Sammanfattning av Rundabordssamtal 10/9

Transkript

1 Sammanfattning av Rundabordssamtal 10/9 Hållbar konsumtion Anteckningarna är uppdelade utefter fyra temaområden som samtalet kretsade kring: 1. Trender & nuläge 2. Hållbarhet 3. Aktörer, makt & kunskap 4. Möjligheter & utmaningar Trender och Nuläge Efter en inledande trendspaning diskuteras nuläge och trender. Bilden av en komplex och föränderlig marknad delas av samtliga deltagare. Samtidigt som allt fler konsumenter har en högre medvetenhet, så finns det fortfarande de som enbart handlar lågpris. Både premium och lågpris behövs. Kunder har olika drivkrafter och behov, marknaden måste kunna möta alla. Mycket inspirationskonsumtion! Medvetna val ibland, ibland inte - ej konsekvent beteende. Väldigt kampanjstyrda konsumenter idag annonsering påverkar mycket, därför tas ofta beslut på koncernnivå, till exempel kan beslut såsom vi annonserar inte ut dansk fläskfilé ge effekt. Stora skillnader - mellan stad och land och mellan olika befolkningsgrupper. På landet konsumeras mer kött och i stan äter man ute oftare exempelvis. Efterfrågan på ekologiskt större i stan och även i vissa stadsdelar, såsom Majorna. På landsbygden köper man hellre produkter med lokal förankring. Den hemlevererade matkassen är mer etablerad i större städer. Det finns hinder det är t.ex. inte lätt för en lokal handlare att köpa kött direkt från grannen, slakteriers produktionssystem och regelverk försvårar. Händer mycket på matområdet, gäller att vara med på tåget för alla aktörer, den unga generationen är långt framme och har specifika krav och önskemål. Offentliga kök, framförallt skolor tar in allt mer vegetariska rätter, men vet vi tillräckligt om vad det betyder ur ett nutritionsperspektiv? Järnintaget en knäckfråga idag. Handeln vill gärna öka andelen svenskt, för att bättre kunna möta marknadens ökande efterfrågan, men det finns inte tillräckligt svenskt kött på marknaden för att tillgodose behovet. Framförallt svårt att få tag på ekologiskt och närproducerat i alla segment! Generationsskifte behövs de äldre bönderna som avvecklar inom kort, de är inte i fas för att ställa om till exempelvis ekologisk odling. Det måste bli lättare för den yngre generationen att ta sig in då ökar kanske också förändringsbenägenheten i branschen. Mat är en viktig del av livsstilen - Mat blir alltmer livsstilsrelaterat och kopplat till miljö och global utveckling. Maten är den nya musiken - Vem är jag? Vad står jag för? Matens koppling till identitet ger ökad potential för att sälja varor med olika mervärden. Det kan leda till att vi börjar lägga större andel av vår lön på mat än vad vi gör idag.

2 Matkassen etablerad idag men vad gör den med vårt förhållande till mat? Hur påverkar den familjer etc? Forskningsprojekt på gång. Restaurangsektorn märker att mat är trendigt idag! Många äter ute ofta, inte längre så noga när, gärna mitt i veckan. Generellt sett bryr man sig mindre om råvara och mervärde när man äter ute. Men deltagarna har olika erfarenheter. Finns undersökningar som visar att lunchkunder gärna vill ha mer information om var lunchmaten kommer ifrån, näringsvärden etc. Restaurangkundernas betalningsvilja är ofta låg inte mogna för prisökning. Svårt för krögarna att byta till dyrare råvaror de har knappt 1-2 % marginal idag, väldigt sårbara och utsatta för stor konkurrens. Upplevelsen är att kunderna sviker vid prishöjning. Svinn ett stort problem idag både inom handeln, restaurang och hotell, och i offentliga kök. Sverige har många ensamhushåll mindre förpackningar skulle hjälpa mycket i arbetet mot svinn. Prata mer med den offentliga kunden! - Inom det offentliga köket behöver en resa mot mer individfokusering göras för att minska svinn! Prata mer med måltidsgästerna, lita inte blint på vad ett datasystem säger att de bör äta balansgång krävs! Kvalitétsfrågan Svenskt är inte garant för kvalité. Finns olika sorters kvalité köttkvalité, ekosystem-tjänster etc. Restauranger upplever inte alltid jämnhet i leveranser av svenskt kött. Har man gäster behöver man ha en jämnhet - i kvalité, i vikt etc. Det importerade köttet finns i tillräckliga volymer med tillräckligt stora styckdetaljer och med jämnare kvalité. Offentligt kök samma svårighet. Sårbarhet - Omställning till ökad självförsörjningsgrad och mer fokus på lokala ekosystem behövs enligt deltagarna. Även om vi alltid kommer vara en del av en global marknad med allt vad det innebär. Mervärden - Värdet av de betande djurens ekosystemtjänster är gravt underanvänt i marknadsföringssyfte, har stor potential! Ursprungsmärkning och mer produktinformation behövs vad kommer köttet ifrån? Mjölkko? Tjur på spaltgolv? Det svenska systemet driver kostnader, men sparar också pengar i vissa avseenden t.ex. antibiotika. Det finns bra och hållbar animalieproduktion utomlands också, det ska vi inte sticka under stol med.

