Uppföljningsrapport , Region Halland

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionstyrelsen Uppföljningsrapport , Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen överlämnar Uppföljningsrapport till regionfullmäktige med följande beslut i styrelsen: Regionstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess underställda driftnämnder att följa regionstyrelsens beslut när det gäller Åtgärdsplanen Regionstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att säkra att underställda driftnämnders förvaltningar prioriterar arbetet med Åtgärdsplanen. Regionstyrelsen understryker för hälso- och sjukvårdsstyrelsen vikten av att driftnämnderna tar ansvar för kostnadsutvecklingen och anpassar sin verksamhet till beslutade budgetramar. Sammanfattning Regionen Hallands resultat efter sju månader uppgår till -151 mnkr, vilket är 178 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Resultatet för 2014 prognostiseras till -168 mnkr vid årets slut, vilket är 171 mnkr sämre än årsbudgeten. Produktionen av slutenvård ligger under både beställning och föregående års produktion och prognosen är att budget inte kommer att klaras av, detsamma gäller för öppenvården. Det har varit ett högt utnyttjande av vårdgaranti, framför allt inom ortopedi och ögon. Region Halland har fler anställda samt anlitar mer timanställda och inhyrd personal (läkare och sjuksköterskor) än tidigare vid vakanser och sjukfrånvaro. En åtgärdsplan är under framtagande

2 2(3) EKONOMISKT RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till -151 mnkr, vilket är 178 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Resultatet förklaras främst av Driftnämnden Hallands Sjukhus negativa resultat, men även av regiongemensamma kostnader. Region Hallands resultat för 2014 prognostiseras till -168 mnkr vid årets slut, vilket är 171 mnkr sämre än årsbudgeten. Prognosen har försämrats med 37 mnkr sedan maj månad. I prognosen ingår en beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring med 50 mnkr (budget 70 mnkr). Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -130 mnkr. Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -168 mnkr.. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 1,2 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period För helåret 2014 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 1,7 procent. Var för sig prognostiseras skatteintäkterna öka med 3,7 procent, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 6,4 procent beroende på förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 2,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 3,8 procent, vilket är 2,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 1,6 procent för Nettokostnadsandelen efter sju månader uppgår till 103,5 procent, vilket är en försämring med 1,0 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Försämringen förklaras av de nämnder och styrelser som inte håller sig inom tilldelade budgetramar. Prognosen för 2014 pekar på en nettokostnadsandel på 102,2 procent. Delmålet att regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,0 procent 2014 uppfylls därmed inte. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter sju månader till -17,1 procent, vilket är en försämring med 2,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2014 uppfylls därmed inte efter sju månader. Försämringen förklaras främst av regionens negativa sjumånadersresultat.

3 3(3) ÅTGÄRDSPLAN Resultatutvecklingen för Region Halland 2014 visar på det mycket allvarliga ekonomiska läget som Region Halland befinner sig i. Regionstyrelsen gav , 48, regiondirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för för att komma tillrätta med Region Hallands kostnadsutveckling. I annat ärende vid regionstyrelsens sammanträde 17 september tas beslut om planering och genomförande av planen. MÅLUPPFYLLELSE Region Halland har tio målområden och 43 delmål. Efter 7 månader ser prognosen på måluppfyllensen ut enligt nedan. MEDARBETARE Region Halland hade den 31 juli 7976 anställda vilket, jämfört med samma tidpunkt förra året, är en ökning med 115 personer. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 188 personer medan antalet visstidsanställda har minskat med 73 personer. Region Halland har fler anställda samt anlitar mer timanställda och inhyrd personal än tidigare vid vakanser och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var under perioden på 4,7 procent av den totala tiden, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet mot Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

4 1 Ärende 4

5 Innehållsförteckning Omvärld... 3 Sammanfattning... 4 Sammanfattning av prognos måluppfyllelse... 5 Finansiell analys... 6 Driftredovisning Investeringsredovisning Medarbetare i siffror Mål och delmål Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Bilaga 1 Verksamhetsuppföljning Bilaga 2 Kvalitetsuppföljning Bilaga 3 Redovisningsprinciper Bilaga 4 Ordlista

6 Omvärld Den svenska ekonomin utvecklas svagt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstaterar att den svenska ekonomin under 2014 har utvecklats svagare än beräknat. Det gör att SKL skriver ner sin prognos för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Konjunkturinstitutet konstaterade i början av sommaren att återhämtningen i svensk ekonomi kommer att ta tid eftersom efterfrågan på svensk export utvecklas trögt. Det finns dock flera ljusglimtar. Sysselsättningsgraden fortsätter att stiga och bostadsbyggandet är på väg att ta fart. Den inhemska efterfrågan bidrar denna gång mer till BNP-tillväxten än vid tidigare konjunkturåterhämtningar. Exporten är inte lika drivande, vilket beror på den svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden. I år stimuleras efterfrågan av expansiv ekonomisk politik. Det bidrar till att investeringarna tar fart. Särskilt bostadsinvesteringarna stiger kraftigt med ett historiskt högt antal påbörjade lägenheter i flerbostadshus. Sysselsättningsgraden fortsätter att öka Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för 2014 har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat beräknas 65,9 procent av befolkningen i åldrarna år vara sysselsatta, vilket är en uppgång från 64,4 procent 2010 då sysselsättningsgraden bottnade efter finanskrisen. Det innebär att skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 procent såväl i år som nästa år. Halland är ett av de län där sysselsättningen ökar allra mest. Under första halvåret ökade sysselsättningen med personer vilket motsvarar en ökning på 3,7 procent. (Källa: Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU)). Både Konjunkturinstitutets och SKL:s prognoser bekräftas av statistik som beskriver utvecklingen under första kvartalet Bostadsbyggandet ökar, antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten sjunker. Knappt lägenheter påbörjade under första halvåret Preliminärt påbörjades byggandet av cirka lägenheter under första halvåret i år. Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med samma period 2013 då lägenheter började byggas. Påbörjade lägenheter i flerbostadshus står för den större delen av ökningen då cirka fler lägenheter påbörjades jämfört med första halvåret I Halland däremot minskade antalet påbörjade lägenheter under första halvåret 2014 jämfört med motsvarande period Antalet påbörjade lägenheter i småhus följer 3

