Ny väg in. Samlad kunskap om migrantens behov

Transkript

1 Ny väg in Samlad kunskap om migrantens behov 1 Ny väg in

2 Drömmen om ett bättre liv får människor att migrera Många människor drömmer om ett bättre liv och drivkraften att skaffa det är ofta stark. Det innebär att de kan vara beredda att betala ett högt pris för att skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men migrantens drivkrafter och behov är individuella. Alla människor har sina skäl att migrera och gör val utifrån sin egen situation. Fakta om Ny väg in: Ny väg in har pågått fram till juni Projektet har bedrivits av Migrationsverket tillsammans med Arbetsförmedlingen och den oberoende tankesmedjan Global Utmaning. Projektet medfinansierades av Europeiska integrationsfonden. Migrationsverket är den myndighet som utfärdar tillstånd för människor utanför EU att leva och bo i Sverige och är därmed en viktig länk i kedjan att möjliggöra människors drömmar om ett bättre liv. I vissa fall är behovet av skydd så starkt att asyl är det självklara alternativet, i andra fall kan det vara bättre för personen att komma till Sverige genom arbete. Migrationsverket kan och ska inte styra hur människor väljer att migrera till Sverige, men de kan genom korrekt och riktad information ge migranten förutsättningar att göra väl avvägda val. För att skapa en bättre förståelse för vilka behov och drivkrafter som påverkar migrantens beslut om migrationssväg startade projektet Ny väg in under hösten Projektet som medfinansieras av Europeiska integrationsfonden, är ett samarbete mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och den fristående tankesmedjan Global Utmaning. Under de två år som projektet pågått har det skapat ökad insikt om hur människor skaffar information inför sitt beslut att migrera. Det har gjorts genom att sammanställa en översikt av den forskning som bedrivits inom området och genom att intervjua 45 irakiska migranter om deras situation och om hur de har resonerat inför sin resa till Sverige. Inom projektet har vi också samlat in en sammanställd bild som beskriver hur arbetsgivarna ser på möjligheten att rekrytera från tredjeland och hur de ser på lagstiftningens möjligheter och utmaningar. Genom vår kunskap hoppas vi ge Sveriges lagstiftare, myndigheter och organisationer bättre möjligheter att möta migranternas behov av korrekt information om sina valmöjligheter och ett bra bemötande.

3 Innehåll 2 Drömmen om ett bättre liv får människor att migrera 4 Samtal om framtidens migration i askmolnets skugga: Så startade projektet 6 Kunskap genom forskning 8 Vi vill ge underlag för kloka beslut 9 Arbetskraftsinvandring ur arbetsgivarens perspektiv 3 Ny väg in 11 Den internationella arenan 12 7 punkter för förbättring 13 Vad kan vi lära av Ny väg in? 14 Att lyssna på migranten som kund hjälper oss att gå från kontroll till service 15 Projektaktiviteter Produktion Migrationsverket Omslagsbild Foto: Migrationsverket Tryck Elanders

