Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU)

Transkript

1 Dagordning 1 (5) Datum Kompetensförsörjningsutskottets sammanträde (KFU) Tid Kl Plats Lilla Björn, Länsstyrelsen Ledamöter: Göran Nilsson Andreas Lind Ann Gustafsson (ers. Roger Andersson) Monica Lundkvist Renström Torsten Fors Ledamöter med förhinder: Birgitta Bergvall-Kåreborn Jan Johansson Kjell Hjelm Majvor Johansson Tjänstemän och föredraganden: Lars Roth Tove Cullhed Arbetsförmedlingen, ordf. Norrbottens Handelskammare Unionen Lapplands Kommunalförbund Länsstyrelsen i Norrbotten Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Företagarna Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbotten 1. Ordförande öppnar mötet Göran Nilsson öppnar mötet och hälsar välkommen, särskilt Ann Gustavsson som deltar för första gången vid mötet. Arbetsförmedlingen har gått in i ny organisation, som i Norra Norrland blir klar vid årsskiftet. Förändringen innebär att man tar bort en chefsnivå, detta gäller även huvudkontoret. Syftet är att ta bort en nivå mellan beslut och genomförande. Nya befattningar i regionen är biträdande markandschefer, verksamhetscontroller, verksamhetssamordnare samt branschstrateg. Generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist har deklarerat att 2013 är leveransens år. Arbetslinjen som pågått i två år ska genomföras. Arbetsförmedlarna ska jobba på ett helt nytt sätt, de sökande ska träffa sin förmedlare oftare och administrationen ska minska. Nya uppdrag som kommit är sjukuppdrag i.o.m. sjukförsäkringsreformen samt inom integration. Det blir allt tydligare att det sker en försvagning på arbetsmarknaden, även fast Norrbotten klarat sig relativt bra, liksom Västerbotten. Under oktober varslades 321 personer i Norrbotten om uppsägning, som innebär en ökning med 250 personer jämfört med förra året. Förra året såg sifforna historiskt bra ut, nu närmar vi oss ett POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

2 Dagordning 2 (5) Datum normalläge. Samtidigt blir det färre arbetslösa och fler nya jobb anmäls till förmedlingarna. Pågående tunga investeringar i Norrbotten motvekar den vikande efterfrågan inom exportberoende näringar. Under oktober nyanmäldes nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet. Det var 200 fler än under samma tid förra året. Fler ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättningar har fått jobb i oktober 2012 jämfört med förra året. I Norrbotten börjar det märkas en ökad efterfrågan inom vård och omsorg. Länet börjar överlag få en allt större missmatch gällande kompetens. Konkurrensen om arbetskraft är enorm vid sidan av generationsväxlingen. Arbetsförmedlingen jobbar med organisationen Nationella kunder som fokuserar på nationell matchning för att hitta rätt kompetens hos utrikes födda. Flera kvinnor med ingenjörsutbildning från Stockholm har anställts av LKAB men de har svårt att hitta bostad. Den 5 december kommer en särskild arbetsmarkandsprognos för gruvindustrin. Enligt en rapport som gruvföretagens organisation Svemin tagit fram kan gruvbranschen bli en tillväxtmotor som skapar nya jobb fram till Godkännande av dagordning Kompetensförsörjningsutskottet godkänner dagordningen med tillägg för informationspunkter under övriga frågor. 3. Minnesanteckningar föregående möte 27/8 Minnesanteckningarna från föregående möte läggs till handlingarna. 4. Information om Arbetsförmedlingen Norra Norrlands branschråd Göran Nilsson informerar om Arbetsförmedlingen Norra Norrlands sex branschråd: Bygg och anläggning, Skog, Vård och omsorg, Transport, Gruvnäring, Verkstad och industri. Arbetsförmedlingen startar igång ett branschråd om det saknas och där man på sikt kan se stora rekryteringsbehov. Syftet med råden är att identifiera kommande behov av kompetens och arbetskraft. Branschråden är mer eller minde aktiva och har existerat under varierad tid. Branschråden finns inom traditionellt manliga branschråd men aktualiseras oftast av branschens företrädare. Frågan är hur man kan få dialogen som pågår i branschråden till KFU. Utskottet diskuterar att bjuda in personer från branschråden under Då ökar möjligheten till att aktörer kan forma utbildningar utifrån uttalat behov. Lars Roth närvarar på mötena som hålls i Norrbotten. Arbetsmarkandsutbildningar är en stående punkt vid dessa möten.