7 den långsiktigt sjunkande trenden i riket, men med en svag uppgång under Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade däremot i Halland under det första halvåret till skillnad från riket totalt, där antalet påbörjade lägenheter ökade starkt. Sedan 2009 har Halland stadigt haft en sämre utveckling än riksgenomsnittet vad gäller byggande av lägenheter i flerbostadshus. Arbetsmarknaden juli 2014 Arbetsförmedlingen konstaterar i sin månadsstatistik för juli 2014 en fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden. Nyanmälda lediga platser fortsätter att öka och var i juli nästan Det är fler än för ett år sedan. De inskrivna arbetslösa minskar både i antal och som andel av arbetskraften. I slutet av juli var personer, år, inskrivna som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Det är färre än för ett år sedan. Det motsvarar 7,7 procent av arbetskraften, vilket är 0,7 procentenheter lägre än i fjol. Arbetslösheten bland ungdomar, år, uppgick till 14,4 procent av arbetskraften, en minskning med 2,4 procentenheter sedan juli månad förra året. I Hallands län är arbetslösheten den näst lägsta i Sverige både för hela arbetskraften år och för ungdomar år. I juli var totalt sett personer öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd. Det innebär att andelen arbetslösa av den registerbaserda arbetskraften uppgick till 5,7 procent, att jämföra med 7,7 procent i riket som helhet. Antalet arbetslösa ungdomar var i juli 1 789, en minskning med 492 sedan juli Bland kommunerna i Halland har Halmstad den högsta arbetslösheten (8,2 procent) och är därmed den enda kommunen som ligger över riksgenomsnittet. Lägst är arbetslösheten Kungsbacka (3,8 procent). Även ungdomsarbetslösheten är högst i Halmstads kommun, 13,7 procent, men här ligger alla hallandskommunerna under riksgenomsnittet på 14,4 procent. Sammanfattning Region Hallands resultat efter sju månader uppgår till -151 mnkr, vilket är 178 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Prognosen för årets slut visar på ett resultat på -168 mnkr, vilket är 171 mnkr sämre än årsbudgeten. Resultatet förklaras främst av Driftnämnden Hallands Sjukhus negativa resultat, men även av regiongemensamma kostnader. Regionens balanskravsresultat 2014 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -168 mnkr. Ett negativt balanskravsresultat ska enligt lag återställas med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till - 45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan ingår en planerad återställning av dessa 45 mnkr år

8 Tillgänglighet är ett av Region Hallands prioriterade områden och mycket arbete bedrivs för att nå målen. Generellt är tillgängligheten god inom de flesta av regionens verksamheter, liksom följsamheten till den lagstagade vårdgarantin och kömiljarden. Regionens stabilt goda tillgänglighet har möjliggjorts av planeringsrutiner, intern samordning och avtal med externa vårdgivare. Framför allt inom ortopedi och ögon har det varit ett högt utnyttjande av vårdgaranti. Ökningen av antalet medarbetare har fortsatt, både vad gäller inhyrd personal och tillsvidareanställda. Anledningen till ökningen ska analyseras vidare. Sammanfattning av prognos måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland samt Mål och budget

9 Ärende 4 Finansiell analys Resultat Mnkr Prog Resultat Balanskravsresultat RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till -151 mnkr, vilket är 178 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Resultatet förklaras främst av Driftnämnden Hallands Sjukhus negativa resultat, men även av regiongemensamma kostnader. Jämfört med resultatet motsvarande period föregående år, är detta en resultatförbättring med cirka 166 mnkr. Men i förra årets sjumånadersresultat ingick en jämförelsestörande finansiell kostnad med anledning av den sänkta diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Om denna post exkluderas i jämförelsen har regionens sjumånadersresultat försämrats med drygt 40 mnkr, jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år (se tabell nästa sida). Region Hallands resultat för 2014 prognostiseras till -168 mnkr vid årets slut, vilket är 171 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Prognosen har försämrats med 37 mnkr sedan maj månad. I prognosen ingår en beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring med 50 mnkr (budget 70 mnkr) 2). Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -130 mnkr. Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -168 mnkr (beskrivs mer på nästa sida). Jämfört med 2013 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 86 mnkr. I 2013 års resultat ingick dock två jämförelsestörande poster av engångskaraktär. Dels en intäkt på 77 mnkr från AFA Försäkring, dels en finansiell kostnad på 210 mnkr med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. I 2014 års prognos ingår en jämförelsestörande post, en beräknad återbetalning från AFA Försäkring med 50 mnkr. Exkluderas dessa 6

10 jämförelsestörande poster så innebär 2014 års prognos en resultatförsämring med 97 mnkr jämfört med föregående år. 1) Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till +18,4 mnkr. Därefter har följande nämnder/förvaltningar beslutat att ianspråkta medel ur nämndens eget fonderade egna kapital, Ambulans och medicinsk diagnostik -1,5 mnkr, Hjälpmedelsnämnden -1,6 mnkr, Kulturförvaltningen -1,2 mnkr och regiongemensamt -11,1 mnkr. Sammantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +3,0 mnkr. 2) Eventuellt fattas under innevarande höst beslut om ytterligare återbetalningar från AFA Försäkring under I så fall kommer dessa att bokföras under 2014 och förbättra resultatet i motsvarande mån. (Källa: SKL, augusti 2014) ÅRETS RESULTAT 7 mån 7 mån 7 mån Progn (mnkr) Årets resultat Resultat i förhållande till verksamhetens 0,7% -7,1% -3,3% nettokostnad 1,2% -3,4% -2,2% Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Resultat i förhållande till verksamhetens 0,7% -2,5% -3,3% nettokostnad 0,0% -1,6% -2,8% Tabell resultat exklusive respektive inklusive jämförelsestörande poster Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall (mnkr) Resultat exkl jämförelsestörande poster 29,9-110,5-151,0-218,5-67,0-151,5-121,8 Jämförelsestörande intäkt AFA Försäkring Jämförelsestörande finansiell kostnad sänkt diskonteringränta RESULTAT inkl jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 50,0 70,0-20,0 77,5 0,0-207,0 0,0 0,0 0,0 0,0-210,0 29,9-317,5-151,0-168,5 3,0-171,5-254,3 Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till -45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan ingår en planerad återställning Definitivt beslut fattas när det nyvalda regionfullmäktige fastställer budgeten för Regionens balanskravsresultat 2014 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -168 mnkr. Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna uppfylls därmed inte i prognosen för