3 Hållbarhet Hållbarhet i tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbart. Det finns idag bra definitioner på vad hållbarhet är - Minimering av kemikalieanvändning, fossiloberoende, minskad klimatpåverkan m.m. Även sociala & ekonomiska aspekter viktiga! Livsmedelsverket nya kostråd ett steg i rätt riktning, mot en mer hållbar konsumtion de är unika i världen, vågade kostråd! Social hållbarhet vem nås av kostråd? Hälsoaspekt viktig! Stor ojämlikhet gällande hälsa. Många organisationer idag kommunicerar till en medålders medelklasskvinna i storstan, som oftast inte har problem. Många institutioner har en kommunikationsutmaning i och med detta! Maten kan utnyttas mer som en kulturbärare. Inte bara näringsvärden som behövs - viktigt med sociala aspekter kring maten, kan vara bra för ökat välmående och sammanhållning i samhället. Inom offentliga kök jobbar man allt mer aktivet med hållbarhetstänk, många har ambitiösa mål gällande ekologiskt och allt fler är intresserade av att försöka få in mer lokalproducerat. Mycket bättre grönskasätande idag i de offentliga köken tack vare salladsborden! Hållbarhet i de lokala eko-systemen behövs! De inhemska producenterna måste få drägliga förhållanden och möjlighet att klara sig det är en aspekt av fair trade-begreppet, vi måste betala för de svenska mervärdena som bonden skapar. Vi ska äta och producera mindre kött i världen totalt sett - men i VGR har vi bra förutsättningar för att bedriva en relativt hållbar produktion den måste bibehållas och stärkas. (Givetvis beroende på produktionsform den senaste forskningen måste ut till branschen). Vi ska inte bara ange ekologiskt som det enda hållbara alternativet, arbetet med det konventionella jordbruket lika viktigt. Så som eko-marknadsstandarden ser ut idag är det inte långsiktigt hållbart. Ofta ett glapp mellan arbetet med de miljömässiga frågorna och de ekonomiska aspekterna de sidorna måste närma sig varandra! Pratar ofta olika språk, men alla tre dimensioner hänger ihop! Hållbar konsumtion - Mognadsprocess, en generationsfråga. Medvetenheten ökar allt mer. När hållbarhet blir lika med ekonomisk lönsamhet blir det intressant för fler. Besöksnäring - Vi kan sälja Sverige som destination med mat som verktyg kan vi även marknadsföra Sverige som ett hållbart resealternativ? Viktigt med beslut uppifrån en gemensam vision! Men också viktigt att enskillda företag tar sitt ansvar. Göteborg & CO ett bra exempel: resturanger som vill synas på deras hemsida måste vara miljöcertifierade. I Stockholm finns nätverk för hållbara resturanger, ett initiativ som är på väg även till Göteborg! Social och ekonomisk hållbarhet kompetensförsörjning, vem tar över gården? Vem vill bli kock? Minskad sårbarhet - Hållbar matproduktion handlar också om att kunna bibehålla den inhemska produktionen vilket leder till minskad sårbarhet. Negativt att det inte längre finns beredskapsmål. Säsongsanpassad mat och svinn viktiga frågor. Kan vi göra hållbarhet till mer av en ekonomisk fråga kan det locka fler, exempelvis: Minskad storlek på tallriken - släng mindre = spara pengar!