3 Dagordning 3 (5) Datum Militärens strukturförändring Företaget Military work presenterar sin idé kopplad till bemanningsfrågan Mikael Karlsson och Johan Karlsson, Military work, berättar om bakgrunden till starten av företaget Military work. Det har skett en stor strukturförändring inom försvarsmakten som har en majoritet av deltidsanställd personal. Företaget arbetar med uthyrning av personal och rekrytering. De värderar utbildning och erfarenheter från militär tjänstgöring och ser till att kunskapen kommer till nytta för individen och för organisationer i behov av kompetent personal. Verksamheten inom Försvaret är uppbyggd på följande vis: en person antas till en grundutbildning, som varvas med militär deltidstjänstgöring som gruppbefäl, soldat eller sjöman. Efter åtta år är tanken att personen har sysselsättning inom det civila på heltid, med utbildning bekostad av Försvaret. Militären utbildar enligt Military work många kompetenser som överensstämmer med Norrbottens stora kompetensbehov, som påverkas av de miljardinvesteringar som görs inom industrin men även till följd av generationsväxlingen. Military work kan underlätta arbetet med att hitta rätt kompetens från förvarsmaktsutbildad personal. Göran Nilsson menar att det är positivt med en väg in från Arbetsförmedlingen till militär tjänstgöring. Arbetsförmedlingen deltar gärna på den konferens som Military work planerar att hålla i Norrbotten. (Bilaga 1) 6. Information från Regionala partnerskapet 12/10 Göran Nilsson berättar man vid Regionala partnerskapets möte bl.a. gick igenom Regionala utvecklingsstrategin, RUS och dess prioriterade åtgärder samt mål. Det rapporterades från två RUS mobiliseringsmöten som hållits vid Länsstyrelsen och Göran Nilsson gick igenom hur Arbetsförmedlingen bidrar till genomförande av RUS:en i Norrbotten. En reflektion från KFU är att vid Kommunal- och landstingsrådsgruppens senaste möte i oktober 2012 menade samtliga kommuner att den största utmaningen är kompetensförsörjning. Kommunerna önskar mer information om vad kompetensplattformen är och hur kommunerna kan dra nytta av den. Tove Cullhed undersöker möjligheterna till att Länsstyrelsen tar fram en skrift i populärversion samt ett bildspel som beskriver KFU och länets kompetensplattform. 7. Samverkansåret och projekt Yh Monica Lundkvist Renström berättar att idag finns sjutton pågående yrkeshögskoleutbildningar (Yh) i länet. Det placerar länet på fjärde plats nerifrån gällande antal anordnande av Yh. Norrbotten har ansökt om 16 utbildningar, en minskning jämfört med föra året då det ansöktes om 19 utbildningar. De stora aktörerna tycks föredra att jobba i mer tätbefolkade regioner. P.g.a. de stora avstånden i Norrbotten är länets framgångsfaktor att bedriva distansutbildningar. Samverkansåret hölls den 1 oktober, där både utbildningsanordnare och näringsliv var representerat. Fler näringslivsrepresentanter behövs vid mötena. Projekt Yh kommer att testa en ny strategi

