Slutrapport Ansvarsfull tobakshantering i Lerum Projekttid

Transkript

1 Slutrapport Ansvarsfull tobakshantering i Lerum Projekttid Annacarin Hallberg Januari 2011

2 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Beskrivning av projektet Bakgrund, syfte och mål Målgrupp och samarbetspartner Organisatorisk förankring Arbetsmetoder och teori Finansiering Planerade aktiviteter Genomförande och Resultat Referensgruppen Provköp JO-beslut provköp Tillsynsbesök och utskick Politiker Drogvaneundersökning Kompetensutveckling för handläggaren Handlingsplan Pressmeddelande Kampanj Diskussion och slutsatser 15 5 Referenser 16 3

4 4

5 1 Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag av regeringen att genomföra särskilda åtgärder inom det tobaksförebyggande arbetet under åren Lerums kommun beviljades medel för ett samverkansprojekt kallat " Ansvarsfull tobakshantering i Lerums kommun". Syftet med projektet var att minska tillgängligheten av tobaksvaror till minderåriga. Vi ville utveckla metoder i samverkan med olika aktörer. Projektet genomfördes under med inriktningar inom tillgänglighetsbegränsning, informationsinsatser samt attitydpåverkan. Resultat blev att flera aktiviteter genomfördes. En referensgrupp bildades med representanter från butikerna, polisen och kommunen. Gruppen träffades sju gånger och bidrog med synpunkter. Det genomfördes intensifierat provköp av tobak under 2009 genom att alla butiker fick tre besök var under året. Totalt begärdes legitimation i 79 % av inköpen. Sämst resultat hade bensinstationerna. Alla butiker fick minst ett tillsynsbesök varje år av alkoholhandläggaren. Nya foldrar samt olika utskick distribuerades till butikerna. Kontakten med massmedia ökades. Det skickades ut fem pressmeddelanden med resultat att tio artiklar förekom i pressen samt på kommunens hemsida och kommunalrådets flygpost. Politikerna fick information och antog nya Riktlinjer för tillsyn över tobaksförsäljning under En kampanj genomfördes över hela kommunen under tio dagar 2010 med innehållet att alla vuxna har ett ansvar för att inte medverka till att minderåriga nyttjar tobak eller andra droger. Det är schysst att inte langa. Foldrar, skyltar och knappar delades ut till alla butiker, foldrar och knappar delades även ut till medborgare, politiker, föreningsledare med flera. Slutsatsen efter genomfört projekt är att alla aktiviteter blir mer effektfulla om de är en del av en fungerande helhet. Arbetet bör ske brett och långsiktigt och involvera många aktörer och på olika nivåer. 5

