Folkhälsoskrift 2012:3. Redovisning av utbildningssatsning i ett hälsofrämjande landsting

Transkript

1 Folkhälsoskrift 2012:3 Redovisning av utbildningssatsning i ett hälsofrämjande landsting Av Jenny Folkesson och Sara Maripuu, Folkhälsoenheten Handledare Helene Ekström, FoU Kronoberg Augusti 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Landstingets övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, Mål för fortbildningen inom Hälsofrämjande landsting Beskrivning av utbildningsdelarna Organisation av fortbildningen Genomförande under Syfte med redovisningen för år Metoder för uppföljning av utbildningsatsningen Redovisning för år INFORMATION OM FORTBILDNINGEN DELTAGANDE REDOVISNING AV KURSUTVÄRDERINGAR Motiverande samtal, MI Samtal om hälsa FaR fysisk aktivitet på recept Kunskapsseminarium Mat Uppföljning av Mindfulness Utvärdering av ACT UPPFÖLJANDE ENKÄT EFTER 6 MÅNADER Motiverande samtal Samtal om hälsa SWOT-ANALYS Sammanfattande och framtidsblickande diskussion MÅLUPPFYLLELSE DELTAGANDE ANVÄNDBARHET TILL NYTTA FÖR PATIENTERNA? Slutsatser Referenser Bilagor... 25

3 1 Sammanfattning Landstinget Kronoberg har under flera år bedrivit ett aktivt folkhälsoarbete och för att förtydliga och förstärka detta arbete in mot den egna organisationen togs 2009 ett beslut om att ansöka om medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Nätverket arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Arbetet lyfts särskilt fram i regeringens folkhälsoproposition. Som stöd för detta arbete finns sedan hösten 2011 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna ger rekommendationer om evidensbaserade metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förebygga levnadsvanerelaterad sjukdom. Socialstyrelsen gör bedömningen att de nya riktlinjerna kräver fortbildning och kompetenshöjning inom hela hälso- och sjukvården. Detta ligger väl i linje med inriktningen i Landstinget Kronobergs egna budgetdokument under senare år. Under vintern påbörjades ett arbete på folkhälsoenheten med att strukturera upp ett fortbildningskoncept. Målet med detta var att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter. Under 2010 genomfördes flera utbildningar men då det inte fanns framtagna mallar för registrering, kursutvärdering eller uppföljning kan en samlad rapport om utfallet inte redovisas. Syftet med denna redovisning är att beskriva genomslaget av utbildningssatsningen under Målsättningen är också att ge ett underlag för uppföljning under kommande år. Metoden bestod i registrering av deltagarantal genom närvarolistor vid samtliga utbildningstillfällen, pappersenkät efter varje utbildningstillfälle till deltagarna, uppföljande webbenkät 6 mån efter avslutad utbildning samt en SWOT-analys. Målgruppen för utbildningarna var samtlig personal inom Landstinget Kronoberg, ca anställda. Utbildningssatsningen nådde under 2010 totalt 796 deltagare. Under 2011 nåddes ytterligare 637 deltagare. Detta motsvarar drygt 26 % av landstingets anställda, dock med förbehållet att vissa personer kan ha gått flera utbildningar. Följande utbildningar har erbjudits: motiverande samtal (MI), Samtal om hälsa, FaR-Fyss, Mindfulness, ACT samt ett kunskapsseminarium. Den övervägande delen av de svarande i uppföljningsenkäten 2011 anger att de helt eller delvis har förändrat sitt sätt att samtala om hälsa och levnadsvanor sedan de gått utbildningen Samtal om hälsa eller utbildning i motiverande samtal. Sammanfattningsvis bedöms fortbildningssatsningen ha varit meningsfull för deltagarna men även för genomförarna. Samtidigt är det svårt att överblicka strukturer och resurser för informationsspridning, vidareutveckling, fortsättning och uppföljning. En ökad styrning av arbetet med hälsofrågor kan uppfattas som tvingande och därmed negativt av verksamheter och enskilda vårdgivare. Utan att koppla resurser till det utvecklingsarbete som fortbildningen ska leda till kan det bli svårt att åstadkomma bestående förändringar i arbetssätt.

4 2 1 Bakgrund Sedan 2002 har Sverige elva nationella folkhälsomål (Socialdepartementet 2007). Tio av dessa fokuserar på sakfrågeområden, t.ex. gällande delaktighet och inflytande i samhället, barns och ungas uppväxtvillkor, olika levnadsvanor. Endast ett av målen utgår från en organisationsnivå, nämligen mål sex som heter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Regeringen fastslår i folkhälsopropositionen från 2007 att det ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv är särskilt viktigt att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser integreras med behandling och rehabilitering i den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen beskrivs också ha ett kunskapsansvar gentemot såväl befolkningen som samverkanspartners i kommuner och organisationer. Landstinget Kronoberg har under flera år bedrivit ett aktivt folkhälsoarbete och för att förtydliga och förstärka detta arbete in mot den egna organisationen togs 2009 ett beslut om att ansöka om medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 2011). Nätverket har funnits sedan 1996 och sedan 2008 har det varit möjligt att bli medlem som hel organisation. HFS arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården inom fyra perspektiv, patient-, medarbetare-, befolknings- och styr- och ledningsperspektiv. Arbetet inom nätverket lyfts särskilt fram i regeringens folkhälsoproposition (Socialdepartementet 2007). Nätverkets systematiska förbättringsarbete hänger också väl samman med Socialstyrelsens inriktningsdokument God Vård, andra liknande dokument samt med patientsäkerhetslagen (Socialstyrelsen 2006; Socialstyrelsen 2011:1). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), betonar också vikten av det hälsofrämjande arbetet hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder (bör) tydligare än idag byggas in i vårdkedjan med tanke på både hälsoaspekter för den enskilde medborgaren och hälsoekonomi. Annorlunda uttryckt kan man säga att åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. Ett hälsofrämjande förhållningssätt i all vård och rehabilitering ger också stöd till patienternas egenförmåga att förebygga sjukdom. (SKL 2011) Under hösten 2011 presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsen 2011:2). Socialstyrelsen lägger i detta riktlinjearbete störst vikt vid den framtida ökade risken för sjukdom och förtida död. Riktlinjerna ger rekommendationer om evidensbaserade metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förebygga levnadsvanerelaterad sjukdom. Socialstyrelsen gör bedömningen att de nya riktlinjerna kräver fortbildning och kompetenshöjning inom hela hälso- och sjukvården. Under vintern påbörjades ett arbete på folkhälsoenheten inom Landstinget Kronoberg med att strukturera upp ett fortbildningskoncept. Som en del i förberedelserna genomfördes ett studiebesök i Region Halland, dåvarande Hallands läns landsting. Sedan 2005 har Halland haft en inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och presenterade 2009 en rapport om de utbildningar som då hade genomförts (Berg 2009). Hela