4 Dagordning 4 (5) Datum genom att göra besök vid arbetsplatser och presentera Yh-konceptet, dvs. utbildning utifrån behov varvat med arbetsplatsförlagd praktik. Projekt Yh har nästa träff för erfarenhetsutbyte och kompetensförsörjning i november. 8. Information från Reglab Kompetensplattformar Tove Cullhed informerar från senaste Reglab mötet som hölls för representanter från landets kompensplattformar. På mötet deltog även SCB, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Näringsdepartementet och Arbetsmarkandsdepartementet. Exempel på frågor som diskuterades av kompetensplattformarna: Staten borde ha ett tydligare ansvar för styrning och samverkan av kompetensplattformarna. När är målet med kompetensplattformarna uppfyllt? Hur vet vi om vi gör ett bra jobb eller inte? Kompetensplattformarna har inget mandat att påverka utbildningsutbud. Om tanken med uppdraget är bättre utbildningsplanering kanske regeringen bör tänka om? Det finns ett mycket varierade intresse av utbildningssystemet för kompetensplattformar. Vissa plattformar samverkar med grundskolan och studie- och yrkesvägledare, förutom Komvux, Yh, folkhögskola, universitet. Samtliga plattformar efterfrågar ytterligare resurser att arbeta med frågorna. Utifrån slutredovisningen av myndighetsuppdraget Myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet, utreds det nu skyndsamt hur stöd kan ges i plattformsarbetet till regionerna, bl. a. i form av baspaket av regional statistik. Näringsdepartementet menar att moderaternas syn är att de regionala kompetensplattformarna ska styra utbildningsutbudet. I nya höstbudgeten tilldelades dock inga nya medel men framöver kommer någon form av pengar och baspaket. 9. Verksamhets- och aktivitetsplan för KFU 2013 Kompetensförsörjningsutskottet godkänner Verksamhets- och aktivitetsplanen för Kompetensförsörjningsutskottet 2013 med en korrigering: Kompetensförsörjningsutskottet fortsätter att fokusera på gruvnäringens expansion men breddar fokus med gruvnäringens konsekvenser för övriga näringar i länet. (Bilaga 2) 10. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Nästa möte Nästa möte med KFU är tisdag den 22 januari 2013 kl Avslutning Göran Nilsson avslutar mötet

5 Dagordning 5 (5) Datum Vid tangenterna /Tove Cullhed Bilagor: 1. Military work 2. Verksamhets- och aktivitetsplan för Kompetensförsörjningsutskottet 2013

6 Kompetensförsörjningsutsko1et mån 12 november 2012 Johan Karlsson Mikael Karlsson - nya möjligheter med en försvarsmakt i förändring

7 Vilka är vi Erfarenheter från Försvarsmakten, militär karriär såväl som värnplikt Fleråriga uppdrag mot HKV PERSS Omfattande erfarenhet av personaluthyrning och rekrytering i det civila näringslivet Partnerskap till Adecco, världens största bemanningsföretag

8 INTRODUKTION BAKGRUND Försvarsmaktens transformation OM MILITARY WORK Varför finns vi? Vision och bidrag VARFÖR NORRBOTTEN Vårt intresse Gemensamma möjligheter

9 BAKGRUND

10 BAKGRUND

11 BAKGRUND

12 BAKGRUND

13 BAKGRUND

14 BAKGRUND

15 BAKGRUND GSS/K

16 BAKGRUND

17 BAKGRUND GSS/T

18 BAKGRUND

19 BAKGRUND

20 OM MILITARY WORK Varför finns vi?

21 OM MILITARY WORK GMU KMU 200 OP, SOU, ROU, AOU YO, RO Inflöde GMU KMU Ca GSS/K 6 års genomsnittlig anställningstid Ca GSS/T 7 års genomsnittlig anställningstid S L U T A R 500 Ca RO och GSS 12 års genomsni>lig anställningsbd AVBRYTER

22 OM MILITARY WORK

23 OM MILITARY WORK Stor andel tidvis tjänstgörande kräver ett nära samarbete med civil arbetsmarknad Från 2014 ett flöde om ca 4 000st individer in och ut ur Försvarsmakten årligen Idag finns få konkreta strukturer på plats för att underlätta dessa rörelser eller samarbeten

24 MILITARY WORK Försvarsmakten ger officerare, specialister, soldater, sjömän och reservister möjligheten att utvecklas och förvärva unika kompetenser och erfarenheter. Military Work vänder sig till de arbetsgivare som ser fördelen med att genom flexibla lösningar kort- eller långsiktigt engagera pålitliga människor med hög arbetskapacitet. Military Work hjälper individen att få utväxling av sin bakgrund på den civila arbetsmarknaden och utväxling av sina civila erfarenheter i sin roll i Försvarsmakten. OM MILITARY WORK

25 OM MILITARY WORK Military Works affärsidé är att erbjuda marknaden lösningar inom bemanning och rekrytering Vi erbjuder personal vars särprägel från militär tjänstgöring gör att vi kan erbjuda en pålitlig och effektiv leverans mot våra kunder Särskilt fokus riktas mot Försvarsmaktens tidvis tjänstgörande personal, vilka genom vår försorg kombinerar militärt och civilt arbete Partnerskap med Adecco skapar förutsättningar för kvalité och tillväxt