4 Foto: Mostphotos

5 Samtal om framtidens migration i askmolnets skugga: Så startade projektet I juni 2010 stannade all flygtrafik över Europa på grund av ett askmoln som orsakats av ett vulkanutbrott på Island. Det resulterade i att många svenskar som var ute i Europa hade svårt att ta sig hem. Många av dem tog sig till Bryssel för att därifrån transporteras vidare till Stockholm med hjälp av chartrade bussar. Två av resenärerna var Monika Wendleby, verksamhetschef för Europeiskt och internationellt samarbete på Migrationsverket, och Jan O Karlsson, tidigare migrationsminister och medordförande för den Global Kommissionen för Internationell Migration. Under den långa bussresan hem till Stockholm gavs tid för långa samtal. Monika och Jan började prata om framtidens migration och det faktum att Sverige står inför en demografisk utmaning med en åldrande befolkning som inte kommer att kunna producera den välfärd vi har vant oss vid. Sverige har därför, sedan 2008, en av världens mest liberala arbetskraftsinvandringslagar som utgår från arbetsgivarens behov att anställa och arbetstagarens vilja att bo och arbeta i Sverige. Men hur känd är den här möjligheten för migranten som börjar sin resa på väg mot ett bättre liv? Många migranter känner bara till möjligheten att söka asyl för att komma till Sverige, berättar Jan O Karlsson. Det är viktigt att värna rätten till asyl. Men en ansökan om asyl ska lämnas i Sverige, och migranter måste ofta vända sig till flyktingsmugglare och kriminella nätverk för att få hjälp att resa in i Sverige. Om de hade vetat att de hade kunnat ta sig till Sverige på lagligt sätt genom att söka arbetstillstånd från hemlandet, hade de kanske valt den vägen istället. Under sina samtal såg Monika och Jan att det fanns ett stort behov av att gå till botten med varför människor söker sig till Sverige och vad de har för kunskaper när de gör det. Samtalen i askmolnets skugga lade grunden till det samarbete som senare tog sin början i projektet Ny väg in. Migrationsverket arbetar sedan 2010 enligt leanfilosofin. Det innebär att verksamhetens utformning utgår från principerna respekt för människan och ständiga förbättringar och att vi arbetar kontinuerligt för att hitta lösningar som gör våra processer smidigare och effektivare. För att säkerställa att vi prioriterar rätt behöver vi öka kunskapen om migrantens drivkrafter och motiv. Vi behöver också lyssna på våra kunder för att möta deras behov av guidning i kommunikation och service. Det är därför Ny väg in ligger så rätt i tiden, avslutar Monika Wendleby. 5 Ny väg in Monika Wendleby Verksamhetschef för Europeiskt och internationellt samarbete Foto: Göran Billeson Jan O Karlsson Tidigare migrationsminister och medordförande för den Global Kommissionen för Internationell Migration Foto: Global utmaning

6 Kunskap genom forskning Intervjuerna har gett oss en djupare förståelse av migranters drivkrafter Projektet Ny väg in startade i oktober För att avgränsa projektet geografiskt valde vi att fokusera på migrationen mellan Sverige och Irak. Anledningen var bland annat att det finns en etablerad irakisk befolkning i Sverige och att det redan fanns en hel del forskning att utgå ifrån. Under hösten 2011 påbörjade Global Utmaning arbetet med forskningsöversikten, en sammanställning av tidigare studier kring varför människor väljer att lämna sitt land. Forskningsöversikten användes som bas för seminariet Ny väg in leder arbetskraftsinvandring till bättre integration? som hölls under Almedalsveckan i Visby Forskningsöversikten och det som framkommit under seminariet användes också som underlag för den intervjustudie som blev nästa steg i projektet, där 45 irakiska migranter berättar om sina resor från Irak och in i det svenska samhället. Intervjuerna har gett oss en djupare förståelse av migranters drivkrafter och deras metoder för att ta sig in i Sverige och det svenska samhället, berättar Veronica Nordlund som är forskningssamordnare på Global Utmaning. Vi har kunnat visa upp en mångfacetterad bild av livet som arbetskraftsinvandrare i Sverige. Vi har mött personer som Nadir som snabbt avancerat på sin arbetsplats och lärt sig svenska på jobbet. Och personer som George som nästan aldrig kommer i kontakt med svenskar i sitt jobb och som ständigt oroar sig för att tvingas återvända till Irak om hans arbetstillstånd inte förlängs. Under hela projekttiden har de resultat och slutsatser som forskningen visat på stämts av med olika personer som finns nära migranten: frivilligorganisationer, diasporaorganisationer,

7 7 Ny väg in företrädare för arbetsmarknadens parter, men också mot anställda inom Migrationsverket och andra myndigheter. Vi såg att vi behövde komplettera intervjuerna med migranter från Irak med information och synpunkter från migranter som kommit till Sverige från andra länder, berättar projektledare Anna Sjöberg. Därför genomförde vi en webbenkät på Migrationsverkets webbplats under våren Under våren 2013 genomförde Arbetsförmedlingen en enkätundersökning kring svenska arbetsgivares inställning till utlandsrekrytering. Att få med arbetsgivarperspektivet i projektet har varit viktigt, säger Linda Pärlemo som är utredare på arbetsförmedlingen. En ny väg in till Sverige, via arbetskraftsinvandringen, förutsätter att det finns arbetsgivare som har behov och möjlighet att rekrytera att rekrytera från länder utanför EU/EES. Text: Jonna Huddén I undersökningen ställdes frågor om hur migranten fått information om Sverige och möjligheten att söka arbetstillstånd. Därmed fick vi en bra bas för de rekommendationer som vi i maj 2013 lämnade över till Migrationsverkets ledning: Sju punkter för förbättring en handlingsplan från projekt Ny väg in. I december anordnade Migrationsverket en konferens inom GDISC* som är ett Europeiskt nätverk för migrationsmyndigheter. Projektet Ny väg in presenterades och diskuterades på konferensen, och projektets resultat spreds på så sätt till migrationstjänstemän i elva länder i Europa. Projektets sammantagna resultat kommer att presenteras vid en slutkonferens i juni 2013 i Stockholm. Läs mer om Ny väg in: Illustration: Lina Larsson Ny väg in: forskningsstudie om migrationskanaler Den nya vägen in ett migrantperspektiv Arbetsgivarenkäten Sju punkter för förbättring en handlingsplan från projekt Ny väg in * General Directors Immigration Services Conference

