Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2

3 VI GÖR SVERIGE LITE TRYGGARE Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom skadas av el. Vi arbetar också för att elektriska apparater och elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater. Elsäkerhet är en självklarhet. INNEHÅLL Året i korthet 2 Organisation 3 Förord av generaldirektören 4 RESULTATREDOVISNING 6 Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn 7 Verksamhetsgren Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet 8 Verksamhetsområde Svåra påfrestningar 19 Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområdet Teknisk infrastruktur 20 Övriga mål och återrapporteringskrav 22 Organisationsstyrning 23 Kompetensförsörjning 23 Uppdrag 26 FINANSIELL REDOVISNING 28 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Finansieringsanalys 33 Anslagsredovisning 34 Tilläggsupplysning och noter 35 Redovisning och värderingsprinciper 35 Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 37 Noter 38 Sammanställning över väsentliga uppgifter 41 Verkets enheter och tillsynsdistrikt 43 Verkets adresser och telefonnummer 43 Årsredovisning

4 Året i korthet Tillsyn av elanläggningar Under år 2006 har 311 förelägganden utfärdats med krav om att åtgärda brister i elsäkerheten. Andelen besök som resulterat i förelägganden är 49 procent, vilket är något färre än förra året. Tillsyn av elprodukter Målet att upprätthålla en tillräcklig kontrollvolym har uppfyllts. Fälttillsynen har koncentrerats till Stockholms- och Mälarregionen, men även övriga större städer och ett antal mindre orter har besökts. Andelen kontroller som resulterat i försäljningsförbud ligger på 31 procent när det gäller elsäkerhet och 44 procent avseende EMC det vill säga något högre än föregående år. Nya föreskrifter om elsäkerhet vid arbete Under året fortgick revideringen av föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar. Som ett resultat av detta arbete publicerades de nya föreskrifterna om elarbete vid yrkesmässig verksamhet, ELSÄK 2006:1, den 1 juli De nya föreskrifterna är ett exempel på Elsäkerhetsverkets strävan att åstadkomma enkla, ändamålsenliga och brukarvänliga föreskrifter Årsredovisning 2006

5 Organisation Elsäkerhetsverket leds av generaldirektören med verksamhet i Stockholm, Hässleholm och Skellefteå. Sedan september 2006 finns även ett kontor i Kristinehamn. Etableringen av Värmlandskontoret är den första etappen i verkets omlokalisering till Kristinehamn som skall vara helt genomförd år På kontoret i Stockholm finns enheterna Administration & Information, Produktsäkerhet och Mellersta Tillsynsdistriktet. De tre regionala tillsynsdistrikten ansvarar för tillsyn av elarbete och elanläggningar runt om i landet. Tillsynsdistrikten gör också tillsammans med polis och åklagare utredningar vid elolycksfall och elbränder. Vid verket finns ett råd vars ledamöter utses av regeringen. Rådet skall höras innan verket fattar beslut om föreskrifter samt i övrigt ha insyn i verksamheten. Generaldirektören är ordförande i rådet. Elsäkerhetsverkets organisation Elsäkerhetsrådet Generaldirektör Administration & Information Produktsäkerhet Tillsynsdistrikt Norra Mellersta Södra Ledamöter i Elsäkerhetsrådet har under året varit: Bo Göran Ahl Tord Martinsen Maria Sandqvist Kanslichef Teknisk chef Teknisk direktör Elektriska Nämnden EIO, Elektriska Installatörsorganisationen Teknikföretagen Magnus Janzon, Åsa Möller Göran Söderlund Enhetschef Enhetschef, Post- och Telestyrelsen Ombudsman Post- och Telestyrelsen t o m november 2006 Svenska Elektrikerförbundet fr o m december 2006 Thomas Korssell Gunilla Rosén Matz Tapper Verkställande direktör Enhetschef Ingenjör SEK, Svenska Elektriska Kommissionen Konsumentverket Svensk Energi fr o m oktober 2006 Barbro Köhler Krantz Tillsynschef Arbetsmiljöverket Hans Erik Rundqvist Verkställande direktör SEK, Svenska Elektriska Kommissionen t o m september 2006 Årsredovisning