26 VISION OCH KÄRNVÄRDEN Military Works vision är att bli en naturliga brygga mellan försvarsmaktsutbildad personal, civila arbetsgivare och Försvarsmakten Military Work ska medvetandegöra de kvaliteter som ges vid militär tjänstgöring och medverkar till att skapa attraktionskraft på arbetsmarknaden för försvarsmaktsutbildad personal. Military Work strävar efter att Försvarsmakten skall uppfatta oss som en pålitlig partner och inte som ett hot som konkurrerar om dess personal

27 VARFÖR NORRBOTTEN? Varför Norrbo1en?

28 VARFÖR NORRBOTTEN? 900 miljarder SEK skall investeras * Regionen är stark sett till utveckling av bruttoregionalprodukt och exportutveckling Demografiskt finns utmaningar men även möjligheter i regionen Gruvnäring, Energi, Turism, Infrastruktur, Skogsbruk, Olja och gas Volym av välutbildad GSS/T Specialistbefattningar *The Euopean High North Investment Catalogue, Timo Rautajoki

29 VARFÖR NORRBOTTEN? OrganisaEon 2012 Region Norr I 19 BODEN GSS/K: 534 GSS/T: 17 Region Norr A9 BODEN GSS/K: 80 GSS/T: (300) Region Norr F21 LULEÅ GSS/K: 121 GSS/T: 0 Fordonsmekaniker Systemtekniker Sjukvårdspersonal Bergsguider Lastbilsförare Fordonsmekaniker Systemtekniker Lastbilsförare Förare udda fordon (dumpers) Meteorologer Hundtjänst Systemtekniker Lastbilsförare

30 VARFÖR NORRBOTTEN? OrganisaEon 2019 Region Norr GSS/K GSS/T

31 KONTAKTUPPGIFTER MILITARY WORK Kontaktperson - Mikael Karlsson Telefon: (Direkt telefon) Adress: Strandvägen 7A, Stockholm E-post: mikael.karlsson@militarywork.se Se även vår hemsida med adress:

32 Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) Datum (7) Verksamhets- och aktivitetsplan för Kompetensförsörjningsutskottet 2013 (Fastställd av Regionala partnerskapet 2013-xx-xx) 1 Verksamhetsområde uppdrag Kompetensförsörjningsutskottet är ett utskott till Regionala partnerskapet som bildades i början av Utskottet ska hantera frågor kring kompetensförsörjning ur ett arbetskraftsförsörjningsperspektiv. Utgångspunkten är vad som är viktigt för länets tillväxt och utveckling och utskottets verksamhet fokuserar på näringslivets behov, framtidsyrken m.m. År 2010 fick Länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att bilda en regional kompetensplattform. Kompetensförsörjningsutskottet har ansvaret för etablera och driva den regionala kompetensplattformen i Norrbotten. Bakgrunden till regeringsuppdraget om att bilda regionala kompetensplattformar är behovet av en samordnad struktur för regional kompetensförsörjning. Det behövs utökad samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har efterfrågats som del av lösningen. Syfte med kompetensplattformen: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Uppdrag från regeringen: 1. Etablera plattformar för samverkan på kort och lång sikt 2. Framtagande av kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella analysregioner 3. Samverkan ska ske med relevanta regionala och lokala aktörer. 4. Samråd och dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. 5. Dialog med berörda aktörer i angränsande län 6. Förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

