Förnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Yttrar sig. och icke- icke-strukturerade. samtal. Eleven behöver stöd för att delta i.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Yttrar sig. och icke- icke-strukturerade. samtal. Eleven behöver stöd för att delta i."

Transkript

1 Samtala lärarmatris Tala själv samspela Hur eleven yttrar sig i samtalet Yttrar sig. Deltar med frågor Vänder sig till argument i flera kopplar Deltar sparsamt i både strukturerade ihop vad andra strukturerade icke- har sagt. Är dri- icke-strukturerade strukturerade vande visar samtal. samtal. förmåga att engagera andra i både strukturerade icke-strukturerade samtal. Eleven behöver stöd för att delta i samtalet. Kopplar till ämnet eller till vad någon annan har sagt. Utvecklar innehållet i samtalet genom att kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera jämföra. Utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser föreslå lösningar. Lyssna reflektera samspela Hur eleven lyssnar på andra Visar att hon lyssnar reflekterar samspelar genom enkel samtalsstödjande ickeverbal respons (till exempel nicka, hm:a ). Visar att hon lyssnar reflekterar samspelar genom samtalsstödjande enkel verbal respons (till exempel Jag håller med ). Använder utvecklad verbal respons genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera jämföra. Använder utvecklad verbal respons genom att sammanfatta, tolka, säga något eget dra egna slutsatser. Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanen för ämnet svenska som beskriver att eleven kan: samtala om diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor framföra åsikter argument höra samtalen diskussionerna framåt. Ovanstående kartläggning utgår även från kunskapskraven i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: med en kombination av vardagsrelaterat ämnesrelaterat språk samtala om diskutera varierande ämnen i sådana situationer ställa frågor framföra åsikter för att föra diskussionen framåt. välja använda språkliga strategier för att förstå göra sig förstådd. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (31) Samtala elevmatris Tala själv samspela Hur jag yttrar mig i samtalet Jag deltar sparsamt i samtal. Jag deltar med frågor argument i samtal. Jag är drivande visar förmåga att engagera andra i samtal. Jag vänder mig till flera kopplar ihop vad andra har sagt. Jag behöver stöd för att delta i samtalet. Jag kopplar det jag säger till ämnet till vad någon annan har sagt. Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att t.ex. kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera jämföra. Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser föreslå lösningar. Lyssna reflektera samspela Hur jag lyssnar på andra Jag visar att jag lyssnar reflekterar samspelar genom att till exempel nicka hm:a. Jag visar att jag lyssnar reflekterar samspelar genom att säga något, t.ex. Jag håller med. Jag visar att jag lyssnar reflekterar samspelar genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera jämföra. Jag visar att jag lyssnar reflekterar samspelar genom att sammanfatta, tolka, säga något eget dra egna slutsatser. Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanen för ämnet svenska som beskriver att eleven kan: samtala om diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor framföra åsikter argument föra samtalen diskussionerna framåt. Ovanstående kartläggning utgår även från kunskapskraven i kursplanen för ämnet svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: med en kombination av vardagsrelaterat ämnesrelaterat språk samtala om diskutera varierande ämnen i sådana situationer ställa frågor framföra åsikter för att föra diskussionen framåt. välja använda språkliga strategier för att förstå göra sig förstådd.

3 3 (31) Tala lärarmatris Mottagare Kommunikativa kognitiva funktioner Hur den muntliga texten fungerar för den som lyssnar Texten är till stora delar begriplig för lyssnaren. Texten är begriplig för lyssnaren som också förstår textens syfte. Eleven har oftast gjort lämpliga språk- stilval utifrån textens syfte lyssnare. Texten står på egna ben kommunicerar ganska väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte. Eleven har gjort lämpliga språk stilval utifrån textens syfte lyssnare. Texten står på egna ben kommunicerar mycket väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte. Eleven har gjort lämpliga finessrika språk stilval utifrån textens syfte lyssnare. Interaktionen med lyssnaren främjas av de språkliga valen. Interaktionen med lyssnaren främjas av de lyckade språkliga valen. Texten är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig förstå innehållet. Texten är uppbyggd så att man tar till sig förstår innehållet. Texten är logiskt uppbyggd; den är relativt väl sammanhållen har inga omotiverade tankeluckor. Texten är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen väl avgränsad. Texten är bunden till källan (när talaren använder källor). Texten visar på viss självständighet gentemot källan (när talaren använder källor). Texten förhåller sig självständigt gentemot källan (när talaren använder källor). Texten låter olika källor samspela (när talaren använder källor). Texten visar att talaren försöker anpassa sig till lyssnarens tänkande språkförståelse.

4 4 (31) Textens genre Hur strukturen språket stämmer med genrens mönster (läs mer på sidan 15) Försök att anpassa Struktur språk Struktur språk struktur lämpar sig för samspelar med språk till textens textens innehåll, innehållet på ett syfte innehåll. syfte lyssnare. sätt som också lämpar sig för textens syfte lyssnare. Samspel med lyssnarna Hur eleven samspelar med skapar tillit hos dem som lyssnar Ansatser att följa genrens mönster för struktur språk. Inbegriper läraren eller några klasskamrater visar visst engagemang. Följer genrens mönster för struktur språk något mekaniskt. Inbegriper flera lyssnare vid ett flertal tillfällen. Anpassar till viss grad röst, gestik mimik till den muntliga textens syfte mottagare. Följer genrens mönster för struktur språk på ett levande sätt. Inbegriper alla lyssnare vid ett flertal tillfällen. Anpassar tydligt röst, gestik mimik till den muntliga textens syfte mottagare. Utvecklar genrens mönster för struktur språk på ett kreativt sätt. Har genomgående utmärkt kontakt med lyssnarna. Anpassar effektivt medvetet öst, gestik mimik till den muntliga textens syfte mottagare. Försöker att utnyttja rummets dimensioner efter situationen. Utnyttjar rummets dimensioner efter situationen. Utnyttjar effektivt medvetet rummets dimensioner efter situationen. Talaren inspireras av lyssnare situation så att textens innehåll påverkas. Hur lyssnarna samspelar med visar tillit för eleven som talar Enstaka exempel på uppmärksamhet intresse. Flera exempel på uppmärksamhet intresse. Genomgående uppmärksamhet intresse. Tydligt engagemang genom uppmärksamt lyssnande märkbart intresse.