8 Vi vill ge underlag för kloka beslut Lisa Pelling är programchef för migration och integration på den oberoende tankesmedjan Global Utmaning och har varit projektets forskningsledare. Vi vill ge ett underlag för kloka beslut säger hon om Global Utmanings roll i Ny väg in. Global Utmanings bidrag till projektet har varit att sammanställa relevant kunskap i en forskningsstudie och att genomföra intervjuer med arbetskraftsinvandrare och andra nyanlända från Irak. Global Utmaning har också deltagit i de två resor som har gjorts inom projektet till Kurdistanregionen i Irak. A r arbetskraftsinvandring idag ett realistiskt alternativ utifra n den grupp ni intervjuat i projektet? Ja, på många sätt. Visserligen har vi inte stött på några svenska arbetsgivare som rekryterar på plats i Irak men det finns många människor i Irak som har band till Sverige. Det bor människor i Sverige som är födda i Irak: det geografiska avståndet mellan Sverige och Irak är stort men mänskligt sett är våra länder grannländer. Det gör att många irakier har en släkting, vän eller bekant här. Tillgång till den typen av nätverk är ofta avgörande för att någon ska kunna hitta fram till en arbetsgivare i Sverige. Vilka policyförändringar skulle ni rekommendera för att underlätta för den här gruppen? Den bild vi fått från intervjuerna av hur de nya reglerna för arbetskraftsinvandring fungerar är mångfacetterad. Vi har mött vittnesmål om utsatthet och utnyttjande men också berättelser om människor som på kort tid lyckats skapa ett bra liv i Sverige. Den svenska lagstiftningen är öppnare än lagstiftningen i många andra länder vilket innebär stora fördelar. De nackdelar som våra studier har visat är att lagstiftningen är bra på att ta tillvara arbetsgivarnas intressen, men arbetstagarna skulle behöva ett bättre skydd mot utnyttjande. Det är till

