Utvecklingsplan Motala staden och regionen en integrerad del i det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar
|
|
- Sandra Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Utvecklingsplan Motala staden och regionen en integrerad del i det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar Bakgrundsbeskrivning I takt med att Östergötland sammanflätats till landets i särklass fjärde största arbetsmarknadsregion har de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan regionens olika tätorter förändrats. Det har blivit allt tydligare att det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar har blivit beroende av hur väl den tätort de verkar i har lyckats med att hitta sin komplementära roll och position i regionen. Det framträder allra tydligast i de centralorter som ligger utanför regionens centrum Linköping och Norrköping och för deras lokala näringsliv oavsett om det är distansberoende eller distansoberoende företag. De distansberoende företagen för att de i hög grad är beroende av storleken på närområdets efterfrågan och de distansoberoende företagen för att de tenderar att bli alltmer beroende av högutbildad arbetskraft och ledningspersonal som pendlar in i stället för att bosätta sig på arbetsorten. Förenklat uttryckt skulle man kunna påstå att näringsmiljön dvs tätorten och regionen i praktiken har blivit en integrerad del av företagens produktionssystem. Motala tätort är med sina ca invånare regionens tredje största stad. Trots en kraftig nedgång av den sysselsatta dagbefolkningen och inte minst inom tillverkningsindustrin har Motala stad lyckats behålla sin befolkningsstorlek. Efter en jämförelse med ett flertal liknande städer i landet och som ligger på ett likartat avstånd som Motala till en större eller medelstor stad kan man notera att sambandet är mycket svagt eller obefintligt mellan förändringarna av den sysselsatta dagbefolkningen och städernas befolkningsutveckling. Det är en viktig iakttagelse inte minst för att bättre förstå det lokala näringslivets tillväxtförutsättningar. De jämförbara städer som har kunnat öka sin befolkning i landet har i stort sett bara ökat sin sysselsättning i de branscher som är beroende av storleken på den lokala befolkningen och på den lokala efterfrågan. Med andra ord är det inte i första hand den lokala tillgången till arbetstillfällen som i första hand driver dessa städers befolkningsutveckling utan snarare hur väl de är positionerade på en regional bostadsmarknad. Vikten av detta kan också illustreras av att det mellan åren flyttade ut personer från Linköping och Norrköping till övriga kommuner i Östergötland. Därmed är den regionala boendemarknaden i Östergötland mer dynamisk än den regionala arbetsmarknaden om man tar hänsyn till hur antalet arbetstillfällen har förändrats mellan kommunerna under motsvarande tidsperiod. Thomas Niedomysl, Institutet för framtidsstudier har studerat mindre kommuners och städers tillväxtförutsättningar. Hans generella slutsats är att en stad eller kommun måste åtminstone uppfyll något av nedan stående villkor om den ska kunna utvecklas och växa: Staden måste vara väl integrerad i en större lokal arbetsmarknadsregion Staden måste kunna erbjuda en hög boendekvalitet Staden måste ligga i närheten av en storstad Motala kommer att ha goda möjligheter att förstärka sin position på den regionala bostadsmarknaden genom de infrastrukturåtgärder som för närvarande genomförs och som