4 Aktörer, makt & kunskap Konsumenten har begränsad makt kan inte ensamma lösa problemet, styrmedel behövs. Lägg inte all problemlösning på konsumenten. För att uppnå hållbarhet krävs modiga politiker och starka offentliga organisationer. Det behövs regeringar som vågar ta ansvar och se längre än till nästa mandatperiod. Tips på vidare läsning från deltagare: Myter om hållbar konsumtion. Fler överenskommelser mellan blockgränserna och i livsmedelsbranschen behövs för att skapa reell förändring. Fler överenskommelser på lokalt plan skulle kunna göras exempelvis mellan handlare. Medvetna konsumenter kan göra skillnad det visar de senaste årens omsvängning inte minst, men det är ett samspel media, politiken, offentliga aktörer etc måste driva på. Privatkonsumenten kan inte stå för hela förändringen, viktigt att offentliga kök går före i utvecklingen och visar vägen. Krävs många aktörer som lobbar! Antibiotikafrågan är ett exempel på en fråga som fler borde ha intresse av att driva - Läkare? Handeln? Media? AX Foundation arbetar just nu fram kriterier för inköpare = bra exempel. Är det möjligt med en branschöverenskommelse angående antibiotikafrågan? Handeln kunde enas om att stoppa import av den holländska gödkalven som behandlas med mycket antibiotika, så det går att göra igen. Hellre branschöverenskommelser och gemensamma kriterier än regleringar, det hämmar entreprenörskap. Marknaden kan inte själva lösa alla problem i vissa frågor krävs politiska spelregler och regleringar. Djärva förslag kan ibland främja marknaden. För att konsumenter ska kunna förändra - behöver de mer kunskap, hur vet jag att grädden är från Sverige eller Österrike? Märkinginsfrågan betydelsefull! Men även skolans roll i att utbilda konsumenter till goda kostvanor. Hem- och konsumentkunskap är idag det minsta ämnet på högstadiet borde integreras i all undervisning. Förhoppning finns om att det ämnet ska ta sig in allt mer i lärarprogrammen, förskolärar- & fritidspedagogsutbildningarna. Livsmedelsverket och alla olika offentliga förvaltningar har ett särskilt ansvar att sprida kunskap är en jämlikhetsfråga. Även forskare har ett ansvar att sprida kunskap. Alla har inte ens makt över sina egna matval, vi glömmer lätt det. Den makten ojämnt fördelad. Vissa har både resurser och kunskap. Många har både lite medel och lite kunskap, hur löser vi det? Matförsörjning är en global fråga! Globala frågor behöver globala överenskommelser. Svenska mervärden viktigt att värna! Finns risk för att mervärdena försvinner inom kort. Djurskydd hög ribba i Sverige genom lagstiftning. Det är en överenskommelse vi har och svenskar utmärker sig i den frågan och i att vi har stort förtroende för makthavare och bönder, varför inte utnyttja det mer? Se det som en konkurrensfördel, inte ett hinder?

5 Mat är en känslig fråga svår att reglera. Tobaksrökning gick att förbjuda till viss del, men för mat är det svårt med pekpinnar. Resurser och kunskap så att var och en känner att de har makt. Men även regleringar behövs! Tredje statsmakten - media är viktiga! Bra journalister kan göra underverk. Viktigt att sprida kunskap till journalister och andra budbärare. Går att kroka arm med fler intresseorganisationer.

6 Möjligheter och utmaningar Viktigt att inte bara sprida en eländesbild: Alla konsumenter går inte på pris, många politiker gör mycket för livsmedelssektorn, den offentliga sektorn driver den ekologiska boomen framåt etc. Generationsväxling, kompetensförsörjning, attraktionskraft: svårighet i hela branschen brist på rätt utbildad arbetskraft. Prioriterad fråga av hela livsmedelsbranschen kan ett livsmedelscollage bli verklighet i Västra Götaland? Västra Götalandsregionen jobbar med frågan. Mervärden uppskattas - inte bara en trend: Ursprung och Antibiotikafrågan kommer bli allt viktigare! Kulturlanskapet och ekosystemtjänster ett underutnyttjat mervärde! Ursprung - Utmaning i att spåra ursprung på sammansatta produkter. Inom offentliga kök efterfrågas bättre spårbarhet! Regelförenklingar behövs - Kan alla som vill jobba med livsmedel förstå regelverken, går det att förenkla och/eller förklara bättre? Kommunikationsutmaning både för bransch och myndigheter. Vi behöver gemensamma mål i branschen. Vision om att knyta ihop hela livsmedelskedjan! Vi har alla ett ansvar för att debatten om svensk mat förs på ett sakligt sätt. Vi måste tillsammans poängtera mervärden och vikten av den lokala ekologin och ekonomin på ett faktabaserat sätt. Behov av fortsatt dialog olika aktörer emellan. Ökad ömsesidig förståelse behövs, både för marknadens efterfrågan och för producenternas förutsättningar. Fler mötesplatser och mer dialog nödvändigt, det är när man möts branschöverskridande som det kan hända grejer! Slutord för dagens samtal: Ökad hållbarhet i livsmedelskedjan är möjligt, det är en konkurrensfördel. Vi kan bli världsledande! Göteborg, 10 september 2015