Utredning om ett Bad- och upplevelsecenter i Linköping

Transkript

1 Utredning om ett Bad- och upplevelsecenter i Linköping DIALOGHANDLING Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen

2 2

3 Utredning om ett Bad- och upplevelsecenter i Linköping Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning 8 2. Bakgrund och uppdrag Bakgrund Uppdrag 9 3. Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet en nulägesbeskrivning Resultat från tidigare utredningar Varför ett bad- och upplevelsecenter i linköping? Motiv för ett badhus Besöksstatistik Marknadsanalys Motiv för ett upplevelsecenter Motiv för ett bad- och upplevelsecenter Vad ska och kan ett bad- och upplevelsecenter innehålla? För vem ska vi bygga ett bad- och upplevelsecenter? Vad ska och kan ett badhus innehålla? Vad kan ett upplevelsecenter innehålla? Var finns den optimala placeringen av ett bad- och upplevelsecenter? Allmänna lokaliseringsförutsättningar Renovering och ombyggnad av befintlig simhall och tillbyggnad av en 50-metersbassäng Alternativa lokaliseringar Tinnerbäcksalternativet Stångåalternativet Tillgänglighet, parkering och närhet till stadskärnan Miljö- och omgivningsrisker Vilka attraktioner och verksamheter kan stärka och dra nytta av ett bad- och upplevelsecenter? Möjligheter och konsekvenser för näringslivet Genomförande och ekonomi Planförutsättningar och markägare Tidplan för beslut och byggnation Arkitekttävling Byggprocessen och dess konsekvenser Vad kostar ett bad- och upplevelsecenter i investerings- och driftkostnader? Hyror och driftekonomi Risker i projektet Underlagsrapporter, källor och kontakter Framtagna underlagsrapporter för utredningen Källor och länkar Kontakter 64 Bilaga Programskisser över Tinnerbäcksalternativet och Stångåalternativet I-VIII 3

4 Sammanfattning Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet (Tinnis) är i behov av omfattande renoveringar och ombyggnationer. En renoverad eller ny badanläggning bör stå klar inom fem år om inte de löpande renoveringskostnaderna ska stiga i höjden, eller i värsta fall tvinga kommunen att stänga anläggningen. Nuvarande simhall har cirka badbesökare per år, och är därmed den mest välbesökta idrottsanläggningen i kommunen. En bra badanläggning behövs för simundervisning, simsport, motion, friskvård, rekreation med mera. Tillsammans med ett breddat utbud av upplevelser kan den också bli ett tillskott till det regionala fritidsutbudet och en turistmagnet för att ytterligare höja Linköpings attraktivitet som besöksmål. Linköpings framtida huvudanläggning för bad och simsport bör minst innehålla de attraktioner som nuvarande simhall har, och ligga i anslutning till ett utomhusbad i en grön miljö. Förutom nuvarande badattraktioner bör den även innehålla en 50-metersbassäng för simsporten. I en ny badanläggning föreslås en större samordnad relaxavdelning med utedel, en utsimningsbassäng, samt att simhopp separeras till en egen bassäng. Om kommunens omsorgsverksamhet vill samordna sitt rehabiliteringsbad med anläggningen krävs ytterligare en rehabiliteringsbassäng. De attraktioner som tillförs badhuset ska främst öka kommuninvånarnas badintresse, medan mer turistiska tillägg ska skapa andra mervärden för kommunen eller öka driftfinansieringen. Tillskottet av upplevelsevärden samt pedagogisk eller skapande verksamhet bör utgå från vattentemat och öka badhusets attraktivitet. Genom särskilda upplevelseattraktioner kan anläggningen bli ett bad- och upplevelsecenter av hög klass. I utredningen redovisas fyra jämförelsealternativ. I det så kallade nollalternativet bibehålls och renoveras Linköpings simhall inom ramen för nuvarande hyresavtal. När avtalet löper ut kommer troligen hyran att stiga för att möta det växande underhållsbehovet. Renoveringsalternativet med ombyggnationer och en ny 50-metersbassäng 4

5 I det så kallade nollplusalternativet genomförs större renoveringsinsatser, vissa ombyggnationer samt en nybyggnation av en 50-metersbassäng. Detta ökar anläggningens hållbarhet och attraktionsvärde. Hållbarheten blir dock inte lika lång som en ny anläggning. Här finns också stor risk att renoveringskostnaderna stiger för att hantera dolda fel och brister som upptäcks i byggskedet. Utredningen har funnit två huvudalternativ för nybyggnation som ger goda förutsättningar att utveckla en samlad bad- och upplevelseanläggning för badäventyr, motion och simsport: Tinnerbäcksalternativet intill nuvarande simhall som då rivs efter att ett nytt badhus färdigställts, och Stångåalternativet på Kallerstad på bandyarenan intill Cloetta Center. Övriga lokaliseringsalternativ har förkastas för att de ligger för långt från innerstaden och har sämre tillgänglighet. Att dela upp badhuset i en del för allmänheten och en del för simsporten är inte lämpligt då det ökar driftkostnaderna och minskar möjligheterna för drift- och verksamhetssamordning, samt minskar de positiva sociala effekter som en samlad anläggning ger. Någon uppdelning på fler bostadsnära bad kan aldrig ersätta den huvudanläggning för bad som denna utredning behandlar. Det ingick inte heller i uppdraget att behandla en uppdelning på mindre badanläggningar. Ett nytt badhus enligt Tinnerbäcksalternativet intill Tinnis ger goda miljökvalitéer, ett brett badutbud och driftmässiga samordningsvinster. Tinnis stora uppvärmda badsjö är en särskild kvalité. Planerad bebyggelse runt badsjön innebär att miljön runt hela badanläggningen blir mer stadsmässig. Tillgängligheten och det centrala läget i Linköping med närheten till stadskärnan är stora fördelar. Tinnerbäcksalternativet vid Folkungavallen I Stångåalternativet kan badhuset dra nytta av läget nära planerat resecentrum, alla idrottsanläggningar på Kallerstad samt att det ligger både utmed ett framtida evenemangsstråk och intill en framtida evenemangspark. Närheten till Stångån med framtida badmöjligheter och 5