6 2 Beskrivning av projektet 2.1 Bakgrund, syfte och mål Tobakslagen är en skyddslagstiftning. Ju tidigare i livet man börjar använda tobak, desto större är risken både att bli starkt beroende och att drabbas av sjukdom senare i livet. Att förhindra att barn och ungdomar hamnar i tobaksberoende är ett av tobakslagens viktigaste syften. Kommunerna i Västra Götaland har under flera år i samarbete med Länsstyrelsen drivit ett program som syftar till att stoppa försäljningen av tobak och folköl till minderåriga. Detta program heter Visa Leg! och startades Lerums kommun har sedan 2003 varit ansluten till programmet. Den grundläggande tanken med programmet är att hjälpa handeln att bli bättre på att kontrollera legitimationen på unga kunder och därmed också hjälpa butikerna att följa lagstiftningen. Det kan ofta vara svårt att avgöra om en person är exempelvis 16 eller 20 år vilket gör att minderåriga ibland lyckas köpa folköl och tobak i handeln av misstag. Målet ska vara att kontrollera legitimation på alla kunder som bedöms vara under 25 år. Samarbetet formaliseras genom att kommunen erbjuder varje butik att underteckna en förbindelse där skärpt legitimationskontroll är det mest framträdande inslaget. Kommunen har sedan 2006 använt ett fristående företag som två gånger per år gjorde anonyma provköp för att se om butikerna levde upp till programmets huvudidé. Det är ca 30 butiker som säljer tobak i kommunen. Det gjordes 2007 två provköp på alla butiker, av dessa 58 mätningar i kommunen blev resultatet att 69 % andel legitimationskontroller gjordes. Resultatet året därefter blev inte lika bra. Det gjordes då 43 mätningar och andel legitimationskontroller blev 35 %. Statens folkhälsoinstitut (FHI) fick i oktober 2008 regeringens uppdrag att under genomföra en nationell satsning mot tobak, det så kallade Nationella tobaksuppdraget. Möjligheten att utveckla tillsynsarbetet med hjälp av projektmedel gjorde att intresseanmälan skickades till FHI från kommunen. Lerums kommun beviljades i slutet av december 2008 ekonomiskt stöd av FHI till ett projekt benämnt Ansvarsfull tobakshantering i Lerums kommun. Projekttiden var Projektledare var alkoholhandläggaren som skulle arbeta 20 % med detta. Projektet beskrevs som ett förebyggande arbete mot tobaksbruk för ungdomar under 18 år genom att stärka de insatser som begränsar tillgängligheten av tobak i Lerums kommun. Syftet var att minska tillgängligheten av tobaksvaror genom att utveckla metoder och bygga upp strukturer för tillsynsarbetet i samverkan med olika aktörer. Det övergripande målet var att förhindra försäljning av tobak till ungdomar under 18 år. Kommunen ville arbeta konkret med butikerna men även med informationsinsatser på olika nivåer. Genom projektet prioriterades detta arbete. Vår frågeställning var om fler köpare under 25 år får visa legitimation vid inköp av tobaksvara efter genomfört projekt. 2.2 Målgrupp och samarbetspartner Målgruppen var primärt handlarna med försäljning av tobaksvaror. För att metodutveckla tillsynsverksamheten ville kommunen engagera de lokala handlarna mer konkret men även involvera flera lokala aktörer och bredda arenan för diskussioner. Valet blev att bilda en referensgrupp med representanter från näringslivet, kommunen och polismyndigheten. 6

7 Det fanns även idéer att utveckla en lokal mobilisering genom exempelvis annonser/artiklar/kampanj. Tanken var att ge moraliskt stöd till handlarna och att det är viktigt att lokalsamhället, särskilt föräldrarna, känner till vilka regler som gäller. Omvärlden ska veta att handlarna ska begära leg! 2.3 Organisatorisk förankring Hur den politiska organisationen är organiserad har stor betydelse för den politik som bedrivs. Karlsson 1 för fram att ju mer specialiserat ett politiskt organ är desto större är sannolikheten för att man ser sig som företrädare för ett sektorsintresse. Det är mer sannolikt att ett näringslivsorgan som arbetar helt åtskilt från socialpolitiska dito blundar för de allmänpreventiva aspekterna och ser som sin uppgift att endast främja kommunens ekonomiska situation. Andra faktorer kan vara hur kommunen organiserar det strukturellt och praktiskt med tanke på arbetstid, krav för tjänsten, lön etc. Lerum kommun har ca invånare och tillhör Västra Götalands län. Lerum är en förortskommun till Göteborg. I Lerums kommun är kommunstyrelsen ensam driftsnämnd med ansvar för hela förvaltningen. I kommunen finns tre myndighetsnämnder; individnämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt överförmyndarnämnden. Tillsyn enligt tobakslagen är i Lerums kommun uppdelad på två nämnder. Ansvaret för tillsyn av tobaksförsäljning ligger hos individnämnden och övrig tillsyn enligt tobakslagen till exempel rökfria områden och lokaler ligger under miljö- och byggnadsnämnden. Tillsyn av tobaksförsäljning sker av alkoholhandläggaren på sektor individ- och familjeomsorg. Lerums kommun har sedan januari 2007 rökfri arbetstid. 2.4 Arbetsmetoder och teori Handel med tobak är sedan 1960-talet en så kallad fri näring, vilket innebär att i princip alla näringsidkare kan sälja tobak. Tobaksvaror har också blivit en av de mest lättillgängliga produkterna i samhället och säljs inte enbart i tobaksaffärer utan även på många olika försäljningsställen som livsmedelsbutiker, kiosker, bensinstationer, restauranger, gatukök. Ungdomar under 18 år får i huvudsak tag på tobak på två sätt, dels genom att bjudas av annan, vanligen en kamrat, dels genom att själv köpa tobaken i kiosk eller tobaksaffär eller annat liknande mindre försäljningsställe. I tobakslagen infördes 1997 ett förbud mot att sälja eller lämna ut tobaksvaror i näringsverksamhet till den som inte ha fyllt 18 år. Kommunen fick då ansvaret för den omedelbara tillsynen över att åldersgränsen följs. Polismyndigheten fick under 2010 även tillsynsansvar över bestämmelserna om handel i tobakslagen. Huvudsyftet med tillsyn är att skapa följsamhet mot de politiska mål som finns i lagar, förordningar och föreskrifter. Följsamhet betyder i detta sammanhang att personer lyssnar på och anpassar sig efter de önskemål eller instruktioner som någon annan har eller ger. Följsamhet ska alltså ses som en effekt av en avsiktlig, om än inte alltid medveten, strategi att förändra någon annans beteende. 2 De olika kontroll- och övertalningstekniker som används sker i en interaktion mellan personer. Hur den interaktionen utvecklas påverkas av hur handläggaren agerar och reagerar i relationen till klienterna och det har betydelse för om och hur följsamhet uppnås. 3 Det finns flera olika strategier att använda. Johansson, 2006 har i sina studier sett följande 1 Karlsson, 2009 s9 2 Johansson, 2006, s61 3 Johansson, 2006, s75 7

