Vindkraft. i Strömsunds kommun, södra delen. Fördjupad översiktsplan ANTAGANDEHANDLING. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2006.

Transkript

1 Vindkraft i Strömsunds kommun, södra delen Fördjupad översiktsplan ANTAGANDEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige Dnr

2 Innehåll Vision 4 Bakgrund 5 Behovet av ny översiktsplan för vindkraften 5 Tidigare planering. Kommunal organisation Samarbete med grannkommuner. Statliga och regionala planeringsmål för vindkraft. Statligt stöd för översiktsplanering-vindkraft Fakta om vindkraft. Lagstiftning-prövningssystem 8 Plan och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Kulturminneslagen Luftfartsstyrelsens regler för civil luftfart Ellagen Ledningsrättslagen Försvarets intressen Telekommunikationer Överklaganden-rättspraxis Vindkraften i Miljödomstolen och Miljööverdomstolen Vindkraftens påverkan på omgivningen. 11 Ljud från vindkraftverk Skuggor-reflexer från vindkraftverk Landskapsbild Riskhänsyn Rennäring Jord- och skogsbruk sid Kommunens handläggning enligt PBL 14 Kommunens handläggning enligt MB 15 Planförslag 17 Utgångspunkter 17 Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft. 20 Översiktsplanens konsekvenser Miljöbedömning 22 Behovsbedömning Sammanfattande redogörelse 24 Bedömning Områdesavgränsningar 25 Områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft Områden som inte är lämpliga för vindkraft. Övriga områden. Områdesbeskrivningar 27 Beskrivning av områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft i stor skala med detaljkartor. Områden Övriga områden 35 2

3 Kartor 1. Områden med årsmedelvind > 7 m/s 2. Stora kraftledningar 3. Riksintresse vindbruk 4. Riksintresse naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv 5. Riksintresse rennäring 6. Föreslagna utbyggnadsområden 7. Planförslag 8. Detaljkartor. Områden som är lämpliga för en utbyggnad med större vindkraftparker, nr

4 Vindkraft i Strömsunds kommun Översiktsplan för kommunens södra del Visionen Hur kommer utbyggnaden av vindkraften påverka livet i Strömsunds kommun? Vilken utveckling önskar vi se på års sikt? År 2020 finns minst 300 stora vindkraftverk i drift inom Strömsunds kommun. Inom det närmaste närområdet i våra grannkommuner har ytterligare 500 vindkraftverk byggts. 25 miljarder kronor har investeras i dessa vindkraftverk och antalet arbetstillfällen i vår kommun har ökat. Under uppbyggnadstiden har 1500 personer arbetat med markoch byggarbeten samt transporter, boende och annan service. En stor del av detta arbete har utförs av lokala och regionala företag. 300 av dessa personer är bosatta inom Strömsunds kommun. Vindkraftens behov av personal för fortlöpande underhåll och service uppgår till årsarbeten. En stor del av dessa är bosatta inom Strömsunds kommun. Kommunens utbildning av underhållstekniker är kvalitetmässigt Sveriges bästa. I genomsnitt examineras 40 studenter årligen. Flera specialiserade uppdragsutbildningar har sitt säte i Strömsund och utvecklas kontinuerligt tillsammans med vindkraftbranschen. Näringslivet i kommunen har berikats med fem nya företag med vindkraft i fokus. Dessutom är flera befintliga industriföretag leverantörer av komponenter till vindkraftbranschen. Kommuninnevånarna har en positiv inställning till vindkraft. Den positiva attityden grundar sig framför allt på ökad miljömedvetenhet men också på ekonomiska värden. En betydande del av hushållen och företagen i kommunen är delägare i ekonomiska föreningar som äger vindkraft. Kommunen äger vindkraftverk med en energiproduktion som motsvarar förbrukningen i kommunens egen verksamhet. Omvärldens bild av Strömsunds kommun är att det är en kommun som utnyttjat fördelarna med den kraftiga utbyggnaden av vindkraften. Investeringarna i vindkraft har skapat nya varaktiga arbetstillfällen och bidragit till en positiv inverkan på befolkningsutveckling, kommunal ekonomi och kommunal service. Den stora vindkraftutbyggnaden har kunnat ske utan negativ påverkan på innevånarnas boendemiljö eller på befintligt näringsliv. 4

5 Bakgrund Behovet av ny översiktsplan för vindkraften Strömsunds kommun har av flera skäl funnit att det finns ett behov av att omarbeta gällande översiktsplan för vindkraft. Samhällets strävan att bygga ut alternativa energikällor för att minska påverkan på klimatet har blivit allt större. Intresset från olika exploatörer att bygga ut vindkraften i stor skala har ökat markant. Kunskaperna om vilka områden som kan vara intressanta för en utbyggnad av vindkraften har ökat genom nya vindkarteringar. En snabb teknisk utveckling har inneburit att allt större och effektivare vindkraftverk kan byggas. Tidigare planering - Vindkraft Strömsunds kommun har tidigare behandlat vindkraften i sin översiktsplanering. (Vindkraft i Strömsunds kommun, Fördjupad översiktsplan, antagen av kommun-fullmäktige ). Föreliggande översiktsplan, för kommunens södra del, kommer efter kommunfullmäktiges antagande att ingå som en del i kommunens översiktsplan. Tidigare översiktsplan från 2005 kommer då endast att gälla för kommunens norra del. Kommunal organisation Kommunstyrelsen har beslutat att Miljö- och byggnämnden har ansvar för arbetet med att ta fram ett förslag till översiktsplan. Miljö- och byggnämnden utgör referensgrupp. Kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordföranden i miljö- och byggnämnden utgör ledningsgrupp för arbetet. Fortlöpande redovisning av planarbetet sker vid miljö- och byggnämndens ordinarie sammanträden. Redovisning kommer även att ske för ledningsgruppen inför samråd och utställning eller när det i övrigt finns behov av redovisning. Samarbete med grannkommuner. I flera fall är kommunens områden med goda vindresurser belägna vid gränsen till grannkommunerna. Områden av riksintresse för vindbruk är också belägna över gränserna mellan kommunerna. Strömsunds kommun har därför tagit initiativ till ett samarbete med Sollefteå-, Ragunda- och Bräcke kommuner. Syftet är att planarbetet i de olika kommunerna skall samordnas så att olika planeringsfrågor skall kunna behandlas på ett likartat sätt. Fortlöpande kontakter sker även med övriga kommuner i Jämtlands län som arbetar med översiktlig planering som behandlar vindkraft. 5