6 rekreationsmöjligheter utmed Stångåstråket bidrar till attraktiviteten. I detta alternativ måste dock bandyarenan och en fotbollsplan flyttas till andra platser. Stångåalternativet på Kallerstad intill Cloetta Center Tinnerbäcksbadet som kompletterande sommarbad till Stångåalternativet 6

7 Badhuset bidrar till att driva på utbyggnaden av Kallerstad, skapa stadsmässiga mervärden för intilliggande kvarter och utvidga stadskärnan. På Folkungavallen frigörs också mer mark för bostadsbebyggelse i ett attraktivt läge. Även i Stångåalternativet föreslås att Tinnis behålls som sommarbad för att öka besökskapaciteten för en växande befolkning. Alternativt kan Tinnis bli en parkdamm i en central park. Renoverings-, om- och tillbyggnadsalternativet kostar (utöver underhåll inom befintlig hyra) cirka 190 miljoner kronor (mnkr) i investering, men har inte samma livslängd som nybyggnadsalternativen. De båda nybyggnadsalternativen kostar runt 500 mnkr att bygga. Tinnis måste rustas upp av fastighetsägaren för minst 6 mnkr i alla alternativen. I Stångalternativet tillkommer också extra utgifter om totalt 55 mnkr för en separat reningsanläggning och avsimningsbassäng för simsporten på Tinnis, och för en ny bandyarena på annat ställe. Omräknat till driftnettokostnad/år inklusive hyra och räntor för parkeringsköp, och mark- och tomtvärden innebär det en kostnad för kommunen på 14 mnkr/år för befintlig simhall. Med en utökad renovering och ombyggnad samt en tillbyggnad av en 50-metersbassäng ökar kostnaden till cirka 32 mnkr/år. Här finns dock stor risk att dolda fel ökar renoveringskostnaderna och att den långsiktiga hållbarheten begränsas. För Tinnerbäcksalternativet beräknas den årliga kostnaden bli cirka 41 mnkr, och för Stångåalternativet inklusive flyttad bandyarena cirka 46 mnkr. Därmed blir skillnaden mellan nybyggnadsalternativen cirka 5 mnkr/år. Utan simtävlingsmöjligheter på Tinnis minskar skillnaden till drygt 4 mnkr/år. Högre exploateringsvärden på Folkungavallen minskar skillnaden ytterligare, medan högre markpriser på Kallerstad ökar skillnaden. Läggs Tinnis ner som utomhusbad och omvandlas till en stadspark med damm så minskar Stångåalternativet driftkostnader med cirka 5 mnkr/år, vilket gör nybyggnadsalternativen i det närmaste likvärdiga kostnadsmässigt. Jämför man skattesubventionen kostar renoveringsalternativet med ny 50-metersbassäng 86 kr/badbesökare, Tinnerbäcksalternativet 97, och Stångåalternativet 111 kr/badbesökare. Om kalkylerat besöksantal ökar eller minskar med mellan minskar eller ökar subventionen med mellan 4 och 12 kr/badbesökare. I budgetramen för projektet bör det finnas ett utrymme för kalkylosäkerhet, oförutsedda kostnader och tillägg utöver basutbudet på cirka 6 mnkr/år i driftkostnader. Anläggningen kan stå färdig i slutet av 2016, om beslut tas senast första kvartalet

8 1. Inledning Kultur- och fritidssektorn har avgörande betydelse för kommunens attraktivitet och människors välbefinnande. Bad och simning är starkt förknippat med folkhälsa och hygien. En allt större del av turismen i Sverige utvecklas kring friskvård, kroppsvård, upplevelser och livsnjutning. En badanläggning spelar därför en betydande roll både för att erbjuda kommuninvånarna ett utbud för idrott, motion och rekreation, och för att göra kommunen attraktiv som bostadsort och besöksmål. Även företagen är intresserade av ett brett utbud av kultur- och fritidsanläggningar i kommunen för att locka till sig arbetskraft. Linköpings simhall är i sin grundutformning snart 50 år gammal. Inom cirka 5 10 år krävs därför genomgripande och mycket kostsamma renoverings- och ombyggnadsåtgärder för att anläggningen ska klara kraven på säkerhet, vattenrening och hygien. Även Tinnis badsjö och dess 50-metersbassäng är i behov av upprustning. Föreliggande utredning redovisar behoven av ett bad- och upplevelsecenter och förslag på innehåll för att motsvara dessa behov. Utredningen redovisar två alternativa lokaliseringar, ett vid Tinnerbäcksbadet intill nuvarande badhus, och ett på nuvarande bandyarena intill Cloetta Center på Kallerstad. Utredningen belyser också möjligheterna att skapa upplevelser utöver de som badanläggningen ger, samt möjligheter att samverka med organisationer och näringsliv. Mervärden kan också uppstå om omsorgsboende, hotell eller idrottsanläggningar samlokaliseras med badhuset. Som alternativ och jämförelse redovisas också kostnader för en renovering av nuvarande simhall och andra konsekvenser. På motsvarande sätt behandlas också jämförelsen med en större renovering och ombyggnad av nuvarande simhall med en tillbyggnad av en 50-metersbassäng för simsporten. Vid val av innehåll och lokalisering är det viktigt att se till de behov, lokala, regionala och turistiska, som finns för att skapa en attraktiv anläggning med mervärden för kommunen. Men det är också viktigt att se badanläggningen i stadsbyggnadsperspektiv för att utveckla Innerstaden, Kallerstad och Linköping i sin helhet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Lars Hågbrandt Samhällsbyggnadsdirektör Karin Semberg Kultur- och fritidschef 8

