Yttrande Framtidens Motala - en utvecklingsplan för tillväxt

Transkript

1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Sida 1 (14) Kommunledningsförvaltningen Stab Utvecklingschef Jan Holmberg Telefon Mobiltelefon Telefax e-postadress jan.holmberg@motala.se Diarienummer 12/KS 0103 Yttrande Framtidens Motala - en utvecklingsplan för tillväxt Sammanfattning Motala kommun har fått 2 m kr i stöd från Tillväxtverket för att upprätta en utvecklingsplan med en vision för Motala tätort. Syftet med projektet är att ta till vara på den förbättrade tillgänglighet som kommer med de infrastruktursatsningar som genomförs i Motala. Genom ökad tillgänglighet och attraktivitet som boendeort ska också sysselsättningen i Motala förbättras. Avsikten är att stärka samverkan kring Motalas utveckling med lokala och regionala aktörer. Projektet finansieras med 2 m kr i bidrag från Tillväxtverket samt 1 m kr vardera från Motala kommun och Regionförbundet Östsam. Arbetet med utvecklingsplanen är en parallell process med utvecklingen av näringslivsbolaget Tillväxt Motala. Samverkan och integrering säkerställs genom att Tillväxt Motala deltar både i projektets styrgrupp och projektgrupp. Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde i augusti 2012 godkänt en organisation för projektets genomförande. Efter rekrytering av projektledare har denne tillsammans med en projektgrupp tagit fram en projektplan med tillhörande kommunikationsplan. Styrgruppen för projektet har vid sitt sammanträde den 20 december 2012 tillstyrkt att dessa dokument överlämnas för beslut i kommunstyrelsen. För att underlätta kommunikation av projektet används rubriken Framtidens Motala med underrubrik en utvecklingsplan för tillväxt. Förslag till beslut 1.Godkänna föreliggande förslag till projektplan med tillhörande kommunikationsplan för Framtidens Motala en utvecklingsplan för tillväxt. Bakgrund: Framtidens Motala är ett tvåårigt projekt med syftet att ta vara på de nya förutsättningar som staden får med förbättrade kommunikationer och möjlighet till ökad integrering i en stor och växande region. Projektet ska se till att det nya läget leder till konkreta resultat i lokal tillväxt i form av fler invånare, företag och besökare. I den konkurrenssituation som alla kommuner befinner sig är en hållbar tillväxt grunden för Motalas långsiktiga överlevnad och utveckling. Postadress Besöksadress Telefon vxl Webbplats e-postadress Motala Drottninggatan motala.se motala.kommun@motala.se

2 Sida 2 (11) En utgångspunkt för utvecklingsplanen är Motala kommuns vision för år 2020: Motala ska vara en attraktiv och innovativ del av östgötaregionen det är enkelt att bo och verka. För att utveckla Motala i riktning mot visionen anger det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) för mandatperioden fyra prioriterade områden: En aktiv arbetsmarknadspolitik Barn och ungas uppväxtvillkor Insatser för äldre Attraktivt och klimatsmart Arbetet med utvecklingsplanen har direkt eller indirekt bäring på samtliga prioriterade ormråden och kommer utgöra ett paraply för flera gemensamma aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Motala kommun har också gjort ett omfattande arbete med en kommunikationsplattform som har bäring på varumärket för hela Motala (inte enbart för kommunorganisationen). I denna plattform finns kärnvärdena Öppen Stolt Nyskapande vilka också ska ges en stor betydelse i hur vi kommunicerar arbetet med utvecklingsplanen. Utgångspunkter De senaste decennierna har det blivit tydligt att en allt större del av sysselsättningstillväxten i landet koncentreras till stora och medelstora städer. Ett exempel är att av sysselsättningstillväxten under 2000-talet har 2/3 koncentrerats till de tre storstadsregionerna. En stor del av befolkningstillväxten har också hamnat i storstäderna, medan nästan hälften av kommunerna minskade sin befolkning under Sverige är det land inom EU med starkast urbaniseringstrend sedan år I Motala har sysselsättningen sjunkit, främst till följd av att stora tillverkande företag avvecklats. Samtidigt har befolkningen inom kommunen varit relativt stabil under lång tid. För att tätorter av Motalas storlek ska få en positiv utveckling visar erfarenheten att åtminstone något av följande villkor måste vara uppfyllda: Staden måste vara väl integrerad i en större lokal arbetsmarknadsregion Staden måste kunna erbjuda en hög boendekvalitet