5 3 utbildningssatsningen planerades att vara obligatorisk, men genomfördes i steg. Under en två-årsperiod deltog 35 % av all behandlande personal i utbildningarna. I vissa nyckelgrupper som distriktssköterskor och barnmorskor inom mödrahälsovården deltog över 80 %. Det förberedande arbetet på verksamhetsledningsnivå hade stor betydelse för hur deltagandet i utbildningarna utföll. Personalens skattning av vikten att ta upp livsstilsfrågor vid patientmötet ökade efter utbildningsinsatserna. Fler använde tekniken Motiverande samtal, MI och upplevde sig ha mer kunskap om livsstilens betydelse för hälsan. Av personalen genomförde 51 % någon livsstilsförändring för förbättrade levnadsvanor jämfört med 20 % i befolkningen. I rapportens slutsatser anges också att en ökande andel av hallänningarna genomförde en livsstilsförändring. Den mätning som låg till grund för detta var Vårdbarometern som SKL, gör årligen sedan 2001 gällande befolkningens attityder till, kunskaper om och erfarenheter av svensk hälso- och sjukvård (Sveriges kommuner och landsting 2010). Några utbildningsdelar i det nya konceptet var redan igång i Landstinget Kronoberg 1. Introduktion i metodiken Motiverande samtal (MI) har erbjudits 2005 via NAVET 2, inom ramen för Folkhälsoinstitutets Riskbruksprojekt (Statens Folkhälsoinstitut 2010). Även Kunskapsutveckling Syd (KuS) 3 har erbjudit introduktionsutbildningar i MI. Mindfulness har erbjudits från 2008 som en endagsutbildning inom arbetsmiljösatsningen Läkare emellan. Utbildning i förskrivning av fysisk aktivitet på recept har sedan 2009 erbjudits inom implementeringsprojektet av modellen fysisk aktivitet på recept (FaR). En av utgångspunkterna i den nya fortbildningssatsningen var att kvalitetssäkra utbildningen i MI-metodiken. I det arbetet deltog Navet och KuS. En annan utgångspunkt var att tydliggöra hur de olika utbildningsdelarna hängde samman och att presentera dem som ett sammanhängande erbjudande och en möjlighet till fortbildning för både hela verksamheter och enskilda vårdgivare. Vid en av landstingets återkommande chefsdagar, 7 maj 2010, introducerades satsningen. Den presenterades kort muntligt och skriftlig information delades ut till alla närvarande. 1 Se beskrivningar av utbildningsdelarna under punkt 4. 2 NAVET är en specialiserad verksamhet inom Landstinget Kronoberg gällande alkohol-, narkotika- och spelfrågor. 3 KuS är Landstinget Kronobergs utbildningsenhet.

6 4 2 Landstingets övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, I budgetdokument för 2010 anges att landstinget ska vara en hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation (Landstinget Kronoberg 2010). Arbetet startade efter en uttryckt viljeinriktning i budgetdokumentet 2008 att befrämja folkhälsa genom strategiskt långsiktigt arbete. I budget 2010 framgår att syftet med landstingets aktiva medverkan i nätverket HFS är att stärka utvecklingen mot en hälsoorientering för att skapa hälsovinster för patienterna, medarbetarna och befolkningen. Dokumentet anger också att varje medarbetare har ett stort ansvar att implementera ett hälsofrämjande förhållningssätt i verksamheten. Kronobergarnas möjligheter att själva påverka sin hälsa och livsstil i positiv riktning ska stödjas och stärkas. Hälsofrämjande insatser ska starta från tidig barndom, omfatta alla åldersgrupper och ingå i alla vårdens processer. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska utgå från nationella/länsövergripande riktlinjer och program. Uppföljningen av de genomförda insatserna ska utvecklas. Dessa skrivningar följdes sedan upp i budgetdokument 2011 med vissa förtydliganden av ansvarsfördelning och innehåll i arbetet (Landstinget Kronoberg 2011). Hälsofrämjande möten mellan patient och profession ska vara en naturlig del i hälso- och sjukvårdens rutinverksamhet. Grunden i mötet är ett hälsofrämjande förhållningssätt där patientens möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga att förbättra sin hälsa i positiv riktning stärks. Landstingets verksamhetschefer har tillsammans med medarbetarna ett stort ansvar att implementera det hälsofrämjande förhållningssättet i verksamheten. I budget 2011 lyfts också behovet av utbildningsinsatser för vårdpersonal fram på ett tydligare sätt. Landstingets övergripande målbild för 2015 finns beskriven i budgetdokument 2012, Kronobergarna har en god hälsa, är friska och trivs med att leva i ett livskraftigt län (Landstinget Kronoberg 2012). Det anges också att all hälsooch sjukvård ska vara hälsoorienterad och att forsknings-, utvecklings- och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del av verksamheten. 3 Mål för fortbildningen inom Hälsofrämjande landsting Att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter.

7 5 4 Beskrivning av utbildningsdelarna Nedan följer en sammanställning av utbildningsdelarna som har erbjudits sedan Introduktion kring hälsofrämjande förhållningssätt, 1-2 tim Introduktion kring vad det innebär för vårdgivare att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt samt vad det innebär att utgå från ett hälsoperspektiv i möten med patienter. Introduktionen kan genomföras i samband med exempelvis en arbetsplatsträff. Hur samtalar vi om hälsa och levnadsvanor i patientmötet, 0,5 dag I planeringsstadiet kallades denna del Fakta om levnadsvanor samt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Den övergick sedan till Samtal om hälsa, och denna benämning förekommer i föreliggande redovisning. Innehållet har fokus på hur man kan ta upp frågor kring hälsa, välbefinnande och levnadsvanor i patientmöten, samt på vilket sätt vårdgivaren kan stödja patienter till att nå en varaktig förändring av sina levnadsvanor. Utbildningen utgår från Socialstyrelsens riktlinjer gällande riskbruk av alkohol, tobak, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Under 2010 utgick planeringen från den preliminära versionen (Socialstyrelsen 2011). I samband med utbildningen presenteras en motivationsguide, dvs. ett verktyg att använda vid samtal om hälsa med patienter. Guiden, som tagits fram av folkhälsoenheten, innehåller förslag på inledande frågor samt kortfattad information om tobak, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet och välbefinnande. Motiverande samtal (MI) introduktion, 1,5-2 tim Presentation av samtalsmetoden motiverande samtal som handlar om att stimulera patienters egen motivation och engagemang i problemlösning och beteendeförändring. Metoden bygger på förståelse och respekt för människors osäkerhet, motstånd och ambivalens och lämpar sig därför väl i samtal som rör hälsa och levnadsvanor (Statens folkhälsoinstitut 2011:1). MI grundkurs, 2,5 dagar Grundkurs i motiverande samtal. MI fortsättningsdag, 1 dag Uppföljning av grundkurs i motiverande samtal. MI coachträff, 0,5-1 dag Kurs för så kallade MI-coacher på arbetsplatser. Mindfulness grundkurs, 3 halvdagar Grundkurs i mindfulness eller medveten närvaro, vilket handlar om att uppmärksamma det som finns här och nu och acceptera utan att döma (Irving 2009). Kurser i mindfulness för landstingspersonal har tidigare genomförts i bland annat Landstinget Östergötland och Landstinget Norrbotten. Kurserna har utvärderats och i båda undersökningarna fick kurserna positiv respons. Deltagarna beskrev också en användbarhet men