9 2. Bakgrund och uppdrag 2.1 Bakgrund Linköpings kommun är huvudman för tre badanläggningar, varav Linköpings simhall och Ljungsbrobadet är inomhusbad, och Tinnerbäcksbadet (i folkmun benämnt Tinnis) är ett utomhusbad. Därtill finns tre utomhusbad som drivs av andra huvudmän, Himnabadet i Linghem, Valkebobadet i Vikingstad samt det för närvarande det stängda Glyttingebadet mellan Ryd och Skäggetorp. Det finns också ett antal mindra inomhusbassänger till vårdinrättningar och hotell, varav den som finns i Landeryd utnyttjas av omsorgsnämnden. Linköpings simhall är i stora delar från kompletterades simhallen med ett äventyrsbad och en 25-metersbassäng. Under perioden har nya attraktioner och utbud tillförts i form av nytt gym, ombyggnad av den romerska avdelningen, ny barnbassäng, och ny stor vattenrutschbana. Besiktningar visar att de tekniska systemen i såväl simhallen som i Tinnis bassäng är i behov av stora renoveringar. Tidigare genomförda utredningar visar att en nybyggnad är ekonomiskt motiverat med hänsyn till anläggningens ålder, kvarstående livslängd, och behovet av renoveringsinsatser. En nybyggnation skapar också bättre förutsättningar att få en bättre planlösning, bättre miljölösningar, större möjlighet till nya attraktioner, och bättre anpassning mellan inre och yttre miljö. Utredningarna visar också att Linköpings Allmänna SimSällskap (LASS) är i behov av en 50- metersbassäng för att utveckla simsporten. Detta behov fastställdes av kommunfullmäktige i ett beslut 2005 i samband med utredningen om exploatering på Folkungavallen. En 50- metersbassäng ger också bättre utrymme för motionssimmarna. 2.2 Uppdrag Den 22 mars 2010 beslutade kommunstyrelsens planeringsutskott (PLU): att utreda möjligheterna att skapa ett attraktivt upplevelsecentrum och badanläggning som grundar sig på kommunala behov, eller utgör ett tillskott i det regionala utbudet av kultur- och fritidsanläggningar, att utredningen ska söka stöd i näringslivets och föreningslivets behov och möjligheter att medverka till att skapa en unik anläggning, att utredningen ska pröva olika lokaliseringsalternativ. PLU beslutade att PLU samt presidierna för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och samhällsbyggnadsnämnden är politisk styrgrupp, och att Lars Hågbrandt och Karin Semberg är tjänstemannaledning för utredningen. Utredningen skulle finansieras inom befintliga ramar. Planeringsutskottet begärde också att få en genomgång av tidigare utredningars slutsatser för att kunna ta ställning till dessa. Utredningens slutrapport skulle presenteras för PLU sista kvartalet Göran Andersson på miljö och samhällsbyggnadsförvaltning har varit projektledare för utredningen. Hans Mayer på kultur- och fritidsförvaltningen med ansvar för simhallsfrågor har varit sakkunnig i utredningen och biträdande projektledare. 9

10 Situationsplanerna med tillhörande lokaldispositioner, fasader, perspektiv och illustrationer har utförts av Per Pilerot på PP Arkitekter AB i Göteborg. Per Pilerot har också bidragit med byggkostnadsindikationer. Tillgänglighetsanalysen för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer har utförts av Daniel Malmqvist på Occas Consulting i Linköping. Ulf Isaksson och Pär Svensson på Weedo AB har utrett de marknadsmässiga förutsättningarna, och Patrick Quist på Quist AB har medverkat med utvecklingsidéer som kan stärka badhusets upplevelseinnehåll med bland annat vattenpedagogisk verksamhet samt ljus- och vattenkonst. Ola Brånäs på NAI Svefa AB har genomfört utredningens exploateringskalkyler. En riskanalys av flygrisker vid Stångåalternativet har genomförts av Göran Davidsson, COWI AB. Trafiksituationen på Kallerstad har utretts av Anders Lindholm på Tyréns AB i Linköping. Per Svedberg på Linköpings Sportfastigheter AB har medverkat i dialogen kring hyresberäkningen. Madeleine Bergström på kommunledningskontoret har medverkat med kalkylförutsättningar för hyreskalkyler, och Lars Gustafsson på Teknik- och samhällsbyggnadskontoret med exploateringskalkyler och tomtpriser. Stefan Jansson på Medley har medverkat med sakkunskap om driften. Utredningen har haft stöd i en referensgrupp bestående av Christer Gunnarsson (Barn- och utbildningsförvaltningen), Bita Almasian och Michael Porath (miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen), Anders Petersson (Omsorgs- och socialförvaltningen), Inger Karlsson (Kommunledningskontoret, Utveckling) Jörgen Öckinger (ResMex) samt Michael Nydén (NuLink). 10