6 Statliga och regionala planeringsmål för vindkraft. Riksdagen har fastställt ett planeringsmål för hur mycket el som vindkraften skall producera år Målet innebär att sådan planering skall ske, på statlig och kommunal nivå, som skapar förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften så att den årliga elproduktionen kan uppgå till 10 TWh år För att planeringsmålet skall bli hanterbart för länsstyrelser och kommuner har Energimyndigheten gjort en fördelning länsvis. Länsstyrelsen i Jämtlands län har i länets regionala miljömål redovisat att vindkraften i Jämtlands län bör öka till 1 TWh år Energimyndigheten har nyligen föreslagit att regeringen borde fastställa ett nytt utökat planeringsmål för att Sverige skall kunna uppnå EU:s målsättning enligt vilken 20 % av elproduktionen år 2020 skall komma från förnyelsebara energikällor. Energimyndigheten föreslår att landbaserad vindkraft skall producera 20TWh år Någon fördelning geografiskt av detta mål har ännu inte skett. Statligt stöd för översiktsplanering-vindkraft För att underlätta för kommuner med små resurser för fysisk planering att behandla vindkraften i sina översiktsplaner har staten avsatt 30 miljoner under två år. Boverket har fått i uppdrag att fördela dessa medel efter ansökningar från kommunerna. Strömsunds kommun har ansökt om bidrag och beviljats 50 % av beräknade kostnader för översiktsplanen för vindkraft. 6

7 Fakta om vindkraft Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som producerar elkraft när det blåser. Vindkraften kan, genom att ersätta fossila energislag, som kol och olja, begränsa påverkan på den lokala och globala miljön. Livslängden på ett vindkraftverk är år. Moderna vindkraftverk, placerade i bra vindlägen, har producerat lika mycket energi som går åt för dess tillverkning efter ca 6 månaders drift. Vindenergin varierar med vindens hastighet, varaktighet och höjden över marken. Ju högre upp desto mer och jämnare blåser det. Jordytans skrovlighet och skogen bromsar vinden närmast marken. Vindkraftverk som placeras i skogbevuxen terräng måste därför förses med högre torn för att nå samma effekt som vindkraftverk placerade på öppen mark eller i havet. Moderna vindkraftverk har idag en effekt mellan 2 och 3 MW med en tornhöjd på ca 100 m och en totalhöjd på ca 150 m. Ett verk med en installerad effekt på 2 MW kan beräkningsmässigt producera ca 5,5 GWh/år. Verkens storlek och roterande vingar gör att de syns på långa avstånd. Effektenheter kw (kilowatt) = 1000 W (en spisplatta) 1 MW (Megawatt) = 1000 kw 1 GW (Gigawatt) = 1 miljon kw (effekten av kärnreaktorn Ringhals 2) Energienheter 1Wh = 1 W under en timme 1 kwh= 1000 W under en timme 1 MWh (megawatttimme) = 1000 kwh 1 GWh (Gigawatttimme) = 1 miljon kwh 1 TWh (terrawatttimme) = 1000 miljoner kwh (den enhet som används vid beskrivning av länders energianvändning) Sverige använder totalt ca 400 TWh/år varav 130 TWh/år utgör elkraft. Vattenkraft och kärnkraft producerar hälften var. Planeringsmålet för vindkraft innebär att 30 TWh/år skall produceras av vindkraft år Som jämförelse kan nämnas att Korselbränna kraftverk vid Norråker producerar ca 130 GWh/ år. Gäddede kraftverk producerar ca 77 GWh/år. 7

8 Lagstiftning som påverkar vindkraften Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning och bygglov. Den innehåller också bestämmelser om vilka allmänna intressen som skall beaktas vid lokaliseringen av vindkraftverk (2 kap PBL) Den ställer också krav på anläggningens utförande (3:e kap PBL). De byggnadstekniska krav som vindkraftverket skall uppfylla återfinns i Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader mm (Byggnadsverkslagen BVL) För att få uppföra vindkraftverk, med en rotordiameter som är större än 2 m, krävs bygglov. Kommunen handlägger och beslutar om bygglov. Senast tre veckor före planerad byggstart skall en bygganmälan ske. Kommunen kallar till byggsamråd. Vid samrådet skall sökanden genom ritningar och annan dokumentation redovisa hur byggnadsverkslagens krav kan uppfyllas. Riksdagen har beslutat att Plan- och Bygglagen skall ändras. Beslutet träder i kraft den 1 augusti Ändringarna innebär i huvudsak: att bygglov krävs för vindkraftverk som är högre än 20 m och /eller med en vindturbin med en diameter över 3 m. att bygglov inte krävs för vindkraftverk som omfattas av tillstånd enligt 9 kap eller 11 kap miljöbalken ( PBL 8 kap 2 ). att vissa ändringar görs i de bestämmelser som reglerar när detaljplan skall användas vid vindkraftetableringar. ( PBL 5 kap 1 ) Miljöbalken (MB) Vindkraft är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap MB. För vindkraftverk eller grupper av verk (vindkraftparker) som har en installerad effekt på maximalt 25 MW skall en anmälan ske. Kommunen handlägger anmälan. För anläggningar med större effekt än 25 MW och för havsbaserade anläggningar skall ansökan om tillstånd ske. I beslut om tillstånd fastläggs de villkor som skall gälla för att bygga, driva och avveckla verksamheten. Länsstyrelsen handlägger ansökan tillstånd och länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. För stora anläggningar som kan antas ha en betydande miljöpåverkan skall en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ske enligt 6 kap och förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbalken innehåller i tredje kapitlet grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark och vatten. Här redovisas hur vissa anspråk, ur nationellt perspektiv (riksintressen), för bevarande och exploatering skall beaktas. Fjärde kapitlet innehåller särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Här redovisas vilka områden som skall skyddas från omfattande exploatering. Det är geografiskt avgränsade områden inom landets kustområden, fjällområden samt älvar och vattendrag Riksdagen har beslutat att miljöbalken skall ändras. Beslutet träder i kraft den 1 augusti Ändringarna innebär i huvudsak: Ändrade bestämmelser om när tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken skall ske vid vindkraftetableringar. ( MB 9 kap 6 ). Dessa förändringar skall närmare beskriva i särskilt regeringsbeslut, i ett förordnande till miljöbalken. Regeringen har ännu inte meddelat något sådant beslut. Enligt förarbetena till lagen torde dock anmälningsplikt inträda när det är fråga om en gruppstation för vindkraftverk eller enstaka vindkraftverk med en höjd inklusive rotorblad överstigande 50 m. Gränsen för tillståndsplikt skall inträda om en anläggning omfattar vindkraftverk med en höjd inklusive rotorblad över 150 m eller en 8