8 6 också en svårighet i att upprätthålla övningarna och därmed kompetensen i metoden (Thorell & Kullberg 2007; Fjellman & Waling 2009). Mindfulness uppföljning, 0,5 dag Uppföljning av grundkurs i mindfulness. Möjlighet till diskussion om patientfall. Fysisk aktivitet på recept (FaR) grundkurs, 0,5 dag Presentation av fysisk aktivitet på recept, en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet. Under kursen ges information om vem som kan förskriva samt presentation av kunskapsstöd och struktur vid förskrivning av FaR och hur resultat kan följas upp (Statens folkhälsoinstitut 2011:2). FaR uppföljning, 0,5 dag Uppföljning av grundkurs i FaR. Möjlighet till diskussion om patientfall. Acceptance Commitment Therapy (ACT) 2 dagar ACT är en vetenskapligt förankrad psykoterapeutisk metod och en ny form av kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden är, enligt flera studier, användbar vidstresshantering och beteendeförändring bla. inom psykiatrisk verksamhet (Bohlmeijer et al 2011). ACT-uppföljning, 7 x 0,5 dag Uppföljning av grundkurs. Handledning i halvgrupp. Kunskapsseminarium, 1 dag Detta är tänkt som en mötesplats där befintlig och ny kunskap kring ett aktuellt ämne presenteras i seminarieform av forskare på området. Det ska vara en blandning av diskussion, reflektion och erfarenhetsutbyte. 5 Organisation av fortbildningen Landstingets folkhälsoenhet har i uppdrag att samordna hela fortbildningskonceptet och de olika utbildningsdelarna. När det gäller MIutbildningen är NAVET och KuS samverkanspartners, men folkhälsoenheten har ett samordnande ansvar. Mindfulness-satsningen sker i samverkan med KuS och en kursledare från Smärtrehab Kronoberg 4. Utbildning i FaR sker i samverkan med de receptmottagare som nu finns inom Primärvårdsrehabiliteringen, men som tidigare tillhörde folkhälsoenheten. Utbildning i ACT och genomförande av kunskapsseminarium sker i samverkan med KuS. 4 Smärtrehab Kronoberg är en verksamhet inom Landstinget Kronoberg. Man erbjuder utredning och rehabilitering till patienter med långvarig, icke-malign smärta.

9 7 6 Genomförande under 2010 Under 2010 genomfördes ett flertal utbildningar, men då det inte fanns framtagna mallar för registrering, kursutvärdering eller uppföljning kan en samlad rapport om utfallet inte redovisas. Dock gjordes en kursutvärdering efter utbildningen i MI vilken följer nedan. Målgruppen för utbildningarna var samtlig personal inom Landstinget Kronoberg, ca anställda. Under 2010 hade utbildningarna sammanlagt 796 deltagare. Några personer gick mer än en utbildning. Information om fortbildningen Utbildningserbjudandet introducerades vid chefsdagen den 7 maj Skriftlig informationskickades dessutom ut både via mail och i pappersform till alla verksamheter efter sommaren. Information om utbildningserbjudandet lades dessutom in på landstingets hemsida, såväl i sin helhet som i kalendariet gällande specifika utbildningstillfällen. Introduktion i hälsofrämjande förhållningssätt I samband med personalkonferenser genomfördes introduktionen på: vuxenpsykiatrin i Ljungby (15 personer), infektionskliniken (50 personer), beroendeenheten (40 personer), vuxenhabiliteringen (70 personer) och rehabiliteringskliniken (70 personer). Fakta om levnadsvanor samt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Inga utbildningar för personal genomfördes men däremot utbildning av utbildare. Denna utbildning arrangerades inom Riskbruksprojektet under hösten 2010, och två personer från folkhälsoenheten deltog. För övrigt genomfördes enplanering inför utbildningsstart 2011, dvs. innehåll och material. Fysisk aktivitet på recept, FaR En fördjupad fortbildning till förskrivare genomfördes för första gången (40 deltagare). Fortbildning av Landstinget Kronobergs hälsoinspiratörer genomfördes vid två tillfällen (totalt 80 deltagare). Två externa utbildningar genomfördes också, dels utbildning av hälsoinspiratörer inom Växjö kommun (70 deltagare)samt utbildning av FaR-ledare i samverkan med Smålandsidrotten vid två tillfällen. Motiverande samtal, MI Under våren 2010 bildades MI-gruppen, en samverkansgrupp mellan folkhälsoavdelningen, KuS och NAVET. I gruppen ingick åtta personer som har gått MI-lärarutbildning inom riskbruksprojektets regi. Gruppen enades om ett gemensamt kursupplägg med grundutbildning MI på 2,5 dagar och fortsättningsutbildning på 1 dag. Planeringsträffar genomfördes gällande datum för utbildningstillfällen, innehåll i utbildningarna, material, intyg med mera. Under våren 2010 genomfördes ett informationsmöte om metoden MI för landstingets folkhälsoutskott där 12 politiker och tjänstemän deltog. Inspirationsträffar för folktandvården och mödrahälsovårdens personal genomfördes och där deltog totalt 78 personer. Under hösten 2010 genomfördes tio grundutbildningar samt en fortsättningsdag. Dessutom deltog

10 8 45 BVC-sjuksköterskor i inspirationsträffar om MI i smågrupper under hösten. Kursutvärdering gjordes i direkt anslutning till grundutbildningarna. Totalt 150 personer deltog i dessa grundutbildningar. På grund av vissa organisationstekniska svårigheter lämnades inte enkäter ut vid alla kurstillfällen. Nedan följer en del av resultaten. Av de 97 deltagare som besvarade kursutvärderingen instämde 83 % i påståendet att kursen varit mycket intressant och stimulerande. De resterande tyckte att kursen nästan helt överensstämde med detta. 74 % av deltagarna trodde sig kunna ha nytta av stora delar av det som kursen handlade om i sitt arbete. 21 % av deltagarna tyckte att ovanstående påstående nästan stämde. Endast ett fåtal av deltagarna uppgav att de var osäkra på om de kunde ha användning av metoden MI i sitt arbete. I enkäten ställdes frågor om vad man önskar för stöd och fortssättning efter utbildningen. Flera deltagare uttryckte att de ville kunna komma i kontakt med någon MI-kunnig om svårigheter eller frågor skulle uppkomma efter avslutad kurs. Flera av deltagarna gav förslag på hur det fortsatta MI-arbetet skulle kunna fungera på arbetsplatserna. Förslagen innebar att de som gått kursen skulle kunna träffas regelbundet för att hålla sig uppdaterade med nyheter inom MI samt stötta varandra och bolla frågor som uppkommit. Man skulle kunna vara observatör åt varandra och ge varandra feedback på samtal. Övervägande delen av deltagarna tyckte att det var bra att ha en planerad uppföljning någon månad efter utbildningsdagarna. Många tyckte också att det vore bra med åtminstone ytterligare en uppföljningsträff efter ca ett halvår. Flera föreslog en kontinuerlig uppföljningsdag eller halvdag någon gång per år för att hålla tekniken levande. Flera deltagare svarade att en mer avancerad nivå/fortsättningskurs borde finnas efter en tids arbete med metoden. Dessa synpunkter låg till grund för det fortsatta planeringsarbetet när det gäller MI. Mindfulness I samverkan med Friskvård- och hälsoenheten 5 genomfördes under 2010 fyra utbildningar för hälsoinspiratörer 6, totalt 57 deltagare. En utvärdering av dessa gjordes under ACT Under hösten 2010 genomfördes en grundutbildning. Den hölls av Joanne Dahl, docent i Psykologi vid Uppsala Universitet och riktade sig till personal inom Landstinget Kronoberg som möter personer i behov av stöd i förändringsarbete, rörande psykisk problematik och/eller levnadsvanor. Till utbildningen anmälde sig 19 personer varav 17 gick vidare till handledningsfasen som fortsatte under Hela utbildningen utvärderades separat under samma år 8. 5 Denna enhet inom Landstinget Kronoberg är en resurs i hälsosatsningar på arbetsplatserna och ingår som en del i landstingets systematiska arbetsmiljöarbete. 6 Arbetsplatsens hälsoinspiratör fungerar som en länk mellan Friskvård- och hälsoenheten och arbetsplatserna. I samverkan med chefen initieras och genomförs olika hälsosatsningar. Det finns drygt 200 hälsoinspiratörer. 7 Se under punkt Se under punkt