33 2 (7) Datum Utskottets sakområden (fastställda av Regionala partnerskapet 2009): Utgå från näringslivets behov av kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsutskottet ska utifrån befintliga kartläggningar identifiera näringslivets behov av arbetskraft både långsiktigt och kortsiktigt, initiera och föreslå åtgärder och aktiviteter med utgångspunkt i näringslivets behov. Diskutera och hantera framtidsyrken Kompetensförsörjningsutskottet ska kartlägga och processa fram strategier för att motverka att situationer med brist på viss arbetskraft uppstår, identifiera lämpliga aktörer och insatser för att motverka att bristyrkessituationer uppstår, initiera och föreslå insatser för att avhjälpa kompetensbrister. Vara ett forum för diskussion och förankring av frågor kopplade till socialfonden Kompetensförsörjningsutskotten kan användas för diskussion kring och förankring av projektansökningar till socialfonden som bedöms vara av särskilt intresse inom området kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Vara en regional diskussionspartner kring yrkesinriktade utbildningar En ny yrkeshögskola har införts som innehåller yrkeshögskoleutbildningar (före detta kvalificerade yrkesutbildningar och påbyggnadsutbildningar) och inom vuxenutbildningen sker en utökning av yrkesutbildningar (yrkesvux). Satsningar där behöver en regional förankring. Vara en diskussionspartner på regional nivå för lokala kompetensråd Utskottet ska vara den regionala part som arbetsmarknadsråden kan vända sig till med frågor som behöver hanteras på länsnivå. 2 Organisation/aktörer Kompetensförsörjningsutskottet sammansättning: Länsstyrelsen är sammankallande och sammanhållande länk för utskottet (sekretariat). Deltagande organisationer är fastställda av Regionala partnerskapet och har följande sammansättning: Arbetsförmedlingen (ordförande) Länsstyrelsen i Norrbottens län Företagarna i Norrbotten Norrbottens handelskammare Unionen Luleå tekniska universitet Kommun/Kommunalförbund, vuxenutbildningen Ordförande utser ledamöter i utskottet. Primära aktörer för samverkan: Högskoleförbund/kommunalförbund/kommuner Övriga utbildningsanordnare Lokala/regionala kompetens- eller branschråd

34 3 (7) Datum Nationella myndigheter, exempelvis Yh-myndigheten. Näringslivet Regionala partnerskapet i Norrbotten är ett formaliserat samarbete mellan kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Landshövdingen leder arbetet. Arbetet bedrivs processorienterat och i nära samverkan. Beredningsgruppen med tjänstemän förbereder mötesinnehåll och beslutsunderlag. Aktörerna i Regionala partnerskapet tar ett gemensamt ansvar i planerings-, besluts- och genomförandeprocessen. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser för att stärka länets position, tillväxt och attraktivitet, enligt ambitionerna i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). Kompetensplattformen är en del i det regionala tillväxtarbetet, där tre olika politikområden tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken ska länkas och samordnas för att stärka tillväxt och sysselsättning. Syftet är skapa en gemensam bild av länets utveckling/tillväxt och behov av kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsutskottet har ett utpekat ansvar att leda arbetet med den regionala kompetensplattformen. Länsstyrelsens insynsråd Landshövding Det regionala partnerskapet Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Landstinget Kommunförbundet Luleå tekniska universitet Företagarna Sametinget Handelskammaren Trafikverket LO TCO SACO Politisk plattform Tillväxtberedningen Sametinget Kommunalråd, landstingsråd Beredningsgrupp Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Landstinget Kommunförbundet Luleå tekniska universitet Näringslivets aktörer Strukturfondspartnerskapet Interreg styrkommitté ENPI Landsbygdsprogrammet Prioriteringar, projekt, aktiviteter Sekretariat (t.ex.) Länsstyrelsen, Mål 2 Förvaltningsmyndigheter Tillväxtverket ESF-rådet Länsstyrelsen Jordbruksverket Tillväxtutskottet Kompetensförsörjningsutskottet Utbildningspolitiken Tillväxtpolitiken Arbetsmarknadspolitiken Kompetensplattform Schematisk bild av kompetensplattformen