9 gruppstation för vindkraft med sju eller flera vindkraftverk med en höjd inklusive rotorblad över 50 m. En ny bestämmelse har tillkommit i miljöbalken (MB 16 kap 4 ) som föreskriver att tillstånd till en anläggning för vindkraft endast får ges om den kommun, där anläggningen avses uppföras, har tillstyrkt det. Det torde krävas ett särskilt beslut i fullmäktige om någon annan kommunal instans skall besluta. Formerna för hur beslutsmyndigheten, miljöprövningsdelegationen, skall inhämta detta kommunala ställningstagande framgår inte klart av förarbetena. Kulturminneslagen Den som avser att uppföra en vindkraftanläggning skall i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av arbetsföretaget. Kontakt skall tas med länsstyrelsen som har tillsyn över kulturminnesvården i länet. Länsstyrelsen kan besluta om det behövs särskild arkeologisk utredning för ta reda på om en fast fornlämning berörs liksom eventuella villkor och föreskrifter för hur fornlämningen kan skyddas. Transportstyrelsens regler för civil luftfart Transportstyrelsen utfärdar regler för hur höga byggnader och andra konstruktioner skall markeras med belysning med hänsyn till luftfartens säkerhet. Enligt gällande föreskrifter ( Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål LFS 2008:47) skall alla föremål med en höjd av meter över markytan utanför tätort respektive 45 m i övrigt meddelas till Transportstyrelsens Luftfartsavdelning, som beslutar om hur föremålen skall markeras. Vindkraftverk och andra höga byggnadsverk skall vara försedda med särskild belysning (hindersbelysning). På alla byggnadsverk med en höjd över marken på m skall finnas en lågintensiv hindersbelysning (fast rött sken synlig horisonten runt). På högre konstruktioner skall finnas högintensiv hindersbelysning (blinkande vitt ljus). Särskilda regler gäller för byggnader som är placerad i närheten av flygplatser. Ellagen Ellagen reglerar drift och anläggande av starkströmsledningar. Lagen innehåller även bestämmelser och ekonomiska villkor för anslutning av vindkraft till ledningsnätet. Mindre vindkraftanläggningar kan anslutas till befintliga distributionsledningar för el-kraft, lågspänningsnätet. Det nätföretag som har tillstånd att distribuera elkraft inom området (innehavare av områdeskoncession) ansluter vindkraftverken till nätet. Större exploateringar måste anslutas till det nationella högspänningsnätet. Svenska Kraftnät sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Stamnätet omfattar 220 kv och 400 kv kraftledningar med bl.a. stationer och förbindelser med utlandet. Svenska Kraftnät har tagit fram vägledande dokument, som finns tillgängligt på hur vindkraftanläggningar kan anslutas till stamnätet. Även de tekniska krav som gäller för alla större vindkraftanläggningar finns tillgängliga på denna hemsida. Ledningsrättslagen Ledningsrättslagen gör det möjligt att skapa rättigheter att bygga och underhålla el-ledningar även om någon markägare skulle motsätta sig. Ledningsrättslagen tillämpas genom lantmäteriförättningar. 9

10 Anläggningslagen Genom denna lag kan frågor om användandet av befintliga enskilda vägar hanteras liksom frågor om nybyggnad av väg på annans mark. Anläggningslagen tillämpas genom lantmäteriförrättningar. Försvarets intressen Vindkraftanläggningar kan påverka försvarets olika tekniska system, som radiolänkstråk, radaranläggningar och signalspaningssystem. Lokaliseringen av vindkraftverk i närheten av försvarets övningsområden och, lågflygningsområden kan också innebära att begränsningar för utnyttjandet av dessa anläggningar. Vindkraft kan även påverka flygsäkerheten genom att störa flygplanens navigerings- och inflygningshjälpmedel. Försvarsmakten har till uppgift att registrera att höga byggnader/konstruktioner som kan utgöra en risk för civil- och militär flygverksamhet. Försvarsmakten är remissinstans vid miljöprövning och bygglovprövning av vindkraftverk. Telekommunikationer Vindkraftverk kan påverka telekommunikationer om de placeras mellan master som förmedlar trådlös kommunikation för radio, television, data mm. Uppförandet av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. Därför bör vindkraftbolag och berörda radiolänkoperatörer samråda för att minimera riskerna för störningar. Inför detta samråd kan Post och Telestyrelsen bidra med information om berörda radiolänkoperatörer. Överklaganden - rättspraxis. Alla beslut som fattas av kommunen (miljö- och byggnämnden) kan överklagas. Bestämmelser om vad som gäller, vem som har rätt att överklaga, hur överklaganden går till och vilken myndighet som avgör överklagandet, finns i plan- och bygglagen (13 kap), miljöbalken 16 kap och kommunallagen 10 kap. Bestämmelser finns även i förvaltningslagen. Beslut om översiktsplan kan endast laglighetsprövas (överklagas) enligt kommunallagen 10 kap. Länsrätten beslutar i dessa ärenden. Detta innebär att endast formella frågor om beslutet fattats på riktigt sätt kan prövas. Översiktsplanens sakliga innehåll kan inte överklagas. Beslut om bygglov, förhandsbesked enligt PBL liksom Miljö- och byggnämndens beslut enligt MB kan överklagas, länsstyrelsen beslutar i första instans. Vindkraften i Miljödomstolen och Miljööverdomstolen. Vindkraftens miljöpåverkan har prövats rättsligt i ett antal fall. Domstolarna har i stor utsträckning tagit fasta på och fastställt de gränsvärden beträffande buller och skuggpåverkan som tillämpats i handläggningen av dessa ärenden. I de fall där det funnits en aktuell väl underbyggd översiktsplan, som behandlat vindkraften, har domstolarna fäst stor vikt vid de bedömningar av lämpliga lokaliseringar som gjorts i översiktsplanen. 10