2 redan är planerade i gällande planer. Fr o m år 2013 kommer också staden att trafikeras av Östgötapendeln som är landets mest utbyggda pendeltågsystem vid sidan av de tre storstadsregionernas. Det förväntas också påverka Motalas utveckling på ett positivt sätt ur hållbarhetssynpunkt. Kollektivtrafikutbyggnaden beräknas kunna bidra till att arbetsmarknaden vidgas för såväl kvinnor som män framför allt inom lägre betalda yrken. Det ska ses mot bakgrund av att arbetslösheten i Motala är hög bland ungdomar och att det finns förhållandevis många kvinnor som tidigare arbetade i monteringsindustrin och som idag är arbetslösa. Det kan också vara en bidragande orsak till att ohälsotalet bland kvinnor är högt i Motala. Motalas åldersstruktur skiljer sig inte markant från riksgenomsnittet förutom i åldrarna år där kommunen har en betydligt mindre andel. I de högre åldrarna har Motala en något större andel än riksgenomsnittet men även om det inte ligger någon större dramatik i just detta så är det ändå en mycket stor och växande andel av befolkningen som under det närmaste decenniet kommer att vara 65 år och äldre. Det kommer att både påverka storleken på den lokala efterfrågan och framkalla behov av bostäder som är anpassade till en åldrande befolkning. En anpassning av delar av bostadsbeståndet kommer att öka utbudet av villor och bidra till att öka utbudet av bostäder som motsvarar efterfrågan från presumtiva inflyttare. Denna omställningsprocess kommer att vara kritisk för Motala både ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Motala har tagit ovan beskrivna förhållanden som en av de viktiga utgångspunkterna för sitt framtida lokala tillväxtarbete. Utvecklingsplan Motala är ett uttryck för att det finns ett väl utvecklat samförstånd mellan kommunen, lokala näringslivsgrupper samt Regionförbundet Östsam om att staden Motala ska ses som ett strategiskt utvecklingskapital. Det är också ett väl valt tillfälle att påbörja en stadsutveckling i Motala som för närvarande genomgår stora förändringar på grund av de omfattande infrastrukturinvesteringar som sker i såväl staden som i väg- och järnvägsanslutningarna till Motala. Syfte med projektet Syftet med Utvecklingsplan Motala är att utveckla en stadsvision och en handlingsplan som tar vara på de nya möjligheter som staden får med de förbättrade kommunikationerna och genom att bli bättre integrerad i en stor region. Syftet med Utvecklingsplan Motala är också att skapa en lokal utvecklingsprocess som mobiliserar och involverar de lokala aktörer och intressegrupper som har en avgörande inverkan på att stadsvisionen ska kunna förverkligas. Arbetet med Utvecklingsplan Motala har också ett pedagogiskt syfte. Med en fördjupad kunskap om och förståelse för hur viktigt det är att Motala mejslar fram sin komplementära roll i en sammanflätad region så ökar också möjligheten för att det ska utvecklas ett lokalt samförstånd och en samverkan mellan Motala kommun och andra strategiskt viktiga lokala aktörer. Syftet med projektet är också att Motala kommun i samarbete med Regionförbundet Östsam ska kunna använda erfarenheterna från arbetet med Utvecklingsplan Motala för att inspirera övriga centralorter i regionen till att påbörja en likartad utvecklingsprocess. Det är också en ambition som ligger helt i linje med det reviderade regionala utvecklingsprogrammet. Projektets mål Utvecklingsplan Motala har två mål: 1. Att ta fram en stadsvision och en handlingsplan som förtydligar Motalas position på den allt tätare regionala bostadsmarknaden och som bidrar till att öka intresset för investeringar i nybyggnation.