8 strategier: följsamhet genom auktoritet, genom kontroll och struktur och genom förhandling och övertalning. 4 Tillsyn består av en kontrollerande och en främjande del. Ett brett och långsiktigt tobaksarbete som påverkar hela samhället är det mest framgångsrika visar en vetenskaplig internationell kunskapsöversikt som Statens folkhälsoinstitut gjort. 5 Flera studier visar att det tobaksförebyggande arbetet får en större effekt när många olika aktörer och strategier samverkar, istället för isolerade insatser. Det krävs förebyggande insatser som riktar sig till både ungdomar och vuxna och man bör använda sig av olika metoder och försöka ändra normer och attityder kring tobak. Folkhälsoinstitutet 6 konstaterar att den mest effektiva åtgärden för att minska tobakskonsumtionen är höjda priser. De skriver också att information, utbildning, opinionsbildning, tobaksavvänjning samt begränsande lagstiftning och regleringsåtgärder är åtgärder som påverkar den sociala acceptansen och motverkar tobaksindustrins ansträngningar att göra såväl tobaksbruket som tobaksvarorna mer socialt accepterade. Det är viktigt att skapa en allmän medvetenhet i samhället om tobaken som ett allvarligt hälsohot. Samhällsdebatten/ opinionsbildningen påverkar samtidigt vilka lagar som stiftas och hur de respekteras. Tillgängligheten är den tredje viktiga bakomliggande faktorn som påverkar konsumtionen av tobak. Ju svårare det är att få tag på och att använda tobak desto mindre tobaksbruk. Begränsningar i rätten till inköp och bruk har betydelse för tillgängligheten. Smuggling kan däremot öka tillgängligheten genom att öka mängden varor på marknaden. I sin doktorsavhandling 2006 skriver Sundh om hur efterlevnaden av åldersgränser kan förbättras. Hon har studerat hur andra länder lyckats förbättra efterlevnaden av åldersgränsen. 7 Studier från USA visar att insatser som informera och utbilda, dela ut informationsmaterial och göra personliga besök hos detaljister som sålde tobak inte har någon eller mycket liten effekt på efterlevnaden. Men med ett arbetssätt sammantaget med krav på licens, krav på skyltar, regelbundna provköp, utdöma straff fick effekten att andelen handlare som sålde tobak till minderåriga minskades. Sundh resonerar om hur god efterlevnaden av åldersgränsen måste vara för att påverka ungdomarnas tobaksvanor. 8 Enligt antaganden från amerikanska forskare tycks det som om den kritiska gränsen ligger någonstans mellan 80 till 90 procent. Ytterligare en faktor att ta med i beräkningen är att om inte efterlevnaden är tillräckligt god i en kommun kommer en ökning av efterlevnaden hos ett antal handlare endast få den effekten att det blir en koncentration av försäljning till minderåriga hos de handlare som inte följer lagen. Vidare spelar antalet platser där tobak säljs också in på vilken effekt efterlevnaden av åldersgränsen har. En viktig insats för att minska ungdomars tillgång till tobak via icke-kommersiella vägar är att arbeta tobakspreventivt även bland vuxna skriver Sundh, De attityder som finns i samhället till ungdomarnas tobaksanvändande är viktiga. 4 Johansson, 2006, s172 5 Mattsson, 2004, s12 6 FHI, 2005, s12 7 Sundh, 2006, s 55 8 Sundh, 2006, s 55 9 Sundh, 2006, s69 8