Staden måste ligga i närheten av en storstad Många väljer att bo kvar och pendla till arbete i annan kommun. År 2010 arbetspendlade drygt 1,4 miljoner individer över en kommungräns och i Motala är tendensen att pendlingen till närbelägna kommuner ökar. Att människor flyttar hänger oftast ihop med arbete, studier eller sociala skäl och endast en liten del (10 procent) av flyttningar kan förklaras av boendemiljön. Hur skapas lokal tillväxt? Det finns forskning inom området, men orsakssambanden och vad som skapar tillväxten är till viss del outforskat. Det är inte helt klart vilka tillväxtpolitiska instrument som ger effekt. Det finns samband mellan tillit hos medborgarna (socialt kapital) och den lokala tillväxten, men det är inte helt klart hur socialt kapital uppstår. På samma sätt har företagarnas upplevelser av kommunpolitikernas attityder till företagande ett visst positivt samband med den lokala tillväxten.

3 Sida 3 (11) Med beaktande av ovan angiven komplexitet kring samband för tillväxt har vi valt att i projektet utgå från följande strategier för lokal tillväxt: Ortens storlek. Det finns generella samband mellan befolkningsstorlek och tillväxt. Det finns direkta samband mellan en orts storlek och utbudet av handel t.ex. etableringar av kedjeföretag. De branscher där sysselsättningen ökar kan allt i högre kopplas till invånarnas behov av service. Det finns därmed goda grunder för ett offensivt mål för befolkningsutveckling. Ortens boendeerbjudande. Förbättrade kommunikationer ger möjligheter att nå fler arbetstillfällen inom rimliga pendlingstider. Nya tekniska lösningar ger förutsättningar för distansarbete. Hushållens val av boendeort får en ökad strategisk betydelse. Därmed blir en viktig strategi att systematiskt förbättra boendeerbjudandet där förutom attraktiva lägen ingår även tillgång till sysselsättning, service och ett rikt fritids- och kulturliv. Privat och offentligt entreprenörskap. Ett ökat företagande leder till en mer robust lokal sysselsättning mindre känslig för konjunktursvängningar. Ett lokalt näringsliv med en stark kultur kring nyföretagande och innovationer klarar snabba marknadsanpassningar. Den kommunala organisationen behöver också ökad anpassning för att klara den konkurrenssituation som råder avseende invånare, företag och besökare. En del av strategin för lokal tillväxt blir därmed insatser för att främja privat och offentligt entreprenörskap. Det finns inte en lösning för lokal tillväxt som passar alla kommuner. Tillväxtpolitiken ska anpassas efter de speciella förutsättningar och den särskilda kontext som råder i en kommun. Kommuner kan initiera egna aktiviteter som bidrar till att utveckla kommunen i riktning mot en tillväxtvision, men kraften och hastigheten i utvecklingen är beroende av hur kommunen samverkar med lokala och regionala partners. En kommuns viktigaste uppdrag inom tillväxtpolitiken är att skapa goda grundläggande samhällsinstitutioner och ta ledartröjan för den lokala utvecklingen. Slutsatser utifrån detta är vi måste öka vår förmåga att göra val utifrån de förutsättningar som gäller, samt att stimulera och aktivera andra aktörer att agera i en samfälld riktning. Bildandet av en större tillit och tillförsikt inför framtiden gynnas av mötet mellan många aktiva i Motala. För att åstadkomma samordnade insatser behöver vi skapa en gemensam bild av framtidens Motala och vad som behöver göras. Vi har fått chansen att ta vara på detta inom projektet Framtidens Motala en utvecklingsplan för tillväxt där Motala kommun tillsammans med Tillväxtverket och Regionförbundet Östsam avsätter medel för att skapa en utvecklingsplan för Motala tätort. För att stärka samverkan med det lokala näringslivet innebär projektet också samverkan med det nystartade näringslivsbolaget Tillväxt Motala. Projektet pågår från och med 1 september 2012 och två år framåt. Dokumentation, utvärdering, ansökan om utbetalning av slutliga medel ska ha skett till den 31 oktober Projektmål Det övergripande målet är att vi ska växa och bli fler Motalabor! För att beskriva hur det ska gå till ska projektet ta fram en stadsvision och en handlingsplan. Det långsiktiga befolkningsmålet ska sättas i samverkan med våra lokala partners. Målet är också att institutionalisera en lokal och regional samverkan med aktörer och intressegrupper som har en avgörande inverkan på att stadsvisionen ska kunna förverkligas.