6 Gunnel Färm Förord av generaldirektören Det gångna året har i hög grad präglats av förberedelser för omlokaliseringen av delar av Elsäkerhetsverket och på sikt hela verket till Kristinehamn. Regeringens beslut innebar att 24 årsarbetskrafter skulle flyttas senast till årsskiftet 2007/08. Jag har därefter fastställt flyttdatum till 1 december 2007 samt beslutat att även resten av personalen skall samlas i Kristinehamn senast 31 december Denna omställning har inneburit stora våndor för den berörda delen av personalen. Det har handlat om att fatta avgörande beslut om inte bara den egna utan hela familjens framtid. Vid betänketidens slut den 1 november visade det sig att bara någon enstaka medarbetare kunde tänka sig att flytta till Kristinehamn. Detta har i sin tur inneburit att de som bestämt sig för att stanna i Stockholmstrakten har sett till att så snart som möjligt skaffa sig nya jobb, så avtackningarna har avlöst varandra och tårtkvoten är sedan länge fylld. Några har genom Trygghetsstiftelsens försorg fått möjligheter till omskolning, vidareutbildning eller att starta eget företag. Omställningen har således inneburit större svårigheter än väntat när det gäller möjligheterna att planera för en mjuk övergång med allt vad det innebär av kompetensöverföring och parallellgående. Självfallet har verksamheten blivit lidande på detta kompetenstapp, men tack vare fantastiska insatser från den hängivna personalen så har tillsynen och därmed säkerheten kunnat upprätthållas på en rimlig nivå. Och omställningen har också inneburit positiva överraskningar. Så har det t ex visat sig gå lättare att rekrytera nya medarbetare än vad jag först befarade. Vid varje utannonsering av lediga jobb har vi fått gott om kvalificerade sökande. Det har gått snabbare 4 Årsredovisning 2006

7 "Standardiseringen upplevs av verket som ett viktigt instrument för att påverka utvecklingen på elsäkerhetsområdet genom förmedling av kunskap och erfaren heter från tillsynsverksamheten." än beräknat att sätta in de nya i arbetsuppgifterna, så redan fr o m 1 september 2006 etablerade sig verket med lokaler i Kristinehamn. För att säkert få nära till kommunikationerna hyr vi i järnvägsstationen! En sådan här omställning ger ju också möjligheter att tänka nytt när det gäller organisation och verksamhetsinriktning. Min strävan är att minska skrankor och revir och att öka gränsöverskridandet i arbetet. Detta avspeglas redan i den nya behörighetsgruppen som etablerats i Kristinehamn, och våra diskussioner i ledningsgruppen visar också på den inriktningen för framtiden. Sedan några år bedriver verket ett arbete med översyn av befintliga föreskrifter och övriga författningar. Resultatet har tagits emot väl, och arbetet kommer att fortsätta med oförminskad styrka. Under året har bl a gjorts en utredning om behörighetsfrågorna. Denna kommer att ingå i den avrapportering som skall göras inom kort till regeringen av vårt uppdrag på detta område, och som kan komma att resultera i ytterligare översyner av föreskrifter och förordningar. Deltagandet i standardiseringsarbetet har även under 2006 genomförts på ungefär samma nivå som tidigare, på såväl nationell som internationell nivå, och under medverkan av såväl egen som inhyrd expertis. Standardiseringen upplevs av verket som ett viktigt instrument för att påverka utvecklingen på elsäkerhetsområdet genom förmedling av kunskap och erfarenheter från tillsynsverksamheten. Samverkan med övriga intressenter på elsäkerhetsområdet har fortsatt utvecklats under året. Tillsammans med EIO (Elektriska Installatörsorganisationen) och SEF (Svenska Elektrikerförbundet) har Elsäkerhetsverket genomfört fyra seminarier runt om i landet på temat hälsoeffekter av elskador. Intresset var stort, ca 300 deltagare kunde räknas in sammanlagt. Vårt främsta kommunikationsmedel är numera vår hemsida. En utvärdering görs f n av den, men en delrapport ger vid handen att en överväldigande andel av våra be sökande på hemsidan var mycket nöjda med utformningen och tillgängligheten. Men inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre, så även i det avseendet vässar vi oss ytterligare! Stockholm i februari 2007 Gunnel Färm Generaldirektör Årsredovisning

8 Resultatredovisning Politikområde Näringspolitik MÅL Främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Verksamheten är indelad i två verksamhetsområden: REGLER, TILLSTÅND OCH TILLSYN med verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, SVÅRA PÅFRESTNINGAR med verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur. 6 Årsredovisning 2006