9 möjligheten att få permanent uppehållstillstånd är avgörande för en lyckad integration exempel orimligt att arbetskraftsinvandrare inte kan lita på att de villkor som anges i arbetserbjudandet verkligen gäller när de kommit till Sverige. Finns det andra aktörer som borde ha en större roll i processen? Många av dem vi intervjuade hade betalat stora summor för att få hjälp av förmedlare att ta sig till Sverige. En del av agenterna är oseriösa och tar hutlöst mycket betalt för information som finns tillgänglig på Migrationsverkets hemsida, eller är felaktig. Det finns ett stort behov av seriösa aktörer i den här branschen. Det skulle också vara intressant att undersöka möjligheten att införa någon form av arbetssökarvisum. Möjlighet att söka kontakt med arbetsgivare på plats i Sverige skulle minska arbetskraftsinvandrarnas beroende av förmedlare och agenter. Migranter tvingas ibland skuldsätta sig för att kunna betala en förmedlare och de som är skuldsatta har sämre förutsättningar att förhandla sig till rimliga villkor och löner. När det gäller arbetskraftsinvandrare från Irak är de begränsade av att det inte går att söka arbetstillstånd på ambassaden i Bagdad eller på ambassadens sektionskontor i den kurdiska huvudstaden Erbil. När vi var där i maj 2013 berättade det tyska konsulatet i Erbil att de utfärdar flera tusen visum om året. Borde det inte vara möjligt för Sverige att följa deras exempel? Hur ga r Global Utmaning vidare utifra n resultatet i Ny väg in? Vi kommer att fortsätta följa frågor som rör arbetskraftsinvandring till Sverige. Ett mål med projektet var att undersöka kopplingen mellan olika migrationssätt och integration i Sverige. Vi konstaterar i vår kunskapsöversikt att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd är avgörande för en lyckad integration. När vi gjorde en uppföljning av den första generationen arbetskraftsinvandrare, som kommit enligt de nya regler som infördes 2008, visade det sig att väldigt få klarade av att förlänga sina arbetstillstånd. Det ska bli spännande att se om det förändras över tid. Det vore även intressant att få perspektiv på de resultat vi har kommit fram till i vår fallstudie av arbetskraftsinvandring från Irak genom att genomföra undersökningen i en annan region i världen. Migration från Irak till Sverige är speciell. Många hittar fram till en arbetsgivare i Sverige med hjälp av irakiska landsmän som redan bor i Sverige. Irakmigrationen präglas också av våld och osäkerhet. Ingen av våra intervjupersoner hade ekonomiska motiv till att migrera, utan hot mot deras egen eller familjens säkerhet var den främsta orsaken till deras val att lämna Irak. Tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har Global Utmaning tagit fram ett nytt projektförslag till Integrationsfonden som handlar om att undersöka arbetskraftsinvandring till Sverige från Nordafrika. Migrationen från Nordafrika till Sverige har hittills varit mycket begränsad vilket innebär att de arbetskraftsinvandrare som kommer från regionen sällan känner någon i Sverige. Till skillnad från Irak har de som migrerat från Nordafrika dessutom sällan skyddsskäl. Vilket innebär att de förmodligen har de andra behov av information och service från svenska myndigheter än migranter från Irak. Text: Lisa Pelling Foto: Veronica Nordlund 9 Ny väg in

10 Arbetskraftsinvandring ur arbetsgivarens perspektiv Linda Pärlemo arbetar som arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har deltagit som projektpartner i Ny väg in för att fördjupa kunskapen om hur arbetskraftsinvandringen svarar mot arbetsgivarnas behov av rekrytering från utlandet. Text: Linda Pärlemo Foto: Arbetsförmedlingen Fungerar arbetskraftsinvandringen idag som ett sätt att fylla bristerna pa den svenska arbetsmarknaden? Nej, inte i särskilt stor utsträckning. Trots att det regelverksmässigt finns få begränsningar vet vi sedan tidigare undersökningar att det är få arbetsgivare som rekryterar utomlands för att lösa bristen på arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen till Sverige ligger fortfarande på en låg nivå och ser ut att vara mer temporär till sin karaktär inom yrken med betydande brist som dataspecialister, civilingenjörer och ingenjörer. Varför används inte möjligheten till rekrytering fra n tredjeland i större utsträckning? Resultaten från enkätundersökningen visar att språkbarriären helt klart är den främsta anledningen till att inte fler arbetsgivare rekryterar utomlands. Arbetsgivarna anser helt enkelt att utländska kandidater saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Andra anledningar är att arbetsgivarna finner det svårt att värdera kvalifikationer och färdigheter förvärvade utomlands och att komma i kontakt med potentiella kandidater. Resultaten bekräftar Arbetsförmedlingens tidigare framlagda teorier om matchningsproblem vid rekrytering från tredjeland. Att rekryteringsprocessen är för komplicerad och tidskrävande lyfts också fram som ytterligare en anledning. Vad behövs för att underlätta rekrytering fra n tredjeland? Språkfrågan är uppenbart viktig. Det måste finnas möjligheter till språkinlärning både före och efter ankomst. Vissa arbetsgivare tar själva ansvaret för språkutbildning, men det är långt ifrån alla som har de förutsättningarna. En annan viktig parameter är att hitta sätt att överbrygga arbetsgivarnas osäkerhet kring färdigheter och kvalifikationer förvärvade utomlands. Det kan gälla allt, från att bedömning av utländsk utbildning kommer in tidigt i processen, till att bistå med kontaktytor mellan arbetsgivare och potentiella kandidater. Det senare erbjuds redan inom EU via Eures (det europeiska nätverket av offentliga arbetsförmedlingar). Jag tycker att Arbetsförmedlingen bör utreda om inte den servicen på sikt även borde utvidgas mot tredjeland. Ytterligare åtgärder för att underlätta rekryteringen från tredjeland är att se över tillståndsgivningsprocessen så att den underlättas och tiden till beslut kortas. Det här hamnade högst på önskelistan bland de arbetsgivare i vår undersökning som rekryterat (eller påbörjat rekrytering) från tredjeland under det gångna året.