9 2.5 Finansiering Totalt utfall Lön projektledare 20 % + 10 % extra i 3 månader Provköp Informationsmaterial Utbildningar, övriga resor Informationskampanj Utbildningsträffar Inköp OH IT-stöd, telefon, dokumentation Bidrag från Fhi Egen finansiering Planerade aktiviteter De olika aktiviteterna som var planerade i vår ansökan var: Att bilda en referensgrupp för att diskutera olika insatser för att förbättra tillsynsarbetet. Referensgruppen syfte var främst att vara allmänt rådgivande och fungera som "bollplank" under de två år som projektet varade. Att genomföra intensifierade provköp av tobak. Syftet med dessa var att se om butikerna i Lerums kommun följer tobakslagens krav att förvissa sig om att mottagarens ålder vid försäljning av tobak. Att genomföra olika insatser med information och utbildning. Att försöka kartlägga olika metoder runt tobakstillsyn. Att kompetensutvecklas genom att deltaga i kurser och möten anordnade av Statens folkhälsoinstitut och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Att i samverkan med politiker skapa riktlinjer för tobakstillsyn. 9

10 3 Genomförande och Resultat 3.1 Referensgruppen Att få en bredare delaktighet var en av arbetsmetoderna. En referensgrupp bildades med syfte att i dialog med lokala handlare, polis och kommun utveckla insatser/metoder som minskar tillgängligheten av tobak genom skärpt tillsyn. Gruppen bestod av sju deltagare, varav fyra från näringslivet, en polis, kommunens brotts- och drogförebyggarsamordnare samt alkoholhandläggaren. Handlarna kom från tobaksaffär, bensinstation, mataffär samt från tre olika kommundelar (Lerum, Gråbo, Floda). Gruppen har träffats sju gånger under 1,5 timme vardera gången. Alkoholhandläggaren har varit sammankallande och fört minnesanteckningar. Gruppen har varit aktiv med engagerade öppna diskussioner. Samtal har bland annat förts runt beteenden, åldersgränser, provköp, dekaler, olika system i butikerna för ålderskontroll, egna provköp rörande olika varor, snus, tändargas, cider, energidrycker, lokala drogvaneundersökningar, attityder, langning, illegala cigaretter. Alla tyckte det var svårt med bedömningen av ålder. Därför viktigt att tänka 25 år för att begära legitimation. Alla deltagare ansåg att provköp var en bra metod för att se hur lagen följs. Dock kändes två tillfällen per år för lite för att få fram säker statistik. Det bestämdes att genomföra tre provköp under varje år. Handlarna ansåg det viktigt med snabb återkoppling av resultatet. Gärna konkret så att handlaren kunde veta vem av personalen hade gjort rätt eller fel. På personalmöten blir det annars ofta så att alla tror att de alltid gör rätt. Utskick från kommunen är bra. Handlarna ansåg själva att de måste bli bättre på att ge ständiga påminnelser till sig själva och sin personal. Större kedjor har egna provköp samt från Svenska Spel. Samtal fördes om en sammanhållen utbildning liknande den som finns i ansvarsfull alkoholservering. Handlarna var dock tveksamma, huvudsakligen på grund av tidsaspekten. Visst intresse fanns för utbildning om tobakslagen och det personliga ansvaret. Det var två butiker som börjat med egen webbutbildning för alla sina anställda. Gruppen tyckte att föräldrarna borde få mer kunskap om langning. Det är viktigt att arbeta förebyggande med attityder. Positiva synpunkter från deltagarna: Alla närvarande har uppskattat att deltaga i referensgruppen. Det har varit ett bra forum för diskussioner. Bra med mindre arbetsgrupp. Att byta erfarenheter positivt! Ökad kunskap har skett. Tobakslagen är en speciallagstiftning, bra med mer kunskap. Väldigt positivt! Även för de i butikerna som kunskaperna sprids till. Gruppen ense om att kampanjen var bra, bra med provköp, bra med utskick från kommun runt särskilda helger och liknande. Bra med visa leg-programmet fast hade varit bättre om dekalerna fokuserat på 25 år. Att tänka 25 är en tankeändring som är viktig. 3.2 Provköp Under år 2009 genomfördes provköp av tobaksvaror vid tre tillfällen under året av samtliga ca 30 butiker i kommunen. Det var ett fristående företag som utförde provköpen samt sammanställde statistik. Innan första provköpet gjordes några olika aktiviteter. Det skickades information om projektet och referensgruppen till handlarna och ett pressmeddelande om projektet publicerades i den lokala veckotidningen. Första inköpsrundan var i maj-09. Av 27 butiker genomfördes legitimationskontroll av 24 st (89 %), 3 st begärde inte leg. I september-09 genomfördes omgång 2. Andelen butiker var 26 st 10