11 9 7 Syfte med redovisningen för år 2011 Syftet med att genomföra denna redovisning för år 2011 var att bedöma vilket genomslag utbildningssatsningen har haft när det gäller att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter. Målsättningen var också att ge ett underlag för planering och uppföljning under kommande år. De specifika frågeställningarna var: vilka har utnyttjat något av utbildningserbjudandet 2011 vilka delar av utbildningserbjudandet har man deltagit i deltagarnas kursutvärdering av respektive utbildning deltagarnas bedömning av användbarheten av respektive utbildningsdel, både i arbetet och för den egna personen, ca.6 månader efter avslutad utbildning interna och externa förutsättningar, faktorer och utvecklingsmöjligheter. 8 Metoder för uppföljning av utbildningsatsningen 1. Registrering av deltagarantal genom närvarolistor vid samtliga utbildningstillfällen. Närvarolistorna överfördes sedan i kodad form till kalkylprogrammet Excel 14 enligt följande struktur: Centrum: alla nio centra. Professionsgrupper: arbetsterapeut, kurator, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare, tandsköterska, övriga med behandlingsansvar, övriga utan behandlingsansvar. Fortbildningsdelar: Mindfulness, MI-grund, MI-fortsättning, FaR-grund, FaR-fortsättning, Samtal om hälsa. När allt material var inlagt överfördes data till SPSS - dataprogram för statistiskt analys. 2. Enkät för kursutvärdering Pappersenkäten som användes hade tidigare använts vid MIutbildningar inom landstinget. Mindre justeringar gjordes (Bilaga 1). 3. Uppföljande enkät För att få veta hur deltagarna upplever användbarheten av de kunskaper de fick genom utbildningen, utarbetades en webb-enkät i systemet Business Intelligence. Under hösten 2011 provades enkäten i två pilotgrupper inom Barn- och ungdomshabiliteringen och inom Folktandvården innan den skickades ut till övriga deltagare. På grund av tekniska skäl gick det bara att skicka ut enkäten en gång per person vilket gjorde att de personer som deltagit vid två eller flera utbildningar under 2011 endast fick möjlighet ge uttryck för användbarheten efter en av utbildningarna de hade gått (Bilaga 2).

12 10 4. SWOT-analys Metoden har sitt ursprung inom marknadsföringsområdet men har kommit att användas vid olika typer av förändringsarbete (van Wijngaarden et al 2012). Landstinget Kronoberg har genom enheten för process- och metodstöd utarbetat ett internt stödmaterial med syfte att använda SWOT-analysen som ett verktyg i landstinget kvalitets- och verksamhetsutveckling. Analysen av utbildningssatsningen genomfördes vid ett diskussionstillfälle i mars 2012 av berörda inom folkhälsoenheten, fem personer. Syftet var att göra en nulägesbeskrivning genom att diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Av praktiska skäl inbjöds inte deltagare från de samverkande enheterna till analystillfället (Bilaga 3). 9 Redovisning för år 2011 Med utgångspunkt i arbetet under 2010 gjordes en samlad uppföljning av utbildningssatsningen under Information om fortbildningen Information om fortbildningen fanns på landstingets hemsida, på startsidan, på folkhälsoenhetens sidor och i kalendariet. Informationsbladet Hälsofrämjande landsting fortbildning och verktyg och övrigt material delades ut i samband med olika aktiviteter och arrangemang under året, t.ex. vid det matseminarium som arrangerades i september. Landstingets vårdcentraler, egna och privata, totalt 33 st, fick mer riktad information genom att informationsbladet lämnades ut till alla verksamhetschefer före sommaren Då fick även alla chefer ett antal guider för hälsosamtal samt en del övrigt informationsmaterial kopplat till guiden och till Det-goda-livet-satsningen. 9.2 Deltagande Målgruppen för utbildningarna var samtlig personal inom Landstinget Kronoberg, ca anställda. Under 2011 hade satsningen totalt 637 deltagare. Några personer gick mer än en utbildning under året. Exempel på detta kunde vara att man byggde på en grundutbildning med en fortsättningsutbildning. Det förekom även att en person som gick utbildningen Samtal om hälsa, där MI prestenterades som en samtalsmetod, valde att fördjupa sina kunskaper i metoden och gick grundkurs i MI. De flesta som deltog i utbildningarna var vårdpersonal som har patientmöten. Den största yrkesgruppen var sjuksköterskor (30 %). Övriga yrkesgrupper var arbetsterapeuter, kuratorer, läkare, psykologer, sjukgymnaster, tandhygienister, tandsköterskor. Övrig personal med behandlingsansvar och utan behandlingsansvar utgjorde vardera 15.5 % resp. 16 % (Se figur 1). Med utbildningen Hur samtalar vi om hälsa och välbefinnande i patientmötet nåddes huvuddelen av personalen på nio vårdcentraler och utöver det enskilda

13 11 medarbetare på Lammhult, Lessebo och Sländans vårdcentraler. Deltagarna i MI-utbildningarna var blandade men folktandvården, lasarettsrehabiliteringen och barn- och ungdomshabiliteringen utbildade i princip all sin personal. Under september 2011 genomfördes ett kunskapsseminarium på temat mat. Detta gjordes i samarbete med forskare på området. Lokalen var Växjö gamla teater och 160 personer deltog under en heldag. Deltagarna representerade flera olika yrkesgrupper. De återstående 470 deltagarna gick övriga utbildningar enligt följande fördelning: 176 deltagare i grund- eller fortsättningsutbildning i MI. 156 deltagare i utbildningen Hur samtalar vi om hälsa och välbefinnande i patientmötet. 112 deltagare i grundutbildning i mindfulness, 14 deltagare fördelade på två grundutbildningar i FaR och resterande 19 i ACT. Figur 1. Fördelning mellan olika yrkeskategorier och vilka olika utbildningar de gick. Observera att figuren inte innefattar ACT utbildningen och kunskapsseminariet. 9.3 Redovisning av kursutvärderingar I samband med varje kurstillfälle fyllde deltagarna i en kursutvärdering (Bilaga 4). Syftet med detta var i första hand att få en direktåterkoppling till

