Lunnaskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Lunnaskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. a för planen Rektor är alltid ansvarig för att planen mot kränkande behandling och trakasserier följs och att åtgärder vidtas. Som elev, personal eller vårdnadshavare ska du ta kontakt med den rektor som är ansvarig för ärendet. Rektor följer upp likabehandlingsarbetet med personal på skolan och tillsammans med elevhälsoteamet som består av rektor, skolkurator, skolsköterska, specialpedagog, skolpsykolog, speciallärare och personalrepresentanter. Vår vision Lunnaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lunnaskolans bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång, och pratar med varandra om vikten av människors lika värde. Vi vill att alla elever, personal, och föräldrar känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Samtal om alla människors lika värde och likabehandling genomförs i alla klasser på skolan och pågår under hela skolåret. Det genomförs undersökningar om trivsel på skolan fortlöpande under året, där eleverna svarar på frågor om hur de upplever att arbetet med diskriminering och likabehandling fungerar på skolan.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Brukarrådet för skolan behandlar arbetet med planen på möten. Planen lyfts fram i föräldramöten. Personalens delaktighet Personal från alla arbetslag på skolan har reviderat planen tillsammans med rektorer, socialpedagog och övriga representanter från elevhälsoteamet. Planen presenteras i och beslutas på arbetsplatsträff. Förankring av planen Planen tas upp i alla klasser under tiden den arbetas fram. Den diskuteras i arbetslagen och elevhälsans möten på samma sätt. Arbetet presenteras också i föräldramöten och planen finns tillgänglig på skolans hemsida.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har diskuterats i elevhälsoteamet samt i arbetslagen. Elever och personal har utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna har under läsåret 2015/2016 svarat på den så kallade skoltempen, en trivselenkät. Alla klasser har gjort en inventering av vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, socialpedagog, likabehandlingsteamet, lärare, elever och vårdnadshavare har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det formulerades tre mål för likabehandlingsarbetet i förra årets plan om diskriminering och likabehandling: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen, vid idrottssituationen och vid utevistelse. Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Strategier som användes för att nå målen Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Planen gås igenom med alla arbetslag i början av terminen. Rektor ansvarar. Planen tas upp på föräldramöten under höstterminen, på brukarrådet och laddas upp ut på skolans hemsida. Rektor ansvarar. Planen tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån ålder och mognad. Arbetslaget ansvarar Kamratstödjarna får en djupare utbildning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsteamet ansvarar. Vikarier informeras. Rektor ansvarar. Alla klasser arbetade med ett temaarbete Du och jag. Där var fokus att väva samman lärandet i ett helhetsperspektiv på likabehandling genom muntliga/skriftliga textsamtal utifrån några av Astrid Lindgrens böcker (vetenskaplig relevans). En rapport 2010 från Uppsala universitet Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar att samtliga av de analyserade böckerna kan kopplas till temaarbete kring känslor och respekt för de lägre åldrarna (förskoleklass-årskurs 4).

5 Eleverna ska uppleva trygghet i matsalen, vid idrottssituationen och vid utevistelse. Rastvärdskap där rastvärdarnas ansvar är klart definierat. Arbetslaget och rektor ansvarar. Alla elever går runt på skolgården tillsammans med sin ansvariga personal, dels för att markera skolgårdens gränser, dels för att visa var de gärna är och leker. Hög vuxennärvaro i matsalen. All personals ansvar. Vid behov finns det en extra vuxen med vid idrottssituationen. Vikarier informeras. Rektor ansvarar. Eleverna upplever att det finns ett gemensamt bemötande från alla vuxna på skolan. Vid terminsstart berätta om rastvärdarna och att de har gula västar så att de syns lätt. Arbetslaget ansvarar. De prioriterade målen följs upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och våren och utvärderas under vårterminen. Strategierna blev följda under skolåret. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultaten från trivselenkäter och brukarenkäter ska analyseras i personalgruppen och elevrådet samt redovisas i brukarrådet. Diskussion kring de olika punkterna i förebyggande och främjande arbetet i elevhälsoteamet, arbetslagen och i elevrådet. för att årets plan utvärderas Rektor

6 Främjande insatser Relationsbyggande arbete i klassrummet Alla klasser jobbar aktivt med att skapa goda relationer mellan eleverna i klassen och mellan de vuxna och barnen. Klassarbetet utförs i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det kan utföras samarbetsövningar, olika värderings- eller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda elever, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen barn vuxen. Arbetslag och övrig personal Samtal i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer

7 Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som barnen behöver hjälp att lösa. Samtalen ska inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. I varje årskurs hålls regelbundna samtal om vänskap, regler, konfliktlösning med eleverna; i helklass eller mindre grupper. Arbetslag Klassråd På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet. Arbetslag Pågår under hela läsåret

8 Elevråd En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. Rektor och ansvariga för elevrådet. Faddersystem Faddrarnas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre barnen.