11 3. Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet en nulägesbeskrivning RESUMÉ Linköpings simhall är i dag efter de tillbyggnader och kompletteringar som gjorts under åren en komplett anläggning för både simsport, badäventyr och rekreation. Anläggningen tillhör de större i Sverige (dock utan 50-metersbassäng inomhus) och är med kopplingen till Tinnerbäcksbadet ett komplett bad med öppethållande 365 dagar om året. Badet har generösa öppettider. Badet har i dag en prisnivå ( engångsbiljett ) som i jämförelse med andra bad avseende motionssim ligger i en högre prisnivå, medan äventyrsbadet är i nivå med jämförbara anläggningar. Som många andra simhallar som byggts under 60- och 70-talet börjar Linköpings simhall nu komma till åren och stå inför ett omfattande renoveringsbehov. Linköpings simhall har ett utbud med: en 25-metersbassäng, 6 banor (tävlingsbassäng) med hopptorn 1, 3 och 5 m samt läktare en 25-metersbassäng, 8 banor (träningsbassäng) två undervisningsbassänger en äventyrsdel med vågbassäng, strömkanaler, bubbelpool, två vattenrutschbanor och barnlekbassäng en relaxdel med ångbastu, dam- och herrbastudel och bubbelpool en separat Romersk avdelning med ångbastu, vanlig bastu, stor bubbelpool och relaxdel gym och gruppträningslokaler ett behandlingsrum (massage) servering Öppettider Med Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet är det i dag möjligt att bada mitt i Linköping alla dagar året runt. Simhallens öppettider för allmänheten är: måndag tisdag torsdag fredag lördag söndag d.v.s. totalt 85 timmar/vecka. Utöver dessa tider tillkommer cirka 5 timmar/vecka med öppethållande för föreningsbokad tid och annan bokad verksamhet. Entréavgifter (engångsentré utan rabattkort) 3 tim Heldag 0-2 år fritt fritt 3-9 år Barn under 10 år ska ha vuxet sällskap (18 år och uppåt) som betalar entréavgift, samt är ombytt till bad. 30 kr 45 kr år 40 kr 55 kr Från 18 år, vardagar före 12.00helger och vardagar efter lö kr 85 kr Från 18 år, helger och vardagar efter lö kr 85 kr Maxigrupp, 2 vuxna + max 3 barn/ungdomar 190 kr 235 kr Minigrupp, 1 vuxna + 2 barn/ungdomar 135 kr 170 kr Grupp, 10 vuxna, förbokade bad 55 kr 70 kr Grupp, 10 ungdomar, förbokade bad 35 kr 55 kr Romerskt, bad vuxen från 18 år 100 kr 115 kr 11

12 Skolbad (grupp om minst 10 elever) Exklusive äventyrsdel Inklusive äventyrsdel, heldag Föreningsverksamhet Simundervisning i grupp (max 13 elever) /30 minuter Träning; barn- och ungdom t o m 19 år /timme Vuxenverksamhet/pass om 1 timme Simtävling hel bassäng /timme 20 kr/elev 30 kr/elev 140 kr/grupp 26 kr/bana 35 kr/person 670 kr Årlig driftkostnad (2010 års belopp) - hyreskostnad tkr - driftnetto 33 tkr - underhåll verksamhetsinredning 500 tkr - kapitalkostnader på tidigare investeringar 50 tkr Totalkostnad för kultur- och fritidsnämnden tkr För mer information om Linköpings simhall se även: Linköpings simhall som i sin grundutformning är från 1965 är snart 50 år gammal, och är byggd i direkt anslutning till Tinnerbäcksbadet (Tinnis) som invigdes redan tillkom äventyrsdelen och en 25-metersbassäng. Mellan 1998 och 2004 har kompletteringar genomförts av bl.a. en ny barnbassäng (1998), tillbyggnad av de stora vattenrutschbanorna (2002), och ombyggnad av kassa, omklädningsrum och romersk avdelning (1997) gjordes en totalrenovering av serveringen. Simhallen börjar snart nå sin bortre gräns avseende teknisk hållbarhet i stomkonstruktioner, tekniska installationer och vattenrening. Vattenreningsprocessen har också svårigheter att hålla acceptabla klorvärden. Det betyder att det inom en snar framtid (cirka 5 10 år) kommer att krävas genomgripande och mycket kostsamma upprustningar av anläggningen. Risken ökar också att anläggningen kan behöva stängas på grund av säkerhetsrisker eller för att klara av underhållsarbetet. I takt med att dessa problem ökar kan det också vara svårt att vidmakthålla en anläggning som är attraktiv för besökarna, med risk att man tappar besöksintäkter. Något bättre standard har 25-meters bassängen som är från 1987, men även den är integrerad i samma tekniska system som den övriga simhallen. Utöver simhallen så kommer även Tinnis att behöva en del upprustningsinsatser inom några år. Ledningssystemet och 50-metersbassängen behöver renoveras, och tätningsinsatser genomföras mot läckage av klorhaltigt vatten i marken. Linköpings simhall och Tinnis ligger på mark som ägs av Linköpings sportfastigheter AB (LSAB). Kultur- och fritidsnämnden har kommunens ansvar att driva anläggningen. Nämnden hyr anläggningen av LSAB, och driver anläggningen via en upphandlad entreprenör. För närvarande är det Medley som har entreprenaduppdraget i ett kontrakt som löper till