9 Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn Årsredovisning

10 Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn Målet är att säkerställa goda grundläggande förutsättningar inom i första hand näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande. Verksamhetsgren Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet Mål Elsäkerhetsverkets mål inom verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet är att förebygga av elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), att svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet. I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. I myndighetens arbete med EU-frågor ingår även avtal med tredje land som EU ingått, till exempel så kallade MRA-avtal. I verksamheten ingår informationsinsatser och upplysningsarbete i elsäkerhetsfrågor både till en bredare allmänhet och till fackmän. Elsäkerhetsverket skall hålla en hög servicenivå och därvid utnyttja den nya informationstekniken för att öka tillgängligheten till myndighetens verksamhet. Återrapportering Elsäkerhetsverket skall lämna en sammanfattande redovisning av tillståndet och utvecklingen inom elsäkerhetsområdet. Redovisningen skall innehålla en bedömning av effekterna av de statliga insatserna inom området. En redovisning av de åtgärder som Elsäkerhetsverket vidtagit inom IT-området som syftar till att öka tillgängligheten till verksamheten skall lämnas i årsredovisningen. Tillståndet och utvecklingen inom området Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet Elolyckor 2006 Under 2005 genomförde Elsäkerhetsverket en kvantitativ och en kvalitativ undersökning bland elyrkesmän. Resultatet av den kvantitativa undersökningen bland 400 elyrkesmän visade att var femte elyrkesman hade utsatts för en ljusbåge eller fått ström genom kroppen. Endast 16 % av dessa anmälde händelsen till arbetsgivaren. Av detta drogs slutsatsen att endast en bråkdel av de incidenter som inträffat under arbetstid bland elyrkesmän kom till myndighetens kännedom. Den kvalitativa studien genomfördes med 10 elskadade elyrkesmän. Studien visade att slumpen hade avgjort vilken typ av behandling de som drabbats fått inom sjukvården. Intervjuer med sjukvårdspersonal pekade på att området inte är prioriterat vad gäller kompetensutveckling och att man har liten erfarenhet av denna typ av skador eftersom så få elskadade söker vård och behandling. För att öka kunskapen kring dessa frågor påbörjades ett samarbetsprojekt under 2006 mellan Elsäkerhetsverket, EIO och SEF. I samarbete involverades även forskarna Lars Ole Goffeng, psykolog och Kaj Bo Veiersted, läkare från Statens Arbeidsmiljøinstitutt (STAMI) i Norge. De har i sin forskning kommit fram till att de akuta skadorna av en elolycka i allmänhet inte är svåra att se eftersom de ofta handlar om brännskador, andnings- och muskelbesvär. Däremot visar deras forskning att de långsiktiga skador man kan få av strömgenomgång inte alltid syns men kan ge kroniska besvär som många gånger inte uppmärksammas alls av sjukvården. Med Elsäkerhetsverkets undersökningar och forskarnas rapporter som plattform hölls fyra seminarier runt om i landet Bland de ca 300 deltagarna återfanns elektriker, elinstallatörer, ombudsmän, skyddsombud, lärare inom elteknik/ elprogram, hissmontörer, företagssköterskor, 8 Årsredovisning 2006