9 Lunnaskolans faddersystem är uppbyggt på så vis att varje förskoleklass har en fadderklass i årskurs 2 och varje klass i årskurs 1 har en fadderklass i årskurs 3. Det praktiska samarbetet mellan fadderklasserna tar sig olika uttryck i skolans olika spår. Det kan handlar om regelbundna högläsningsstunder där de äldre läser för de yngre; klasserna träffas för att spela spel eller skriva sagor (förskolebarnen dikterar och de äldre skriver); samt olika former av gemensamma aktivitetsdagar. Arbetslag Ordningsregler Ordningsregler ska bidra till att främja ett gemensamt förhållningssätt på skolan och stärka elevers och personals trygghet och välmående på skolan. Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Förslag lyfts på klassråd och sedan tas de i elevrådet, därefter fastställer ansvarig rektor ordningsreglerna för sin enhet. Ordningsreglerna presenteras för vårdnadshavare på lämpliga möten. Personal, elever, rektor

10 Uppföljning av kränkningsanmälningar Skolan har som uppdrag att skriva plan mot diskriminering och likabehandling, och därefter följa upp och utvärdera arbetet för likabehandling på skolan. Rektor följer upp krängningsanmälningar på skolan. Rektor och elevhälsoteam träffas kontinuerligt och diskuterar hur likabehandlingsarbetet gällande kränkningar utvecklas på skolan. Personal och elever kan kontakta rektor eller elevhälsoteam när det uppstår situationer som är kopplat till frågor som rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, diskriminering eller likabehandling på skolan. Rektor Rastverksamhet Kränkande Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga under varje rast för att säkra elevernas trygghet och trivsel under raster. Personal som är ute ansvarar för alla elever som befinner sig på skolgården. Under varje rast finns personal ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdskapet är schemalagt. Arbetslag, rektor

11 Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids Lärare och pedagoger ska finnas tillgängliga och vara synliga vid utevistelse för att säkra elevernas trygghet och trivsel på fritids. När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Pedagogerna har ett avgränsat geografiskt område som de ansvarar för. Aktuell personal Bussvakter Bussvakter är närvarande vid av- och påstigning för att bidra till barnens trygghet och säkerhet i starten och slutet av skoldagen. En personal möter vid busshållsplatsen när barnen kommer med skolbussen på morgonen. En personal står vid till busshållsplatsen på eftermiddagen när bussarna går hem igen. Personal på skolan

12 Kartläggning av trygga och otrygga platser på skolan Trygga och otrygga platser sammanställs och åtgärder för att göra dem mer trygga presenteras. Under vårterminen gör alla klasser en kartläggning över de platser som eleverna upplever som trygga eller otrygga på skolan och på skolgården. Arbetet ingår i arbetet med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Arbetslag och rektor Utbildning av pedagoger och personal på skolan Pedagoger och övrig personal får utbildning i hur likabehandlingsarbetet ska genomföras på skolan. Det blir lagt fokus på vikten av att genast reda i händelser som upplevts som kränkande, samt att informera berörda föräldrar, personal och ledning på skolan. I början av varje termin får varje arbetslag en genomgång om arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Rektor och elevhälsoteam. Pågår under höstterminen.