13 4. Resultat från tidigare utredningar RESUMÉ Tidigare utredningar från kultur- och fritidsnämnden visade att en gemensam huvudanläggning för bad, rekreation och simsport är det bästa och billigaste alternativet. Den bör kompletteras med en 50-metersbassäng för simsporten. Badanläggning bör ligga i anslutning till Tinnerbäcksbadet för att uppnå god driftsamordning och undvika de följdinvesteringar som krävs på annan plats i Linköping. En dyrare nybyggnation föredras framför en billigare renovering eftersom den ger längre livslängd och andra driftfördelar. Under 2000-talet har flera utredningar gjorts som behandlat frågor avseende drift och utveckling av kommunens badanläggningar. Tempererade bad i Linköpings kommun Fokus 2005, Kof , 71 I utredningen redovisas en inventering av nuvarande situation. Här redovisas också förslag till utvecklingsinriktning av baden i Linköping, och utgör således ett program för detta. Basen för utvecklingen utgår från kommuninvånarnas behov och att utvecklingen av kringutbud på anläggningen inte får ske på bekostnad av badupplevelsen. Utredningen påvisar också behov av en 50-metersbassäng för simsporten och för att frigöra utrymme och bassängtid för allmänhetens motionssimning. Programmet är antaget av kultur- och fritidsnämnden som program för drift- och utveckling av Tempererade bad i Linköpings kommun inför 2000-talet. Förstudie Ny 50 m bassäng i Linköpings simhall, Kof , 223 Denna utredning är en inventering av simsportens behov, men också en genomlysning av andra effekter och möjligheter som en 50-metersbassäng kan ge. Utredningen genomfördes i en arbetsgrupp bestående av kultur- och fritidsnämndens kansli samt Serco Service AB (Simhallens dåvarande driftentreprenör) och Linköpings Allmänna simsällskap. Förstudien beslutades av kultur- och fritidsnämnden att behandlades i samband med nämndens budgetarbete inför Idrottsanläggningar i Linköping, Kf , 245 Frågan om Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet har också utretts och avhandlats i utredningen om Folkungavallen som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut , 245 att exploatera Folkungavallen. Av detta beslut framgår bland annat att: badsjön och Tinnerbäcksbadets byggnad behålls utrymme reserveras för en framtida 50-meters inomhusbassäng vid simhallen nuvarande staket tas bort och ersätts med smidesstaket av stadsparkskaraktär med möjlighet att erbjuda allmänheten ökat tillträde Tinnerbäcksstråket genom området bevaras och förstärks som en viktig grön förbindelselänk ner till Stångån Något ifrågasättande av att framtidens huvudanläggning för bad och simsport skulle vara kvar i anslutning till Tinnerbäcksbadet fanns inte i det utredningsarbete som förelåg beslutet. PM Framtiden för Linköpings Simhall & Tinnis, Kof , 13 Denna utredning redovisar vikten av att frågan om framtida badanläggningar i Linköping inte får glömmas bort i samband med stadens utveckling och exploatering av Folkungavallen med kringytor. Utredningen redovisar tre alternativ för en framtida ny badanläggning och vilka 13

14 konsekvenser som detta medför, både ur ett kundperspektiv och avseende kommunens kostnad över tiden. De alternativ som belysts är: A. att bygga en ny simhall på Tinnerbäcksparkeringen vid S:t Larsgatan, B. att bygga söder om befintlig simhall med användande av vissa delar av befintlig simhall, C. att dela upp simhallen i två anläggningar, genom att befintligt bad byggs om till ett rekreations- och äventyrsbad och att ett nytt bad byggs på annan plats för enbart simsporten. Slutsatser av denna utredning är att en uppdelning på två platser blir mer kostsam både avseende investering och drift samt att man delvis går miste om simhallens sociala betydelse som en bred mötesplats. Denna utredning utgör en bilaga till kultur- och fritidsnämndens yttrande över samrådshandling över Detaljplan för del av Folkungavallen (Tinnerbäcksbadets parkering). Framtiden för Linköpings Simhall & Tinnis Lokaliseringsutredning, Kof , 256 Denna utredning utgår från kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret , 28 att utreda olika alternativ för en framtida huvudanläggning för simsport och rekreationsbad. Utredningen utgår från den tidigare utredningen från 2009 och genomförs som en lokaliseringsutredning där tre alternativ utreds; 1. att renovera befintlig simhall och bygga till en 50-metersbassäng, 2. att bygga en ny simhall söder om befintlig simhall vid Tinnerbäcksbadet, 3. att bygga en ny simhall på annan plats i staden. Utredningen redovisar ett resonemang kring de tre alternativen och en bedömning av kostnader och intäkter. Billigast är att renovera och bygga till, och dyrast är att bygga en helt ny simhall på annan plats. En renoverad och tillbyggd simhall blir dock inte lika bra som en helt ny för att uppnå god logistik, och bra miljötekniska lösningar. En renoverad simhall kommer även att ha en kortare återstående livslängd än en helt ny anläggning. Slutsatserna utifrån denna utredning är sammanfattningsvis: att det ansågs bättre att bygga en ny simhall i stället för att renovera och bygga till Linköpings simhall med en ny 50-metersbassäng trots den högre totalkostnaden. att bygga en simhall på annan plats i staden blir mer kostsamt än att bygga i anslutning till Tinnerbäcksbadet genom att det då skulle kräva andra följdinvesteringar på Tinnerbäcksbadet och leda till utebliven driftsamordning mellan simhall och utomhusbad. Merkostnaden har beräknats till minst 6 mnkr per år om simhallen separeras från Tinnerbäcksbadet. att förorda att Linköpings huvudanläggning för simsport, bad och rekreation ska lokaliseras i anslutning till Tinnerbäcksbadet. Utredningen bildade också underlag för yttrande på det budgetuppdrag kultur- och fritidsnämnden fick och avrapporterade i oktoberuppföljningen