11 Text: Anna Sjöberg Foto: Global utmaning och Migrationsverket Den internationella arenan En del av projekt Ny väg in har fokuserat på att berätta om projektets slutsatser på en internationell arena. Dels genom resor till norra Irak och dels genom möten med andra migrationsmyndigheter inom EU. Vi ser att många europeiska migrationsmyndigheter har identifierat arbetskraftsinvandring som en framtidsfråga, berättar Monika Wendleby, verksamhetschef för Europeiskt och internationellt samarbete på Migrationsverket. Många länder är långt ifrån att ha en så generös och flexibel politik för arbetskraftsinvandring som Sverige har. Genom att diskutera resultaten från forskningen inom Ny väg in med våra systermyndigheter, hoppas vi så frön till hur vi som myndigheter kan bemöta den framtida migrationen till Europa på ett positivt och öppnare sätt. Ökad kunskap och förståelse för migranter kan också bidra till att förbättra myndigheternas arbete. Men vi har också mycket att lära av andra EUländer, fortsätter Monika. Många av dem är mer aktivt närvarande i migranternas ursprungsländer och arbetar med mer riktade informationskanaler, till exempel genom att berätta om hinder och möjligheter till migration i sociala medier och tv-program. På så sätt kan de myndigheterna möta blivande migranter i ett tidigt skede. Det här tar jag med mig i den utredning som pågår nu om hur det internationella arbetet ska organiseras inom Migrationsverket. För att få en bättre bild av migranternas hemland och deras kunskaper kring olika möjligheter att migrera till Sverige, arrangerades två resor till Kurdistanregionen i norra Irak inom ramen för projektet. Syftet med resorna var även att informera om möjligheten till arbetskraftsinvandring och få en bild av vilka praktiska hinder som fanns. Vi har fått bekräftat att kännedomen om möjligheten till arbetskraftsinvandring är låg, berättar projektledare Anna Sjöberg. De som har hört talas om möjligheten har ofta fått felaktig eller bristfällig information. Trots att reglerna har funnits i fyra år hade flertalet av de personer vi pratade med, även personer som arbetar aktivt med migrationsfrågor, aldrig hört talas om Sveriges liberala arbetskraftsinvandring innan vårt besök. Resultaten av resorna visade ett tydligt behov av ökade möjligheter till rörlighet, fortsätter Anna Sjöberg. De flesta vi träffade var positiva till möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige samtidigt som de såg en risk med att regionerna dräneras på kompetens. Å andra sidan betonade många hur viktigt det är för framförallt ungdomar, att få möjlighet att arbeta utomlands för att skaffa nya kunskaper och färdigheter som inte finns i regionen. 11 Ny väg in