13 Skoltempen/trygghetsfrågor Skoltempen besvaras av eleverna på skolan minst en gång per år. Målet med enkäten är att följa upp svaren för att se hur barnen trivs på skolan. Svaren ger också en pekpinne på hur likabehandlingsarbetet på skolan utvecklas från år till år. Elever besvarar skoltempen minst en gång per termin. Skoltempen är en trygghetsenkät med frågor kopplat till trygghet, välmående och likabehandling på skolan. Arbetslagen, rektor och elevhälsoteam. Rastaktivitet Målet med rastaktiviteterna är att lära ut rastaktiviteter till äldre barn som är ute på rasterna och tillsammans med personal starta upp tydliga rastaktiviteter för barnen på skolan. Vi arbetar framåt för att få till en bra organisation för väl fungerande rastaktiviteter där de äldre barnen kan bli involverade tillsammans med personal. Arbetslag

14 Lekbänken Tre bänkar ute på skolgården används som lekbänkar. Detta innebär att barn som söker lekkamrater kan sätta sig på bänken. Med stöd av personal som är i närheten kan barnen komma i kontakt med andra barn som vill leka och tillsammans kan de starta upp ny lek med elever som de tidigare inte umgåtts med. Rastpersonal hjälper barn vid lekbänken och bidrar i uppstart av nya rastaktiviteter. Rastpersonal, fritidspedagoger.

15 Kartläggning Kartläggningsmetoder Skoltempen är en enkät som genomförs anonymt av alla eleverna på skolan en gång per termin. Frågorna handlar om elevens trivsel och trygghet på skolan och dess olika miljöer. Enkäten kan göra ansvarig personal uppmärksam på platser/situationer där barnen känner sig otrygga. Den kan också synliggöra eventuella missförhållanden i klassen eller på skolan som man sedan följer upp med en handlingsplan. Frågorna ses över av personal och representanter för elevhälsoteam. Enkäterna sammanställs av rektor och berörd personal som redovisar resultatet för elevhälsoteam samt på arbetslags- och/eller arbetsplatsträffar. Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna svarar anonymt på frågor om elevernas trivsel och trygghet på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagen hjälper barnen med att besvara frågorna, och delar därefter med sig av informationen till trygghetsteamet och skolkurator. Resultat och analys Våra elever svarade positivt på frågor som rör trivsel och trygghet. De flesta eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. De flesta trivs i klassen och upplever att det kan vara sig själva med sina kompisar. Större delen av eleverna upplever att de har en vuxen att gå till när de behöver. Frågor som visar mer delade meningar bland eleverna är arbetsro i klassrummet, matro i matsalen och elevinflytande. Skolan har under hösten 2016 arbetat vidare med frågorna och svaren och gjort förändringar för att öka arbetsro, matro, elevinflytande och vuxennärvaro på skolan. Under lunchrast följer alla klasser en regel om 10 tysta minuter när de äter. Pedagoger arbetar med individuella lösningar kopplat till respektive klass för att öka arbetsro i klassrummen. Exempel på detta är arbete i halvklasser och/eller andra gruppindelningar, samtal om arbetsro och gruppstärkande aktiviteter. Eleverna har informerats om att pedagoger har gula västar på sig och rör sig utomhus på raster. Pedagoger har uppmanats att alltid bära västar och eleverna är också informerade om att de kan gå till alla pedagoger med västar, inte bara de som tillhör deras klass. Alla barn ute är alla pedagogers gemensamma ansvar. Elever deltar på klassråd och elevråd där de arbetar med frågor kopplat till elevinflytande, demokrati, likabehandling. Pedagoger arbetar också med elevinflytande i klassrummet på olika sätt. Exempelvis genom samtal, omröstningar och vid val av elevrådsrepresentanter.

16 Förebyggande åtgärder Elevhälsoteamet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att förebygga sociala problem på skolan, och arbetar för att förstärka elevernas sociala och pedagogiska utveckling. Åtgärd Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagoger, speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolkurator. Pedagoger möter elevhälsoteamet regelbundet för att diskutera elevhälsoärenden på individ- och gruppnivå. Motivera åtgärd Elevhälsoteamet möts varje vecka för att tillsammans hitta lösningar på sociala, pedagogiska, psykiska och fysiska problem som kan uppstå på gruppnivå och individnivå på skolan. Elevhälsoteamet Rektor följer upp kränkningsanmälningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet med att rektor följer upp kränkningsärenden är skapa en tydlig arbetsgång som gynnar elevers välmående på skolan och ger personal stöd i likabehandlingsarbetet. En tydlig arbetsgång effektiviserar likabehandlingsarbetet på skolan. Rektor följer upp likabehandlingsarbetet och kränkningsanmälningar tillsammans med berörd personal.