5 5 (31) Den muntliga texten i sin helhet Visar att eleven Visar att eleven har kommit ett kommit mycket stycke i sin utveckling långt i sin utveck- att tala ling att tala inför inför andra. andra. Tillitsskapande moment förekommer sparsamt. Eleven behöver stöd för att utveckla sin muntliga text. Tillitsskapande moment används på ett medvetet effektivt sätt. Innehåll, struktur språk samspelar på ett lyckat sätt är tydligt anpassat efter textens syfte mottagare. Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: förbereda genomföra muntliga redogörelser med en struktur innehåll (i sva anges även språk) anpassat till syfte, mottagare sammanhang.

6 6 (31) Tala elevmatris Mottagare Hur min muntliga text fungerar för den som lyssnar Min text är till Min text är begriplig stora delar begriplig för lyss- för lyssnarnaså narna som ocktens förstår texnarna syfte. Min text står på egna ben kommunicerar ganska väl med lyssnarna i enlighet med textens syfte. Min text står på egna ben kommunicerar mycket väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte. Jag har oftast gjort lämpliga språk- stilval med tanke på textens syfte dem som lyssnar. Jag har gjort lämpliga språk stilval utifrån textens syfte dem som lyssnar. Jag har gjort lämpliga finessrika språk stilval utifrån textens syfte dem som lyssnar. Språket jag använder stödjer mitt samspel med lyssnarna. Språket jag använder stödjer framgångsrikt mitt samspel med lyssnarna. Min text är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig förstå innehållet. Min text är uppbyggd så att man tar till sig förstår innehållet. Min text har en tydlig struktur som gör den lätt att följa. Min text är relativt väl sammanhållen har inga omotiverade tankeluckor. Min text är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen väl avgränsad. Jag håller mig mycket nära källan (när jag använder källor). Jag visar på viss självständighet gentemot källan (när jag använder källor). Min text är självständig gentemot källan (när jag använder källor). Jag låter olika källor samspela (när jag använder källor). Min text visar att jag försöker anpassa mig till lyssnarnas tänkande språkförståelse.

7 7 (31) Textens genre Hur strukturen språket i mitt tal stämmer med genrens mönster (läs mer på sidan15) Jag försöker att Strukturen Strukturen anpassa struktur språket jag språket samspelar språk till använder lämpar med innehål- textens syfte sig för texlet på ett sätt tens syfte, innehåll som också läm- innehåll. lyssnapar sig för tex- re. tens syfte lyssnare. Samspel med lyssnarna Hur jag samspelar med skapar tillit hos dem som lyssnar Jag försöker följa genrens mönster. Jag vänder mig till läraren eller några klasskamrater visar visst engagemang. Jag följer genrens mönster något mekaniskt. Jag vänder mig till flera lyssnare vid flera tillfällen. Jag följer genrens mönster på ett levande sätt. Jag vänder mig till alla lyssnare vid flera tillfällen. Jag utvecklar genrens mönster på ett kreativt sätt. Jag har genomgående utmärkt kontakt med lyssnarna. Jag anpassar till viss del röst, gester ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte mottagare. Jag anpassar tydligt röst, gester ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte mottagare. Jag anpassar effektivt medvetet röst, gester ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte mottagare. Jag försöker att utnyttja rummets dimensioner efter situationen. Jag utnyttjar rummets dimensioner efter situationen. Jag utnyttjar effektivt medvetet rummets dimensioner efter situationen. Jag inspireras av lyssnare situation så att den muntliga textens innehåll påverkas.

8 8 (31) Hur mina lyssnare samspelar med visar tillit för mig Mina lyssnare Mina lyssnare Mina lyssnare Mina lyssnare visar enstaka visar flera exempel visar genomgå- visar tydligt exempel på på uppende uppmärk- engagemang uppmärksamhet märksamhet samhet genom uppmärksamt intresse. intresse. intresse. lyss- nande märkbart intresse. Den muntliga texten i sin helhet Min muntliga text visar att jag har kommit ett stycke i min utveckling att tala inför andra. Med hjälp av röst, tal kropp skapar jag i någon mån tillit hos lyssnarna. Jag behöver stöd för att utveckla min muntliga text. Min muntliga text visar att jag har kommit mycket långt i min utveckling att tala inför andra. Med hjälp av röst, tal kropp skapar jag medvetet effektivt tillit hos lyssnarna. Jag låter innehåll, struktur språk samspela på ett lyckat sätt med tydlig anpassning till talets syfte mottagare. Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: förbereda genomföra muntliga redogörelser med en struktur innehåll (i sva anges även språk) anpassat till syfte, mottagare sammanhang.