3 Kommentar: Motala har i det närmast unika och centralt belägna sjönära miljöer som kan bebyggas. Redan idag har stora nationella byggföretag visat intresse för Motala och för det markområde som har frigjorts i Pariseviken efter nedläggningen av torpedproduktionen. Dessutom finns det förhållandevis omfattande exploaterbara markområden runt den nya tågstationen. Motala har för närvarande ett relativt stort positivt flyttnetto bl a i förhållande till Linköping, Vadstena och Mjölby i åldersgrupperna år. Det är i ett skede av livet då många människor etablerar familj och/eller söker ett mer långsiktigt boende. Det ger en signal om vilken marknadsnisch Motala stad har sina komparativa konkurrensfördelar. Andelen villaägare i Motala som är 65 år och äldre är 25 %. För att skapa ett större utbud av villor som till stor del efterfrågas av inflyttare kommer ovan nämnda byggnation kunna bidra till en mer dynamisk lokal bostadsmarknad. 2. Att förstärka och institutionalisera den lokala samverkansmiljön mellan kommunen, de lokala och regionala aktörer och organisationer som är strategiskt viktiga i arbetet med stadens och näringslivets utveckling. Kommentar: En organisation Tillväxt Motala har nyligen bildats med ett stort antal lokala näringslivsaktörer inklusive ett antal banker som medlemmar. Därutöver finns en Centrumföreningen där kommunen, handelsföretagen och fastighetsägarna finansierar verksamheten och vars uppdrag är att utveckla förutsättningarna för handeln och att förädla innerstaden. I Motala finns också en organisation för ett av landets största evenemang Vätternrundan som också är en aktiv aktör i arbetet med att lyfta Motala. I vilken mån kommunen och dessa organisationer kan utveckla en gemensam utvecklingsagenda och utöva ett ledarskap mot ett gemensamt mål kommer att ha en avgörande inverkan på stadens förmåga att ta vara sitt förbättrade kommunikationsläge och nya utvecklingsförutsättningar. Projektets målgrupp Utvecklingsplan Motala har två målgrupper: Lokala intressegrupper som har en sådan förhandlingsstyrka att de i kraft av sina resurser kan påverka kommunens möjligheter att genomföra intentionerna i stadsvisionen. Fastighetsexploatörer och -investerare Projektorganisation Motala kommun har redan inrättat en politisk styrgrupp med uppgift att utveckla Motala. Avsikten är att den politiska styrgruppen också ska fungera som styrgrupp för projektet. Till styrgruppens förfogande finns det en panel bestående av personer från de lokala intressegrupperna och av personer från Linköpings universitet, Almi och ett större regionalt fastighetsbolag. I panelen ingår också Regionförbundet Östsam. Projektet Utvecklingsplan Motala är väl förankrat i såväl kommunen som bland de lokala intressegrupperna. Ovan nämnda panel kommer att ha sitt första möte inom en snar framtid.
4 Det operativa arbetet i projektet kommer att ledas av en projektledare anställd i Motala kommun. Projektledaren rapporterar till styrgruppen. Regionförbundet Östsam kommer att stödja projektet med de särskilda insatser som har avdelats för att vara kommunen behjälplig i utvecklingsarbetet. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Motala kommun har valt att inte ta fram en ny ÖP. Nuvarande ÖP håller en hög kvalitet och har aktualitetsprövats. Kommunen har i stället för avsikt att påbörja en utvecklingsprocess som innebär att de externa aktörer och intressegrupper som har anmält ett intresse av att medverka i framtagandet av en stadsvision för Motala ska beredas möjlighet att medverka under hela arbetet. Det gäller givetvis också allmänheten. I det skede då arbetet med framtagandet av stadsvisionen är slutfört är alla parter införstådda med att det är kommunen som kommer att ta slutlig ställning i frågan. Ett sådant arbetssätt som förflyttar sig från goverment till governance bygger på en ökad insikt hos valda företrädare att politik har blivit allt svårare att genomdriva och att omsätta i handling om det inte finns en aktiv medverkan och stöd från externa aktörer i samhället. Det gäller inte minst de aktörer som kontrollerar de strategiska resurser som till exempel en kommun är beroende av för att driva en utveckling. En viktig anledning till att politikens villkor har förändrats i en