11 och av dem begärde 19 st legitimation (73 %) och 7 st inte (27 %). Sista omgången skedde i november-09. Av 24 butiker begärde 18 st (75 %) legitimation. Totalt i kommunen vid sammanlagt 77 inköpstillfällen frågades efter legitimation i 79 % av inköpen. Det var 12 butiker som begärde leg. vid alla tre omgångarna och ingen missade alla tre provköpen. 4 butiker missade ålderskontrollen vid två tillfällen. Sammanställning olika butikstyper Servicebutik - 85 % frågade efter leg. ( %, %), Matbutik större - 91 % frågade efter leg. ( %, %), Bensinstation - 47 % frågade efter leg. ( %, %), Uppföljning efter provköp skedde genom snabb återkoppling till samtliga antingen genom platsbesök eller genom e-post samt ROS och RIS brev. 3.3 JO-beslut provköp Justitieombudsmannen (JO) beslutade i december 2009 att provköp som metod inte bör användas inom tillsynen. Grunden är att metoden inte har lagstöd och inte är förenlig med principen om att dold myndighetsutövning inte bör förekomma om det inte finns lagstöd för detta. FHI meddelade samma månad att arbetssättet med provköp, gällande både alkohol och tobak, inte kan rekommenderas. Provköpsverksamheten som bedrivs med projektmedel från FHI måste därför upphöra. 3.4 Tillsynsbesök och utskick Tillsynsbesök sker genom personligt besök av alkoholhandläggaren minst en gång per år. Syftet är dels att ge stöd till butiksägaren samt att kontrollera åldersdekaler, marknadsföring, personalinformationen. Samtal förs om hur butiken förvissar sig om att köparen är 18 år? Har de goda rutiner för ålderskontroll? Regelbundna besök visar handlarna att detta är en viktig fråga. De ska veta att ett stort ansvar vilar på butiksägaren. Under 2010 gjorde kommunen och polisen gemensamt tillsynsbesök med anledning av befarade illegala cigaretter. Nya broschyrer och dekaler för VisaLeg-programmet trycktes upp av Länsstyrelsen. Dessa delades ut hösten-09. Informationsbrev om tobakslagen, påminnelser inför speciella helger, tackkort i form av "Solros du gör skillnad" är medveten positiv förstärkning till handlarna. 3.5 Politiker Ledamöterna i Individnämnden har fått riktad information om projektet. De har därmed fått ökade kunskaper och intresse. De har antagit riktlinjer för tillsyn över detaljhandel med tobak I denna nämns bland annat tobakskonventionen 10. Kommunstyrelsens dåvarande ordförande har i sin flygpost ofta omtalat projektet. I början av september-10 fördes valkampanjer och politikerna i kommunen tog gärna på sig knappen "jag är schysst" under attitydkampanjen. 10 FHI,