14 12 utbildningarnas innehåll och genomförande. Överlag var dessa kursutvärderingar positiva Motiverande samtal, MI Alla instämde i att utbildningen var intressant och stimulerande i mycket hög eller hög grad. På frågan om man tyckte sig ha användning av innehållet i kursen tyckte huvuddelen att detta stämde helt. Några få var osäkra på om skulle ha användning av metoden i sitt arbete. Önskemål fanns om att utbildningen skulle vara mer yrkesspecifik och att den skulle innehålla fler fallbeskrivningar från sjukvården. Ungefär var tredje deltagare framförde önskemål om någon form av uppföljning. Det kunde handla om ytterligare ett kurstillfälle inom 3-6 månader efter avslutad kurs eller regelbundna uppföljningar årligen. Många ville även ha möjlighet att kunna kontakta någon MI-kunnig om frågor skulle uppstå. Detta skulle kunna ske via mejl eller telefon. För att i framtiden kunna hålla MI-tänket vid liv tyckte flera att MI-coacher på arbetsplatserna skulle vara bra. Ett annat sätt kunde vara att avsätta tid på arbetsplatsen till att prata om hur man använder sig av metoden i det patientnära arbetet. Önskemål fanns om att få tips på hemsidor, böcker, nyheter mm skickat till sig kontinuerligt efter utbildningen. Några hade gärna önskat detta även innan utbildningen för att på ett bättre sätt kunna förbereda sig före kursstart. Exempel på kommentarer från kursdeltagare: MI borde genomsyra hela sjukvården Man känner att det är en dynamisk metodik som man hela tiden behöver reflektera över Samtal om hälsa Alla deltagare tyckte att utbildningen gav inspiration till det egna arbetet, men i olika grad. Ungefär hälften ansåg att påståendet om att utbildningen gav ökad kunskap om hälsa och levnadsvanor delvis stämde. Resten av de svarande tyckte att de till stor del eller helt hade fått ökad kunskap om hälsa och levnadsvanor. En viktig del av utbildningen var att presentera användbara idéer och verktyg att använda i patientmöten och även i det egna livet. Alla svarande höll med om att de har fått detta, helt, till stor del eller delvis. Av deltagarna gick 73 % kursen på uppdrag av verksamheten medan 21 % hade gått kursen på eget initiativ. Några angav inget skäl till deltagande. Exempel på kommentarer från kursdeltagarna: Inspirerande föreläsning med viktig info

15 13 Det borde gås igenom med alla på alla arbetsplatser i landstinget Det är viktiga frågor, bra att de tas upp och ni gjorde det bra. Hindret ligger till stor del i oss själva, vår tröghet till förändring, men naturligtvis även tidsbrist FaR fysisk aktivitet på recept Ingen kursutvärdering gjordes av de båda grundutbildningarna på grund av att dessa utbildningar har genomförts under längre tid. Implementeringsprojektet som genomfördes i landstinget är utvärderat i en FoU-rapport (FoU-skrift 2012:1) Kunskapsseminarium Mat En webbenkät skickades ut till de 160 personer som deltog i matseminariet i september 2011 (Bilaga 5). Svarsfrekvensen blev 32 %. Näst intill alla som besvarade enkäten tyckte att helhetsintrycket av seminariet var bra eller mycket bra. Fler än hälften tyckte att föreläsningarna gett inspiration och ökad kunskap vilket gör det lättare att ta upp frågor om mat och matvanor i patientmötena. Det framkom även att många upplever en förvirring kring vilka kostråd man kan ge patienter när forskning och annan information pekar åt olika håll. Två tredjedelar deltog i seminariet på eget initiativ medan resterande gjort det på uppdrag av verksamheten Uppföljning av Mindfulness Under 2011 genomfördes sju utbildningar, med totalt 112 deltagare. En separat utvärdering gjordes av de fyra utbildningarna under 2010, riktade till hälsoinspiratörer, samt de fyra första utbildningarna under 2011, riktade allmänt till landstingets personal (Karlsson 2012). Syftet med utbildningen var att få kunskap om metoden, kunna använda den själv i sin vardag för att minska stress och också som ett verktyg för att öka kvaliteten i patientmötet. Uppföljningen gjordes med hjälp av tre uppföljande enkäter, direkt efter utbildningen, 3 månader efter och 6 månader efter (Folkhälsoskrift 2012:4). Totalt skickades enkäter ut till 115 deltagare. Deltagarna var överlag nöjda med utbildningen. Det som deltagarna framhöll som väsentligast var kunskapen om att ta en sak i taget och att försöka vara närvarande i nuet. Övningarna i andning och kroppsscanning användes av flera. De förändringar i livet som deltagarna ansåg sig se var framför allt en ökad förmåga att lättare fokusera på här och nu samt en känsla av att vara lugnare, mer avslappnad, mindre stressad och förbättradsömn. Många uppgav att det är positivt att landstinget satsar på en utbildning i mindfulness. Kursen rekommenderas av flera med kommentarer som alla behöver gå den och för att kunna arbeta med människor måste man också arbeta med sig själv Utvärdering av ACT Materialinsamling genomfördes löpande mellan september 2010 och maj 2011 (Folkhälsoskrift 2012:2). Följande metoder användes vid materialinhämtning: Observation vid utbildningsdagarna och avslutningsdagen.

16 14 Enkäter till deltagare, en enkät inför utbildningen, en efter utbildningsdagarna samt en efter att kursen avslutats och en enkät efter uppföljningsdagen. Loggboksanteckningar från deltagare vid handledningstillfällen. Intervjuer med 5 deltagare i gruppen. Då uppföljningen grundar sig på en högst begränsad grupp individer går det inte att dra några långtgående slutsatser. De deltagare som fullföljt utbildningen har visat sig vara nöjda. De understryker dock behovet av kurslitteratur och material för att bättre kunna tillgodogöra sig de teoretiska ansatserna. Det har också framkommit att förkunskaper inom psykologi har uppfattats som en fördel inom ramen för detta aktuella kursupplägg. Deltagarnas erfarenheter tyder på att ACT är en användbar metod inom förändringsarbete, men kanske inte en metod för alla. Inför en eventuell fortsättning med ACT är det därför viktigt att överväga vilka yrkeskategorier som bäst kan använda sig av kunskaperna och hur nyttan med en utbildning som denna kan maximeras. 9.4 Uppföljande enkät efter 6 månader Motiverande samtal Av de 176 personer som gick grund- eller fortsättningsutbildning i MI besvarade 105 personer enkäten (59 %) efter en påminnelse. Sju av tio arbetade inom primärvårds- och rehabcentrum, medan resten var jämnt fördelade mellan övriga centrum. Sju av tio svarade att hälften eller fler av de patienter de möter har behov av att förändra sina levnadsvanor. Var tredje av de svarande sa att det dagligen förekommer samtal om hälsa i deras patientmöten. Hälften svarade att det förekommer några eller flera gånger varje vecka. Knappt hälften tyckte att det är den som har behandlingsansvar som ansvarar för att ta upp frågor om levnadsvanor medan resten tyckte att det är ett delat ansvar mellan vårdgivaren och patienten. Fyra av fem av de svarande uppgav att de helt eller delvis hade förändrat sitt sätt att samtala om levnadsvanor i patientmötena sedan de gick utbildningen. De angav att de oftare tar upp frågor som har med levnadsvanor att göra, känner sig mer bekväma/trygga i att ställa frågor och de även har bättre kunskap för att kunna göra detta jämfört med tidigare. Nio av tio sa att de helt eller delvis har kunskap och verktyg för att kunna vägleda patienter som vill förändra sina levnadsvanor. Av de som svarar ja eller delvis sa sex av tio att de fick denna kunskap från den utbildning de gått i landstingets regi. Övriga hade kunskapen sedan tidigare. Näst intill alla med behandlingsansvar sa att de visste helt eller delvis vart de kunde hänvisa patienter för mer stöd och information. Var tredje svarande upplevde inget behov av att förändra sina egna levnadsvanor. De övriga svarade att de helt eller delvis upplevde ett sådant behov. Under det senaste året hade varannan person som besvarat enkäten