15 5. Varför ett bad- och upplevelsecenter i linköping? RESUMÉ De starkaste motiven för ett bad- och upplevelsecenter är att det bidrar till kommunens attraktivitet och folkhälsa. Ett brett utbud av bra bassänger och många attraktioner stimulerar till friskvård, utvecklar simidrotten och ökar turismen till gagn för kommunens utveckling. Genom attraktioner i badet på en nivå som lockar turister skapas en breddad besöksbas som ökar intäkterna. Kommuninvånarna är den helt dominerande besöksgruppen. Även om barn och ungdomar är överrepresenterade finns det skäl att skapa en badanläggning som är till för alla generationer, inte minst för att skapa bra familjattraktioner och möten mellan olika åldrar. Badattraktioner som lockar turister ska främst motiveras utifrån kommunala behov för att få bättre kostnadstäckning på badet, ökat turismkonsumtionen i kommunen och förbättra varumärket Linköping. 5.1 Motiv för ett badhus Motiven till ett större badhus i en kommun är många. Detta gör att den stora investering som ett badhus innebär kan fördelas på många intressegrupper, vilket illustreras i figuren nedan. Bild 1. Motiv för en badanläggning och olika intressenter Utveckla en attraktiv kommun För att vara en attraktiv kommun krävs att kommuner som en del av sitt fritidsutbud har ett badhus. Många orter använder också baden som en tydlig del i marknadsföringen för att få turister, exempelvis Gustavsvik i Örebro, badhotellet i Nådendal, familjebadanläggningarna Lallandia i Rödby och Billund i Danmark samt många orter i Tyskland. 15

16 Badhuset kan också bilda miljö för evenemang och aktiviteter, exempelvis konserter och företagsevent, vilket även sker i nuvarande simhall. Av alla kultur- och fritidsanläggningar är simhallen den anläggning som alltid ligger i topp på medborgarnas önskelista. Den senaste fritidsvaneundersökning som gjordes för Linköpings kommun 2009 bland ungdomar visar att 34 % av högstadieeleverna och 22 % av gymnasieeleverna vill att kommunen ska satsa på simhallar. 17 % av bägge grupperna vill också att kommunen satsar på utomhusbad. Bland alla angivna alternativ av idrottsanläggningar hamnar simhallar på första respektive andra plats i rankningen, och utomhusbad på fjärde respektive femte plats. I samma storleksordning på ungdomarnas prioritering ligger gym, vilket ju är en bra kombinationsmöjlighet med badhus. Även om det inte är mer än 10 % av kommuninvånarna som regelbundet använder simhallen utgör simhallen en av de fritidsanläggningar som har det största medborgarutnyttjandet och den bredaste representationen av olika grupper kvinnor, män, barn, vuxna och äldre, personer med nedsatt funktionsförmåga och av olika nationaliteter. Genom den breda förankringen bland medborgarna bidrar ett badhus till att stärka kommunens identitet och kommuninvånarnas stolthet för kommunen. Folkhälsa motionssimning och relax Simning och bad utgör en skonsam form av motion som kan bedrivas av många människor i valfritt tempo. I en simhall kan medborgarna också få möjlighet till avkoppling och till sociala kontakter, vilket är bra även för den mentala hälsan. Behovet av miljöer som ger avkoppling anses också ha ökat. Även om hygienaspekten i dag inte är av större betydelse som motiv för ett besök, kan det ändå bidra till god hygienkultur. Simsport Simsporten är en av de sporter som attraherar både flickor och pojkar jämlikt. Det är också en sport som kan utövas av alla åldrar i alla ambitionsnivåer. Jämfört med andra stora idrotter har simning den hösta andelen aktiva barn och ungdomar (t.o.m. 20 år) enligt Riksidrottsförbundet. Till simsporten hör simning, konstsim, simhopp, vattenpolo och undervattensrugby. LASS (Linköpings Allmänna SimSällskap) är den största simklubben i kommunen med cirka medlemmar 2010, varav över 84 % under 21 år. Den största gruppen finns i åldern 7-12 år, 58 % av alla medlemmar. I barn- och ungdomsgruppen är könsfördelningen mycket jämn, medan andelen kvinnor nästan är dubbelt så stor som män i vuxengruppen, över 20 år. Förutom simundervisning har de en stor ungdomsverksamhet och satsning på elitsimmare med flera simmare i landslaget. Under 2010 hade man över kursdeltagare. LASS har babysim för barn från 6 månaders ålder, och vattengymnastik/masters upp till 75 års ålder. Cirka 350 är aktiva inom vuxenverksamheten. LASS har startat samarbetet med specialidrotten 2010 inom skolor för barn med olika svårigheter. Nyligen har också samarbete startat med invandrarföreningar. Varje år anordnas i snitt 25 tävlingar, då cirka 50 föreningar från andra kommuner deltar. 16