11 I tabellen nedan beskrivs översiktligt större prognostiserade avvikelser mot budget. Fylligare beskrivning finns i avsnittet Kommentarer till driftredovisningen. I övrigt hänvisas till respektive styrelse/nämnds egen uppföljningsrapport. SUMMERING PROGNOS 2014 Prognos (mnkr) budgetavvik. Kommentar Driftnämnd Hallands sjukhus -130 Obalans Sjukhus Halmstad Varberg -119 Bland annat kraftig ökning av kostnader för personal, samt även för inhyrda läkare och sjuksköterskor. Driftnämnd Närsjukvård Driftnämnd psykiatri -10 Därav Vårdcentralen Halland -7. Anpassning av verksamheten pågår. -10 Ökad belastning i heldygnsvården. Kostnader inhyrda läkare. Övriga nämnder 0 Mindre avvikelser, netto 0 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regionstyrelsen 5 Regionkontoret +8 Skolverksamhet -4 Regiongemensamma kostnader, finansiering Summa Underskott inom läkemedelskostnader, högkostnadsskydd och kommunavtalet. 8 Skatteintäkter +40 Pensionsskulden -25 Återbetalning AFA Försäkring -20 Skatt, statsbidrag, finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter sju månader uppgår till mnkr, vilket innebär en ökning med 3,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, vilket är 40 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med 2013 beräknas skatteintäkterna öka med 3,7 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Under hösten 2013 beslöt riksdagen om förändringar i kostnadsutjämningssystemet för regioner och landsting. Förändringen genomförs successivt och innebär ökade kostnader för Region Halland. För 2014 handlar det om -77 mnkr och 2015 och framåt om -142 mnkr (källa: Mål och budget 2014). Efter sju månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 786 mnkr, vilket innebär en minskning med 7,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen för hela 2014 beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till mnkr, vilket är 6 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med föregående år innebär detta en minskning med 6,4 procent. Prognostiserat finansnetto beräknas bli positivit, plus 19 mnkr, vilket är 10 mnkr bättre än budget. 8

12 Ärende 4 Skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 1,2 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period För helåret 2014 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 1,7 procent. En sådan låg intäktsökning har inte funnits under de senaste tio åren, lägst ökning under denna period var 3,0 procent under 2009 och Var för sig prognostiseras skatteintäkterna öka med 3,7 procent, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 6,4 procent beroende på förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Region Halland höjde under 2012 regionskatten, vilket innebar en stor procentuell intäktsökning detta år, vilket kan utläsas i diagrammet som följer. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 8 mån Skatt och statsbidrag Nettokostnader ,7% 6,5% 7 mån ,5% 6,0% ,0% 6,6% 7 mån Progn ,2% 2,7% ,7% 3,8% ,4% 5,3% Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 2,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 3,8 procent, vilket är 2,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 1,6 procent för I prognosen ingår en återbetalning från AFA Försäkring med 50 mnkr, vilken sänker (förbättrar) nettokostnadsökningen med 0,6 procentenheter. Skatte- och nettokostnadsutveckling % Skatt statsbidrag Prog 2014 Nettokostnader Kostnadsutjämningssystemet för regioner och landsting, vilket förändras från och med 2014, kommer att medföra kraftigt ökade kostnader för Region Halland. Detta tillsammans med årets prognos gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling. Utvecklingen av nettokostnadsandelen Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent Prognos måluppfyllelse Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av 9

13 regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnadsandelen efter sju månader uppgår till 103,5 procent, vilket är en försämring med 1,0 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Försämringen förklaras av de nämnder och styrelser som inte håller sig inom tilldelade budgetramar. Prognosen för 2014 pekar på en nettokostnadsandel på 102,2 procent. Delmålet att regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,0 procent 2014 uppfylls därmed inte. I årets prognos ingår en jämförelsestörande intäkt (AFA Försäkring), vilken har sänkt (förbättrat) nettokostnadsandelen med 0,7 procentenheter. I bokslut 2013 uppgick nettokostnadsandelen till 103,4 procent, men om vi bortser från de två jämförelsestörande posterna (återbetalningen från AFA Försäkring och den finansiella kostnaden avseende sänkt diskonteringsränta) så uppgick andelen istället till 101,7 procent. NETTOKOSTNADSANDEL 8 mån 7 mån 7 mån Progn Verksamhetens andel 1) 91,6 95,1 98,4 96,6 99,8 98,8 Avskrivningar 1) 3,5 3,6 3,5 3,8 3,7 3,7 Finansnetto 1) 2) 0,6 0,1 0,6 2,9 0,1-0,3 Nettokostnadsandel 95,7 98,8 102,5 103,4 103,5 102,2 Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,4 procent ( ). Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 8 mån 7 mån 7 mån Progn (mnkr) Investeringar Periodens investeringar uppgår till 125 mnkr vilket är 14 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 284 mnkr innebär ett utfall som är 165 mnkr lägre än årsbudgeten. Soliditet Mål 2: Soliditeten ska vara positiv Delmål: Soliditeten ska vara lägst -15 procent Prognos måluppfyllelse 10