11 Vindkraftens påverkan på omgivningen Ljud från vindkraftverk. Vindkraftverk kan alstra olika typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhuset och växellåda, dels ett svischande ljud som uppstår då rotorbladen rör sig genom luften. Hos moderna vindkraftverk kommer ljudet från rotorbladen, det mekaniska ljudet har numera eliminerats med hjälp av ljuddämpande åtgärder. Mekaniskt ljud hörs nu bara när någon komponent håller på att gå sönder. Ljud från vindkraftverk hörs bara under vissa förhållanden. När det blåser så lite att vindkraftverken inte kan starta hörs ingenting. Vindkraftverken startar vid vindstyrkor om 3-4 m/s. När vindhastigheten överstiger 8-9 m/s maskeras ljudet från vindkraftverken till stora delar av det naturliga brus som uppstår då vinden blåser. Riktvärden för ljud - tillåten ljudnivå För ljud som sprids från vindkraftverk tillämpas Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller. Den högsta bullernivå som är tillåten för buller från vindkraftverk är 40 db(a) Det är samma bullernivå som är tillåten för industri under nattetid. Bullermätning sker utomhus vid bostad. Vid områden för planlagd fritidsbebyggelse och områden för rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor är 35 db(a) det rekommenderade gränsvärdet. alla ljudvågor reflekteras och utan att ta hänsyn till vegetation, byggnader plank eller andra hinder som kan skärma av eller hindra ljudet. Detta är ett "värsta fall" som sätter gränsen för avstånd till bebyggelse. De datorprogram som används för beräkningarna ger en bra bild av hur ljud från vindkraftverk sprids i omgivningen. Mätmetoder Det finns noggranna regler och metoder för hur ljud från vindkraftverk skall mätas och beräknas. En beskrivning av detta finns i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk, rapport Dessutom finns två tillhörande dataprogram för beräkning av ljudnivåer. Såväl rapporten som dataprogrammet kan hämtas gratis från naturvårdsverkets hemsida. Ljudet mäts i dba (decibel A) ett mått som är anpassat till det mänskliga örats känslighet för ljud. Normalt tal har en ljudnivå på 65 dba, ett modernt kylskåp dba, en storstadsgata 75 dba, ett tyst sovrum ca 30 dba, bakgrundsbuller nattetid på landsbygden dba. Människan kan också påverkas av ljud som örat inte kan uppfatta, infraljud respektive ultraljud. Varken infraljud eller ultraljud d.v.s ljud som har för låg respektive för hög frekvens för att uppfattas av det mänskliga örat, har uppmätts från vindkraftverk. Ljudberäkningar Ljudutbredningen från vindkraftverk beräknas alltid med förutsättningen att marken är öppen hård och platt så att 11

12 Skuggor från vindkraftverk Vindkraftverk kan liksom alla andra höga föremål (träd byggnader mm) skapa skuggor då solen lyser. Eftersom vindkraftverk har en rotor som snurrar, ger det upphov till en rörlig skugga. Hur skuggorna faller varierar både med årstid och med klockslag. Skuggornas utbredning varierar från dag till dag. Skuggorna rör sig i samma takt som solen, vilket innebär att ingen enskild skuggmottagare på rimligt avstånd träffas av rörliga skuggor under längre sammanhängande perioder. Gällande regler I dag används en geometrisk modell för att beräkna hur skuggan från ett vindkraftverk rör sig. Man kan mycket exakt beräkna den tid som skuggmottagaren kommer att träffas av skugga i det teoretiskt värsta fallet. d.v.s om solen alltid skiner, vinden alltid blåser och vindriktningen är sådan att verkets rotor står parallellt med den yta som träffas av skugga. Enligt Boverkets handbok bör den teoretiskt maximala störningen från alla vindkraftverk på en skuggmottagare inte överskrida 30 timmar per kalenderår och inte vara längre än 30 minuter per dag. Boverket utgår från att 30 timmar teoretiskt maximal skuggtid ger ca 8 timmar faktisk skuggtid. Vid beräkningen av faktisk skuggtid tar man hänsyn till det antal soltimmar, vindriktning, vindstyrka mm som gäller för den aktuella platsen. Den faktiska skuggtiden får inte vara mer än 8 timmar per kalenderår på störningskänslig plats, som definieras som tomt med störningskänslig bebyggelse. Störningskänslig bebyggelse kan vara bostäder, fritidshus, lokaler för skolor, sjukvård, kontor mm. Landskapsbild Vindkraftverkens största påverkan på omgivningen är den påverkan som sker på landskapsbilden ("den visuella påverkan"). Vindkraftverk är stora/höga konstruktioner som placeras på höjder i landskapet. Det är därför ofrånkomligt att vindkraftverken kommer att synas på långa avstånd. Till skillnad från andra stora infrastrukturprojekt som påverkar landskapsbilden t.e.x vägar, kraftledningar, master för telekommunikationer mm är att vindkraftverken innehåller rörliga delar. Det finns många rapporter och utredningar som behandlar vindkraftens visuella påverkan. Det finns dock inget objektivt sätt att mäta hur människor upplever eller påverkas av förändringar av landskapsbild/miljö. Landskapsanalys kommer troligen att ske genom samarbete med länsstyrelsen i Jämtlands län inom ramen för pågående kommungemensam vindkraftplanering. Planförslaget kommer efter samrådet att kompletteras med beskrivningar och analyser från detta arbete. Riskhänsyn Det finns risk för isbildning på vindkraftverk när luften är kall och fuktig. Snö och is kan falla ned i närheten av vindkraftverken. Skyltar med varning för fallande snö och is kan sättas upp i terrängen runt vindkraftverken på samma sätt som sker runt telemaster. Rekommenderat riskavstånd är tre gånger verkets navhöjd. 12

13 Rennäring Rennäringens intresseområden utgörs inom kommunens södra del huvudsakligen av vinterbetesområden med sammanhängande flyttleder. Aktuellt underlagsmaterial för rennäringen är länsstyrelsens tidigare framtagna redovisning av riksintressen, flyttleder, svåra passager, viktiga betesområden mm. Ett nytt förslag till intresseområden för rennäringen är under utarbetande. Detta har ännu inte behandlats av ansvarig myndighet (Sametinget) som i samråd med länsstyrelsen har till uppgift att lämna förslag till riksintressen. Kommunen har därför inte tillgång till detta underlag. Gällande riksintresseredovisning återfinns i den kommunomfattande översiktsplanen. Kommunen kommer att revidera planförslagets redovisning och ta ställning till rennäringens riksintressen när de statliga myndigheternas förslag finns tillgängligt. Det saknas erfarenheter och kunskaper om de konsekvenser en vindkraftutbyggnad i stor skala kan få på rennäringen. Endast begränsade studier har genomförts inom aktiva renskötselområden. Dessa studier pekar på att själva vindkraftverken inte stör renarna utan att det är ökade mänskliga aktiviteter samt upplogade vägar inom vindkraftparkerna som kan skapa problem. En storskalig utbyggnad med vindkraft kan medföra förlust av vinterbetesland och skapa barriäreffekter som försvårar för rennäringen. Jord- och skogsbruk De tänkbara utbyggnadsområdena för vindkraft är i huvudsak belägna inom skogsmark och berör således ej någon jordbruksmark. Viss areal produktiv skogsmark kommer att försvinna kring vidkraftverkens fundament samt på grund av anslutningsvägar och kraftledningar. Dock skall skogsbruk kunna bedrivas i normal omfattning inom de planerade nya vindkraftparkerna. Rovfåglar Erfarenheter från större etableringar i det norrländska skogslandskapet saknas när det gäller riskbedömningar för fåglar. Rovfåglarnas häckningslokaler är särskilt känsliga för vindkraft. Risken utgörs av: Störning och barriäreffekter, dödlighet genom kollisioner med vindkraftverk, habitatförstörning och andra biotopförluster samt dödlighet genom kontakt med spänningsförande ledningar. De tänkbara utbyggnadsområdena med god vindenergi bör bedömas utifrån nuvarande översiktlig kunskap om rovfågelförekomst genom en särskild utredning i varje enskilt fall med hjälp av ornitologisk sakkunskap. 13