11 arbets- och företagsledare. Åhörarna fick även ta del av fallstudier och exempel på preventiva åtgärder. Efter varje seminarium gjordes en utvärdering bland deltagarna. I Stockholm visade utvärderingen att en majoritet av deltagarna var positiva och gav seminariet högt betyg. Hela 96% ansåg att de hade fått nya kunskaper som var användbara i arbetslivet och 98% ville se en fortsättning på seminarierna. Samarbetet kring hälsoeffekter av strömgenomgång kommer att fortsätta under Elolycksfallsutredningar Utredning av elolyckor är en av myndighetens högst prioriterade uppgifter. Dessa utredningar ligger till grund för verkets elolycksfallsstatistik. Analysen av statistiken används för att bedöma elsäkerhetsnivåns utveckling och för att styra verkets resurser. Elsäkerhetsverket har under året utrett 17 elolyckor utifrån följande kriterier olycka med dödlig utgång olycka med svår kroppsskada olycka eller tillbud som drabbat någon som tillhör en särskilt riskutsatt grupp som barn, äldre eller handikappade olycka eller tillbud som visar på stora risker olycka eller tillbud där annan myndighet begär utredning. Syftet med utredningarna var bland annat att identifiera säkerhetsbrister som kan relateras till mänskligt beteende och utröna vilka förhållanden som påverkar beteendet. Utredningarna bildar underlag för det förebyggande tillsynsarbetet kunskapsuppbyggnad om risker begäran om åtalsprövning behörighetsärende initiering av marknadskontrollärenden utformning eller revidering av regelverk. Utredningar Fritid Arbete Totalt Mellersta tillsynsdistriktet Norra tillsynsdistriktet Södra tillsynsdistriktet 4 2 Totalt Anmälda elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket Totalt anmäldes 279 elolyckor och 92 tillbud till Elsäkerhetsverket under Av elolyckorna hade 42% medfört en eller flera sjukdagar. Hälften av samtliga elolyckor drabbade elyrkesmän och mer än tre av fyra elolyckor orsakades av strömgenomgång. När det gäller elolyckor som medfört sjukdagar noteras en skillnad mellan elyrkesmän och lekmän i arbete avseende orsaken till elolyckan. De flesta, fler än två av tre elolyckor som drabbade elyrkesmän, orsakades av arbetsfel medan elolyckor avseende lekmän i arbete i tre av fyra fall berodde på tekniska fel. Totalt inträffade fyra elolyckor med dödlig utgång under 2006, varav en klättringsolycka på järnvägsvagn. I samtliga dödsolyckor var lekmän på fritiden inblandade. Anmälda elolyckor 2006 fördelade i allvarlighetsgrad (totalt 279) 17% 12% 7% 3% 2% 1% 58% 0 sjukdagar 1 sjukdag 2 7 sjukdagar 8 30 sjukdagar sjukdagar > 90 sjukdagar Dödsfall Okänt Årsredovisning

12 Elsäkerhetsverkets deltagande i det internationella samarbetet Elsäkerhetsverket deltar med egen personal och med upphandlade externa experter i standardiseringsarbetet på global nivå inom IEC. Insatserna sker även på europeisk nivå inom CENELEC via Svenska Elektriska Kommissionen (SEK). Deltagandet i arbetet är olika aktivt beroende på betydelsen av standardisering för produkt- respektive anläggningsslag. Verket medverkar aktivt i EU-kommissionens expert- respektive styrgrupper på lågspännings-, EMC- och explosionsriskområdet. Medverkan sker vid revideringar av direktiv och utarbetande av tolkningar till regelverken. På bland annat Elsäkerhetsverkets initiativ har grupper bildats som arbetar med att säkra att marknadskontrollen ska genomföras på ett enhetligt sätt i alla medlemsländer. Verket deltar aktivt i dessa grupper. I projektet Critical Infrastructure Energy supply, som drivs från standardiseringsorganet CEN via SIS (Svenska standardiseringsinstitutet) medverkar Elsäkerhetsverket med egen personal. Projektet arbetar med att klarlägga behovet av standarder och standardlika dokument för säkerhet och skydd. Bilaterala avtal, så kallade MRA-avtal, ingår i verkets arbete med EU-frågor. Elsäkerhetsverket deltog under året i ansträngningarna att få länder inom EU att ömsesidigt erkänna procedurer för bedömning av elprodukters överensstämmelse med parternas tekniska föreskrifter. Nordisk Kommitté för Samordning av Elektriska Säkerhetsfrågor, NSS, arbetar med att främja effektivt elsäkerhetsarbete. NSS lyder under Nordiska Rådet och dess målsättning är att bidra till en ökad elsäkerhet i de nordiska länderna. Kommittén arbetar även för att främja fri rörlighet av tjänster inom elsäkerhetsområdet. I NSS ingår elsäkerhetsmyndigheterna i de nordiska länderna. Informationsinsatser timmarsmyndigheten Förutom en kontinuerlig utveckling och förvaltning av webbplatsen har under året en marknadsundersökning genomförts för att utröna målgruppernas/intressenternas åsikter om dess innehåll och struktur. Syftet med undersökningen var bland annat att ta reda på vilka förväntningar målgrupperna hade på hemsidan, om de ansåg att den var användarvänlig och om de hittade det som de letade efter. Vidare var avsikten att målgrupperna skulle få möjlighet att ge tips och synpunkter på vad som kan förbättras på webbplatsen. Den första utvärderingen visade att 937 personer svarat och av dessa hade 315 lämnat öppna svar med värdefull information om förbättringsåtgärder. Många av respondenterna var positiva till webbplatsen och ansåg att den motsvarade deras förväntningar. Resultatet från denna utvärdering och nästkommande utvärdering ska ligga till grund för en ny och mer målgruppsanpassad hemsida. Samverkan Vägledning vid elskada är namnet på en folder som tagits fram i samarbete mellan Elsäkerhetsverket, Röda Korset, EIO och Svensk Energi. Foldern är ett viktigt komplement till utbildning i första hjälpen. I foldern ges exempel på hur man förebygger elskador och vad man kan göra om en elolycka inträffar. 10 Årsredovisning 2006