14 Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter sju månader till -17,1 procent, vilket är en försämring med 2,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Delmålet att soliditeten ska vara lägst -15 procent 2014 uppfylls därmed inte efter sju månader. Försämringen förklaras främst av regionens negativa sjumånadersresultat. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 8 mån 8 mån 7 mån ,2% -8,4% -14,2% -15,9% -17,1% Likviditet LIKVIDA MEDEL 8 mån 8 mån 7 mån (mnkr) Likvida medel Likvida medel i för- 49,5% 48,3% 58,9% hållande till verksam- 35,1% 34,3% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter sju månader uppgår till mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner. KASSALIKVIDITET 8 mån 8 mån 7 mån Kassalikviditet 255% 221% 294% 223% 238% Kassalikviditeten har försvagats jämfört med motsvarande period föregående år. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 juli 2014 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 0,7 procent eller 40 mnkr jämfört med samma period Av pensionsåtagandet avser mnkr pensioner som är äldre än 1998 och mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 66 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. 11

15 PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 8 mån 8 mån 7 mån (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Regionen påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar har en känslighetsanalys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar regionens finansiella situation. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -39 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -27 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 60 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. God ekonomisk hushållning Regioner och landsting ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det kommunala balanskravet är en mininivå, men räcker inte på sikt. Nu pågår arbetet med att ta fram en flerårig regionövergripande åtgärdsplan. Målet är att minska kostnaderna och kostnadsutvecklingen genom att möta invånarnas behov på rätt vårdnivå, öka verkningsgraden i verksamheten samt minska kvalitétsbristkostnaderna och bromsa inflödet. Det förutsätter en kulturförändring både vad gäller tankesätt och arbetssätt. Denna förändringsprocess samt utveckling av grundläggande system för Region Hallands verksamheter är mycket viktiga framgångsfaktorer. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Prognos måluppfyllelse Hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare i Halland ökade mellan åren 2012 och 2013 med 2,5 procent att jämföra med genomsnittsvärdet för riket som låg på en ökning med 1,8 procent. Ökningen mellan åren 2011 och 2012 låg på 3,7 procent för Halland och genomsnittsvärdet för riket låg på 1,9 procent. 12

16 Driftredovisning (mnkr) ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Prognos Prognos jan-jul jan-jul jan-jul jan-jul resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse Halmstadsnämnden 0,7 0,4 0,0 0,4 0,8 0,3 0,3 Varbergsnämnden 0,5 0,2 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,5 0,2 0,0 0,1 0,5 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,5 0,3 0,0 0,3 0,6 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,5 0,2 0,0 0,2 0,3 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,7 0,5 0,0 0,5 1,0 0,0 0,0 Summa lokala nämnder 3,3 1,7 0,0 1,7 3,6 0,3 0,3 N o t Sjukhus Halmstad Varberg -76,2-101,4 6,6-108,0-127,7-119,0-119,0 Ambulans medicinsk diagnostik 2,0 4,9 4,5 0,3-2,8-12,5-11,0 A DN Hallands sjukhus -74,3-96,5 11,1-107,7-130,5-131,5-130,0 Hälsa och funktionsstöd 0,2-1,4 0,0-1,4 1,3-1,6-1,6 Sjukhus Kungsbacka -3,2-3,1-1,5-1,6-3,9-1,0-1,0 DN öppen specialiserad vård -3,1-4,6-1,5-3,0-2,6-2,6-2,6 DN Närsjukvård 8,6-0,4 4,7-5,0 3,2-10,0-10,0 DN Psykiatri -3,4-12,3-0,3-12,0-4,8-9,5-9,5 DN Regionservice 7,9 18,1 11,0 7,1 0,7 0,0 0,0 Hjälpmedelsnämnden 1,7 1,5-1,6 3,0 0,1 0,3 1,9 B Sum verksamhet exkl RS HSS -59,3-92,5 23,4-115,9-130,3-153,0-149,9 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) 14,5-34,2 0,0-34,2 10,8-33,8-33,8 RS Regionkontoret 1) 36,6 29,6-0,1 29,6 40,4 8,3 8,3 RS Skolverksamhet -2,4 3,8 0,0 3,8-5,9-3,7-3,7 RS kulturverksamheten 0,3-0,3-0,7 0,4 1,0-1,2 0,0 C Summa Regionstyrelsen 34,5 33,1-0,7 33,8 35,5 3,5 4,6 Sum verksamhet inkl RS HSS -10,2-93,6 22,7-116,2-84,0-183,3-179,0 Regiongemensamma kostnader, Finansiering -307,2-57,5 4,3-61,7-170,3 14,8 7,5 D RESULTAT -317,5-151,0 26,9-178,0-254,3-168,5-171,5 1) Inklusive revision och patientnämnd. A) Kompl.budget -1,5 mnkr, B) Kompl.budget -1,648 mnkr, C) Kompl.budget -1,15 mnkr, D) Årsbudget 18,430 mnkr -11,1 mnkr kompl.budget = 7,33 mnkr Mptyp alla. Kommentar av det ekonomiska resultatet Fem av regionens nämnder och styrelser prognostiserar att de inte kommer att kunna hålla sig inom årets tilldelade budgetramar. Sammantaget beräknas deras avvikelse mot årets budget bli -186 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus, som är regionens största nämnd, står för -130 mnkr. Regionens totala budgetavvikelse beräknas till mnkr vid årets slut. De lokala nämnderna redovisar totalt efter sju månader ett positivt resultat med 1,7 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0,3 mnkr. 13