4 Att fördjupa kunskaper om och förståelse för hur Motala kan tydliggöra sin komplementära roll i en sammanflätad region är en viktig del av projektet. Kritiska framgångsfaktorer Vision + strategier + mål + resurser + åtgärder + kommunikation är viktiga delar i en kedja av faktorer som skapar ett systematiskt utvecklingsarbete. Mao vart vill vi, vilka vägval behöver göras, se till att göra det och kommunicera hela tiden. Projektgruppen har identifierat kritiska framgångsfaktorer, varav de viktigaste bedöms vara; Sida 4 (11) Tydlighet för en långsiktig färdriktning Processen: delaktighet och kunskapsuppbyggnad Mod och beslutskraft Beröringspunkter Motala kommun arbetar med flera parallella projekt som direkt har koppling till stadsvisionen: Motala Centrum 2025, med en vision för stadskärnans framtida utveckling framtagen i samverkan med det lokala näringslivet. Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad, ett projekt med kulturprofil för att utveckla det område som var starten för Motalas ekonomiska utveckling. Idéprogram Varamobaden, utveckling av ett område inkluderande Nordens största insjöbad med fokus på en stärkt besöksnäring i samverkan med boende. Idéprogrammet för idrotts- och föreningsanläggningar med underlag och strategi för långsiktiga investeringar. Till övriga viktiga processer som är kopplade till projektet hör bana/väg-projektet, bostadsbyggande, näringslivsutveckling och platsmarknadsföring. I utvecklingsplanen liksom i övriga samhällsutvecklingsprojekt arbetar Motala kommun för en långsiktig hållbar utveckling med sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Hållbarhetsaspekter ska beaktas i varje del av projektet. Några perspektiv på en stadsvision Inledningsvis har vi anlagt två perspektiv på vad en stadsvision kan och bör vara: 1 Stadsvision som process Stadsvisionen ska bygga på det som kommer fram i ansökan till Tillväxtverket, nämligen: mobilisera aktörer som kan bidra till att förverkliga idéer och visioner engagera befolkningen i Motala ställa ut, förankra, diskutera det som ska bli produkten stadsvision En stor del av arbetet ska ske i dialog med olika grupper i och utanför Motala. Detta arbete prioriteras under 2013 och inledningen av Processen är en nyckel till framgång och kommunikationsplanen ett viktigt verktyg. Förändringen ska börja inifrån kommunorganisationen och kommunens satsningar ska tillföra värden till människor, organisationer och företag samt bidra med att visualisera det nya. Det är helt nödvändigt att kommunicera arbetet med Framtidens Motala med medborgarna i Motala för att skapa förståelse och delaktighet. Stadsvisionen som process som ska vara öppen och därmed möjlig att följa och påverka. Detta kräver att Motala kommun fortlöpande lägger ut information om vad som pågår; dokument, aktiviteter och delresultat som vi vill att medborgare, företagare, föreningar m.fl. ska bli delaktiga i.