17 Åtgärd Rektor dokumenterar och följer upp kränkningsärenden på skolan. Personal skickar kränkningsanmälningar till rektor som följer upp och dokumenterar ärendet tillsammans med berörd personal. Rektor och elevhälsoteam diskuterar likabehandling och kränkningsärenden på skolan. Motivera åtgärd Målet med att rektor dokumenterar och följer upp kränkningsanmälningar är att skyndsamt kunna utreda, stoppa och förebygga kränkningar. Målet är också att kartlägga likabehandlingsarbetet för att kunna se mönster och sätta in rätt resurser på skolan. Rektor. Gruppverksamhet Områden som berörs av åtgärden Personal på skolan har gruppverksamhet med olika klasser och grupper. Gruppverksamheten kan beröra olika teman såsom vänskap, självförtroende, självkänsla, mobbning, olikheter, kränkningar, likabehandling, demokrati, värderingar, kultur osv. Åtgärd Personal har gruppverksamhet på olika sätt i sina respektive klasser, kopplat till skolarbete, gruppdynamik och likabehandling. Specialpedagog och skolkurator kan samarbeta om att ha gruppverksamhet på skolan kopplat till värdegrundsfrågor, gruppdynamik, likabehandling. Motivera åtgärd Gruppverksamhet kan bidra till att stärka elever individuellt och i grupp. Gruppverksamhet kan till exempel bidra till att utveckla elevernas, förståelse för sig själva och andra, utveckla deras sociala samspel, stärka deras grupptillhörighet, utveckla deras demokratiska förståelse.

18 Personal och skolkurator pågår under hela läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy Alla som verkar på Lunnaskolan ska motverka alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det på skolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal som rör sig i skolan bland eleverna har god uppsikt över vad som sker i korridorer, i uteområden och i klassrum. Rastvakter finns ute på raster och har översikt över vad som händer på skolgården. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till personal, skolkurator, elevhälsoteam och rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid enstaka tillfälle: Den personal som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. När den akuta situationen klarats ut meddelas berörda mentorer som sedan pratar med sina elever. Mentorer eller ingripande personal dokumenterar (anmälan om kränkande behandling, skada och/eller tillbud) det inträffade och tar kontakt med hemmet. Anmälan lämnas till rektor, som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen (Härryda kommun- Registrator). Vid upprepade tillfällen (mobbning): 1. Anmäl till rektor. 2. Rektor pratar med den utsatte eleven och utreder(utredningsblankett) vad som har hänt. Man informerar om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Om det ändå skulle hända något är det viktigt att den utsatte omedelbart säger till. 3. personal och/eller rektor talar med den som utfört kränkningen. (Om det är flera utövare har man enskilda möten istället för i grupp). Den som håller samtalet förklarar att kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas (på utredningsblankett). personal och rektor bestämmer en tid med eleven för uppföljning (1 vecka). Samtalet dokumenteras. 4. personal tar kontakt med de inblandades föräldrar samma dag och berättar vad som hänt. Även EHS informeras.

19 5. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar ansvarig personal eller rektor kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Samtalet dokumenteras (utredningsblankett/uppföljning). Samlade dokument arkiveras hos rektor. Anmälan till skolhuvudman görs. Om kränkningarna inte upphört: Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras. Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. Handlingsplan när vuxen utsätts för kränkande behandling av elev: 1. Tillbudsanmälan skrivs av den utsatta vuxne. 2. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder. 3. Målsmän blir informerade. Handlingsplan vid kränkning och trakasserier på nätet: 1. Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera. 2. Rektor informeras. 3. Utredningsblankett skrivs. 4. Vårdnadshavare kontaktas. 5. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). 6. Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. 7. Rektor anmäler till skolhuvudman. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp ärendet med samtal och dokumentation. 4. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. 5. Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven och tar upp hur nuvarande kontakt med berörd elev fungerar. 6. Rektor rapporterar till skolhuvudman. Rutiner för uppföljning Rektor har uppföljningsmöten med elevhälsoteam varje månad för att få översikt över krängningsärenden och följa upp dessa på ett lämpligt sätt.

20 Rutiner för dokumentation Berörd personal dokumenterar aktuell händelse. Aktuell kontakt med berörda parter (elev, vårdnadshavare, övrig personal osv.) dokumenteras och arkiveras i pärm för kränkningsärenden på rektors kontor. Ansvarsförhållande Rektor dokumenterar och följer upp kränkningsärenden som kommer in i samråd med elevhälsoteam och berörd personal. Detta gäller när elev kränker elev men också kränkningar kopplat till ärenden där personal kränker elev eller elev kränker personal.