9 9 (31) Skriva lärarmatris Mottagare Hur texten fungerar för den som ska läsa den Kommunikativa kognitiva funktioner Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig förstå innehållet. Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera ) Texten står på egna ben kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera ) Texten står på egna ben kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera ) Eleven har oftast gjort lämpliga språk stilval utifrån textens syfte tänkta läsare. Eleven har gjort lämpliga språk stilval utifrån textens syfte tänkta läsare. Eleven har gjort lämpliga finessrika språk stilval utifrån textens syfte tänkta läsare. Interaktionen med läsaren främjas av de språkliga valen. Interaktionen med läsaren främjas av de lyckade språkliga valen. Texten är logiskt uppbyggd. Texten är relativt väl sammanhållen har få omotiverade tankeluckor. Texten är väl sammanhållen, väl avgränsad har inga omotiverade tankeluckor. Medvetna motiverade tomrum förekommer. Texten är bunden till källan (när skribenten använder källor). Texten visar på viss självständighet gentemot källan (när skribenten använder källor). Förhåller sig självständigt gentemot källan (när skribenten använder källor) Låter olika källor samspela (när skribenten använder källor).

10 10 (31) Textens genre (läs mer på sidan 12 13) Försöker att följa Följer något Följer genrens Följer genrens genrens mönster mekaniskt gen- mönster för mönster för för struktur rens mönster för struktur struktur språk. struktur språk på ett språk på ett språk. levande sätt. levande sätt har ibland egna kreativa lösningar. Helhetsstruktur språk globala lokala nivåer (läs mer i del I på sidan 7 8) Textnivå Textens disposition fungerar delvis. Rubriker finns har anknytning till innehållet. Textens disposition är mer genomtänkt fungerar genomgående ganska väl. Rubrikerna täcker textens innehåll. Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt fungerar väl. Rubrikerna täcker textens innehåll fungerar. Innehåll, struktur språk samspelar på ett bra sätt. Textens disposition är avancerad samtidigt tydlig mycket väl genomtänkt. Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll fungerar utmärkt. Styckenivå Styckeindelning förekommer. Styckeindelningen fungerar genom att varje stycke är en sammanhållen helhet. Väl fungerande styckeindelning ofta med tydliga kärnmeningar. Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt. Variation på styckenas längd inspirerar läsningen markerar deras olika tyngd. Bindningar förekommer. Bindningar förekommer fungerar ganska väl. Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar, vilka fungerar väl. Bindningar inom mellan meningar är varierade, väl valda fungerar utmärkt.

11 11 (31) Meningsnivå Meningarna har oftast en fungerande syntax är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet. Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet. Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel mer komplicerad syntax långa korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare sammanhang. Det finns: enkel mer komplicerad syntax långa korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i Uttrycks- ordnivå Satsradningar kan förekomma. Uttryck ord fungerar ibland mindre bra. Satsradningar kan förekomma då är satserna ofta skilda åt med kommatecken. Uttryck ord fungerar ganska väl i sina sammanhang. Satsradningar är sällsynta. Satserna är ofta kopplade med sammanhangssignaler konjunktioner. Uttryck ord fungerar oftast väl i sina sammanhang. Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda. Uttryck ord är mycket väl valda fungerar mycket väl i sina sammanhang. Orden kan oftast karaktäriseras som vardagliga, allmänna, konkreta något talspråkliga. Många ord kan karaktäriseras som vardagliga, vanliga, allmänna, konkreta talspråkliga. Det finns en ansats till att använda ord som kan karaktäriseras som mindre vardagliga, specifika, abstrakta skriftspråkliga. Det kan finnas exempel på nyskapande vad gäller uttryck ord, vilket berikar läsningen. Ordvalet är inte alltid så varierat kanske inte alltid passar för textens syfte mottagare. Texten visar viss variation i ordval. Texten visar variation i ordval. Texten visar variation omsorg i ordval.

12 12 (31) Normer språkriktighet Elever på denna nivå bryter sällan mot normer i stilistiskt syfte. Elever på denna nivå kan ibland medvetet bryta mot normer i stilistiskt syfte. Styckemarkering Meningsbyggnad Konstruktion av uttryck Markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom s.k. hybridstycke. Oftast väl fungerande vid enklare meningsbyggnad, dvs. vid huvudsatser utan bisatser. Undviker en mer komplicerad syntax eller lyckas inte konstruera mer komplexa meningar väl fungerande. Använder enkla vanliga konstruktioner som oftast är väl fungerande. Undviker att bygga ut fraser att använda mer komplicerade uttryck eller lyckas inte konstruera mer komplexa fraser uttryck korrekt. Blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad indrag, utan att man som läsare förstår systemet. Prövar en mer komplex meningsbyggnad lyckas då ibland väl med konstruktionen. Prövar mer komplicerade fraser uttryck lyckas då ibland väl med konstruktionen. Har vissa svårigheter t.ex. med val av prepositioner. Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag. Oftast väl fungerande meningsbyggnad även i långa mer komplexa konstruktioner. Oftast väl fungerande konstruktion av fraser uttryck även i långa, ovanliga, mer komplexa skriftspråkliga konstruktioner. Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag. Kan om det är lämpligt markera nytt stycke med blankrad indrag, för att skilja på större avsnitt stycken. Som läsare förstår man systemet. Väl fungerande eller i stort sett väl fungerande meningsbyggnad i såväl enklare som mer komplexa konstruktioner. Väl fungerande eller i stort sett korrekta konstruktioner av både enkla mer komplicerade fraser uttryck.