13 Redovisning per ansvarsområde Verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet omfattar fyra ansvarsområden Föreskriftsarbete. Standardiseringsarbete. Tillsyn av elanläggningar. Tillsyn av elprodukter. Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet uppgick för år 2006 till 42,2 miljoner kronor. I årets årsredovisning visas verkets kostnader på respektive ansvarsområde utan jämförelsetal från föregående år. Detta beror på att fördelning av verkets kostnader har genomförts med annat beräkningssätt. Föreskriftsarbete Elsäkerhetsverket har till uppgift att utarbeta föreskrifter om tekniska säkerhetskrav för elanläggningar och elprodukter, behörighet för elinstallationsarbete, skötsel av elanläggningar och elprodukter, elproduktkontroll samt elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Information om föreskrifterna ingår även i ansvarsområdet. Spridningen av verkets föreskrifter kan delvis utläsas från uppgifter om antal sålda exemplar. Ellagstiftningen och verkets föreskrifter samt vissa standarder finns både i tryckt form och på verkets hemsida. Mål Målet för föreskriftsarbetet är att utarbeta föreskrifter som är nödvändiga för att elsäkerheten och en tillfredsställande EMC-miljö skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen eller för handeln med andra länder. Återrapportering Elsäkerhetsverket skall redovisa insatser och kostnader rörande implementering av EU:s regelverk och övriga föreskriftsprojekt. Resultatet i årsredovisningen skall utgå från nyckeltal för prestationer och produktivitet. Verket har inte funnit någon metod att meningsfullt redovisa prestationer och produktivitet på detta område. Kommentarer I samråd med Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet har arbetet med revidering av starkströmsförordningen (1957:601) påbörjats under året. Omarbetning av förordningen, som nu sker i samarbete med Näringsdepartementet, kommer att medföra förändringar i verkets arbete med föreskrifter. Under året fortgick revideringen av ELSÄK 1999:5, föreskrifter om utförande och skötsel av elektriska starkströmsanläggningar. Som ett resultat av detta arbete trädde de nya föreskrifterna om elarbete vid yrkesmässig verksamhet i kraft den 1 juli De nya föreskrifterna är ett exempel på Elsäkerhetsverkets strävan att åstadkomma enkla, ändamålsenliga och brukarvänliga föreskrifter. Vidare har verket påbörjat omarbetning av starkströmsföreskrifterna gällande innehavarens ansvar, varselmärkning samt elektrisk järn- och spårvägsanläggning samt tunnelbane- och trådbussdrift. kostnad per ansvarsområde 2006 milj SEK 30 28, ,8 5 2,4 2,9 0 Föreskrifter Standardisering Tillsyn elanläggningar Tillsyn elmatrielprodukter Årsredovisning