sådan riktning är att det offentliga informationsövertaget har minskat. Det har ökat beroendet av olika nätverk för både framtagandet och för förankringen av olika politiska förslag. Den utmaning som de valda företrädarna och tjänstemännen i Motala kommun ställs inför med ett öppnare arbetssätt är att upprätthålla balansen mellan ett konstruktivt samarbete med olika intressegrupper och ett hävdande av den demokratiska integriteten i egenskap av företrädare för kommunens alla medborgare. Det är inte bara en utmaning för kommunen utan också för de personer som företräder olika intressegrupper att det etableras en ökad förståelse och acceptans för de spelregler och roller som en sådan samverkan måste bygga på. Framtagandet av en stadsvision kommer att kräva ett förhållandevis omfattande förarbete. Mot bakgrund av att många olika intressenter och allmänheten förväntas delta i arbetet är det viktigt att det görs en gemensam kunskapsresa gällande stadens utvecklingsförutsättningar utifrån en regional kontext. Detsamma gäller de frågor som är kritiska för att en stad ska kunna utveckla sin attraktivitet. Detta förarbete kommer att bedrivas i form av ett antal kunskapsseminarier med medverkan från ledande expertis i landet. Avsikten är också att genomföra bredare informationsinsatser och aktiviteter som riktar sig till allmänheten, till gymnasieskolorna, till föreningslivet och till lokala massmedia. Motala kommun har redan gjort vissa förberedelser. Kommunen har tagit fram egna planeringsförutsättningar och Regionförbundet har bistått detta arbete med sina statistikresurser. Underlaget har kompletterats med en närmare undersökning av hur flyttströmmarna har utvecklats i regionen och hur Motala har utvecklats i förhållande till olika tvillingsstäder i landet. I nedan nämnda TTP-projekt kommer en s k Space Syntax-analys göras av Motala stad för att identifiera vissa strategiska målpunkters integrationsgrad i staden och vilka eventuella barriärer och hinder som har en stor inverkan på stadens inre funktionssätt. Underlaget bedömer vi vara av grundläggande betydelse för det vidare arbetet med stadsvisionen.
5 Ovan beskrivna insatser i det första delen av projektet ska också ses som ett viktigt steg i den lokala mobiliseringen för att lägga grunden till att det utvecklas en bredare förståelse för Motalas utvecklingsmöjligheter i en större regional kontext. Det bedömer vi ökar förutsättningarna för att kunna föra en konstruktiv lokal diskussionen kring det arbete som följer därefter. Nästa steg i arbetsprocessen blir att anlita ett par välrenommerade konsultföretag som får parallella uppdrag att utifrån ovan nämnda utvecklingsförutsättningar ta fram förslag till hur staden borde utvecklas. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras under ett seminarium och en konferens. Erfarenheten visar att en sådan arbetsmetodik medverkar till att det uppstår ett stort lokalt engagemang för stadens framtida utveckling och att det stimulerar intresset hos såväl befintliga fastighetsägare som investerare. Dessutom har det en viktig psykologisk inverkan på det lokala klimatet, på hur invånarna i såväl kommunen som i regionen ser på stadens framtida möjligheter och på det engagemang som det lokala näringslivet väljer att lägga ned på stadens utveckling. Om intentionerna i en stadsvision ska bli verklighet så är den stora utmaningen för städer av Motalas storlek att få igång de nödvändiga investerings- och byggprocesserna. Till projektets seminarier och konferenser kommer Motala kommun därför att göra en riktad inbjudan till de större fastighetsbolagen och byggföretagen i såväl regionen som i den egna kommunen. Resultatspridning Utvecklingsplan Motala kommer att stå som modell för Regionförbundet Östsams arbete med ortsutveckling. Det ligger också helt i linje med intentionerna i det reviderade regionala utvecklingsprogrammet när det gäller det tredje steget i den regionala integrationsprocessen. Steg 1 har gått ut på att stärka regionens centralitet genom ett ökat utbyte och plansamarbete mellan Linköping och Norrköping. Steg 2 bidrog till utveckla förbindelserna mellan kärnområdet och övriga centralorter genom tydliga prioriteringar av infrastruktur- och kollektivtrafikutbyggnaden längs