5 2 Stadsvision som produkt Stadsvisionen som produkt har flera olika dimensioner eller teman. Ett tydligt fokus är samhällsbyggnad och fysisk gestaltning. Staden Motala innehåller många utvecklingsområden som behöver tydliggöras och stärkas vad avser samband inte minst mot det nya resecentrum. En dominerande tanke är att utvecklingen av nya boendemöjligheter och fler invånare i staden Motala driver utvecklingen framåt. Detta innebär frågor om hur staden kan förtätas och växa samt angränsande aspekter som påverkar livet i Motala. Ett annat tema är hur företagandet kan utvecklas för att skapa ökade möjligheter till ökad lokal sysselsättning. Ytterligare en dimension är hur vi tar emot nya invånare, företagare och besökare ett värdskap som främjar tillväxt och utveckling. Sammanfattningsvis ska stadsvisionen för Motala vara långsiktigt hållbar med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter på utvecklingen. I ansökan till Tillväxtverket ser vi stadsvisionen som ett dokument och handlingsplanen som ett annat. Stadsvisionen som produkt består enligt ovan av fyra följande integrerade teman: Sida 5 (11) Boende Företagande Värdskap Fysisk planering Handlingsplanen följer naturligt indelningen i ovan angivna teman. Färdplaner för stadsvisionens olika teman För att åstadkomma en stadsvision och en handlingsplan genomförs ett antal olika aktiviteter efter en tydlig struktur med ett tänkt slutresultat i sikte. Inom alla teman förutsätts att projektet tydliggör och skapar delaktighet för de intressenter som är viktiga för att nå slutresultatet. Projektet är också en kunskapsresa för att förstå de olika faktorer som driver utveckling. Inom varje tema krävs en fördjupad analys av Motalas läge och förutsättningar Utifrån denna analys skapas strategier inom varje tema som utgör grunden för ett framtida handlingsmönster för att uppnå projektets förväntade slutresultat. Färdplanerna är inte absoluta utan kommer att påverkas av den resa vi nu startar. Vilka faktorer som ska ges störst tyngd i framtida satsningar får bedömas med hjälp av forskning och omvärldsspaning på kommuner som kan sägas utgöra goda exempel. Avsikten är vid analysen av insatser tillämpa den modell för lokal tillväxt som framtagits av Fjertorp & Mattisson. I korthet utgår den från en lokal vision och de lokala förutsättningar där kommunen med partners samverkar kring prioriterade insatser ( sweet spots ) för att stärka tilltron till tillväxtarbetet och den gemensamma framtiden. Färdplan Boende Samverkan intressenter boende: Bostadsstiftelsen Platen, privata fastighetsägare, byggföretag, villaägareföreningen, hyresgästföreningen, bostadsrättsföreningar, mäklare, banker etc. Analys boendemarknaden efterfrågan för olika boendeformer, priser för olika upplåtelseformer och lägen etc.

6 Analys av boenderanking faktorer som påverkar nöjdhet enligt tidningen Focus. Omvärldsspaning på andra mätningar av värderingar och faktorer som påverkar nöjdhet kring boende. Analys av pendlingsrörelser - generellt om pendling och specifikt kring den ut- och inpendling som gäller Motala Analys av flyttkedjor/flyttrörelser generellt om flyttkedjor och flyttrörelser samt specifikt för Motala. Strategi för framtidens boende i Motala - t.ex. nya attraktiva villaområden förtätningar med flerbostadshus hur vi stärker övriga faktorer som påverkar boendenöjdhet kommunikationer kultur fritid etc. Slutprodukter - program för bostadsproduktion med överenskommelser med intressenter paketerade erbjudanden om boende i villor och flerbostadshus Färdplan företagande Samverkan intressenter företagande: Tillväxt Motala, Nyföretagarcentrum, Centrumföreningen, de 10 största privata arbetsplatserna, ALMI, InnovationskontorEtt vid Linköpings Universitet, Arbetsförmedlingen, Via Ekenäs med ansvar för vägledning, integration och