17 Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Detta trots att nämnden erhöll ett extra tillskott med 96 mnkr, utöver pris- och löneuppräkningen i 2014 års budget. Driftnämnden Hallands Sjukhus redovisar efter sju månader ett negativt ekonomiskt resultat med -96 mnkr, vilket är 108 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Resultatet härrör dels från förvaltningen Hallands sjukhus, med -108 mnkr i budgetavvikelse efter sju månader, medan förvaltningen Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik har 0 mnkr i budgetavvikelse. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus har förvärrats. Den prognostiserade budgetavvikelsen har försämrats med 19 mnkr sedan maj månads prognos och prognostiseras nu till -130 mnkr, med fördelning enligt nedan. Förvaltningen Hallands sjukhus prognostiserar en budgetavvikelse med -119 mnkr. Detta innebär att prognosen har försämrats med 28 mnkr sedan maj månad. Prognosen förutsätter att beslutat sparbeting/åtgärdsprogram om 20 mnkr uppnås. Dessa åtgärder är beslutade av driftnämnden och genomförandet pågår. Arbete med att ta fram ytterligare åtgärdsprogram planeras/pågår. Störst avvikelser mot budget finns inom kostnader för egen personal och kostnader till bemanningsföretag. Hallands sjukhus har en stor ökning i kostnader för inhyrd personal både på läkaroch sjuksköterskesidan. På grund av det svåra rekryteringsläget finns det ett allt större behov av att hyra in allmänsjuksköterskor. Förvaltningen Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik prognostiserar en avvikelse mot budget med -11 mnkr. Hela avvikelsen ligger inom verksamheten Medicinsk diagnostik. Det strategiska arbetet som påbörjades under 2013 avseende en ekonomi i balans pågår. Nämndens prognostiserade budgetavvikelse med -130 mnkr är nu på samma nivå som 2013 års utfall. Under november månad 2013 erhöll nämnden ett extra tillskott om 50 mnkr från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, vilket förbättrade 2013 års resultat. I arbetet med 2014 års budget erhöll nämnden ett extra tillskott med 96 mnkr, utöver de ordinarie pris- och löneuppräkningarna, detta för att förbättra nämndens svåra ekonomiska situation. Genom att exkludera de två extra tillskotten kan vi se att årets prognostiserade budgetavvikelse är 46 mnkr sämre än 2013 års resultat. Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter sju månader ett negativt resultat med -5 mnkr. Nämnden prognostiserar helårsresultatet till -3 mnkr. Nämndens två ingående förvaltningar redovisar enligt följande: Prognosen för förvaltningen Hälsa och funktionsstöd beräknas till -1,6 mnkr, efter åtgärder för ekonomi i balans. Förvaltningen Hallands sjukhus Kungsbacka beräknar prognosen till -1 mnkr. Åtgärder motsvarande 2,0 mnkr är inarbetade i 14

18 Kungsbackas prognos. Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter sju månader ett resultat som är 5 mnkr sämre än periodens budget. Prognostiserat helårsresultatet beräknas till - 10,0 mnkr, fördelat på 7 mnkr för Vårdcentralen Halland, 1 mnkr för Folktandvården Halland och 2 mnkr för IT-kostnader. Driftsnämnden har hos Regionstyrelsen begärt att få disponera eget kapital för att täcka det beräknade underskottet. Regionstyrelsen har ännu inte behandlat ansökan. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter sju månader en negativ avvikelse mot budget med drygt 12 mnkr. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -9,5 mnkr. Kostnadsökningen beror främst på en ökad belastning inom heldygnsvården under sommaren, både inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och vuxenpsykiatrin, samt att kostnaderna för inhyrda läkare har ökat. Behovet av att anlita bemanningsföretag härrör huvudsakligen från vakanser i läkargruppen. Dessutom har intäkterna från Migrationsverket minskat kraftig de senaste månaderna. Som ett led i omställningen och implementeringen av Vårdval Halland Plus finns kostnadsökningar för bland annat projektledare, medicinska sekreterare samt utvecklingsarbete generellt. Utfallet av den senaste handlingsplanen visar att minskningen av köpt behandlingshemsvård är genomförd, däremot har verksamheten inte lyckats sänka kostnaderna för inhyrda läkare. Detta har lett till att ytterligare besparingsplaner nu processas i verksamheten. Driftnämnden Regionservice prognostiserar ett nollresultat för Eventuella överskott återbetalas till Regionstyrelsen. Hjälpmedelsnämnden prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 2 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett negativt resultat med 34 mnkr efter sju månader. För helåret prognostiseras ett negativt resultat med 34 mnkr. Läkemedelskostnader, högkostnadsskydd och kommunavtalet står för de stora underskotten. Detta uppvägs till viss del av att Hallands Sjukhus inte når upp till den beställning som är lagd, samt ett beräknat överskott inom valfrihetsvård. Läkemedel: Förmånskostnaden för läkemedel och handelsvaror uppgick under perioden januari - juli 2014 till 418 mnkr, en ökning med 10 mnkr (3,6 %) jämfört med januari juli 2013 och 20 mnkr över budget, en budget som minskades från 423 mnkr 2013 till 398 mnkr Förmånskostnaden i Halland ökar igen efter den snabba nergången 2011 medan kostnaden fortsatt minskar något eller planar ut i riket som helhet. Dosdispenseringstjänsten: 2,40 mnkr varav 0,62 mnkr betalat i förskott Medelkostnaden för dostjänsten med Apotekstjänst jan-april 2014 var 0,32 mnkr, att jämföra med medelkostnad 1,38 mkr per månad jan-april 2013 med tidigare leverantör. Regionstyrelsen redovisar totalt ett resultat på 33 mnkr efter sju månader. Regionstyrelsen prognostiserar resultatet till 4 mnkr, vilket innebär en positiv av- 15