dessa stråk. Steg 3 syftar till att positionera de övriga centralorterna utifrån de komparativa fördelar de kan utveckla på olika regionala delmarknader och utveckla deras komplementaritet i den regionala helheten. I en sådan kontext kommer erfarenheterna från Utvecklingsplan Motala att dels kunna användas i det regionala arbetet med ortsutveckling dels kunna bidra med kunskap och erfarenheter som bedöms ha en sådan en sådan generell karaktär att de kan bidra till andra regioners arbete med regionutvidgning. Projektet kommer att dokumenteras i en slutrapport och Motala kommun avser att i samarbete med Regionförbundet Östsam anordna en större konferens under den senare delen av projekttiden. Inspelningar av seminarier och konferenser kommer att göras för att göras tillgängligt via nätet. Därutöver kommer Motala kommun på sin hemsida ha en länk som beskriver projektets framskridande. I de fall Tillväxtverket eller andra nationella myndigheter önskar en presentation av projektet så kommer givetvis Motala kommun att med glädje medverka. Projektavgränsning Lokalt och regionalt tillväxtarbete måste anpassas till de specifika förhållanden som gäller i en kommun och i en region. Motala har ett Lokalt utvecklingsprogram (LUP) som är koordinerat med det regionala utvecklingsprogrammet. I LUP finns en bred ansats som berör alla kommunala förvaltningar och som bl a omfattar en förstärkning av det lokala
6 näringslivet, som innehåller insatser för att komma till rätta med arbetslösheten och inte minst ungdomsarbetslösheten samt insatser för att stärka Motalas attraktivitet. Utvecklingsplan Motala har avgränsats till den sist nämnda delen. Orsaken är att Motala under de kommande åren har stora möjligheter att genomföra förändringar i staden på grund av tidigare nämnda och omfattande infrastrukturåtgärder. Hur Motala hanterar denna process kommer i hög grad påverka både stadens och det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar under de kommande decennierna. Mot bakgrund av att det finns ett brett intresse för att detta tidsfönster ska utnyttjas och att staden har ett behov av en förankrad stadsvision med tillhörande handlingsplan så har det också blivit en naturlig avgränsning av detta projekt. Kopplingar till andra projekt och insatser Den politiska ledningen i Regionförbundet Östsam har beslutat att Motala kommun under innevarande mandatperiod ska ges särskild uppmärksamhet och erbjudas stöd i sitt utvecklingsarbete. Det är också orsaken till Motala utgör ett av tre praktikfall i det sk TTP II- projektet (Tillgänglighet-Tillväxt-Planering) som är ett samarbete mellan Internationella handleshögskolan i Jönköping, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping, Sjuhärads kommunalförbund, Tillväxtverket samt Trafikverket. Motala kommun har också ett samarbete med Regionförbundet Östsam när det gäller utveckling av det gamla Motala verkstadsområdet som ett centrum för kulturella och kreativa näringar. Motala kommun har dessutom varit mycket engagerad i den påbörjade uppbyggnaden av East Sweden Business Region (ESBR). ESBR förväntas att utgöra ett viktigt stöd för utvecklingen av det lokala näringslivet i Motala och att bli en viktig samarbetspartner med tidigare nämnda organisationen Tillväxt Motala. Tillväxt Motala har fått Motala kommuns uppdrag att bedriva det operativa arbetet med den lokala näringslivsutvecklingen och platsmarknadsföring. Uppföljning och utvärdering För att följa upp och utvärdera ett utvecklingsprojekt som Utvecklingsplan Motala och kunna bilda sig en föreställning om vad det har resulterat i är det nödvändigt att inhämta de medverkande aktörernas förväntningar i det inledande skedet och sedan återkomma till dessa aktörer om hur de har uppfattat att de har infriats i projektet slutfas. De aktörer som vi syftar på är de ovan nämnda inklusive berörda politiker och tjänstemän i Motala kommun. Projektet kommer därför i det inledande skedet göra en enkät med frågor som syftar till att fånga de medverkandes förväntningar utifrån ovan fastställda mål och återkomma i slutet med både en enkät och ett antal uppföljande intervjuer. Avsikten är att denna uppföljning och utvärdering ska presenteras i anslutning till slutrapporteringen av projektet.