17 15 ändrat en eller flera av sina egna levnadsvanor. Att detta skulle bero på utbildningen de hade gått var det endast ett fåtal som trodde medan en av fem sa att utbildningen delvis kunde vara en bidragande anledning. 60 % av de svarande avslutade med att säga att de skulle vilja gå ytterligare delar i utbildningskonceptet Samtal om hälsa Av de 156 personer som gick utbildningen Samtal om hälsa besvarade 60 personer enkäten (38 %) efter en påminnelse. 90 % av de svarande var från primärvårds- och rehabcentrum. Två tredjedelar av de svarande uppfattar att ungefär hälften eller flera av patienter man möter har behov av att förändra sina levnadsvanor. Nästa hälften av de med behandlingsansvar svarade att det dagligen förekommer samtal kring levnadsvanor i deras patientmöten. Resterande svarade att det förekommer frågor någon eller några gånger varje vecka. Drygt hälften menar att det är vårdgivaren som har ansvar för att ta upp frågor med patienter om levnadsvanor medan resterande tycker det är ett delat ansvar mellan vårdgivare och patienter. Tre fjärdedelar svarade att de delvis eller helt har förändrat sitt sätt att samtala om levnadsvanor i patientmötet sedan de gick utbildningen. De angav att de oftare tar upp frågor som har med levnadsvanor att göra, att det känner sig mer bekväma och trygga i att ställa frågor och de även har bättre kunskap för att kunna göra detta jämfört med tidigare. Drygt 80 % av de svarande sa att de helt eller delvis har kunskap och verktyg för att kunna vägleda en patient som vill förändra sina levnadsvanor. Lika många kände också till vart de kunde hänvisa en patient för fortsatt stöd eler information. Av de som sa att de helt eller delvis har kunskap och verktyg svarade sex av tio att de hade fått denna kunskap från den utbildning som de gått i landstingets regi. Övriga hade kunskapen sedan tidigare och några hänvisar till eget sökande ex på internet. Då det gällde de svarandes egna levnadsvanor svarade 38 % att de känner ett behov av egen förändring. 30 % höll delvis med medan 32 % svarade att de inte känner något sådant behov. Mer än hälften av de svarande hade förändrat någon eller några levnadsvanor under det senaste året. Av de övriga var det en person av fyra som sa att de planerade att göra det inom en snar framtid. Runt 40 % av de som gjort en egen förändring sa att det delvis berodde på utbildningen de har gått i landstingets regi, medan övriga inte tror att utbildningen har haft någon inverkan på deras förändring. Avslutningsvis svarade mer än hälften att de är intresserade av att delta i fler av folkhälsoenhetens utbildningar.

18 SWOT-analys Sammantaget upplevs fortbildningssatsningen som meningsfull för såväl genomförarna som för deltagarna, men samtidigt svår att överblicka när det gäller strukturer och resurser för informationsspridning, vidareutveckling och uppföljning. Styrkor Hela satsningen bygger på att det är ett erbjudande och inget tvingande. Det finns en flexibilitet i möjligheten att genomföra delarna på olika sätt, utifrån en dialog med berörd verksamhet. Flera av delarna har en stegvis uppbyggnad. Det finns verktyg och material kopplat till utbildningsdelarna. Hela satsningen är avstämd mot de nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (preliminär och fastställd version). Svagheter Landstinget har inget samlat system för fortbildning vilket gör det svårt att sprida information, svårt att anpassa datum och boka lokaler m.m. Det finns ingen avsatt budget varken för genomförande eller för deltagande. En plan för utvärdering av resultat på befolkningsnivå av fortbildningssatsningen saknas. Möjligheter De nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att vara ett stöd för det fortsatta arbetet. Medicinska kommittén diskuterar breda utbildningssatsningar och behovet av att samordna alla utbildningar inom landstinget. Diskussioner med Linnéuniversitet kan komma att leda till mer samverkan runt utbildningar. Landstinget deltar i flera nationella grupper där utbildning diskuteras vilket kan leda till samverkan på nationell nivå, t.ex. uppbyggnad av webb-utbildningar. En koppling till kommande nationella mätningar på befolkningsnivå kan vara en möjlig väg vad gäller utvärdering av resultat. Hot En ökad nationell styrning av arbetet med hälsofrågor kan uppfattas som tvingande och därmed negativt av verksamheter och enskilda vårdgivare. Utan att koppla resurser till det utvecklingsarbete som fortbildningen ska leda till kan det bli svårt att åstadkomma bestående förändringar i arbetssätt. Vårdvalsmodellen kan vara ett hinder för ett landstingsgemensamt utvecklingsarbete inom området.

19 17 10 Sammanfattande och framtidsblickande diskussion 10.1 Måluppfyllelse Målet för utbildningssatsningen är att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter. Sammantaget under har de olika fortbildningsdelarna haft relativt många deltagare. Endast ett deltagande ger dock inte tillräcklig information om vårdgivaren verkligen använder strategier och förmedlar kunskap på ett sätt som kommer patienterna till del. Ingen mätning av användbarheten gjordes under 2010 medan den som gjordes under 2011 visar att de svarande helt eller delvis har ändrat sitt sätt att samtala om hälsa och levnadsvanor. För att kunna vidareutveckla denna uppföljning samt hela utbildningssatsningen bör en analytisk diskussion föras inom folkhälsoenheten i samverkan med representanter från verksamheterna Deltagande Vilka är det som har deltagit i de olika utbildningsdelarna? Är det bara de som redan har ett intresse för frågor kring hälsa och levnadsvanor, eller har satsningen också nått fram till vårdgivare med ett mer tveksamt förhållningssätt till om detta verkligen är frågor som hälso- och sjukvården har anledning att jobba med? Att professionella inom hälso- och sjukvården har olika stort engagemang för frågor som har med hälsa och levnadsvanor att göra tydliggörs i rapporter och debattinlägg, och återspeglas troligen inom alla yrkeskategorier. Huvuddelen av de som deltog i utbildningarna inom utbildningssatsningen under 2011 var sjuksköterskor (30 %). Detta skulle kunna tyda på att det är en målgrupp som har ett större intresse för frågorna. Antalet läkare har varit betydligt lägre, liksom representationen från flera andra professioner. Sjuksköterskegruppen i landstinget är dock procentuellt stor jämfört med andra grupper. För att kunna nå personer inom olika yrkeskategorier kan upplägget med utbildningen Samtal om hälsa och MI-utbildningen vara värt att vidareutveckla. Dessa har hållits både för hela arbetsplatser och som öppna utbildningar. Fördelarna med att utbilda en hel arbetsplats vid samma tillfälle är att chefen tydliggör vikten av frågorna genom att låta all personal ta del av utbildningen. Man når även alla i personalstyrkan med samma budskap vid ett och samma tillfälle, vilket kan leda till att diskussioner uppstår om hur man jobbar idag och hur man tillsammans kan jobba vidare med frågor kring hälsa och levnadsvanor. Nackdelen med att utbilda hela arbetsgrupper kan vara att enstaka personer upplever det som tvingande att delta i utbildningen om man har kunskapen sedan tidigare eller om intresse för frågan saknas. Genom de öppna utbildningarna når man kanske i första hand de som redan har ett engagemang i frågorna och redan jobbar med dem. I ett tidigt skede av en implementering kan det dock vara bra att rikta sig till dessa personer för att få fart på det förändringsarbete som kan krävas beroende på verksamhetens uppdrag. Det kan göra att utbildningen får ett gott rykte vilket kan leda till att fler bli intresserade och så småningom söker sig till utbildningen.