19 vikelse mot budget med knappt 5 mnkr. Regionkontorets resultat efter sju månader uppgår till 30 mnkr. Prognostiserat resultat uppgår till 8 mnkr, vilket härrör från målområdet regional utveckling. Skolförvaltningen redovisar ett resultat på 4 mnkr efter sju månader. Årsprognosen uppgår till knappt -4 mnkr. Skolförvaltningen har tagit fram åtgärdsplaner för att få en ekonomi i balans. I dagsläget bedöms dessa åtgärdsplaner i stort sett uppnås. Antalet elever vid naturbruksgymnasierna kommer till höstterminstarten att vara drygt 30 färre än vad som är budgeterat för Detta innebär 3 mnkr i lägre intäkter än vad skolförvaltningen har budgeterat. Konsekvenserna av detta är att det behövs ytterligare anpassningar av verksamheten för att nå en ekonomi i balans. Kulturförvaltningen prognostiserar ett nollresultat. Regiongemensamma kostnader och finansiering redovisar efter sju månader ett resultat på -58 mnkr. Resultatet prognostiseras till 15 mnkr, vilket är 8 mnkr bättre än årets budget. Pensionsskuldsberäkningen från KPA ger en högre skuldökning än budgeterat, inkluderas löneskatt och ränta prognostiseras ett underskott på 25 mnkr. Enligt senaste skatteprognosen beräknas regionens skatteintäkter bli 40 mnkr högre än budget. Utfallet för kostnads- och intäktsutjämningen beräknas ge ett överskott i förhållande till budgeten med 16 mnkr. Statsbidraget för minskad sjukskrivning har från och med 2014 flyttats till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Avräkningen avseende 2013 ger dock ett överskott på cirka 6 mnkr. Regionens helägda bolag, Hallandstrafiken AB och Teater Halland AB, prognosticerar resultat efter juli enligt nedan efter erhållna budgeterade regionbidrag jan juli (mnkr) Kostnader Intäkter Budget Resultat Hallandstrafiken 422,8 193,7 187,1-42,0 AB Teater Halland AB 8,3 0,3 9,4 1,1 Hallandstrafikens negativa periodresultat 42 mnkr kan till största delen förklaras med minskade intäkter i Öresundstågstrafiken på grund av SJ:s konkurrens på Västkustbanan som tagit en stor del av det längre resandet. 16

20 Investeringsredovisning Investeringar per Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Utfall nämnd/styrelse (mnkr) Sjukhus Halmstad Varberg 40,5 32,0 30,6 65,0 81,0 68,7 Ambulans o medicinsk diagnostik 3,0 13,9 14,6 49,7 49,7 30,9 DN Hallands sjukhus 43,5 45,9 45,3 114,7 130,7 99,6 Hälsa och funktionsstöd 1,9 3,6 5,2 5,1 3,5 Sjukhus Kungsbacka 2,1 1,7 4,8 9,0 11,2 4,2 DN öppen specialiserad vård 2,1 3,6 8,4 14,2 16,3 7,7 DN Närsjukvård 2,1 8,4 2,7 10,0 10,0 10,7 DN Psykiatri 4,8 1,9 0,9 2,0 3,0 8,0 DN Regionservice 8,3 7,2 10,4 15,4 15,4 21,8 Hjälpmedelsnämnden 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 RS skolverksamhet 0,5 1,2 0,4 2,0 2,0 2,3 RS kulturverksamhet 0,2 0,3 0,6 0,6 0,9 RS fastigheter 82,4 69,1 44,8 112,0 123,6 109,9 RS kvarstående budgetram fastigheter 126,4 RS Regionkontoret 0,8 0,8 0,0 1,3 1,3 0,0 RS gemensam verksamhet 10,2 0,0 11,9 12,0 10,7 Regionstyrelsen 93,9 71,3 57,3 127,9 264,6 113,2 TOTAL 154,7 138,5 125,0 284,2 440,0 261,2 Årets investeringsbudget uppgår till 440 mnkr och är uppdelad på fastigheter 250 mnkr och utrustning 190 mnkr. Investeringarna efter sju månader uppgår till 125 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Investeringarna i fastigheter uppgår till 45 mnkr och inventarier 80 mnkr. För 2014 prognostiseras investeringarna till 284 mnkr, varav fastigheter 112 mnkr. FASTIGHETER STÖRRE ENSKILDA EFTER SJU MÅNADER Hallands sjukhus Halmstad, Berghem, lokalanpassning för extern hyresgäst Region Halland har skrivit avtal med Capio Movement gällande reumatisk vård som träder i kraft från och med juni Movement hyr sedan 2004 lokaler på Berghem och för att klara det utökade uppdraget behöver man disponera ytterligare lokalyta. Hallands Sjukhus Halmstad, köksbyggnaden, utbyte av ventilation Byte av luftbehandlingsaggregat för matsal, obduktion och allmänna ytor. Åtgärden ger bättre inneklimat och arbetsmiljö, samt lägre energikostnader. Hallands sjukhus Varberg, program/projektering ny dialysmottagning Upphandling av entreprenör är klar, projektet avvaktar för närvarande slutgiltigt politiskt beslut om genomförandet. Hallands Sjukhus Varberg, akutmottagning, ventilationsbyte 17

21 Byte av luftbehandlingsaggregat som idag försörjer södra delen, bland annat delar av akuten och arbetsterapin. Aggregatets tekniska och ekonomiska livslängd har passerats. Åtgärden ger bättre inneklimat och arbetsmiljö samt lägre energikostnader. Katrinebergs Folkhögskola, nytt kulturhus Uppförande av ny kulturbyggnad för filmutbildningen. Byggnaderna som rivs är utdömda och inte ändamålsenliga för undervisning. Större investeringar Total Utfall Prognos Prognos beslutad Budget 7 mån Prognos Avvik. objekt färdig- Investeringsobjekt (mnkr) budget totalt ställande HSH, Berghem, lokalanp. för extern hyresgäst 5,0 5,0 4,6 5,3 0,4 5, HSH, köksbyggnaden, utbyte ventilation 9,4 8,8 3,4 6,2 5,4 6, HSV, progr. projektering ny Dialysmott. 3,0 3,0 6,2 8,0-3,2 6, HSV, Akutmott., ventilationsbyte TA/FA 90 7,0 6,6 1,1 6,5 5,5 7, Katrineberg, nytt kulturhus 15,5 10,0 0,6 5,0 9,4 15, Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Balansräkning samt noter finns längst bak i rapporten. 18