14 Kommunens handläggning enligt plan- och bygglagen Den handläggning/granskning som sker innan beslut omfattar flera olika moment som skall ge svar på frågor som. Överensstämmer lokaliseringen av anläggningen med riktlinjer i översiktsplan eller bestämmelser i eventuell detaljplan? Uppfyller anläggningen de krav på placering och utförande som finns i andra och tredje kapitlet i plan- och bygglagen? Hur stor är anläggningens påverkan på omgivningen (buller, rörliga skuggor, riskhänsyn m.m.)? Vilka fastighetsägare är berörda av åtgärden? I nämndens handläggning ingår även att underrätta kända sakägare som är berörda av vindkraftverken. Sakägare är fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende samt vissa organisationer och föreningar enligt PBL 8:22. Vilka som skall anses vara berörda kan inte exakt avgränsas i lagtext. En viss bedömning måste ske med hänsyn till hur stor påverkan byggnadsverket har på sin omgivning. Till ledning för denna bedömning finns rättspraxis. underrättas genom personliga brev som även innehåller kopior av sökandens ansökningshandlingar. Övriga underrättas genom annonser i dagspressen och information på kommunens hemsida samt kommunens anslagstavla. Sakägarna har möjlighet att inom en viss tid (minst tre veckor) yttra sig över ansökan. De synpunkter från sakägarna som beaktas är i första hand s.k. fastighets-anknutna skäl, vilka påverkar pågående markanvändning på fastigheten. Rent personliga åsikter och påverkan på eventuella framtida användning av fastigheten kan inte beaktas. Miljö- och byggnämnden skall även, genom bygganmälan enligt PBL 9 kap, kontrollera att byggherren uppfyller tekniska krav enligt Byggnadsverkslagen BVL. Kommunens miljö- och byggnämnden beslutar om bygglov. Om PBL:s krav har uppfyllts skall bygglov beviljas. Miljö- och byggnämnden kan vid handläggningen av bygglov och bygganmälan enbart behandla de prövningsgrunder som finns i PBL. Ekonomiska frågor, markägarförhållanden, arrenden och andra civilrättsliga förhållanden kan därför inte vägas in i nämndens beslut. Alla sakägare som äger eller bor på en fastighet som gränsar till exploaterings-fastigheten 14

15 Kommunens handläggning enligt miljöbalken. Enligt miljöbalken är vindkraft en miljöfarlig verksamhet. Miljöbalken föreskriver att tillstånd för bedrivandet av miljöfarlig verksamhet skall finnas för vindkraftanläggningar med en installerad effekt större än 25 MW. För vindkraftanläggningar med mindre effekt skall en anmälan ske. Miljö- och byggnämnden handlägger anmälan och länsstyrelsen handlägger tillstånd. Vid tillståndsprövning av länsstyrelsen är kommunen remissinstans och har möjlighet att yttra sig innan beslut fattas. Kommunens handläggning av anmälan innebär att en bedömning om vindkraftanläggningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej skall ske. Kommunen skall dessutom meddela de försiktighetsåtgärder som kan vara lämpliga vid driften av anläggningen. Samordning mellan prövning enligt planoch bygglagen och miljöbalken. Översiktsplanens betydelse Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (det kommunala planmonopolet). Planläggning sker genom översiktsplanering och detaljplanering. Regler om hur planläggningen skall gå till är utförligt reglerat i plan- och bygglagen. Översiktsplanen anger kommunens långsiktiga målsättningar för hur en lämplig utveckling bör ske i kommunen. I översiktsplanen tar kommunen ställning till riksintressen och andra anspråk på markanvändning. Översiktsplanen har inte juridiskt rättsverkande bestämmelser. Översiktsplanen anger målsättningar för framtida detaljplanering. Statliga myndigheter, domstolar mm är skyldiga att använda översiktsplanen som underlag vid avgörandet av olika ärenden. Översiktsplanen har stor betydelse vid avgöranden om vilken markanvändning som skall prioriteras när det uppstår konflikt mellan olika intressen. Även om prövningen skall ske enligt två olika lagstiftningar är det enligt kommunens mening en klar fördel om handläggningen av ärendena kan samordnas tidsmässigt. Gemensamt underlags- och utredningsmaterial kan användas och samråd och information till sakägare underlättas. 15

16 Översiktsplanen-planprocessen I plan- och bygglagen (PBL 4 kap) finns utförligt reglerat hur arbetet med översiktsplanen skall ske. Lagstiftaren har lagt stor vikt vid att planarbetet skall ske i en öppen demokratisk process där medborgarna skall ha möjlighet till insyn och påverkan. Planprocessen skall innehålla: Upprättande av planförslag sker enligt program från kommunstyrelsen. Samråd om planförslaget skall ske med myndigheter, intresseorganisationer och enskilda. Resultatet av samrådet skall sammanfattas i en samrådsredogörelse. Utställning skall ske under minst två månader. Under utställningstiden skall länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande som skall ingå i planen. Kommunfullmäktige skall besluta om (antaga) översiktsplanen. 16

17 Planförslag Utgångspunkter Kommunen är positiv till en utbyggnad av vindkraften. Eftersom vindkraften producerar elenergi utan utsläpp av växthusgaser eller annan påverkan på klimatet ser kommunen detta som ett bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Årsmedelvind. (Karta 1) Inom den södra delen av Strömsunds kommun finns stora områden med hög årsmedelvind. Här finns goda förutsättningar för elproduktion med vindkraftverk i så stor skala att en väsentlig del av samhällets övergripande energi- och klimatmål kan uppnås. För att effektivt utnyttja vindresurserna och minska omgivningspåverkan bör vindkraften i första hand byggas ut med stora vindkraftverk i sammanhållna grupper. 17