14 Standardiseringsarbete Elsäkerhetsverket bevakar i hög utsträckning användarnas syn på säkerheten inom standardiseringsområdet och deltar därför i standardiseringsarbetet på svensk, europeisk och global nivå genom Svenska Elektriska Kommissionen (SEK). Insatserna görs både med egen personal och med upphandlade externa experter. Beroende på betydelsen från elsäkerhetssynpunkt av standardisering av produkt- respektive anläggningsslag sker deltagandet olika aktivt. Verket har representanter i SEK:s styrelse, fullmäktige, elektrotekniska råd och certifieringsråd. Mål Målet för standardiseringsarbetet är att bidra till utformningen av sådana standarder som är nödvändiga för att elsäkerheten och en tillfredsställande EMC-miljö skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen och för handeln med andra länder. Återrapportering Redovisningen skall innefatta Elsäkerhetsverkets insatser och kostnader rörande bevakning och deltagande i sådana standardiseringsgrupper vars arbete är av stor betydelse för elsäkerhetsnivån och en god elektromagnetisk kompatibilitet. Resultatredovisningen i årsredovisningen skall utgå ifrån nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader. Deltagande i standardiseringsarbetet med egen personal respektive upphandlade experttjänster Antal nationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Antal internationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Antal manmånader Egen personal Externa experttjänster Antal förhandlingsdagar Nationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Internationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Deltagandet i standardiseringsarbetet är på ungefär samma omfattning som året innan. Kostnader för standardiseringsarbetet 2006 Kostnad, mkr 2,9 Procent av de totala kostnaderna 7 Kommentarer Regelverken för standard bygger på den så kallade presumtionsprincipen som innebär att utförande enligt svensk standard får anses uppfylla föreskrifternas övergripande säkerhetskrav, om inte något annat visas. Betydelsen av standard som komplement till föreskriften ökar därmed allt mer. Det är därför viktigt för myndigheten att följa och driva på elsäkerhetsutvecklingen inom standardiseringen inom global, regional och nationell standardiseringsverksamhet, så att presumtionsprincipen blir tillämplig med ytterst få undantag. Vidare är det angeläget att delta i standardiseringsarbetet eftersom det i föreskrifterna om elmateriel och i föreskrifterna om utförande av starkströmsanläggningar i princip endast anges övergripande säkerhetskrav. Genom deltagandet ges också möjlighet till överföring av erfarenheter mellan tillsynsarbete på fältet och standardiseringsarbete, vilket är viktigt för att relevanta krav skall återfinnas i standarderna. Verket har resursmässigt koncentrerat sitt standardiseringsdeltagande till tekniska kommittéer som utarbetar standarder av stor betydelse för elinstallationer i byggnader, högspänningsanläggningar, utrymmen med risk för explosion. Vidare deltar myndigheten i kommittéer som utarbetar regler och utrustning för elarbete. Deltagandet gäller även kommittéer som behandlar EMC- och elproduktkrav för installationsmateriel ljusarmaturer bruksföremål IT-utrustning styr- och reglerutrustning strömförsörjningsutrustning. 12 Årsredovisning 2006

15 Tillsyn av elanläggningar Tillsynsarbetet består av inspektioner och kontroller på fältet. Förutom kontroller ingår elolycksfallsoch brandutredningar samt utredningar av driftstörningar med stor säkerhetspåverkan. En viktig del i tillsynsarbetet är att återkoppla information och erfarenheter från fälttillsynen till verkets arbete med föreskrifter och standardisering. Vidare ingår handläggning av ärenden som gäller dispenser och tillämpning av verkets föreskrifter i ansvarsområdet. I elanläggningstillsyn ingår sammanställning och analys av elolycksfallsstatistik samt handläggning av dispens- och tolkningsärenden avseende verkets föreskrifter. En del av verksamheten med stor betydelse för elsäkerheten är behörighetssystemet för elinstallationsarbete. Här ingår att ta ställning till ansökningar om elinstallatörsbehörighet samt att utöva tillsyn av systemet. Fälttillsynen indelas i kategorierna projektformulerad, återkommande och indikationsstyrd tillsyn. Inom samtliga tillsynskategorier kan tillsynen avse anläggningsansvaret, elarbetsansvaret och behörighetsansvaret. Inom projektformulerad tillsyn baseras valet av anläggning på misstanke om bristande säkerhet. Målet med tillsynen är att bedöma anläggningens tekniska säkerhetsnivå eller hur föreskrifterna efterlevs. Med utgångspunkt från slutsatserna från genomförda projekt beslutas om åtgärder på systemnivå med bredare träffyta än vid enskilda inspektioner. Ett begränsat antal anläggningsägare och arbetsgivare är föremål för återkommande tillsyn. Tillsynsobjekten återfinns inom prioriterade områden där elsäkerhetsbrister kan orsaka allvarliga personskador, stora egendomsskador eller svåra konsekvenser för samhället. Slutligen bedriver Elsäkerhetsverket indikationsstyrd tillsyn. Den är normalt externt initierad och begränsas vanligtvis till indikationer om allvarliga elsäkerhetsbrister. Resultaten från denna tillsyn är ett viktigt underlag för projektformulerad tillsyn. I de fall där verket vid tillsyn upptäcker elsäkerhetsbrister görs förelägganden med krav på att dessa skall åtgärdas. Sådana beslut förenas i vissa fall med vite. Vid mycket allvarliga säkerhetsbrister kan beslut fattas om att anläggningen skall frånkopplas. I fall av vårdslöshet kan polisanmälan göras. Mål Målet för tillsynen på elanläggningsområdet är att tillse att föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Återrapportering Elsäkerhetsverket skall redovisa insatser, resultat och kostnader för fälttillsynen samt andra ärenden med anknytning till verkets föreskrifter. Resultatredovisningen i årsredovisningen skall utgå från nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckekostnader. Anläggningsbesök Antal årsarbetskrafter 9,2 7,7 10,1 Antal fälttillsynsbesök Antal besök i samband med elolycksfallsutredningar Kostnad per fälttillsynsbesök, kr Kostnader för tillsyn av elanläggningar 2006 Kostnad mkr 28,1 Procent av de totala kostnaderna 66,5 Kommentarer Elsäkerhetsverkets tillsynsstrategi gällande elanläggningar har tyngdpunkt på insatser på systemnivå. Genom sådana insatser påverkas ett större antal anläggningars säkerhet och många elyrkesmäns arbetssätt. Strategin med insatser på systemnivå har medfört att tillsynsrollen blivit tydligare, vilket bedöms ha resulterat i att verkets insatser har effektiviserats, så att fler anläggningar förbättrats från elsäkerhetssynpunkt. Detta skulle inte ha varit fallet om insatta resurser använts till direkta inspektioner av specifika anläggningar eller elarbeten. Det är till de områden där risken för elolyckor och elbränder bedöms som högst, och där tillsynen kan förväntas ge störst effekt, som verkets insatser riktas. Metoderna för tillsyn och sättet att utnyttja resultaten är därför av största betydelse. Årsredovisning