22 Medarbetare i siffror Sammanfattande analys Region Halland hade den 31 juli 7976 anställda 1 vilket, jämfört med samma tidpunkt förra året, är en ökning med 115 personer. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 188 personer medan antalet visstidsanställda har minskat med 73 personer. Region Halland har fler anställda samt anlitar mer timanställda och inhyrd personal (läkare och sjuksköterskor) än tidigare vid vakanser och sjukfrånvaro. Anledningen till ökningen av användandet av personalresurser har inte kunnat redovisas på ett tillfredställande sätt. Inför 2015 måste budget- och uppföljningsarbetet inom personalområdet förbättras. Fakta Ökningarna av anställda finns till största delen bland läkare och allmänsjuksköterskor, men återfinns också bland administration/ledning och medicinska sekreterare. Antalet anställda allmänsjuksköterskor 2 har ökat med 27 personer på Hallands sjukhus. 3 Antalet anställda läkare 4 har ökat med 52 personer i Region Halland. Hallands sjukhus står för den största delen av förändringen med 41 personer. 5 Den arbetade tiden har under perioden ökat med timmar, 1,8 procent, jämfört med samma period Omräknat i antalet tjänster motsvarar det ca 60 tjänster. Sjukfrånvaron var under perioden på 4,7 procent av den totala tiden, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet mot Sjukfrånvarokostnaderna för perioden 2014 uppgår till 33,7 mnkr vilket är en minskning jämfört med samma period förra året på 4,5 procentenheter, ca 1,5 mnkr. Utfall för Ob- tillägg, övertid, jour och beredskap och sjukfrånvarokostnaderna är högre än budgeterad kostnad med 4,6 mnkr, 23,4 mnkr respektive 13,7 mnkr och 6,7 mnkr. Kostnaden för bemanningsläkare har ökat med 9,9 mnkr och kostnaden för sjuksköterskor från bemanningsföretag har ökat med 11,9 mnkr. Regionstyrelsen beslutade under april att införa ett fast lönetillägg för sjuksköterskor som arbetar natt vid Hallands Sjukhus. Förutsättningen för det fasta lönetillägget är att finansieringen sker inom beslutade budgetramar. Kostnaderna ökade med cirka 5 mnkr. Regionstyrelsen beslutade också att göra en satsning på högre löner för allmänsjuksköterskor. Denna satsning höjer Hallands Sjukhus lönekostnader med cirka 10 mnkr, men påverkar inte nämndens prognos då ersättning erhålls från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 1 Måttet antal anställda ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. De medarbetare som är frånvarande är också medräknade, vilket gör att måttet inte går att använda för att uttala sig om produktion, där istället snittanställda och arbetad tid används. Se tabell och diagram nedan. Siffror uttagna ur personalsammanställning, drill (business objects) Tillsvidare och visstidsanställda 3 Tillsvidare har ökat med 102 medan antalet visstidsanställda har minskat med 75 personer. 4 Tillsvidare och visstidsanställda 5 24 tillsvidare och 17 visstidsanställda 19

23 Ärende 4 Personalsammansättning Det genomsnittliga antalet anställda6 i tjänst var 7843 medarbetare under perioden. Antalet timanställda7 i snitt har varit 214 personer. Det är en ökning med 26 personer. Yrkeskategori AdministrationLedning Ekonomi- och transportpersonal HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/Paramed Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa: Genomsnittlig Genomsnittlig Tillsvidare- Snittanst VissSnittanst Sjukfrånvaro sysselsättningssysselsättningsanställda ssgr tidsanställda ssgr % grad grad , ,4 3, , ,3 5, , ,9 4, , ,5 7, , , , ,6 6, ,6 94,6 97,8 95,1 93, , ,7 94,7 91,2 4,6 5,6 4,6 6,6 4,7 Antal snittanställda Tabellen ovan anger det genomsnittliga värdet under perioden januari till juli (Siffror uttagna ur Beslutstödet personal ) Definition: Beräknas som genomsnittet av aktiva anställda personer under en månad. 15 dagar på en 30 dagars period ger 0,5 anställningar. Tillsvidareanställda som är i tjänst och vikarier räknas med. Syfte: Ger en bild av hur många personer som i genomsnitt arbetat under en viss månad Diagram: snittanställningar Tillsvidare och visstidsanställda Av regionens tillsvidareanställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av de tillsvidareanställda har 76,1 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet heltidstjänster har ökat inom de flesta yrkeskategorier. 28 procent av kvinnorna och 7,5 procent av männen arbetar deltid. Skillnaderna mellan män och kvinnor som jobbar deltid märks främst bland undersköterskor, ekonomi och transportpersonal samt sjuksköterskor. Arbetad tid och kostnader Den arbetade tiden8 har under perioden ökat med timmar (1,8 procent) jämfört med samma period Omräknat i antalet tjänster motsvarar det cirka 60 tjänster. 6 7 Tillsvidare och visstidsanställda Måttet tjänster timanställda är antalet timmar timanställd arbetat delat med 165. Siffrorna bygger på arbetad tid tom juni. Arbetad tid har en månads eftersläpning. Arbetad tid har en månads eftersläpning. 8 Arbetad tid är de antal timmar som ägnas åt produktion. I arbetad tid ingår den tid vi betalar lön: närvarotid, mertid, jour, beredskap, övertid och tiden som de timavlönade arbetar samt studietid med lön. Arbetad tid har en månads eftersläpning. 20