12 7Punkter för förbättring Under våren 2013 överlämnade projektet en handlingsplan till Migrationsverkets ledning. Handlingsplanen sammanfattar förbättringsåtgärder som migranterna uttryckt behov av i undersökningarna. 71. JAG behöver få hjälp att välja rätt väg in till Sverige Det är viktigt att migranten kan välja rätt väg in till Sverige från början det vill säga det spår där de har störst chans att få uppehållstillstånd. För att säkerställa det måste Migrationsverket arbeta mer proaktivt med information till migranten innan de lämnat sitt hemland. 2. JAG behöver KOrrekt infor MATION från dem JAG möter på min väg till Sverige. Det florerar mycket falsk information om uppehållstillstånd. Därför är det viktigt för Migrationsverket att ta reda på mer om den verksamhet som bedrivs av mäklare, agenter och advokater och som förser migranten med information längs vägen. Ny väg in visar att den information som finns på Migrationsverkets webbplats inte når ut tillräckligt bra. För att säkerställa att informationen når migranten behöver Migrationsverket arbeta för att hitta flera kommunikationskanaler som når migranten i ursprungslandet. 3. JAG behöver information och guidning under och inför min ansökan. Migrationsverket behöver utveckla sin webbplats så att informationen blir mer tillgänglig och sökbar för personer i andra länder och med andra modersmål än svenska. Ambitionen att öka andelen webbansökningar behöver utgå från migrantens drivkrafter och behov för att hitta relevanta morötter för den som ansöker. 4. DET är viktigt för mig att möta KOMPETENTA TJänstemän som kan ge mig information om processen utifrån mina BEHOV. Migranten behöver möta ett samstämmigt Migrationsverk som kan ge svar på frågor kring hela migrantprocessen. Det kräver att medarbetararna är välinformerade om processen inom alla tillståndsgrunder och att de arbetar i processer som utgår från kundens behov. 5. När JAG BESöker era LOKALEr har ni möjlighet ATT vägleda mig och förse mig med KOrrekt information. Många migranter och deras stödpersoner besöker Migrationsverkets lokaler: ett gyllene tillfälle att förse dem med korrekt information om hur ansökningsprocessen går till och hur de kan gå tillväga för att få tillgång till ytterligare information. Genom informationsskärmar med filmer, informationsterminaler och utökad personlig service kan Migrationsverket i högre grad se till att de når fram till kunden. 6. Eftersom JAG vill förstå processen och VAD som händer med MITT ärende behöver ni arbeta med standardiserad handläggning. Vi hoppas att de kundinsikter som kommit fram inom projektet kan bidra med information och idéer i den översyn av arbetstillståndsprocessen som pågår. I våra undersökningar och samtal har vi särskilt blivit uppmärksammade på att vi behöver underlätta ansökningsförfarandet kring tillstånd för egenföretagare. 7. Migrationsverket behöver öka KUNSKAPEN och närvaron i MITT HEMLAND eftersom min resa börjar där. Genom att utveckla den internationella verksamheten och etablera strategiska samarbeten och partnerskap kan Migrationsverket underlätta sina processer. Vi kan också bli mer globalt aktiva för att kunna ge och ta emot förstahandsinformation.

13 Patrik Peter Kommunikationschef, Migrationsverket Vad kan vi lära av ny väg in? Det är viktigt att se hur betydelsefullt det är att lyssna mer på migranter för att lära sig hur de skaffar information. Och för att ta reda på vilken typ av information de själva säger att de behöver för att arbetskraftsinvandring ska fungera som en ny väg in till Sverige. Vad behöver förändras i Migrationsverkets arbete utifra n den kunskap som projektet presenterat? Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla Migrationsverkets kommunikation utifrån de sökandes perspektiv. Migrationsverkets hemsida spelar en stor roll för att sprida information till människor som vill skapa sig en ny tillvaro i Sverige. Men många migranter förlitar sig istället på information från sitt sociala nätverk som riskerar att vara inaktuell eller felaktig. Vi behöver hitta sätt att nå dem som inte söker sig till våra huvudsakliga informationskanaler, till exempel vår webbplats. Vilka av de förändringar vi har föreslagit fra n projektet vill du börja med? Studien har bland annat visat att vi behöver bli bättre på att genom migranternas sociala nätverk, sprida kunskap om möjligheterna att komma till Sverige för att arbeta. Det kan vi göra genom att översätta information om hur man söker arbetstillstånd till fler språk och göra vår hemsida mer lättillgänglig och lättförståelig. Men också genom att fördjupa samarbeten med andra myndigheter när det gäller att sprida information. Kanske behöver vi även öka vår närvaro ute i världen för att nå ut på ett bättre sätt till exempel genom att använda sociala medier för att nå migranter som vill arbeta i Sverige. Men vi behöver också fortsätta vårt arbete med att underlätta för migranter ett söka tillstånd elektroniskt. 13 Ny väg in Gun Berglund Verksamhetschef för besök, bosättning, medborgarskap, Migrationsverket. Det är viktigt att vi som myndighet lyssnar på migranten och skaffar kunskap om deras drivkrafter och behov för att förbättra vår service och utveckla våra processer. Vad behöver förändras i Migrationsverkets arbete utifra n den kunskap som projektet presenterat? Vi behöver fortsätta arbetet med standardiserad handläggning och bättre kommunikation med sökande. Vilken är den viktigaste framtidsfra gan inom omra det som handlägger arbetstillsta nd i Sverige? Det är viktigt att komma ihåg att det finns väldigt starka drivkrafter bakom migrationen som vi inte alltid rår på. Det kan leda till att människor hamnar i utsatta situationer i förhållande till sina arbetsgivare och mellanhänder på vägen. Vad vi kan göra är att förbättra de processer vi äger, handläggning och kommunikation för att ge människor en så god möjlighet vi kan till att göra väl förberedda val. Arbetskraftsinvandring är en stor möjlighet både för samhälle och för individ det måste vi ta vara på. Vilka av de förändringar vi föreslagit fra n projektet vill du börja med? Vi vill fortsätta förbättringsarbetet inom handläggningen av arbetstillstånd ur ett systemperspektiv med kunden i fokus. Det är viktigt att förstå att processen startar i migrantens hemland och att vi därför behöver skapa en samsyn inom myndigheten. Det är också viktigt att vi inte sorterar in människor utifrån våra tillståndsgrunder utan är flexibla i vårt arbetssätt. Foto: Tomislav Stjepić