arbetsmarknadsfrågor, Vuxenutbildning i Motala kommun Analys av status på motalaföretag Fördjupad studie och analys av motalaföretagens resultat med det nya verktyg som Regionförbundet Östsam tillhandahåller. Fokus på företag och branscher med potential till tillväxt Analys av nyföretagande fördjupad analys av indikatorer på nyföretagande Analys av rankningar företagande: avser både mätningar av attityd och statistiska faktorer sammanvägning av flera mätningar Analys av matchning Behov av kompetens hos motalaföretag matchad mot motalabornas utbildning fokus på branscher med potential till utveckling Strategi för nyföretagande strategi för att stärka företag i branscher med tillväxt strategi för utbildningsinsatser för ökad matchning Slutprodukter Program för att stärka entreprenörskap i skolan, inkubatorverksamhet/innovationscentrum, nya industriområden/företagshotell, förstärkt vuxenutbildning, samordnad rekrytering Färdplan värdskap Samverkan intressenter Tillväxt Motala, Närsjukvården i Väst, studieförbund Analys bilden av Motala hur uppfattar motalaborna Motala -uppdatering av underlag för kommunikationsplattform Analys Medborgarundersökning 2011 (och 2013) och rankingar motalabornas och andras uppfattning av Motala, vad associeras Motala med, uppfattningar kring bemötande och tillgänglighet i Motala kommun Analys kopplad till Sverigestudien en studie som fokuserar på ökad demokrati genom ökad kunskap om svenskars värderingar Strategier för kommunanställda och förtroendevalda, företagare, organisationer medborgare Slutprodukter ambassadörsutbildningar värdskapsutbildningar Färdplan fysisk planering Samverkan intressenter Regionförbundet Östsam, Länsstyrelsen, Trafikverket, Tillväxt Motala, Centrumföreningen m.fl. Analys översiktsplan 2006 (2010) Analys av behov från tema boende och tema företagande med infrastruktur, kultur, fritid Slutprodukt frågan om en fördjupad översiktsplan för Motala tätort får prövas under projektet liksom möjligheten att använda en 3D-modell för visualisering Sida 6 (11)

7 Tidplan Den tidplan som följer av Tillväxtverkets beslut innebär att vi ska ha klara ut alla aktiviteter och tagit fram stadsvision och handlingsplan till den 31 oktober I huvudsak kommer vi arbeta med mobilisering, kunskapsbyggande och olika former av dialog under 2013 för att få fram tankar, idéer och förslag till hur vi utvecklar staden Motala. Under år 2014 ska vi förädla detta material inkluderat de parallella arkitektuppdragen och processa detta till en gemensam framtidsbild Aktiviteter hösten 2012: Ett första mindre videokonferens genomfördes den 16 november med fokus på Åres omvandling till besöksnäringsort året runt. Kommun och företagen i Åre har tillämpat en strategi att genom evenemang bevisa att orten är ett starkt besöksmål även på sommarhalvåret. Den 19 november (halvdag) har vi en s.k. uppstart med rubriken Historien om Tranås. Kommunstyrelsens ordförande, kommunchef, näringslivschef m.fl. ger berättelsen om och bilden av en förändringsprocess som lett fram till en antagen Stadsvision för Tranås. Den 7 december (heldag) genomfördes det första kunskapsseminariet Kommunal tillväxt konsten att hantera lokala förutsättningar. Forskning om lokal tillväxt presenterar sina frågor och svar. Ulricehamns kommun som siktar på att öka sin befolkning berättade om det lokala tillväxtarbetet. För år 2013 finns det ett antal uppslag och teman för kunskapsseminarier: Framtidstema med forskare verksamma vid högskolor och universitet Bostadsmarknaden och förutsättningar för bostadsproduktion Livet i Motala med tema om hur stärka Motala som boendeort Mindre workshoppar/seminarier för olika målgrupper Parallellt med de kunskapsseminarier som vi enligt ansökan ska genomföra behöver vi ordna ett antal mindre workshoppar i syfte att kontinuerligt bygga upp kunskaper