13 13 (31) Användning av ord Stavning Användning av tecken Använder de flesta ord på ett lämpligt sätt. Undviker ord som kan karaktäriseras som svåra eller ovanliga. Stavar de flesta ord på ett för genren lämpligt sätt Gör vissa systematiska stavfel. Använder oftast punkt i förekommande fall frågetecken utropstecken på ett lämpligt sätt. Prövar ibland ord som kan karaktäriseras som svåra eller ovanliga lyckas då ganska väl med användningen. Prövar ibland ord som kan karaktäriseras som svåra eller ovanliga lyckas då ganska väl med stavningen. Använder punkt, frågetecken, utropstecken korrekt kommatecken på ett lämpligt sätt så att läsningen av texten underlättas. Använder både enklare ord som kan karaktäriseras som svåra eller ovanliga då oftast på ett lämpligt sätt för sammanhanget. Stavar oftast på ett för genren lämpligt sätt. Använder en variation av skiljetecken andra skrivtecken då oftast på ett lämpligt sätt. Använder en variation av ord på ett kreativt lämpligt sätt. Använder en variation av skiljetecken andra skrivtecken på ett lämpligt kreativt sätt. Texten i sin helhet Punkt, frågetecken utropstecken följs av versal. Visar att eleven är på rätt väg i sin skrivutveckling. Använder oftast versaler gemener på ett lämpligt sätt. Använder versaler gemener på ett lämpligt sätt Visar att eleven kommit långt i sin skrivutveckling. Eleven behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur språk i sin text. Innehåll, struktur språk samspelar väl. Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt anpassning till texttyp, språkliga normer strukturer. skriva berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar, berättargrepp dramaturgi. söka, välja ut sammanställa information från ett urval av källor föra resonemang om informationens källornas trovärdighet relevans. göra sammanställningar som innehåller (i sva anges kännetecknas av) beskrivningar förklaringar samt har ett ämnesrelaterat (i sva anges fungerande kunskapsrelaterat) språk, struktur citat källhänvisningar. genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck medier så att de olika delarna samspelar kan eleven förstärka levandegöra (i sva anges förtydliga) texternas budskap. ge omdömen om texters innehåll uppbyggnad (i sva anges även språk) utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet uttrycksfullhet.

14 14 (31) Skriva elevmatris Mottagare Hur jag tror att texten fungerar för den som ska läsa den Jag tror att texten Jag tror att är uppbyggd läsaren förstår så att läsaren i min text stort sett ska dess syfte (till kunna ta till sig exempel roa, förstå innehålletmera övertyga, infor- ). Jag tror att texten står på egna ben kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera ). Jag tror att texten står på egna ben kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera ) Jag tycker att jag oftast har gjort lämpliga språk stilval med tanke på textens syfte läsare. Jag anser att jag har gjort lämpliga språk- stilval med tanke på textens syfte tänkta läsare. Jag anser att jag har gjort lämpliga finessrika språk- stilval med tanke på textens syfte tänkta läsare. Jag tycker att texten är logiskt uppbyggd. Jag tror att språket gör att samspelet med läsaren fungerar väl gör texten lättillgänglig. Jag anser att språket gör att samspelet med läsaren stärks gör texten intressant. Jag anser att texten är, relativt väl sammanhållen har få omotiverade tankeluckor. Jag anser att texten är väl sammanhållen, väl avgränsad att den inte har omotiverade tankeluckor. I min text förekommer medvetna motiverade tomrum. Jag håller mig mycket nära källan (när jag använder källor). Jag visar på viss självständighet gentemot källan (när jag använder källor). Jag förhåller mig självständigt gentemot källan (när jag använder källor). Jag låter olika källor samspela (när jag använder källor).

15 15 (31) Textens genre Jag har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag. Jag har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag. Jag har följt genrens mönster för struktur språk på ett levande sätt. Jag har följt genrens mönster för struktur språk på ett levande sätt har ibland egna kreativa lösningar. Jag låter innehåll, struktur språk samspela på ett bra sätt. Helhetsstruktur språk Textens disposition fungerar delvis. Textens disposition är mer genomtänkt fungerar genomgående ganska väl. Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt fungerar väl. Textens disposition är avancerad, men ändå tydlig fungerar mycket väl. Hela texten Rubriker finns har anknytning till innehållet. Rubrikerna täcker textens innehåll. Rubrikerna täcker textens innehåll fungerar. Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll fungerar utmärkt. Styckena Styckeindelning förekommer. Styckeindelningen underlättar läsningen genom att varje stycke är en sammanhållen helhet. Väl fungerande styckeindelning ofta med tydliga kärnmeningar. Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt. Variation på styckenas längd inspirerar läsningen markerar deras olika tyngd. Bindningar förekommer. Bindningar förekommer fungerar ganska väl. Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar som fungerar väl. Bindningar inom mellan meningar är varierade, väl valda fungerar utmärkt.

16 16 (31) Meningarna Meningarna har oftast en fungerande meningsbyggnad är enkelt konstruerade ganska korta. Meningarnas längd ordföljd varierar. Meningarnas längd ordföljd varierar på ett mer avancerat sätt bl.a. genom en fungerande blandning av enkel komplicerad meningsbyggnad. Meningarnas variation fungerar mycket väl utifrån syfte sammanhang. Variationen i meningsbyggnaden ger ett behagligt flyt i Uttrycken orden Satsradningar kan förekomma. (Jag har alltså radat satser på varandra utan punkter eller bindeord). Mina uttryck ord fungerar ibland mindre bra. Satsradningar kan förekomma, då skiljs ofta satserna med kommatecken. (Jag har alltså radat satser bara skiljt dem åt med kommatecken). Mina uttryck ord fungerar ganska väl i sina sammanhang. Satsradningar är sällsynta. Satserna inom en mening är ofta kopplade med bindeord. Mina uttryck ord fungerar oftast väl i sina sammanhang. Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda. Mina uttryck ord fungerar väl i sina sammanhang berikar läsningen. Jag har ofta vardagliga, enkla talspråkliga ord. Många ord kan karaktäriseras som vardagliga, enkla talspråkliga. Ibland använder jag specifika, abstrakta, skriftspråkliga ord mindre vardagliga ord. Ibland är jag nyskapande kreativ. Ordvalet är inte så varierat kanske inte alltid passar för textens syfte mottagare. Texten visar viss variation i ordval. Texten visar variation i ordval. Texten visar variation omsorg i ordval uttryck.