20 18 Genom denna redovisning går det inte att klargöra hur många unika personer som har deltagit i utbildningsdelarna. Däremot kan man konstatera att många av landstingets verksamheter på olika sätt har tagit del av utbildningssatsningen. Till exempel har en tredjedel av alla vårdcentraler samt hela lasarettsrehabiliteringen utbildat personalen i Samtal om hälsa. Hela eller en stor del av personalgruppen inom landstingets habiliteringsverksamheter, lasarettsrehabilitering och tandvård har deltagit i MI-utbildning. Genom de riktade utbildningarna till hälsoinspiratörer och de öppna utbildningarna gällande FaR, Mindfulness, ACT, Samtal om hälsa och MI har också flera verksamheter inom den specialiserade vården nåtts. En viktig del för att få deltagare till en utbildning är att nå ut med information. Ett flertal utskick av utbildningserbjudandet har gjorts och presenterats i olika sammanhang under året. Utbildningserbjudandet har även under året legat på folkhälsoenhetens hemsida. Att man inte nås av information kan bero på det stora informationsflöde som finns inom landstinget. Det kan möjligen också bero på att intresset för utbildningarna hos den som får informationen skickad till sig kan vara lågt och därför förmedlas den inte vidare. Informationen på hemsidan kan vara svår att hitta på landstingets interna webb. Det saknas en bra gemensam informationsplats på landstingets interna webb för samtliga utbildningar inom landstinget. Om detta hade funnits skulle möjligen fler personer kunnat hitta de utbildningar som folkhälsoenheten erbjudit. Under 2011 genomfördes de planerade öppna utbildningarna och alla förfrågningar om riktade utbildningar kunde tillgodoses. En fråga för den framtida planeringen är dock hur berörda kursgivare 9 ska hantera en eventuell större efterfrågan på utbildning Användbarhet Användbarhet i vardagen är en av de grundläggande faktorerna för en framgångsrik implementering av nya strategier, metoder och kunskap (Guldbrandsson 2007). Det nya får inte upplevas som alltför krångligt eller svårt utan som något som ganska lätt går att integrera med det som redan görs. Kunskap som begrepp har många delar i sig (Nilsen 2010). Det kan beskrivas som ett vetande och ett kunnande, som uttalad och tyst kunskap, som en del av kompetens, som forskning och evidens. På samma sätt kan lärande beskrivas på olika sätt (Nilsen 2010). Gemensamt för begreppen är att det finns en dynamisk faktor som implicerar förändring. Ett lärande av ny kunskap ska helst innebära att individen agerar annorlunda än jämfört med innan lärandet skedde. Samtidigt måste det finnas en beredskap för ny kunskap och för att ett förnyat lärande kan ske. Av detta skäl bör hela utbildningssatsningen kontinuerligt följas upp och revideras. För att stimulera användbarheten har det varit av stor betydelse att deltagarna har upplevt innehållet och upplägget i utbildningarna som relevant och på en lämplig nivå. De kursutvärderingar som gjordes löpande under 2011 har haft som syfte att fånga upp synpunkter om lämpliga revideringar. Dessutom testkördes utbildningen Samtal om hälsa i början av året vilket ledde till att 9 Se under punkt 5.

21 19 kursinnehållet delvis förändrades och fick ett mer praktiskt användbart perspektiv på de nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011). Vid några tillfällen framfördes förfrågningar från chefer om att snabbutbilda personalen eller alternativt utbilda mycket stora grupper i såväl MI som Samtal om hälsa. Av kvalitetsskäl gjordes inga avsteg från utbildningsupplägget. Resultatet av den uppföljande webbenkäten (6 mån efter avslutad kurs) visar att såväl deltagare som gått utbildning i MI som Samtal om hälsa upplever att det regelbundet förekommer samtal om levnadsvanor i deras patientmöten. Samma fråga ställdes inte till deltagarna innan utbildningen, vilket gör att en jämförelse är omöjlig. Dock menar den övervägande delen av de svarande i enkäten att de helt eller delvis har förändrat sitt sätt att samtala om hälsa och levnadsvanor sedan de gått utbildningen. Detta skulle kunna vara ett kvitto på hur användbarheten upplevs av kursdeltagarna. Hur de som inte besvarat enkäten tycker om användbarheten går inte att utläsa. Under kunskapsseminariet om mat uppstod en del frågor hos deltagarna, vilket framkom i den utvärdering som mailades ut efteråt. Flera deltagare efterfrågade tydligare direktiv om hur de ska jobba med mat och matvanor gentemot patienter. Syftet med seminariet var främst att problematisera området och visa på spridningen gällande förhållningssätt och kunskap. Detta tydliggjordes såväl i inbjudan som under dagen. Inför planeringen av kommande seminarier kan det dock vara värt att funder över om dagen bör avslutas med en tydligare diskussion om landstingets förhållningssätt, för att underlätta det fortsatta arbetet kring levnadsvanor och förändring av dessa. I flera diskussioner under utbildningarna har det betonats att förändringsarbete ofta kräver en längre tid för en patient. En vana eller ett beteende som uppstått under lång tid kan sannolikt ta lång tid att förändra. Lika viktigt är det att förstå att även vårdgivarnas arbetssätt kan ta lång tid att förändra. Därför måste det finnas tålamod och förståelse för att det även i detta sammanhang handlar om små förändringar som kan göra skillnad på längre sikt i patientarbetet. Kanske är det så att det främst är eldsjälarna som nåtts av utbildningssatsningen hittills. Det fortsatta arbetet kommer då att med nödvändighet kräva uthållighet i att fortsätta att implementera tankesättet kring MI, uppmuntra fler till att skriva FaR och att på olika sätt stimulera till att frågor kring hälsa och levnadsvanor integreras i det sedvanliga arbetet även hos övriga anställda inom Landstinget Kronoberg Till nytta för patienterna? Det övergripande målet för svenskt folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Socialdepartementet 2007). Hälso- och sjukvårdens uppdrag i det arbetet är att integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i alla verksamheter. Denna redovisning ger inte svar på om utbildningssatsningen lett till bättre hälsa för länets befolkning idag. Under senare år då Landstinget Kronoberg på ett mer aktivt sätt har arbetat med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, kan man emellertid se en trend i statistiken kring antal patienter som i samband med ett mottagningsbesök tillfrågats om

