anslag som inte ryms i ramarna helt eller delvis Nämnden anhåller om att ramen utökas med euro med följande motiveringar: euro behövs enligt sammanställt budgetförslag 275 euro för ersättning till stödpersoner p g a höjda taxor 900 till Abilitas program för barnskydd I den av kommunstyrelsen givna ramen för individ- och familjeomsorg ryms inte anslaget om för sysselsättningsstöd med som äskades om i VEP Verksamheten är inte lagstadgad, men kan på sikt hjälpa en arbetslös saltvikare att komma ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har länge påtalat behovet för speciellt två saltvikare. I VEP äskades om för personlig hjälpare till handikappade som kan bli aktuellt inom år. Detta anslag får dock inte rum inom befintlig ram. Om behovet uppstår kommer tilläggsanslag att begäras om det inte finns utrymme att omdisponera inom ramen. 24

29 S o c i a l - o c h o m s o r g s v e r k s a m h e t Kommunstyrelsen föreslår att ramen utökas med euro. Kommunstyrelsen föreslår att socialsekreterartjänsten ombildas och inrättas på 70% av heltid samt att en socialarbetartjänst på 50% inrättas. Kommunstyrelsen föreslår att euro upptas för köp av tjänster. Därtill uppmärksammar kommunstyrelsen nämnden på att kriterierna för närståendestöd bör revideras. Anslaget för sysselsättningsstöd flyttas till Tekniska nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen föreslår en ram om euro för Individ och familjeomsorg, inkl nämnden. Nyckeltal inklusive avskrivningar och överföringsposter Individ- och familjeoms. kostn. tot. euro Kostnad per kommuninvånare euro