17 17 (31) Normer språkriktighet Jag kan ibland medvetet bryta mot normer i för att påverka stilen. Styckemarkering Meningsbyggnad Jag markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad. Jag använder oftast enkel men väl fungerande meningsbyggnad. Jag blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad indrag, utan att man som läsare förstår systemet. Jag prövar en mer komplex meningsbyggnad lyckas då ibland väl med konstruktionen. Jag markerar nytt stycke med blankrad eller indrag. Oftast har jag använt väl fungerande meningsbyggnad, även i långa meningar. Jag markerar nytt stycke med blankrad eller indrag. Jag kan om det är lämpligt markera nytt stycke med blankrad indrag, för att skilja på större avsnitt stycken. Som läsare förstår man systemet. Jag använder en väl fungerande eller i stort sett väl fungerande meningsbyggnad i både enklare mer komplexa konstruktioner. Konstruktion av uttryck Jag använder enkla vanliga konstruktioner som oftast är väl fungerande. Jag försöker konstruera mer komplexa fraser uttryck även om det inte alltid blir korrekt. Jag prövar mer komplicerade fraser uttryck lyckas då ibland väl med konstruktionen. Jag har vissa svårigheter till exempel med val av prepositioner. Jag konstruerar oftast väl fungerande fraser uttryck även i långa, ovanliga, mer komplexa skriftspråkliga konstruktioner. Jag har väl fungerande eller i stort sett väl fungerande konstruktioner av både enkla mer komplicerade fraser uttryck.

18 18 (31) Användning av ord Jag använder de flesta ord på ett lämpligt sätt. Jag undviker ord jag tycker är svåra eller ovanliga. Jag prövar ibland ord jag tycker är svåra eller ovanliga lyckas då ganska väl med användningen. Jag använder både enklare svårare ord då oftast på ett lämpligt sätt. Jag använder en variation av ord på ett kreativt lämpligt sätt. Stavning Jag stavar de flesta ord på ett för genren lämpligt sätt. Jag gör vissa återkommande stavfel. Jag prövar ibland svårare ord lyckas då ganska väl med stavningen. Jag stavar oftast på ett för genren lämpligt sätt. Användning av tecken Jag använder oftast punkt, frågetecken utropstecken på ett lämpligt sätt. Jag använder punkt, frågetecken, utropstecken kommatecken på ett lämpligt sätt, så att läsningen av texten underlättas. Jag använder en variation av skiljetecken andra skrivtecken, oftast på ett lämpligt sätt. Jag använder en variation av skiljetecken andra skrivtecken på ett lämpligt kreativt sätt. Dessa tecken följs av stor bokstav. Jag använder oftast liten stor bokstav på ett lämpligt sätt. Jag använder liten stor bokstav på ett lämpligt sätt. Texten i sin helhet Min text visar att jag är på rätt väg i min skrivutveckling. Min text visar att jag har kommit långt i min skrivutveckling. Jag behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur språk i min text. Innehåll, struktur språk samspelar väl.

19 19 (31) Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning samt anpassning till texttyp, språkliga normer strukturer. skriva berättande texter som innehåller gestaltande beskrivningar, berättargrepp dramaturgi. söka, välja ut sammanställa information från ett urval av källor föra resonemang om informationens källornas trovärdighet relevans. göra sammanställningar som innehåller (i sva anges kännetecknas av) beskrivningar förklaringar samt har ett ämnesrelaterat (i sva anges fungerande kunskapsrelaterat) språk, struktur citat källhänvisningar. genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck medier så att de olika delarna samspelar kan eleven förstärka levandegöra (i sva anges förtydliga) texternas budskap. ge omdömen om texters innehåll uppbyggnad (i sva anges även språk) utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet uttrycksfullhet.

20 20 (31) Lärarmatris: Läsarorienterad läsförståelse (LL) Läsarens förhållande till texten Hur eleven engagerar rör sig i texten Är inne i texten rör sig något i textens föreställningsvärld eller tankevärld. Rör sig lätt ledigt i textens föreställningsvärld eller tankevärld, dvs. är inne i texten, stundtals uppslukad. Ser på världen sig själv i skenet av Får insikter från textens föreställningsvärld eller tankevärld. Distanserar sig från textens föreställningsvärld eller tankevärld granskar den kritiskt. Vad eleven fastnar för lägger märke till Är inriktad på handlingen, enkla tankegångar eller faktauppgifter i Visar på empati engagemang genom språkliga eller kroppsliga uttryck. Accepterar fyller i mindre komplicerade tomrum i Accepterar fyller i ganska komplicerade tomrum i Analyserar, tolkar värderar. Accepterar fyller i komplicerade tomrum i Visualiserar den konkreta handlingen. Intresserar sig för enkla tankegångar eller faktauppgifter i Visualiserar inte bara händelser utan också personer, miljöer. Intresserar sig inte bara för enkla tankegångar eller faktauppgifter, utan också för idéer i Visualiserar personer miljö intresserar sig för idéer även utifrån mer abstrakta textavsnitt. Låter olika textavsnitt, konkreta abstrakta, samverka under visualiseringen. Låter sina bilder förändras under läsningens gång. Inser att visualiseringen främjar förståelsen. Inser att visualiseringen främjar förståelsen. Omprövar sina egna föreställer sig andras värderingar, övertygelser känslor. Skapar en helhet av textens delar tillsammans med sina egna upplevelser, erfarenheter, idéer värderingar.