24 Ärende , , , , , , , , Diagram: Arbetad tid (närvarotid och studier med lön) Ökningen av den totala arbetstiden påverkar personalkostnaderna. De totala personalkostnader för Region Halland uppgår under perioden till 2,564 mnkr och överstiger budgeterad kostnad med 3 %, vilket innebär 74 mnkr. Uppföljning av arbetad tid, övertid och Jour och beredskap Utfallet för Ob-tillägg är 4,6 mnkr högre än budgeterad kostnad. Utfallet för övertid är 23,4 mnkr högre än budgeterad kostnad. Utfallet för Jour och beredskap är 13,7 mnkr högre än budgeterad kostnad. Miljontal Ob-tillägg Övertid jour och beredskap Sjuklön Diagram: Budgetavvikelser Inhyrd personal Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag är fortsatt svår att uppfylla, trots att antalet arbetade timmar för tillsvidareanställda och visstidsanställda läkare och sjuksköterskor ökar. Det går inte heller att utläsa några trender hur användandet ser ut av hyrpersonal. Under perioden har Region Halland hyrt in läkare och sjuksköterskor 9 genom bemanningsföretag till en kostnad av 57 mnkr, vilket är en ökning med 21,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Under hösten 2013 började anlitande av bemanningsföretag öka markant, trots ett ökat antal anställda. Hallands sjukhus har haft vakanta tjänster och föräldraledigheter med svårigheter att ersättningsrekrytera (såväl allmänsjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor och läkare) är den främsta orsaken till användandet av inhyrd personal. Närsjukvården har under sommaren ökat sina kostnader för inhyrda läkare och menar att det beror på att besöken på vårdcentralerna ökar under Inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag tas in då vakanser eller extra behov finns. (Närsjukvården använder sig även av privata vårdgivare som deltar i gemensam kvälls och helgmottagning. Dessa står för ca 17 procent av totala användande av inhyrda läkare.) Läkarkonsult tas in för utbildning och vid operationer eller speciella insatser då verksamheten saknar sådan kompetens. 9 21

25 turistsäsongen. Psykiatrin Halland har rekryterat personal som tillträder under hösten och prognosticerar minskade kostnader för inhyrd personal, men ser att vakanssituationen även fortsatt kommer att utgöra ett stort problem. Orsaken är som tidigare att det är stor brist på specialister i psykiatri, vilket är ett nationellt problem. Kostnadsökningen januari-juli jämfört med samma period förra året är för inhyrda läkare 7,3 mnkr, läkarkonsulter 2,6 mnkr samt sjuksköterskor 11,9 mnkr. Sjukfrånvaro Kostnaderna för sjukfrånvaro uppgår under perioden till 33,7 mnkr, vilket motsvarar 1,31 procent av de totala personalkostnaderna. Detta är en minskning jämfört med förra året på med 4,5 procentenheter, motsvarande cirka 1,5 mnkr. Korttidssjukfrånvaron står för 81 procent av den totala kostnaden för sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var under perioden 4,7 procent av den totala tiden, vilket är på samma nivå som motsvarande period Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen 5,3 respektive 2,7 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro ligger på samma procentsats, medan männens har minskat med 0,1 procentenhet. De sjukskrivna är främst inom ålderspannet år. Grupper som utmärker sig med en högre sjukfrånvaro är fortsatt undersköterskor, medicinska sekreterare, tandvårdspersonal samt gruppen ekonomi- och transportpersonal. Korttidsfrånvaron (-14) Korttidsfrånvaron låg under perioden på 43,7 procent, av total frånvaro, vilket är en minskning med 5,8 procentenheter. Dag 1-7 är det flest personer som är sjukfrånvarande. Dag 8-14, där det krävs läkarintyg, halveras antalet sjukfrånvarande. Den mellanlånga sjukfrånvaron (dag dgr) och långtidssjukfrånvaron (dag 91-) ökar i alla förvaltningar och för alla yrkesgrupper. Långtidssjukfrånvaron (dag 91-) uppgår till 33,9 procent, av total frånvaro, vilket är en ökning med 5,1 procentenheter jämfört med samma period Ökningen har skett inom alla förvaltningar utom Ambulans och medicinsk diagnostik och Regionservice. De psykiatriska diagnoserna ökar för alla yrkeskategorier, men paramedicinare (kuratorer, sjukgymnaster, psykologer etc.) samt personal med administrativa arbeten är överrepresenterade. 22

26 Ärende 4 Mål och delmål 2014 Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Hälsa Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Prognos måluppfyllelse Ohälsan ska minska i Halland Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Lokala nämnder Arbetet för god och jämlik hälsa är under 2014 Lokala nämndernas fokusområde. Nämnderna har under året särskilt prioriterat ungdomar och deras relation till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet. Under perioden maj - juli har nämndsledamöter mött drygt 800 ungdomar/unga vuxna (16-25 år) för att prata om deras erfarenheter av och relation till hälso- och sjukvården. Dessutom har drygt 700 ungdomar valt att tycka till via den webbaserade enkäten som lokala nämnder spridit via visitkort och sociala medier. Värdefulla synpunkter och erfarenheter har lämnats, som kommer att sammanställas under hösten och utgöra ett av flera underlag i beskrivningen av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Hälsa och funktionsstöd Öppen specialiserad vård Inom cellprovsscreening för livmoderhalscancer har ett samarbete inletts med Salut projekt i Halmstad. Sedan i våras innehåller varje kallelse information på nio språk och under vecka 20 deltog Halland i cellprovsveckan tillsammans med Västra Götaland och Skåne. Veckan kommunicerades brett genom mottagningarna, TV, radio, tidningar samt sociala media såsom Facebook, Instagram och Twitter. Patientföreningen Ung cancer var involverad och framöver planeras ett utökat samarbete med patient-organisationer. En ambulerande buss hade två stopp i Halland, i Ullared samt på Andersberg i Halmstad. Under hösten kommer de patienter som uteblivit från cellprov under en period av sex år att ringas upp. Detta i enlighet med det vårdprogram för cervixcancer som Västra Götaland fastställt (ännu inte antaget i Halland). Vård Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård 23