12 3.6 Drogvaneundersökning 2009 Kommunens drogvaneundersökning är en enkät ställd till elever i årskurs 9 i grundskolan samt till årskurs 2 på gymnasiet. Rörande tobak kan följande noteras. Det var totalt 147 elever i årskurs 9 som svarade. Av dem var det 65 % av pojkarna som aldrig rökt och 49 % av flickorna. (totalt 56 % av eleverna i 9:an, en ökning från 43 % år 2008.) De som röker varje eller nästan varje dag var 7 % (15 st) av pojkarna och 12 % (30 st) av flickorna. (totalt 10 %, år %). De som röker i årskurs 9 får vanligtvis tag i cigaretter genom att bli bjuden av kompis 53 % eller genom att köpa själva 33 %, vanligtvis då i kiosk. 69 % (155 st) av pojkarna och 80 % (192 st) av flickorna har aldrig snusat. Det är 6 % (14 st) av pojkarna och 0,4 % (1 st) av flickorna som uppger att de snusar varje eller nästan varje dag. Hos eleverna på gymnasiet har 41 % år 2009 aldrig prövat rökning (33 % år 2008), de som röker varje eller nästan varje dag var år % ( %) och det var 53 % som köper själv ( %). Kartläggningen av ungdomars möjlighet att få tag på tobak kan mätas genom regelbundna drogvaneundersökningar i kommunen. Genom detta kan vetskap fås om tillsynsarbetet bedrivs på effektivt sätt. Drogvaneundersökningen från 2010 håller nu på att sammanställas. 3.7 Kompetensutveckling för handläggaren Med nya lagar och nya metoder krävs att kommunen förändrar och utvecklar sitt arbetssätt för att uppnå en effektiv tillsyn. Kunskap är grunden för att ändra sin attityd och sitt beteende. Dessa år har medfört mycket kunskap. Alkoholhandläggaren har bland annat deltagit i följande möten. Strategisk kommunikationsutbildning, anordnad av Länsstyrelsen januari 2009 Tillsynsprocessen med fokus på alkohol- och tobaksinspektion, 15 högskolepoäng Göteborgs Universitet 2008/2009 Projektledarutbildning anordnad av FHI april 2009 i Uppsala ang. tobaksuppdraget Konferens Tobaksfria barn och ungdomar, anordnad av FHI 2-3 februari 2010 i Stockholm Projektträff för samverkansprojekt, anordnad av FHI 14 april 2010 Seminarium 17 september 2010 anordnad av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Hallands Län Regional grundutbildning i tobakstillsyn med lokal förankring, anordnad av FHI november 2010 i Karlstad 3.8 Handlingsplan Kontakt togs med informationschefen i kommunen om en kommunikationsplan, som var knutet till projektet och dess aktiviteter. Det som skulle vara klart var VILKA vill vi prata med; målgruppen. VAD ska förmedlas. HUR nås de? I planen ingår riktade brev (provköp, särskilda helger, nya förändringar i lagen), personliga platsbesök, hemsida, pressmeddelande, 12