21 21 (31) Gör jämförelser ser likheter skillnader mellan texten sitt eget liv. Förstår betydelsen av att också integrera egna upplevelser, erfarenheter, idéer värderingar. Läsarens rörelser i texten Hur eleven tänker om textens innehåll: Vad som har hänt, hur det har varit förut vad som ska hända sedan Vad som ligger bakom utanför texten Uttrycker enkla tankar om: det som föregår textens handling vad som skulle kunna hända sedan det som ligger bakom textens idéer värderingar samt vad det kan innebära. Uttrycker mer komplexa tankegångar om: det som föregår textens handling vad som skulle kunna hända sedan. det som ligger bakom textens idéer värderingar samt vad det kan innebära. Undersöker, begrundar uttrycker reflexioner. Gör försök att bygga sina slutsatser på såväl tidigare kunskaper erfarenheter som på given eller underförstådd information i Bygger tydligt sina slutsatser på såväl tidigare kunskaper erfarenheter som på given eller underförstådd information i Hur eleven tänker på egna erfarenheter, livet, världen samhället vid läsning av texten Uttrycker enklare reflexioner. Uttrycker något mer utbyggda reflexioner i form av enkla tankekedjor. Uttrycker utbyggda mer sammanhängande reflexioner. Uttrycker utvecklade mer sammansatta komplexa reflexioner. I samtal uttrycker eleven tankar om något som hon själv upplevt eller har kunskap om. Det är inte alltid tydligt hur det hör ihop med Utifrån något i texten uttrycker eleven tankar om något liknande som hon själv upplevt eller har kunskap om. Eleven tar initiativ till att samtala om detta. I samtal drar eleven paralleller till samhället världen. Drar i samtal tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället världen samt andra texter.

22 22 (31) Problematisering av texten Funderingar frågor som texten väcker hos eleven Uttrycker funderingar ställer enkla mycket konkreta frågor om texten, exempelvis frågor om handlingen, tankegångar eller faktauppgifter. Uttrycker funderingar ställer mer komplicerade, kreativa abstrakta frågor om texten, exempelvis frågor om textens tomrum. Värdering Vad eleven tycker om texten hur eleven då resonerar Värderar texten utan att bygga ut resonemanget. Ger utifrån texten egen erfarenhet en avancerad förklaring motivering till sin värdering av Läsarorienterad läsförståelse i sin helhet Visar att eleven är på rätt väg i sin utveckling av läsförståelsen. Behöver tydligt stöd för att utveckla sitt förhållande till texten för att röra sig i Behöver tydligt stöd för att problematisera föra värderande resonemang om Visar att eleven är på rätt väg i sin utveckling av läsförståelsen. Eleven har ett avancerat förhållande till texten rör sig obesvärat i Problematiserar för avancerade värderande resonemang om Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: läsa skönlitteratur sakprosatexter genom att välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. utifrån egna erfarenheter (i sva anges även referensramar), olika livsfrågor omvärldsfrågor tolka texter föra resonemang om budskap i olika verk (i sva anges texter).

23 23 (31) Elevmatris: Läsarorienterad läsförståelse (LL) Läsarens förhållande till texten Hur jag engagerar rör sig i texten Vad jag fastnar för lägger märke till Jag kommer in i Jag är inne i textens värld textens värld jag förstår glömmer ser den framför ibland min egen mig då då. verklighet. Jag hänger med i textens handling. Det är ibland lätt att följa den, men ibland tappar jag tråden. Jag uttrycker med ord eller det märks på mig när jag känner med personerna eller tycker något är spännande, sorgligt, roligt, intressant etc. Jag är helt inne i textens värld. Jag jämför textens värld med min egen förstår saker om mig själv med hjälp av Jag omprövar mina egna föreställer mig andras värderingar, övertygelser känslor. Jag är helt inne i textens värld, men ibland distanserar jag mig från textens föreställningsvärld tankevärld, granskar den kritiskt. Jag analyserar, tolkar värderar. Jag ser textens händelser framför mig. Jag förstår intresserar mig för en del tankegångar faktauppgifter i Jag ser inte bara händelser, utan också personer miljöer framför mig. Jag intresserar mig inte bara för enkla tankegångar eller faktauppgifter, utan också för idéer i Jag visualiserar personer miljö även utifrån mer abstrakta textavsnitt. Jag intresserar mig för textens idéer även utifrån mer abstrakta textavsnitt. Jag låter olika textavsnitt, Konkreta abstrakta, samverka när jag visualiserar personer miljö. Mina bilder ändras under läsningens gång. Jag inser att visualiseringen främjar förståelsen. Jag fyller själv ut tomrum i texten, dvs. för att förstå texten bättre fyller på med saker som inte står där. Jag fyller i ganska komplicerade tomrum i Jag fyller i komplicerade tomrum i

24 24 (31) Jag jämför ser likheter skillnader mellan textens värld min värld. Jag skapar en helhet av textens delar tillsammans med mina egna upplevelser, erfarenheter, idéer värderingar. Jag undersöker, begrundar reflekterar. Jag förstår betydelsen av att också integrera egna upplevelser, erfarenheter, idéer värderingar. Läsarens rörelser i texten Hur jag tänker om textens innehåll: Vad som har hänt, hur det har varit förut vad som ska hända sedan Vad som ligger bakom utanför texten Jag kan berätta något om: vad jag tror har hänt innan handlingen börjar vad som skulle kunna hända sedan. vad jag tror ligger bakom textens idéer värderingar samt vad det kan innebära. Jag kan berätta mer utförligt om: vad jag tror har hänt innan handlingen börjar vad som skulle kunna hända sedan. det som ligger bakom textens idéer värderingar samt vad det kan innebära. Jag försöker att bygga mina slutsatser på tidigare kunskaper erfarenheter, men också på sådant som jag ser förstår av Jag bygger mina slutsatser tydligt på tidigare kunskaper erfarenheter, men också på sådant som jag ser förstår av Hur jag tänker på egna erfarenheter, livet, världen samhället när jag läser texten Jag uttrycker tankar, men utvecklar dem inte vidare. Jag utvecklar egna tankar till en enkel tankekedja. Jag reflekterar i sammanhängande led. Jag reflekterar i flera utvecklade sammansatta led. I samtal uttrycker jag tankar om något som jag själv upplevt eller har kunskap om. Det är inte alltid tydligt hur det hör ihop med Utifrån något i texten uttrycker jag tankar om något liknande som jag själv upplevt eller har kunskap om. Jag tar initiativ till att samtala om detta. I samtal drar jag paralleller till samhället världen. I samtal drar jag tydliga paralleller mellan egna erfarenheter samhället världen samt andra texter.