från forskning, utveckling och praktik. För att nå ut brett ska dessa möten anordnas så att vi når olika målgrupper. Upphandlar parallella arkitektuppdrag Under 2013 kommer underlag för upphandling av parallella arkitektuppdrag tas fram. Arkitektuppdragen tar främst sikte på att ge kompletterande idéer och underlag för den fysiska gestaltningen av staden Motala. Framtidsverkstad och slutseminarium I en senare del av projektet ska vi planera in det som i ansökan kallas Charrette eller Framtidsverkstad, där vi under 2-3 dagar jobbar igenom det som ska bli slutdokumentet. Ett slutseminarium genomförs i oktober 2014, innan redovisningen ska lämnas in till Tillväxtverket. Samverkar med forskning & utveckling samt praktik Det finns ett antal viktiga forskningsrepresentanter med i expertpanelen som representerar olika universitet och högskolor. Vi kommer att knyta kontakter med ledande forskare och konsulter inom aktuella verksamhetsfält. Det är också tänkt att genom omvärldsspaning ta del av andra kommuners lärdomar och praktik. Sida 7 (11)

8 Ambitionen är även att samverka med Centrum för kommunstrategiska vid Linköpings universitet (CKS). Det kan t.ex. ske genom s.k. följeforskning och interaktiva forskningsinsatser. CKS har även intresse av att förlägga kunskapsseminarier i Motala. Övriga aktiviteter i projektets inledande fas Enkätundersökning av förväntningar på projektet. Vi genomför en första enkätundersökning under november riktat till politiker, föreningar, företag, chefer och nyckelpersoner m.fl. Ca 400 enkäter skickas ut under november månad Kommunikationsplanen presenteras som bilaga till projektplanen. Vi kompletterar planeringsförutsättningar inom några områden som tillväxtområdet, bostadsmarknaden och demografi inkl. en SWOT-analys. Aktivitetsplan med kalendarium för år Görs upp och uppdateras för de aktiviteter som genomförs löpande Kartläggning av samverkansarenor och forum. En beskrivning görs av befintliga arenor och vilka arenor samt forum som behöver tillskapas. Analys av möjligheter att nå andra grupper än de som redan deltar i olika föreningar och organisationer. Organisation Styrgrupp I den föreslagna styrgruppen företräds Motala kommun genom kommunstyrelsens ordförande Camilla Egberth och styrelsens andre vice ordförande Åke Lust samt kommunchef Peter Ingesson. Från våra samverkansparter medverkar regiondirektör Joakim Kärnborg, Regionförbundet Östsam och Tillväxt Motala genom ordförande Lars Samuelsson eller annan utsedd representant. Styrgruppen träffas 2 gånger under 2012 och regelbundet under hela Projektgrupp Projektgruppen består av tjänstemän från Motala kommun med representanter för Regionförbundet Östsam och Tillväxt Motala. Följande personer deltar: Sven-Inge Arnell, projektledare och tillika ordförande Jan Holmberg, utvecklingschef och tillika projektsekreterare Leif Sjögren, stadsbyggnadschef Lena Sundholm, projektledare för Kulturstadsdel Gamla Motala verkstad mm Lars-Göran Holmberg, näringslivschef Margaretha Jansson Hagman, marknadskommunikatör Rolf Persson, mark- och exploateringschef Joakim Ljungqvist, vd för Tillväxt Motala Mats Helander, samordnare inom infrastrukturområdet Regionförbundet Östsam Expertpanel Ett antal organisationer är inbjudna att delta i den expertpanel som kommer att ge värdefulla bidrag till projektarbetet. Till de inbjudna organisationerna hör Linköpings universitet, Högskolan i Jönköping, Länsstyrelsen, Almi, bostadsföretag, organisationer och aktörer i Motala med flera. Medlemmar i expertpanelen framgår av bilaga. Sida 8 (11)