14 ATT lyssna på migranten som KUND hjälper oss ATT gå från kontroll till service Ett av projektets syften har varit att ge Migrationsverkets ledning underlag för att fatta kloka beslut om förändringar i service, kommunikation och processer utifrån migrantens drivkrafter och behov. När projektet tar slut vill vi säkerställa att våra slutsatser tas emot och används. Vi satte oss därför ner med Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson för att få hans syn på projektet. Ny väg in är ett väldigt intressant projekt eftersom en av Migrationsverkets största utmaningar är att fortsätta utveckla förmågan att tillsammans med andra aktörer ta tillvara migrationens möjligheter för att utveckla kundperspektivet i förhållande till migranterna. Vi behöver utifrån den demografiska utmaning som vi i Sverige står inför öka attraktiviteten för dem som väljer att komma till oss. För oss som myndighet handlar det om att ytterligare förstärka vårt kundperspektiv, så att vi blir en mer serviceinriktade och utgå från migrantens behov. För att ändra perspektiv behöver vi lyssna mer på migranterna så att vi förstår de mönster som skapas i migrationen till Sverige. Jag ser Ny väg in som ett viktigt första steg mot ökad kunskap, fortsätter Anders Danielsson. Vad tycker du behöver förändras i Migrationsverkets arbete utifra n den kunskap som projektet har genererat? Helhetssynen på migration och integration är viktig. Vi behöver utveckla vår samverkan med andra för att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem som söker sig till Sverige att komma in i samhället och bidra med sin kunskap och sina erfarenheter. Vilka av de förändringar vi har föreslagit fra n projektet vill du börja med? Formerna för informationsspridning är kanske det som ligger närmast tillhands. Där kan vi helt klart ta ytterligare steg utifrån projektets slutsatser. Sedan behöver vi också se över hur vi kan fortsätta att utveckla vår hantering av arbetstillstånd för att underlätta rörlighet och värna om migranternas trygghet. Foto: Tomislav Stjepić

15 Projektaktiviteter Oktober 2011 Projekt Ny väg in startar Januari 2013 Studieresa till Irak Mars 2012 Uppstart med den externa referensgruppen April 2011 Genomgång av de irakiska AT-ärenden som beviljades 2011 Maj 2012 Ny väg in: Forskningsstudie om migrationskanaler Global Utmaning Juli 2012 Seminarium i Almedalen Ny väg in leder arbetskraftsinvandring till bättre integration? September 2012 Studie om cirkulär migration i ett internationellt perspektiv Oktober 2012 Intervjustudie Den nya vägen in ett migrantperspektiv Global Utmaning Mars 2013 Webbenkät till besökare på Migrationsverkets webbplats om hur de skaffar information om Sverige och migrationskanaler Maj 2013 Handlingsplanen sju punkter till förbättring lämnas till Migrationsverkets ledningsgrupp Maj 2013 Studieresa till Irak Juni 2013 Enkätundersökning Enkätundersökning bland arbetsgivare rörande utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring Juni 2013 Slutkonferens och slutrapport Juni 2013 Ramböll sammanställer sin utvärdering av projektet 15 Ny väg in November 2012 Spridningsseminarium som presenterade intervjustudien December 2012 GDISC-konferens* * General Directors Immigration Services Conference

16