25 25 (31) Problematisering av texten Funderingar frågor som texten väcker hos mig Jag uttrycker funderingar ställer enkla mycket konkreta frågor om texten, exempelvis frågor om handlingen, tankegångar eller faktauppgifter. Jag uttrycker funderingar ställer mer komplicerade, kreativa abstrakta frågor om texten, exempelvis frågor om textens tomrum. Värdering Vad jag tycker om texten hur jag då resonerar Jag värderar texten utan att bygga ut resonemanget. Jag värderar texten genom att ge genomtänkta förklaringar väl utbyggda motiveringar utifrån texten egen erfarenhet. Läsarorienterad läsförståelse i sin helhet Jag visar att jag är på rätt väg i min utveckling av läsförståelsen. Jag behöver tydligt stöd för att utveckla mitt förhållande till texten för att röra mig i Jag behöver tydligt stöd för att problematisera föra värderande resonemang om Jag visar att jag är på rätt väg i min utveckling av läsförståelsen. Jag har ett avancerat förhållande till texten rör mig obesvärat i Jag problematiserar för avancerade värderande resonemang om Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: läsa skönlitteratur sakprosatexter genom att välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. utifrån egna erfarenheter (i sva anges även referensramar), olika livsfrågor omvärldsfrågor tolka texter föra resonemang om budskap i olika verk (i sva anges texter).

26 26 (31) Lärarmatris: Textorienterad läsförståelse (TL) Återberätta sammanfatta Hur eleven återberättar sammanfattar texten Återberättar eller Återberättar eller sammanfattar sammanfattar texten med stöd texten relativt från lärare eller självständigt. andra elever. Återberättar eller sammanfattar texten självständigt visar viss förståelse för vilka delar eller idéer som är centrala. Återberättar eller sammanfattar texten självständigt, sammanhängande levande, relaterar på ett övertygande sätt till centrala delar eller idéer. Visar viss medvetenhet om händelsernas följd eller textens olika delar, samt om tidsaspekter orsakssamband i Visar förståelse för hur händelserna eller delarna i texten hänger samman Vidrör centrala händelser eller idéer i texten, samt tidsaspekter orsakssamband. Tydliggör hur händelserna eller idéerna delarna i texten hänger samman. Pekar på viktiga tankar teman i texten genom att ge exempel från Väljer ut relevanta delar kopplar till centrala teman i Resonerar om centrala tankar teman i texten samt visar hur dessa tar sig uttryck hänger samman på olika sätt. Jämföra relatera Hur eleven uttrycker sig om skillnader likheter mellan personer, miljöer, handlingar, tankar, idéer åsikter inom en text mellan olika texter. Visar på enstaka skillnader likheter inom Visar på enstaka skillnader likheter mellan olika texter. Visar på flera skillnader likheter inom texten eller mellan olika texter. Försöker att motivera resonera, men kopplar inte direkt till När eleven visar på skillnader likheter försöker hon att motivera resonera utifrån texten dess tomrum. Sammanfattar återskapar texten på ett lämpligt kanske personligt sätt. När eleven visar på skillnader likheter, motiverar resonerar hon utifrån texten dess tomrum samt kopplar till egna erfarenheter kunskaper.

27 27 (31) Hur eleven relaterar till sammanhang som rör texten Gör enkla kopplingar exempelvis till textens historiska kulturella sammanhang textens medium. För mer komplexa resonemang om exempelvis historiska, kulturella sociala sammanhang som rör texten dess medium. Struktur språk i texten (för att kunna tala om dessa aspekter i texter som läses, kan matrisen för skriva aktualiseras) Är beroende av enkla strukturer ett enklare språk för att ta till sig Ser enkla strukturer i Ansats till att se mönster som gäller struktur språk i texten, t.ex. disposition, stildrag, syntaktiska drag, uttryck, ord, tecken, layout. Ser mönster i texten som gäller struktur språk i texten, t.ex. disposition, stildrag, syntaktiska drag, uttryck, ord, tecken, layout. Visar visst intresse för struktur språk i Visar tydligt intresse för språk struktur i Ansats till att göra kopplingar mellan struktur, språk, innehåll medium i sin tolkning av Gör relevanta kopplingar mellan struktur, språk, innehåll medium i sin tolkning av Textorienterad läsförståelse i sin helhet Visar att eleven är på rätt väg i sin utveckling av läsförståelsen. Visar att eleven har kommit långt i sin utveckling av läsförståelsen. Eleven behöver tydligt stöd för att bli bättre på att återberätta, sammanfatta, göra jämförelser förstå hur struktur, språk innehåll hänger samman i Eleven återberättar, sammanfattar gör jämförelser på ett intressant kreativt sätt. Eleven visar tydligt hur struktur, språk innehåll hänger samman i Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: läsa skönlitteratur sakprosa genom att välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

28 28 (31) föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman dra slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska kulturella sammanhang som det har tillkommit i (i sva anges dra slutsatser om samband mellan verk upphovsman). genom att göra sammanfattningar av olika texters innehåll (i sva anges även kommentera delar av det) med koppling till tidsaspekter orsakssamband (i sv anges även andra texter) visa sin läsförståelse.