7
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merFramtidens Motala en utvecklingsplan för tillväxt. Seminarium den 20 mars 2013 Sven-Inge Arnell, projektledare
Framtidens Motala en utvecklingsplan för tillväxt Seminarium den 20 mars 2013 Sven-Inge Arnell, projektledare Några likheter och skillnader med Malmös omvandling Likheter 1. Nedmontering av industri 2.
Läs merProjektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun
Datum 2015-08-27 1(5) Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun Sökande: Program: Projektets namn: Vimmerby kommun Stärkt lokal attraktionskraft SLUS Social lokal utvecklingsstrategi
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merRegionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs mer1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09
1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merEuropaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merProjektansökan 2011-10-20
Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda
Läs merFörändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland
1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merProjekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund
Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-26 1 (1) Sida 38 Dnr KS/2018:60 Framtagande av Regional utvecklingsstrategi för Östergötland, RUS Bakgrund Region Östergötland har
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merUtvärdering Bygd och stad i balans
Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla
Läs merInvestera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merHela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,
Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merService- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018
Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merRevidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram
2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merRemiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor
19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott
Läs merAnteckningar från workshop 4
Anteckningar från workshop 4 Det fjärde och sista seminariet i serien om fysisk planering hade temat Den regionala mosaiken. Stig Roland Rask, Reglab, Charlotta Fredriksson, WSP och Mats Helander, Östsam,
Läs merProjektplan med kommunikationsplan
Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer
Läs merDestination Visit Bollnäs
Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merOktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merhur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?
1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende
Läs merHållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Läs merHållbar regional tillväxt. Regional utveckling
Hållbar regional tillväxt Regional utveckling Vårt arbete omfattar många olika typer av frågor som berör och påverkar invånarna i Östergötland. Regional utveckling Region Östergötland ansvarar för hälso-
Läs merÅmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merRemissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts
Läs merLokal näringslivsutveckling
Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merRegional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen
Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merPresentation Leaderträffen i Båstad. Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Presentation Leaderträffen i Båstad 22 maj 2019 Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Vårt syfte är att undersöka effekttänkandet i Leader
Läs merProjektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merHelhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017
Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat om helhet och sammanhang i utbildningen skapas utifrån den kunskap
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2019
VERKSAMHETSPLAN 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Året som gått Sid 2 Prioriterade kontaktytor 2019 Tillväxtrådet Sid 3 Trafikrådet Sid 3 Kompetensplattform Sid 3 Landsbygdsprogrammet Sid 4 Studie- och yrkesmässa
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merSammanhållningspolitiken
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merNorrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog
Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel
Läs merMål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg
01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merStrategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merArbetsordning för Mälardalsrådet
Förslag 161109 Arbetsordning för Mälardalsrådet Godkänd av Mälardalsrådets styrelse (DATUM) 1. Inledning Arbetsordning för Mälardalsrådet utgår från Mälardalsrådets stadgar, version antagen av rådsmötet
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merReglabs Forskarforum Mats Helander. Mats Helander
Reglabs Forskarforum 2016 2016-11-29 Mats Helander Mats Helander Angeläget Förhandling Region Östergötland Har potential Region Östergötland Tar vid Samarbete Regionförbundet Östsam Initierar Ej Samsyn
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merProjekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter
2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs mer- l. :i. kommunen är viktiga aktörer till att bostadsbyggandet tar fart.
- l :i., å ) : j I (,...nk latinlinlhd Mme:nunszyrmsnns "förvaltning Kommunfullmäktige i Sala kommun ink. - Dlarlcnr' _.,.,,., lete/emm [slutar MOTION Väckes av: Ulrika Spårebo [S] Ett första steg till
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs mervision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!
Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merEn hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs mer