22 tobaks- och alkoholvanor. Det viktiga är att kommande mätningar på lokal, regional och nationell nivå uppvisar positiva trender gällande hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper på längre sikt. 20

23 21 11 Slutsatser Sammanfattningsvis upplevs fortbildningssatsningen ha varit meningsfull för deltagarna men även för genomförarna. Samtidigt är det svårt att överblicka strukturer och resurser för informationsspridning, vidareutveckling, fortsättning och uppföljning. Utbildningssatsningen nådde under 2010 totalt 796 deltagare. Under 2011 nåddes ytterligare 637 deltagare. Detta motsvarar drygt 26 % av landstingets anställda, dock med förbehållet att vissa personer kan ha gått flera utbildningar. Den övervägande delen av de svarande i uppföljningsenkäten 2011 anger att de helt eller delvis har förändrat sitt sätt att samtala om hälsa och levnadsvanor sedan de gått utbildningen Samtal om hälsa eller utbildning i motiverande samtal, MI. En ökad styrning av arbetet med hälsofrågor kan uppfattas som tvingande och därmed negativt av verksamheter och enskilda vårdgivare. Utan att koppla resurser till det utvecklingsarbete som fortbildningen ska leda till kan det bli svårt att åstadkomma bestående förändringar i arbetssätt.

24 22 Referenser Berg, H. (red.) (2009). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland. FoU rapport 10 (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Bohlmeijer.E.T, Fledderus. M, Rokx.T.A.J.J, Pieterse.M.E (2011) Efficiency of an early intervention based on acceptance and commitment therapy for adults with depressive symptomaltology: Evaluation in a randomized controlled trial. Publicerad i Elsevier Behaviour Research and Therapy 49, 2011, s Fjellman-Wiklund, A. & Waling K. (2009) Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser ett mindfulnessbaserat projekt i Norrbottens läns landsting Slutrapport maj Norrbottens läns landsting. Guldbrandsson, K. (2007) Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst (Elektronisk) Tillgänglig: ( ) Irving, J.A. (2009) Cultivating mindfulness in health care professionals: a review of empirical studies of mindfulness-based stress reduction MBSR. Complementary Therapies in Clinical Practice 2009:15 s Landstinget Kronoberg (2010) Budget 2010 (Elektronisk). Tillgänglig: rdokument/budget_2012.pdf ( ) Landstinget Kronoberg (2011) Budget 2011 (Elektronisk). Tillgänglig: udget_2011.pdf ( ) Landstinget Kronoberg (2012) Budget 2012 (Elektronisk). Tillgänglig: udget_2010.pdf ( ) Folkhälsoskrift 2012:2 (2012) Kartläggning och uppföljning av utbildning i Acceptance Commitment Therapy (Elektronisk). Landstinget Kronoberg. Folkhalsa/Folkh%c3%a4lsoskrift% pdf Folkhälsoskrift 2012:4 (2012) Uppföljning av utbildning i Mindfulness (Elektronisk). Landstinget Kronoberg. (kommer som länk under hösten 2012) FoU-skrift 2012:1 Utvärdering av implementering FaR (Fysisk Aktivitet på recept) (kommer som länk under hösten 2012)

25 23 Nilsen, P. red. (2010) Implementering Teori och tillämpning inom hälso- och sjukvården. Studentlitteratur Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS, (2011) Startsida (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Socialdepartementet (2007) En förnyad folkhälsopolitik (Elektronisk). Prop. 2007/08:110. Tillgänglig: ( ) Socialstyrelsen (2005) God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Elektronisk). SOSFS 2005:12. Tillgänglig: ( ) Socialstyrelsen (2011:1) Patientsäkerhetslagen (Elektronisk). SFS.nr:2010:659. Tillgänglig: ag ( ) Socialstyrelsen (2011:2) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 stöd för styrning och ledning (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, (2010) Befolkningen allt nöjdare med vården Vårdbarometern 2009 (Elektronisk). Tillgänglig: en_allt_nojdare_med_varden ( ) Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, (2011) Stöd till arbetet med en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Elektronisk). Tillgänglig: oframjande_halso-_och_sjukvard ( ) Statens Folkhälsoinstitut (2010) Riskbruksprojektet (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Statens folkhälsoinstitut (2011:1) Motiverande samtal, MI En kunskapsöversikt (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Statens folkhälsoinstitut (2011:2) FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (Elektronisk). Tillgänglig: ( ) Thorell, L-H. & Kullberg, A. (2007) Mindfulness och kognitivt förhållningssätt. Slutrapport om utvärdering av utbildningen hösten 2006 och våren 2007 vid Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland.

26 van Wijngaarden JD, Scholten GR, van Wijk KP. Strategic analysis for health care organizations: the suitability of the SWOT-analysis. Int J Health Plann Manage Jan-Mar;27(1): doi: /hpm Epub 2010 Jul 5. 24

27 Bilaga 1 Bilagor Utvärdering av grundutbildning i Motiverande samtal MI Markera den siffra som bäst överensstämmer med din åsikt Instämmer helt Instämmer inte alls Kursen som helhet var mycket intressant och stimulerande Stora delar av det som kursen Instämmer helt Instämmer inte alls handlade om kan jag använda i mitt arbete Är det något du har saknat eller vill ändra på? Vilket stöd skulle du önska efter avslutad kurs?

28 Bilaga 2 1a. Vilken utbildning har du gått? Introduktion kring hälsofrämjande förhållningssätt Hur samtalar vi om hälsa och levnadsvanor i patientmötet Motiverande samtal introduktion Motiverande samtal grundkurs (2.5 dagar) Motiverande samtal fortsättningsdag (1 dag) Motiverande samtal coachträff Mindfulness grundkurs (3 halvdagar) Mindfulness uppföljning (0.5 dag) FaR - introduktion FaR uppföljning ACT 1b. Har du gått fler utbildningar av ovanstående? Ja, en Ja, flera Nej 1c. Skulle du vilja gå någon utbildning ytterligare av ovanstående? Ja Nej 2. Vilken centrumbildning tillhör du? Akutcentrum Kirurgicentrum Medicinskt servicecentrum Psykiatricentrum Tandvårdscentrum Barn- och kvinnocentrum Medicincentrum Primärvårds- och rehabcentrum Servicecentrum 3. Om du har behandlingsansvar, förekommer samtal kring levnadsvanor i dina patientmöten? Med levnadsvanor menar vi frågor kring alkohol, tobak, matvanor, motionsvanor, stress, sömn och välbefinnande. Ja, dagligen Ja, flera ggr/vecka Ja, någon gång/vecka Sällan Aldrig Jag har inte behandlingsansvar 4. I ett patientmöte, vems ansvar tycker du att det är att ta upp levnadsvanor? Mitt eftersom jag har behandlingsansvar Patientens Bådas Ingen av ovanstående 5. Hur många av de patienter du möter uppfattar du har behov av förändring av sina levnadsvanor? Inga