17 LASS är i dag oroliga för att elitsimmarna i allt större utsträckning flyttar utomlands för att träna. De vill därför att planering och byggande av en 50-metersbassäng påskyndas. LASS önskar också en strömningskanal för att utveckla och testa simteknik. I Linköpings simhall bedrivs också breddverksamhet och vattenpolo av Linköpings simidrottsförening (LSF), som har 410 medlemmar (2010). Simundervisning Kommunens åtagande är att fullfölja grundskolans kursplan i idrott och hälsa för att eleverna ska få god vattenvana. Simundervisning bedrivs av skolorna själva, men också av simsportklubbar och driftentreprenören för Linköpings simhall. I simundervisningen ingår inte bara grundläggande simförmåga, utan också märkestagning och livräddning. Uppskattningsvis är det mindre 400 elever per år som behöver någon form av simundervisning. Skolverkets studie av simkunskapen visar att simundervisning som startar tidigt i skolan har större möjligheter att nå målen. Enligt kursplanens mål för idrott och hälsa ska eleverna i slutet av det femte skolåret: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett I slutet av det nionde skolåret ska eleverna dessutom kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, och ha kunskaper i livräddande första hjälp. Under 2010 uppnådde 90 % av barnen i årskurs 5 kursplanens mål i Linköpings kommun. Det finns dock några skolor där mer än 25 % inte har uppnått målen. I faktiska siffror innebär det att 125 barn inte hade uppnått målen år Resultatet från en minienkät till rektorer och skolchefer i kommunen visar att skolorna mestadels använder simhallen för: kontroll av elevernas simkunnighet enligt läroplanens mål, simundervisning för de elever som inte uppnått målen, friluftsdagar 1-5 gånger/år (ofta används friluftsdagarna också till att genomföra ovanstående punkter). De internationella klasserna, med nyanlända elever, använder simhallen mer frekvent, cirka en gång per vecka. Även de elever som har simning som specialidrott har bättre möjligheter att utnyttja simhallen. I simhallen bedriver skolan i dag även verksamhet för barn med särskilda behov, vilket även måste kunna ske i den framtida anläggningen. År 2009 stod skolorna för badbesök, vilket motsvarar 5 % av badbesöken. Jämfört med andra kommuner är detta ett jämförelsevis lågt utnyttjande. Det låga utnyttjandet av skolorna tycks bero på tidsbristen, kostnaderna och i viss mån även på den extra planering och framförhållning som krävs för att genomföra simaktiviteterna. Flera skolor pekar på behovet av badanläggningar närmare skolan för att minska tidsåtgången. Närheten verkar vara den viktiga faktorn, men också för att minimera transportkostnaderna, som i flera fall kan vara högre än själva inträdesavgifterna till simhallen. Hur mycket skolornas spenderar på simundervisning och friluftsdagar på simhallen varierar kraftigt från cirka till kr/år och skola. 17

18 Barn- och utbildningsförvaltningens anser att flera mindre och strategiskt placerade badanläggningar sannolikt skulle öka skolornas utnyttjande. Större närhet skulle ge lägre resekostnader för ett antal skolor. Närhet till flera mindre anläggningar skulle sannolikt även öka badbesöken bland övriga medborgare. För att skolbesöken ska öka krävs också bättre information till skolorna, bättre samverkan mellan skolorna och operatören för badhuset, lägre transportkostnader och lägre entréavgifter. Det är uppenbart att skolornas utnyttjande är relativt begränsat, men inte desto mindre nödvändigt. Vår uppfattning är att flera mindre anläggningar inte ger den ökning av antalet badbesökare från skolorna och allmänheten, att de kan kompensera den stora kostnadsökningen som flera mindre badanläggningar skulle medföra. Vill kommunen öka skolornas besöksfrekvens får man i stället undersöka betydelsen och effekterna av en riktad finansiering av badbesök inklusive reskostnad med kollektivtrafiken, eller ge särskilda direktiv om simundervisning. Vuxna kan också ha behov av simundervisning. Detta är inte ett lagstadgat kommunalt åtagande, men för den enskilde en billig livförsäkring. Kommunen har däremot ett allmänt samhällsansvar att förebygga bad- och drunkningsolyckor. Lek Bad är en bra form av lek, också mellan barn och vuxna. Vattenlek stimulerar och utvecklar kroppens alla sinnen. Lek i vatten är inte minst viktigt för barns utveckling, för deras kroppskontroll med bl.a. balansförmåga och motorik. Lek i vatten kan också övervinna många barns rädsla för vatten, vilket är mycket viktigt eftersom vattenrädslan är en av de viktigaste orsakerna till att många barn inte kan simma. Mångfald, integration och familjeaktiviteter Vattenlek, simning och andra vattenaktiviteter skapar goda förutsättningar för integration inte bara mellan olika generationer, utan också mellan pojkar och flickor, och mellan olika kulturer. Anläggningar med en stor bredd av olika badupplevelser är attraktivt för familjeaktiviteter, och stärker också anläggningen som besöksmål för turister. Det är därför viktigt att alla har möjlighet att utnyttja kommunens badanläggningar och känner sig välkomna, och inte uteslutna. Inte minst den fysiska tillgängligheten, liksom rimliga inträdesavgifter är viktiga för att uppfylla den målsättningen. Med många olika verksamheter och besöksgrupper ökar även källorna till problem och konflikter. Det kan gälla rent praktiska problem mellan olika verksamheters speciella behov, till mer handgripliga problem med stölder, trakasserier, hot och bråk mellan besökarna. Möjligheterna att förebygga otrygghet och sociala problem genom gestaltning och byggtekniska lösningar bör beaktas i den fortsatta planeringen av badet. Omsorg och rehabilitering Utöver det utbud som Linköpings simhall erbjuder så hyr omsorgsnämnden i dag en mindre rehabiliteringsbassäng (4 x 10 m, 1,2 m djup) i Landeryd för vattengymnastik och rehabiliteringsträning till en kostnad av kr/år (2010). Bassängen används främst av personer med omfattande behov av stöd och rehabilitering. Även externa hyresgäster erbjuds tillgång till bassängen på ledig tid. Bassängen nyttjas i dag cirka 52 timmar/vecka mellan klockan 8.00 och söndag till fredag, under 35 veckor om året. I övrigt finns det även en rehabiliteringsbassäng på universitetssjukhuset. 18