9 Facklig dialog Den huvudsakliga dialogen med fackliga företrädare sker via Motala kommuns samverkanssystem. Presentationer och avrapporteringar samt dialoger kommer att föras vid de ordinarie möten som är planerade eller planeras för Ledningsdialog En bred dialog skapas med den politiska ledningen i kommunstyrelsen och de övriga forum som finns i kommunens ordinarie ledningsstruktur. Det inkluderar t.ex. kommunchefens ledningsgrupp. Fullmäktige är det beslutsforum som ska anta Stadsvisionen och handlingsplanen under För att kunna följa projektet föreslås en första presentation göras av projektet i fullmäktige under hösten Förslagsvis görs också presentationer av projektet vid två tillfällen Projektledarrollen Projektledarrollen måste formas för att matcha projekten, projektgruppen, styrgruppen och de olika ledningsarenorna som finns eller måste skapas i anslutning till utvecklingsprocessen. Projektledaren arbetar i en fri roll direkt under kommunchefen. Beställningen till projektledaren för Framtidens Motala går ut på att hålla ihop, synkronisera och leda det samlade utvecklingsarbetet. I flera delar är det också sammanfallande med det fjärde politiska insatsområdet ett klimatsmart och attraktivt Motala. Så här dokumenterar vi projektet Rapporter Delrapporter ska lämnas in under arbetets gång och det kommer att bestå av en dokumentation av arbetet samt redovisning av upparbetade kostnader, dvs. vi ska beskriva hur projektet utvecklas i förhållande till aktivitetsplan, budget, utbetalningsplan och eventuella resultat. Det lämnas in till Tillväxtverket tillsammans med en begäran om utbetalning av medel. Delrapporter ska lämnas senast 1 mars 2013, 31 augusti 2014, 3 mars 2014 och 31 oktober Det senare datumet gäller även för att senast lämna in slutredovisning och begäran om utbetalning av medel. Dessutom kommer vi ha ambition att dokumentera aktiviteter som genomförs under projektets gång. Det gäller t.ex. dokumentation av kunskapsseminarier m.m. Ekonomiska förutsättningar Tillväxtverket har i beslutet om beviljade medel utgått från den ansökan som gjordes under våren Projektets större kostnadsposter är: Konsultkostnader m.m kronor Lokalkostnader kronor Indirekta kostnader (IT, ekonomiadministration m.m.) kronor Kommunens personalkostnader (redovisad tid) kronor Löner ca 2 miljoner kronor En stor del av Motala kommuns insats består av insatt tid i projektet. Det motsvarar ca timmar. Sida 9 (11)

10 Sida 10 (11) Källor: Kommunal tillväxt konsten att hantera lokala förutsättningar. Rapport 7 i Natkomprojektet, författare Jonas Fjertorp, Rolf G. Larsson och Ola Mattisson Regional och lokal tillväxtpolitik. Vad kan och bör offentliga aktörer göra. Tillväxtanalys, working paper/pm 2011:28 Motala kommuns ansökan till Tillväxtverket Framskrivning till kommunstyrelsen i augusti 2013 Peter Ingesson Kommunchef Sven-Inge Arnell Projektledare Bilaga: Bilaga 1. Expertpanel Bilaga 2 Kommunikationsplan Beslutsexpediering Tillväxtverket, Regionförbundet Östsam, Tillväxt Motala och samtliga nämnder.

11 Sida 11 (11) Expertpanel: Marianne Lind - Mitt i Motala Eva-Lena Frick - Vätternrundan Ola Forslund Electrolux Anders Donlau - Göta Kanalbolag Gerd Sandgren Lundström Närsjukvården i Väst Gunilla Brynell Swedbank, Motala Christina Landoff Motala Convention Centre Lotta Söderström Resia, Motala Lars Samuelsson Tillväxt Motala Tommy Nilsson HFSAB Joakim Bierfelt Radiomasten/Fastighetsägarna Malin Lintzen Nyföretagarcentrum Motala Ann-Charlotte Thorén, Östsvenska Yrkeshögskolan Kerstin Davidsson, Aleris, Motala Michael Cocozza Botrygg AB, Linköping Peter Lindgren HSB Östergötland Mats Philipsson Almi Staffan Brege - Almi och Industriell marknadsföring vid LiU Lars Pettersson - Jönköping TTP vid IHH i Elisabeth Nilsson, Länsstyrelsen i Östergötland Sofie Elmström Svensk Näringsliv Anette Tilly, Framtidsfrön Rikard Norman Fastighetsägarna Marlen Dagersten, Price Water House, Linköping Lars Laban Bengtsson, Regionförbundet Östsam Helen Dannetun, Linköpings Universitet Göran Tevell Linköpings Universitet Christer Sjölund, Linköpings kommun