35 4 (7) Datum Verksamhetsplan 2013 Sammanfattning och utvärdering av 2012 Enligt den verksamhetsplan som Regionala partnerskapet fastställt för 2012 har Kompetensförsörjningsutskottet valt att under året fortsätta koncentrera sig på gruvnäringens behov av kompetensförsörjning. När beslut om fokus på specifikt gruvnäringen togs 2011, fanns två motiv. För det första är gruvnäringens expansion mer eller mindre genomgripande och påverkar alla näringar i länet. För det andra finns en ambition att utveckla branschspecifika arbetsmetoder som är möjliga att applicera för alla branscher/sektorer. Kompetensförsörjningsutskottet och deltagande organisationer (ledamöterna) har genom olika aktiviteter (underlag, analyser, möten, konferenser och dialogmöten) drivit kompetensförsörjningsfrågorna, särskilt för gruvnäringen. Många aktörer inom kompetensplattformen har egna nätverk, unika behovsanalyser och kunskapsunderlag. Genom ökad samordning och samverkan skapas samordningsvinster, lärande och kraftsamling kring gemensamma utmaningar. Kompetensförsörjningsutskottet har under 2012 arrangerat fem välbesökta dialogmöten: 17 februari: Ett första möte hålls inom ramen för Samverkansåret. Träffarna syftar till att stärka samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar (Yh) i länet. Utbildningsanordnare i kommunerna redovisar pågående, beviljade och planerade utbildningar. Representanter från näringslivet berättar om sina kompetensbehov. Dialogen handlar även om utmaningar och nya samverkansområden. Det beslutas att Yh-myndigheten bjuds in för att svara på utbildningsanordnares frågor. 21 maj: Myndigheten för yrkeshögskolan svarar på frågor från anordnare av Yhutbildning. Representanter från Västerbottens kompetensplattform deltar på mötet. Yh-myndigheten understryker vikten av att beskriva graden av behov i en ansökan. 23 maj: Länsstyrelsens tillväxtkonferens Tempen på länet hålls. En workshop hålls med tema Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, ett av fem prioriterade områden i RUS, och riktar sig till länets kompetensplattform. Föredragande är Arbetsförmedlingen, Northland Resources och Luleå tekniska universitet. 1 oktober: Det tredje mötet hålls inom ramen för Samverkansåret. Utbildningsanordnare och representanter från näringsliv redovisar aktuellt läge kring Yhutbildningar respektive behov av kompetens. Det fortsatta arbetet med stärkt samverkan och samarbeten mellan utbildningsanordnare och näringsliv är mycket viktigt för att öka antalet Yh-utbildningar i länet. 12 november: Ett andra möte hålls för länets kompetensplattform, med tema integration. Länsstyrelsens och migrationsverkets roller kring asylsökande och mottagande av dessa personer tydliggörs. Luleå tekniska universitet föredrar om Norrbotten och globaliseringen och förklarar att länets befolkningstillväxt handlar främst om hur väl vi tar emot nyanlända. Två projektägare, Centek vid Luleå tekniska universitet samt Kalix kommun, informerar om hur de arbetar för att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsplatser. I mars var Länsstyrelsen även medarrangör till en välbesökt workshop vid Europaforum i Östersund om norrlandslänens arbete med kompetensplattformar. Under året har samverkan med folkbildningen initierats, en viktig medaktör i arbetet med kompetensplattformen. Länsstyrelsen bedömer att insatserna under 2012 har stärkt och fördjupat samverkan, ökat kunskaperna om behoven av prognos- och statistikunderlag

36 5 (7) Datum och förtydligat vikten av att ytterligare satsa på kompetens- och arbetskraftsförsörjningsfrågorna på kort och lång sikt. För att stärka analysarbetet på lång sikt medfinansierar Länsstyrelsen Luleå tekniska universitets projekt Regional förnyelse. Ett av tre arbetspaket i projektet är Regional förståelse. Analysen är en del i arbetet att ta fram kunskapsunderlag inom ramen för kompetensplattformen i Norrbotten och ska ses som ett kvantitativt bidrag till kunskapen om framtida rekryterings- och utbildningsbehov, fram till Analysen erbjuder bl.a. en jämförelse med Västerbottens utveckling inom området. Arbetet startade i september 2012 och kommer att pågå till september Fokusområden/aktiviteter Bredda fokus av gruvnäringens behov av arbetskraft med dess konsekvenser för övriga näringar i länet. Kunskapsunderlaget ska utvecklas. Syftet med arbetet är dels att utveckla ett metodiskt arbete, dels att satsa på ett område där det finns viktiga utmaningar. 2. Förstärka samverkan med företrädare för vuxenutbildningen i länet genom Samverkansåret. Samverkansåret syftar till att länet ska erbjuda fler yrkeshögskoleutbildning. 1. Förstärka arbetet med integration på arbetsmarknaden. 2. Stärka arbetet för funktionshindrade i arbetslivet. Om man tittar till den tillgängliga arbetskraften (inskrivna på arbetsförmedlingen) i länet så utgör funktionshindrade 24% av den totala stocken sökande. 3. Verka för livslångt lärande för att stärka konkurrenskraften i en kunskapsbaserad ekonomi. Det omfattar alla nivåer av utbildning och yrkesutbildning under hela livet, samt olika former av inlärning. 4. Stärka samverkan med studie- och yrkesvägledare. Erbjuda samlad information och inbjuda till dialog. 5. Genomföra två regionala dialogmöten, ett på våren och ett på hösten med bred målgrupp. 6. Bidra till att förankra och sprida analysresultaten av den planerade studien, Regional förståelse om länets framtida arbetskraftsbehov fram till 2025, som genomförs av Luleå tekniska universitet. Syftet är bl.a. att påverka ungdomars val av utbildning mot yrken/branscher som kommer att efterfråga arbetskraft på längre sikt. Materialet kan även spridas till andra delar av landet som visar på möjligheter till arbete eller utbildning i länet. 7. Erfarenhetsutbyte med norrlandslänens kompetensplattformar (minst två ggr per år). 8. Löpande aktiviteter i form av yttranden, svara på remisser, delta vid lokala/regionala nationella möten/konferenser. 9. Fortsatt arbete med att etablera och stärka kompetensplattformen och nätverket. Uppdatera och utveckla hemsidan med aktuell information. 10. Avrapportera och redovisa resultat, lämna förslag till åtgärder/aktiviteter vid Regionala partnerskapets sammanträden.