29 29 (31) Elevmatris: Textorienterad läsförståelse (TL) Återberätta sammanfatta Hur jag återberättar sammanfattar texten Jag återberättar Jag återberättar eller sammanfattar eller samman- delar av fattar relativt texten med stöd självständigt från lärare eller delar av andra elever. Jag återberättar eller sammanfattar självständigt viktiga delar av texten visar att jag till viss del förstår vilka delar eller idéer i texten som är centrala. Jag återberättar eller sammanfattar texten självständigt, sammanhängande levande, relaterar på ett övertygande sätt till viktiga centrala delar eller idéer i När jag berättar visar jag att jag i stort sett förstår händelsernas följd eller vilka delar texten består av samt om tidsaspekter orsakssamband i När jag berättar visar jag att jag förstår hur händelserna eller delarna i texten hänger samman. När jag berättar tydliggör jag hur händelserna eller textens idéer delar hänger samman. När jag berättar väljer jag ut relevanta delar kopplar till centrala teman i Jag försöker peka på viktiga händelser eller idéer i Jag försöker reda ut tidsaspekter orsakssamband. Jag väljer ut centrala teman i texten förklarar dessa med hjälp av exempel från Jag resonerar om centrala tankar teman i texten visar hur dessa tar sig uttryck hänger samman på olika sätt. Jag sammanfattar återskapar texten på lämpligt, kanske personligt, sätt.

30 30 (31) Jämföra relatera Hur jag uttrycker mig om skillnader likheter mellan personer, miljöer, handlingar, tankar, idéer åsikter inom en text mellan olika texter. Jag talar om enstaka skillnader likheter inom Jag talar om flera skillnader likheter inom texten eller mellan olika texter. När jag talar om skillnader likheter försöker jag att motivera resonera utifrån texten dess tomrum. När jag talar om skillnader likheter motiverar resonerar jag utifrån texten dess tomrum samt kopplar till egna erfarenheter kunskaper. Jag talar om enstaka skillnader likheter mellan olika texter. Jag försöker att motivera resonera, men kopplar inte direkt till Hur jag relaterar till sammanhang som rör texten Jag gör enkla kopplingar exempelvis till textens historiska kulturella sammanhang textens medium. Jag för mer komplexa resonemang om exempelvis historiska, kulturella sociala sammanhang som rör texten dess medium. Struktur språk i texten Hur jag reagerar på hur texten är skriven Jag visar visst intresse för struktur språk i texten, t.ex. genom att samtala om hur texten är uppbyggd eller om ord meningsbyggnad. Jag ser mönster i texten som t.ex. disposition, stildrag, meningsbyggnad, uttryck, ordval, tecken layout. Jag gör relevanta kopplingar mellan struktur, språk, innehåll medium i min tolkning av

31 31 (31) Textorienterad läsförståelse i sin helhet Jag visar att jag är på rätt väg i min utveckling av läsförståelsen. Jag behöver tydligt stöd för att bli bättre på att återberätta, sammanfatta, göra jämförelser förstå hur struktur, språk innehåll hänger samman i Jag visar att jag är på rätt väg i min utveckling av läsförståelsen. Jag återberättar, sammanfattar gör jämförelser på ett intressant kreativt sätt. Jag visar tydligt hur struktur, språk innehåll hänger samman i Ovanstående kartläggning utgår från kunskapskraven i kursplanerna för ämnena svenska svenska som andraspråk som beskriver att eleven kan: läsa skönlitteratur sakprosa genom att välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman dra slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska kulturella sammanhang som det har tillkommit i (i sva anges dra slutsatser om samband mellan verk upphovsman). genom att göra sammanfattningar av olika texters innehåll (i sva anges även kommentera delar av det) med koppling till tidsaspekter orsakssamband (i sv anges även andra texter) visa sin läsförståelse.

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Språket på väg. del ii. Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 6 9

Språket på väg. del ii. Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 6 9 Språket på väg del ii Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 6 9 Språket på väg del i1 Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Kunskapskrav SVENSKA År 9 Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och Läsa Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosa texter med flyt genom att, på ett i huvud sak fungerande sätt, välja och använda läs strategier utifrån olika texters särdrag. Ge nom att göra enkla sammanfattningar

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Språket på väg. del ii. Ett kartläggningmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7 9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11

Språket på väg. del ii. Ett kartläggningmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7 9. Reviderad upplaga enligt Lgr 11 Språket på väg del ii Ett kartläggningmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7 9 Reviderad upplaga enligt Lgr 11 Språket på väg del ii Ett kartläggningmaterial i svenska och

Läs mer

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan 1 1(13) Ankomststämpel SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Förslag den 25 september Svenska

Förslag den 25 september Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Pedagogisk planering Boken om mig Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Skillnader i Lgr11 mellan svenska och svenska som andraspråk Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter

Pedagogisk planering tidningstexter Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner

Läs mer

Svenska som andraspråk åk 1

Svenska som andraspråk åk 1 Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande?

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande? Bedömning Stämpel eller redskap för lärande? Vem är jag? Lärare i engelska, slöjd och svenska Verksamhetsutvecklare i AFH, huvudfokus bedömningsfrågor Och vilka är ni? Specialpedagoger Socionomer Psykologer

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9 Svenska Vifolkaskolan 7-9 E C A 1 2 3 4 5 6 1 läsa flyt genom att, på ett i fungerande sätt, välja och använda läsa gott flyt genom att, ändamålsenligt sätt, välja och använda läsa mycket gott flyt genom

Läs mer

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kommentar: Det som är gulmarkerat i texten är sådant som antingen är helt nytt eller ändrade formuleringar i ämnets syfte och centrala innehåll i jämförelse med nu gällande version av kursplanen i svenska

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare

Läs mer