19 Omsorgsnämnden har i beslut 2009 ställt önskemål på kultur- och fritidsnämnden att beakta funktionshindrades möjligheter till bad i samband med utredningen om förutsättningarna att bygga en ny simhall, eftersom Landerydsbassängen är i stort behov av upprustning. De ökade hyreskostnader som en upprustning av bassängen innebär är inte ekonomiskt försvarbar enlig kommunens lokalstrateg. Behovet av bassäng för omsorgsverksamhet och rehabilitering är tillräckligt stort för att motivera en separat rehabiliteringsbassäng i ett nytt badhus om denna lokalisering anses mest lämplig för omsorgsnämndens behov. Genom en samlokalisering till det nya badhuset ökar användningen för andra ändamål då den är ledig, som till exempelvis babysim och simundervisning för grupper som av olika skäl inte vill bada tillsammans med andra eller det motsatta könet. Den kan också användas för mödragymnastik, sjukgymnastik och annan friskvård. Företags- och arbetsgivarbehov För företag och andra arbetsgivare är det av stort intresse att det finns badanläggningar som tillsammans med andra fritids- och kulturanläggningar bidrar till att göra Linköping attraktivt att bo och verka i. Badanläggningar skapar också möjligheter till friskvård och företagsaktiviteter (se vidare i kapitel 9). 5.2 Besöksstatistik Jämfört med alla andra fritidsanläggningar som kommunen är huvudman för, är badhus en av de mest attraktiva och välutnyttjade. Riksidrottsförbundets statistik från 2008 visar att simning ligger på 6:e plats av de 10 största motionsaktiviteterna i Sverige, med cirka personer som tränar minst 1 gång/månad, d.v.s. 7,6 % av befolkningen mellan 7 och 70 år. Om detta även gäller Linköping så motsvarar det cirka invånare år Därtill kommer alla de som motionerar färre gånger. Uppskattningsvis utgör alla de som besöker badhuset för att bada och simma minst 10 % av befolkning, vilket är en mycket hög siffra för en enskild anläggning. Till detta ska också inräknas alla de som besöker simtävlingar och gym, och följer med sina barn, anhöriga och vänner. Linköpings kommun hade ett genomsnittligt besökstal på 2,8 bad per kommuninvånare på alla sina tre badanläggningar 2010 ( badbesök dividerat med invånare), och knappt 2 bad/invånare enbart i Linköpings simhall. I dessa nyckeltal ingår också de besökare som inte är kommuninvånare. Normalt har ett modernt bad med upplevelsebad och relaxavdelning mellan 3-5 bad per invånare. År 2010 hade simhallen cirka besökare till badet. En normaldag under perioden september till april besöks simhallen av drygt betalande kunder. Enligt besöksstatistiken utgör föreningslivet cirka en fjärdedel, medan allmänheten står för drygt 70 % och skolbaden 5 %. I jämförelse med andra likvärdiga bad förefaller skolbadens andel vara ovanligt låg. 19

20 Diagram 1. Badbesöksfördelningen i Linköpings simhall 2009 Badgästerna består till 60 % av vuxna, och 40 % av barn (under 18 år). Sett till andelen av befolkningen är barn och ungdomar överrepresenterade med cirka 20 procentenheter, vilket betyder att de vuxna besökarna är underrepresenterade i motsvarande grad. Könsfördelningen bland badbesökarna är relativt jämn enligt de tre kundundersökningarna som genomfördes 2009 (tisdagen 21/4 kl. 7-20) och 2010 (lördagen 10/4 kl och onsdagen 21/4 7-20), med en liten övervikt på kvinnor. Dessa mätningar indikerar att det inte finns någon större skillnad mellan besöksfrekvensen på vardagar och helger. Däremot kan man förvänta sig att besökssammansättningen är olika, eftersom antalet besökare som kommer med bil ökar med procentenheter, från cirka % på vardagar och till cirka 70 % på helger. Diagram 2. Åldersfördelning på allmänhetens bad Linköpings simhall 2009 De tre kundmätningar visade också färdmedelsfördelning, med följande resultat: Kommer: Tisdag 21 april 2009 Onsdag 21 april 2010 Lördag 10 april 2010 till fots 19 % 14 % 14 % på cykel 29 % 14 % % med kollektivtrafik 9 % 14 % % med färdtjänst med taxi 3 % 5 % 0 % med bil 40 % 53 % 69 % Av tabellen framgår att ökade antalet besökare som kom med bil kraftig på helgerna, medan de som använde cykel och kollektivtrafik minskade. 20