18 Riksintressen vindbruk (Karta 3) Energimyndigheten har bedömt att vissa områden som är särskilt lämpade för elproduktion från vindkraft skall betraktas som områden av riksintresse för vindbruk. I strömsunds kommun utsågs ett sådant område 2004, Alavattnet-Havsnäs. Vid energimyndighetens översyn 2008 tillkom ytterligare områden, söder och öster om Görvik samt vid Raftsjöhöjden. Strömsunds kommun delar energimyndighetens bedömning att de redovisade områdena skall vara av riksintresse för vindbruk. Mer detaljerad redovisning av områdenas utbredning har skett på översiktsplanens detaljkartor. Dessutom bör område Stamåsen (Y 006 enligt energimyndighetens redovisning) ha den utbredning inom Strömsunds kommun som redovisas på detaljkarta. 18

19 Övriga riksintressen (Karta 4) Ingen vindkraft bör byggas inom områden som har angivits vara av riksintresse för naturvård (nationalparker, naturreservat, natura områden), rörligt friluftsliv och kulturminnesvård. Vissa rovfågelarters häckningslokaler är särskilt känsliga för störningar från utbyggnaden av vindkraft. Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar genomföras för varje planerad utbyggnad av grupper med vindkraftverk. Kommunen anser att det normalt inte finns behov av särskild planläggning, med detaljplan/ områdesbestämmelser, för utbyggnaden av vindkraft inom områden som i översiktsplanen angivits som lämpliga för utbyggnad av vindkraft i stor skala. Om det finns stora konflikter mellan olika markanvändningsintressen/ skyddsintressen och vindkraftetableringar kan planläggning utnyttjas för lösa dessa problem. 19

20 Riktlinjer Riktlinjer - buller Buller från vindkraftanläggning får ej överskrida 40 db(a) vid bostad. (mätning och beräkning skall ske enligt Naturvårdsverkets rapport 6241) Riktlinjer - rörliga skuggor Faktisk skuggtid från vindkraftverk får inte överskrida 8 timmar per kalenderår och inte överskrida 30 minuter någon dag på störningskänslig plats. Störningskänslig plats utgörs av tomt till bostad eller annan byggnad där människor ofta vistas. Riktlinjer - avstånd vindkraftverk bostad Vindkraftverk får normalt inte uppföras närmare bostad än 1000 m. Undantag kan ske om det är uppenbart att vindkraftverket ej är synligt från bostaden och denna inte kan störas av buller och rörliga skuggor. För mindre s.k. gårdsverk görs bedömningen i varje enskilt fall. Riktlinjer - hindersbelysning Högsta totalhöjd får inte överstiga den höjd som medför att högintensivt blinkande hinderbelysning krävs (150 m). Riktlinjer - sakägare Alla fastighetsägare som äger mark inom 1000 m från något planerat vindkraftverk skall underrättas om ansökan om bygglov och få möjlighet att yttra sig innan beslut om bygglov/tillstånd fattas. Riktlinjer rennäring Tidiga samråd skall alltid ske med berörd sameby vid vindkraftutbyggnad. Kommunen skall underrätta samebyn vid ansökningar om bygglov och anmälan enligt miljöbalken. Sökanden är skyldig att samråda med samebyn vid ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Vid remissförfarandet skall kommunen bevaka eventuella brister beträffande samrådsskyldigheten Riktlinjer - avveckling Villkor om avveckling efter drifttidens utgång skall behandlas i tillstånd enligt miljöbalken, i bygglov, bygganmälan enligt PBL. Vindkraftverk skall demonteras och fraktas bort och åtgärder i övrigt vidtas så att platsen i största möjliga mån återställs i ursprungligt skick. Om delar av grundläggningen blir kvar skall den täckas så att omgivande vegetation kan återta området. Riktlinjer Rovfåglar Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar genomföras för varje planerad utbyggnad av grupper med vindkraftverk. Även vid mindre grupper eller enstaka verk inom de omarkerade/vita områdena krävs rovfågelinventeringar. Vid all rovfågelinventering ska säkerställas att den görs inom ett tillräckligt stort geografiskt område. 20

21 För att undvika kollision och störning bör vindkraftverk ej placeras nära känsliga arters revir och häckningslokaler. Skyddsavstånd till identifierat örnbo skall generellt vara minst en kilometer. Skyddsavståndet kring den enskilda boplatsen kan justeras om det vid särskild utredning visats att det finns skäl för detta. Detta görs i bygglov- och miljötillståndsprövningen. 21

22 Översiktsplanens konsekvenser - Miljöbedömning Huvudregeln är att översiktsplaner, och tillägg till översiktsplaner, skall miljöbedömas och miljökonsekvensbeskrivning utarbetas. Detta skall ske i de fall genomförandet av översiktsplanen förutsätts kunna få en betydande påverkan på miljön inom kommunen. Enligt plan- och bygglagen skall översiktsplanens konsekvenser när det gäller inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet, hushållningen med naturresurser samt sociala och samhällsekonomiska aspekter tydligt framgå. Enligt miljöbalken skall en miljöbedömning göras av översiktsplanen. Syftet med miljöbedömningen är att redovisa om planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan anses få en betydande påverkan på miljön. Sådan miljöpåverkan skall beskrivas och värderas. Behovsbedömning Syftet med behovsbedömningen är att ge kommunen underlag för sitt ställningstagande om huruvida vindkraftplanen kan få betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas enligt miljöbalkens bestämmelser. Vindkraftplanen är ett tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen och skall ingå i denna som en integrerad del när pågående revidering slutförts. Översiktsplanens konsekvenser och miljöpåverkan kommer att beskrivas enligt gällande regler i både plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt gällande tidplan skall kommunfullmäktige anta den kommunomfattande översiktsplanen under första halvåret I vindkraftsplanen fastställs ingen rätt till exploatering eller rättsligt bindande riktlinjer för efterföljande beslut om bygglov, förhandsbesked eller detaljplan. Samtliga framtida vindkraftprojekt skall prövas enligt miljöbalken. Icke tillståndspliktiga anläggningar skall dessutom prövas enligt plan- och bygglagen. I dessa prövningar ingår bedömningar av projektens konsekvenser för miljön. Det är inte lämpligt eller möjligt att i vindkraftplanen i detalj beskriva och bedöma eventuella framtida vindkraftprojektens miljökonsekvenser. Om planen inte antages (genomförs) -kommer ansökningar om uppförande av tillkommande vindkraftverk att bedömas från fall till fall utan någon genomtänkt strategi. Detta innebär sannolikt en mer oförutsägbar situation, vilket riskerar betyda ytterligare påverkan på landskapsbild och andra störningar för närboende. -kan det också få till resultat att ingen ytterligare vindkraft byggs i kommunen. Detta kan få negativa effekter för miljön beroende på hur motsvarande mängd elenergi i annat fall skulle produceras. 22