37 6 (7) Datum Ytterligare exempel på möjliga områden/aktiviteter: Utarbeta ett informationsmaterial som ska kunna spridas till andra delar av landet som visar på möjligheter till arbete eller utbildning i länet. Ta hänsyn till män och kvinnors förutsättningar för ökad jämställdhet. Fördjupad analys av Arbetsförmedlingens prognos för generationsväxlingen med huvudinriktning på länets viktiga branscher. Syftet är dels att kartlägga bristyrken/flaskhalsar, dels utreda vilka ingångsjobbb som finns för personer med ingen eller dålig förankring på arbetsmarknaden. Verka för att entreprenörskap ska vara ett naturligt inslag i alla utbildningar. Företagande skall på sikt bli ett lika naturligt val som anställning. Synliggöra eventuella hinder för inflyttning, ex. bostadsbrist eller arbete för medföljande. Insatser för att förstärka mottagandet av utrikes födda (så att de stannar i länet) Fler till högre studier. Kravet på högre utbildning finns inom ett stort antal yrkesområden. Högre utbildning är en förutsättning för ökad konkurrenskraft i näringslivet. Detta innebär att möjligheterna och utbudet av högre utbildning måste säkras över tiden. Värna om kvalificerade lärare och forskare eftersom konkurrensen ökar. Stärka möjligheterna för vuxnas lärande. Fler ska bli behöriga till eftergymnasiala utbildningar. Verka för strukturerad identifikation, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (validering). Verka för fler äldre i arbetslivet. Hur länge man faktiskt jobbar skiljer mellan yrken, mellan män och kvinnor, mellan utrikes födda och svenskfödda. Verka för attraktiva arbetsplatser med arbetsroller och organisationer som bygger på laganda och lagarbete kring gemensamma mål, samt gå mot en utveckling av mer kvalificerade och krävande arbetsuppgifter. Aktiviteterna ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten Mötesplan 2013 Kompetensförsörjningsutskottet: - 22 januari, kl mars, kl juni, kl september, kl. l december, kl Dialogmöten kompetensplattformen: - Det första mötet planeras i anslutning till konferensen Tempen på länet som anordnas av Länsstyrelsen i maj. Förslag på tema: Funktionsnedsatta som tillväxtfaktor. - Det andra mötet planeras till oktober/november. Förslag på tema: Studie- och yrkesvägledares roll för en god kompetensförsörjning.

38 7 (7) Datum Samverkansåret planering/ansökningar Yh-utbildningar: - Det första mötet planeras till februari. - Det andra mötet planeras till augusti/september Regionala partnerskapet: - 29 januari, kl mars kl juni kl september kl december, kl Informations- och kommunikationsplan Aktuell information ska publiceras på webbplatsen. Pressmeddelande och/eller presskonferens vid behov. Informationsmaterial tas fram vid behov. Respektive aktör i Kompetensförsörjningsutskottet ansvarar för att driva kompetensförsörjningsfrågorna vidare i sin hemmaorganisation och sina nätverk. 6 Uppföljning och utvärdering Löpande uppföljning genomförs av verksamhetsplanen. En grundligare utvärdering genomförs innan arbetsplanen för respektive år fastställs (i slutet av året). 7 Finansiering Länsstyrelsen ansvarar för tjänstemannastöd till den löpande verksamheten med kompetensplattformen/kompetensförsörjningsutskottet. Till det tillkommer den tid som medverkande organisationer/ledamöter kan avsätta.