13 veckobrev kommunalråd (anställda, massmedia, moderaterna kommunen, hemsida). I kommunen läser ca 85 % Lerumstidningen, många har GP, METRO vanlig. Fundering runt annonser eller annat: Förutom målgruppen ge moraliskt stöd till handlarna så är det är viktigt att lokalsamhället känner till vilka regler som gäller. 3.9 Pressmeddelande En viktig strategi till stöd för lokala insatser har varit att rikta massmedias uppmärksamhet mot problematiken kring tobak och ungdomar. Länsstyrelsens utbildning Strategisk kommunikationsutbildning var viktig för att opinionsbildning via pressmeddelanden skedde. Det har under projekttiden skickats ut fem pressmeddelanden. Dessa gav tio artiklar i Lerumstidningen och Göteborgsposten samt förekom på kommunens hemsida samt i kommunalrådets flygpost Lerum får pengar till arbete mot tobak Ros till tobakshandlarna Tobaksfri Dag Tobakskampanj Det behövs fler rosa knappar! 3.10 Kampanj Projektledaren hade funderingar att ta hjälp av kommunens gymnasieskola med att ta fram material. Funderingar fanns om de kunde ta fram en kreativ, kul, ungdomlig annons? Kontakt togs därför i november 2009 med en lärare som är inriktningsansvarig på Samhällsprogrammet media-journalistik. Vi hade samtal runt olika former av massmediainsatser och opinionsbildning runt tobak och ungdomar. På grund av bland annat att provköp stoppades i december 2009 växte ambitionerna med kampanjen så i januari 2010 tog projektledaren kontakt med en reklamfirma för diskussion om genomförande av en kampanj. Ett antal möten hölls, därefter genomförde en förstudie. Den utmynnande i följande beskrivning av projektet: Målet med projektet - Förhindra försäljning och langning av tobak till minderåriga genom att uppmärksamma och aktualisera problematiken med detta. Målgruppen - Primär målgrupp: Handlare i Lerums kommun som säljer tobak. Sekundär målgrupp: De personer som skulle kunna tänka sig att langa tobak till minderåriga eller redan gör det. Huvudbudskapet - Det är schysst att inte langa. (slogan samt knapp lånad från befintligt projekt i Kungsbacka enligt överenskommelse.) Stödbudskap - Vi har alla ett ansvar att följa regler och lagar. Det är förbjudet att sälja och langa tobak till minderåriga. Den förväntade effekten - Ökad uppmärksamhet på att det är förbjudet att sälja och langa tobak till minderåriga. Minskad försäljning av tobak till minderåriga, minskad langning. En attitydkampanj med mantrat jag är schysst genomförs inom Livsrumdagarna, kommunens återkommande folkhälsodagar under tio dagar i september. Årets tema är "Delaktighet och inflytande". Kampanjen hålls i butiker som säljer tobak. Den bygger på att handlarna blir ambassadörer för budskapet och talar om att de är schyssta. Med schysst menas att man tar ansvar för de regler och lagar som finns och följer dem. D v s man säljer inte tobak till minderåriga. Syftet är även att nå kunderna och väcka uppmärksamheten på att det också är otillåtet att langa. Handlarna nås genom en folder och ett informationsbrev, samt skyltar att montera i butik och knappar att ha på sig. Genomförandet av produktionen skedde genom att reklamfirman ledde eleverna i entreprenöriellt lärande på Samhällsprogrammet media-journalistik i processen att producera trycksakerna i kampanjen. En symbolisk tävling utsåg vinnarförslaget som kommer att 13

14 användas. På sätt uppnåddes Winwin effekt - Gymnasieskolan producerade trycksaker till kampanjen som en del av utbildningen. Lerums kommun genomförde ett folkhälsostrategiskt projekt genom entreprenöriellt lärande. Firman gav eleverna coachning och feedback från verkligheten. Det blev drygt tio möten som hölls runt kampanjen. Minnesanteckningar fördes för de flesta möten. Det arbetades fram ca 30 antal förslag till folder av gymnasieeleverna. Alla eleverna fick biobiljett som tack för hjälpen. Det vinnande förslaget på foldern meddelades i samband med studentlunchen den fjärde juni Kommunalrådet delade ut diplom, blomma och pris. Kampanjen genomfördes under folkhälsodagarna med att alla butikerna hade skyltar uppe. De var i A5 format och hängde oftast som ett trafikljus med tre hängandes i rad. Alla butikerna var positivt inställda på att medverka i kampanjen. Kommunen deltog vid tre torgfester (Floda, Gråbo, Lerum) och delade ut knappar och foldrar. Dessa användes även av evenemangsfunktionärerna, var tillgängliga vid tre dagar för idrottsföreningar i sporthallen och i kommunhuset för alla politiker. Ju mer man tänkte desto fler grupper kom man på man kunde dela ut knapparna till. Det blev även till gymnasieskolan för lärarna, i IFO:s lokaler, samt kuratorerna på fem grundskolor. En innebandyklubb hörde av sig och ville ha knappar för ett läger. En fotbollsförening önskade för sitt ungdomslag flickor föreläsning om tobaken och dess skadeverkningar. Socialtjänstens beroendeenhet tog på sig detta uppdrag. Sammanlagt användes rosa knappar, 2000 foldrar och 300 butiksskyltar. 14