23 I planeringsprocessen har olämpliga utbyggnadsområden successivt uteslutits till förmån för områden med få konkurrerande intressen. Förutsättningarna för att producera vindenergi är helt beroende av att berg och högplatåer med goda vindresurser utnyttjas. Andra alternativa placeringar är inte intressanta att utreda eller bedöma. Bedömning av utbyggnadsalternativet. De miljöfaktorer som tas upp nedan har bedömts vara relevanta för vindkraftutbyggnad. Naturvård Planen medger ingen utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse för naturvård, Natura2000- områden, strandskyddsområden eller områden skyddade enligt miljöbalken 7 kap. Kulturmiljö Planen medger ingen utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse för kulturminnesvård. Friluftsliv, rekreation, jakt. Planen medger ingen utbyggnad av vindkraft inom områden av riksintresse för rörligt friluftsliv. Jakt kommer att kunna bedrivas inom och i anslutning till planerade vindkraftparker. Det blir möjligt att även fortsättningsvis plocka bär och svamp, promenera och åka snöskoter inom och i anslutning till planerade vindkraftparker. Lokala förutsättningar för friluftsliv och skogsvistelse påverkas negativt genom de förändringar av upplevelsevärdena som vindkraftverken medför. Miljön kommer att påtagligt påverkas inom eller i anslutning till vindkraftparkerna. Landskapsbild Planens utbyggnadsområden är lokaliserade på långt avstånd från bebyggelse och genomfartsvägar. Landskapsbilden är till stor del präglad av skogsbruk i stor skala. Växt- och djurliv Sammansättningen av växt- och djurliv inom de föreslagna utbyggnadsområdena är inte närmare känt. Varje utbyggnad skall dock föregås av naturinventeringar samt bedömningar av påverkan på fågellivet. Buller Planen medger ingen utbyggnad av vindkraft närmare någon bostad än 1000 m. Det är osannolikt att bebyggelsen kan störas av buller från vindkraftverk. Skuggbilder Planen medger ingen utbyggnad av vindkraft inom 1000 m från bostäder eller andra byggnader där människor vistas. Det är osannolikt att störningar på grund av rörliga skuggor kan uppstå vid bostäder. Ljus Riktlinjer i planen anger att vindkraftverkens totalhöjd ej får överstiga 150 m för att undvika högintensivt blinkande varselljus. Miljökvalitetsnormer Klimatfaktorer påverkas ej negativt. Om planen genomförs kommer utsläppen av växthusgaser att minska. 23

24 Ekonomiska konsekvenser Under byggtiden, 3-5 år, kommer ca 1500 nya arbetstillfällen att skapas. För drift och underhåll kommer ca arbetstillfällen att skapas. Dessa är varaktiga arbetstillfällen som kommer att finnas kvar i 25 år. Sociala konsekvenser Det är positivt att nya arbetstillfällen skapas i kommunen. Det är särskilt fördelaktigt att dessa arbetstillfällen kan bidra till landsbygdsutvecklingen i berörda kommundelar. Lokala rekreationsvärden och förutsättningarna för lokal naturturism kan påverkas negativt i vissa fall. Bedömning Den genomförda redovisningen visar att planförslaget inte bedöms medföra någon betydande negativ påverkan på miljön i stort. Vid en avvägning mellan positiv och negativ påverkan på miljön överväger de positiva konsekvenserna. Det finns därför inte skäl för att genomföra en utförligare beskrivning av planens miljökonsekvenser. Konsekvenserna av planens genomförande på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser bedöms inte bli betydande. Sammanfattande redogörelse Positiv miljöpåverkan: Vindkraft är i grunden miljövänlig genom att den är förnyelsebar och utnyttjar en naturlig flödande energikälla. Utnyttjandet av vindkraft medför inte utsläpp av fasta ämnen, vätskor eller gaser. Det är dessutom enkelt att återställa miljön där man utnyttjat vindkraft. I ett större perspektiv är vindkraftutbyggnader positiva för miljön, framför allt vad gäller klimatpåverkan. Planen innebär positiva sociala och samhällsekonomiska effekter genom ökade förutsättningar för lokala arbetstillfällen. Negativ miljöpåverkan: Lokala rekreationsvärden och förutsättningar för lokal naturturism kan påverkas negativt. Landskapsbilden förändras påtagligt för de närmaste belägna bygderna som Raftsjöhöjden, Görvik-Sörviken och Stamsele-Täxan. 24

25 Områdesavgränsningar. (Karta 7) Planen redovisar tre olika typer av områden inom kommunens södra del: A områden som är lämpliga för en utbyggnad av vindkraft i stor skala. B områden som är olämpliga för utbyggnad en vindkraftutbyggnad med hänsyn till andra intressen. C områden där vindkraft i mindre skala kan förekomma efter särskild prövning. A: Områden som är lämpliga för en utbyggnad med större vindkraftparker (grön markering på plankartan) Planen redovisar 9 områden som bedöms vara lämpliga för utbyggnad med vindkraft i stor skala. Inom dessa områden finns goda vindresurser samtidigt som påverkan på bebyggelse och andra intressen är liten. Områdena som bedöms vara lämpliga för storskalig utbyggnad av vindkraft omfattar sammantaget ha. Områdena kan enligt en översiktlig bedömning inrymma ca 215 vindkraftverk. Av dessa pågår prövning/projektering/utbyggnad av ca 100 vindkraftverk. Årlig energiproduktion skulle kunna uppgå till ca 1,6 TWh. Om man även inkluderar befintlig vindkraft inom Strömsunds kommun skulle vindkraften kunna producera ca 2 TWh årligen. Denna energiproduktion från vindkraft skall jämföras med det nationella målet i Sverige att 20 TWh skall produceras av vindkraft år