15 4 Diskussion och slutsatser Projektet avslutas med denna rapport. Enligt Nationalencyklopedin, 1994, betyder projekt idé eller plan för att uppnå ett visst resultat. Men projekt kan också innebära själva arbetet med att genomföra planen. Möjligheten att få arbeta mer fokuserat med tobakstillsynen har stimulerat arbetet och bidragit till att reflektioner och kunskap utvecklats inom området. De flesta planerade aktiviteter har genomförts under projekttiden. Vi bildade en referensgrupp som aktivt diskuterade olika insatser, vi genomförde intensifierade provköp under första året, vi genomförde olika informationsinsatser, kompetensutveckling skedde för alkoholhandläggaren, politikerna fick mer kunskap och riktlinjer är antagna för tobakstillsyn. Siffrorna var bra för provköpen under år Det finns dock metodproblem för att dra slutsatser. Det har tidigare gjorts inköp av både öl och tobak där siffror varit både bra och dåligt olika år. Efter halva projekttiden fick arbetsmetoden med provköp inte användas efter JO:s beslut i december Vår fråga med projektet att se om fler köpare under 25 år får visa legitimation vid inköp av tobaksvara efter genomfört projekt kunde därmed inte fullföljas. Regeringen har i dagarna gett ut en proposition 11 med en samlad strategi för bland annat tobakspolitiken. Där skriver de att det bör klargöras om det finns behov av ett särskilt lagstöd för att kunna använda s.k. provköp som metod i tillsynsarbetet. Det synes som om provköp återigen kommer att framöver kunna användas. En framgångsrik tobakspolitik förutsätter att regionala och lokala aktörer arbetar på ett effektivt sätt och att frivilligorganisationer och andra aktörer är aktiva 12. Ett brett långsiktigt arbete som involverar många aktörer och på många olika nivåer är grundläggande för att uppnå målen avseende barna och ungas rökning och snusning. Det är framförallt det lokala samhället som är det förebyggande arbetets arena. Den lokala arenan synes i viss utsträckning ha utvecklats. Tillsynsarbetet enligt tobakslagen har integrerats med tobaksförebyggande attitydarbete bland barn och vuxna. Tillsynen ses som en viktig del i kommunens folkhälsoarbete och samarbetet i tobaksfrågan har förbättrats mellan olika myndigheter. Exempelvis har kommunen och polisen nu ambitionen att göra gemensamma tillsynsbesök och kommunens brotts- och drogförebyggarsamordnare som arbetar med drogvaneundersökningarna har tobaksfrågorna mer i fokus. Arbetet med mediakontakter samt samarbetet med olika aktörer i samband med attitydkampanjen har varit berikande men tagit mycket tid. Om implementeringens svåra konst har Guldbrandsson gjort en forskningssammanställning. 13 Hon beskriver begreppet spridning som den process som sker när en ny idé, med hjälp av särskilda kanaler och över tid, kommuniceras bland medlemmar i ett socialt system. Definitionen av begreppet implementering kan sägas vara aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation. I allmänhet krävs då mer resurser, t.ex. planering, inköp av utrustning, anställning av personal, utbildning och utvärdering. Det som efter projektet kommer att finnas kvar är betydelsen att långsiktigt utveckla samordningen och samarbetet för att fånga upp ett helhetsintryck kring tobakstillsynen. 11 Prop. 2010/11:47 12 Prop. 2009/10: Guldbrandsson, K,

16 5 Referenser Guldbrandsson, Karin (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. Rapport 2007:20. Statens folkhälsoinstitut. Johansson, Vicky (2006): Tillsyn och effektivitet. Statliga inspektörers yrkesroller och strategier. Umeå: Boréa Bokförlag. Karlsson, David (2008). Värderingar och attityder i alkoholpolitiska frågor bland kommunalpolitiker. Rapportutkast. Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet. Mattsson, Maria (2004). Magisteruppsats Prioritering av tobaksförebyggande arbete, Karlstads Universitet. Sundh, Mona (2006). Doktorsavhandling Har förbudet att sälja tobak till minderåriga påverkat ungdomars möjligheter att köpa tobak? Karlstad Universitet. Regeringens proposition 2009/10:207. Olovlig tobaksförsäljning. Regeringens proposition 2010/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Statens folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen - världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera till tobaksförebyggande arbete i Sverige. Rapport 2009:04. Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut, (2005) Uppdrag om kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete - Tobaksuppdraget. Rapport nr A 2005:7 16