26 Denna sammanställning är endast en översiktlig bedömning av antal vindkraftverk och tänkbar energiproduktion. Mer exakta uppgifter kan inte anges förrän en närmare projektering och vindmätningar i detalj har genomförts. Bedömningarna grundar sig på att utbyggnaden sker med vindkraftverk med en höjd på maximalt 150 m och effekt ca 2 MW och årlig energiproduktion 7,5 GWh/år. B: Områden där ingen utbyggnad bör ske. (röd markering på plankartan) Inom dessa områden är en utbyggnad av vindkraft olämplig med hänsyn till andra väsentliga samhällsintressen. De intressen som prioriterats framför vindkraft är: Områden av riksintresse för naturvård, rörligt friluftsliv och kulturminnesvård. Skyddade områden som nationalparker, naturreservat och natura områden Områden med särskilt värdefull landskapsbild utmed kommunens stora sjöar och vattendrag. Områden med koncentrerad bebyggelse. Områden som är särskilt viktiga för rennäringen tillförs efter samrådstiden utifrån de samrådsmöten som ägt rum med berörda samebyar samt andra inkomna synpunkter. C: Övriga områden (ingen markering på plankartan) Inom övriga områden kan enstaka vindkraftverk eller mindre grupper av vindkraftverk tillkomma efter särskild prövning i det enskilda fallet. Vid prövningen skall översiktsplanens riktlinjer och allmänna och enskilda intressen beaktas. 26

27 Områdesbeskrivningar. A Områden som är lämpliga för en utbyggnad med större vindkraftparker Gemensamt för dessa är att: områdena är mycket glest befolkade. Inga bostäder förekommer inom områdena områdena till stor del är präglade av storskaligt skogsbruk årsmedelvinden inom områdena överstiger 7 m/s på 103 m över nollplanet anslutning till stamnät finns inom området eller i dess närhet. (Karta 2) vissa av områden av Energimyndigheten har redovisats som av riksintresse för vindbruk 27

28 OOmråde nr 1 Bodhögarna Området är beläget sydost om Görvik vid gränsen till Ragunda kommun och omfattar ca 1570 ha. Bodhögarna ingår i Energimyndighetens områden av riksintresse för vindbruk I Ragunda kommuns förslag till översiktsplan-vindkraft är angränsande område markerat som område för större vindkraftparker. Inom Bodhögarna planeras en större vindkraftpark som även omfattar områden inom Ragunda kommun. Inom Strömsunds kommun planeras ca 30 vindkraftverk. 28

29 Områden nr 2 Ögonfägnaden Området är beläget söder om Sörviken vid gränsen till Ragunda kommun och omfattar ca 930 ha. Ögonfägnaden ingår i Energimyndighetens områden av riksintresse för vindbruk. I Ragunda kommuns förslag till översiktsplanvindkraft är angränsande område markerat som område för större vindkraftparker. Inom Ögonfägnaden planeras en större vindkraftpark som även omfattar områden inom Ragunda kommun. Inom Strömsunds kommun planeras ca 15 vindkraftverk. Områden nr 3 Görvik Området är beläget söder om Görvik och omfattar ca 1270 ha. Visst exploateringsintresse finns, dock har inget konkret projekt redovisats. Område nr 4 Stamåsen. Området är beläget söder om Täxan på gränsen till Sollefteå kommun och omfattar ca 970 ha. Stamåsen skall enligt kommunens mening vara av riksintresse för vindbruk. I Sollefteås kommuns översiktsplan har angränsande område markerats som områden lämpliga för storskalig utbyggnad. Inom Stamåsen planeras en större vindkraftpark, vilken även omfattar områden inom Sollefteå kommun. Inom Strömsunds kommun planeras ca 22 vindkraftverk. Området innehåller delområden med höga naturvärden som kräver särskild hänsyn. Underlagsmaterial finns tillgängligt på Skogsstyrelsen. 29

30 Område nr 5 Bleka Området är beläget mellan Rossön och Rudsjön och omfattar ca 600 ha. Inga kända exploateringsintressen finns inom området. Området innehåller delområden med höga naturvärden. Underlagsmaterial finns tillgängligt på Skogsstyrelsen. 30

31 Område nr 7 Lövberget Området är beläget öster om Grundsjö i anslutning till kommungränsen till Dorotea kommun och Sollefteå kommun. Lövberget omfattar ca 620 ha. I Dorotea kommuns översiktsplan-vindkraft är angränsande område markerat som utredningsområde för vindkraft. 31

32 Områden nr 8 Mångmansberget Området är beläget söder om Sunnansjö och omfattar ca 820 ha Inga kända exploateringsintressen finns inom området. 32

33 Område nr 9 Åsen-Trekilen Området är beläget vid Trekilen på gränsen till Östersunds kommun. Området omfattar ca 5400 ha. Visst exploateringsintresse finns, dock inga konkreta projekt redovisats. Området påverkas av planerad utbyggnad av vindkraft inom Östersunds kommun. Vid framtid prövning av vindkraft inom området skall Åre Östersund Airport betraktas som sakägare. Området innehåller delområden med höga naturvärden. Underlagsmaterial finns tillgängligt på Skogsstyrelsen. 33

34 Områden nr 10 Raftsjöhöjden Området är beläget vid Raftsjöhöjden och omfattar nord- och östsluttningarna runt byn. Raftsjöhöjden ingår i energimyndighetens områden av riksintresse för vindbruk. Inom området finns ett vindkraftverk i drift. För ytterligare 6 verk finns beslut om bygglov och anmälan enligt miljöbalken. Dessutom finns ansökningar/intresseanspråk om ytterligare 36 verk från tre olika företag. Vid framtida prövning av vindkraft inom området skall Åre Östersund Airport betraktas som sakägare. 34

35 Övriga områden Alavattnet - Havsnäs Området är i gällande översiktsplan för vindkraft markerad som utbyggnadsområde för vindkraft. Området är även av riksintresse för vindkraft (Energimyndigheten 2004). Detta är ett geografiskt stort område. De delar som har bra vindresurser har redan tagits i anspråk. En utbyggnad med 48 vindkraftverk har påbörjats och kommer att slutföras under Det är därför inte troligt att någon mer betydande ytterligare utbyggnad av vindkraft kommer att ske inom detta område. Ytterligare underlagsmaterial Jämtländska landskap, Länsstyrelsen, Anders Bramme Vindkraft och turism i Jämtland, E-tour, Bosse Bodén Vindkraft och rennäring i Jämtland, Sametinget Vindkraft och fågelliv i Jämtland, Jämtlands Läns Ornitologiska Förening. Tåsjöberget I gällande översiktsplan-vindkraft har området runt Tåsjöberget markerats som utbyggnadsområde för vindkraft. Det område på Tåsjöberget som har vindresurser som kan vara av intresse för vindkraft är begränsat. Dessutom är samma område till stora delar ianspråktaget av andra väsentliga samhällsintressen. Tåsjöberget har därför inte ansetts vara lämplig för utbyggnad av vindkraft i stor skala. 35