16 Ansvaret för elanläggningstillsynen omfattar ca 5,2 miljoner elanläggningar, varav ca arbetsställen och ca 4,3 miljoner bostäder. Det stora antalet elanläggningar innebär en hård prioritering av verkets begränsade resurser. Under år 2006 har 311 förelägganden (jämfört med 312 förelägganden år 2005) utfärdats med krav om att åtgärda brister i elsäkerheten. Andelen besök som resulterat i förelägganden är 49 procent, även det något färre än 2005, då andelen var 52 procent. Återkommande tillsyn har under året bedrivits avseende nätägare, tyngre basindustrier och elentreprenörer. Reglerna för elarbete har normalt ingått i den återkommande tillsynen. Behörighetsansökningar 2006 Det normala inflödet av behörighetsansökningar under ett år är cirka Skriftliga ärenden inom behörighetssystemet, utöver ansökningar, har år 2006 uppgått till 350 ärenden. Behörighetsansökningar Behandlade ansökningar Beviljade behörigheter Kommentar Tillsyn av behörighetssystemet har resulterat i att 6 elinstallatörer har fått en skrivelse från Elsäkerhetsverket med uppmaning att bättre kontrollera sina utförda arbeten. Under året har 3 elinstallatörer varnats och för 2 elinstallatörer har behörigheter återkallats på grund av mycket allvarliga fel i arbetena. Tillsyn av elprodukter och EMC Ansvarsområdet tillsyn av elprodukter består i huvudsak av marknadskontroll av produkter avseende elsäkerhet och EMC men omfattar även energieffektivitetskrav på förkopplingsdon. Produkters elsäkerhet övervakas av egen personal genom besök hos detaljister, importörer och tillverkare. Vid besöken görs en okulärgranskning av produkterna. I vissa fall leder granskningen till köp av produkter och kontrollprovning. Dessutom övervakas marknadsföringen i olika former. Resultatet av dessa kontroller kan bli olika typer av förbud och förelägganden, till exempel försäljningsförbud med krav på återtagande av produkter från kund eller vid lindrigare brister krav på att brister i produkter åtgärdas före import. För att optimalt ta tillvara verkets begränsade resurser läggs fokus vid granskning av produkter med förväntade allvarliga säkerhetsbrister, och på produkter som kan förväntas vara påtagliga störkällor. Valet av de produkter som plockas ut för kontroll styrs av faktorer som tidigare konstaterade säkerhets-/emc-brister, tips från användare, tillverkare, andra myndigheter med flera, olycksfallsoch brandutredningar och resultat vid fälttillsyn av elanläggningar. För kontrollprovningen köps tjänster av externa provningsorgan. I kontrollen av EMC läggs tonvikt på dokumentgranskning och undersökningar av indikationer avseende störningar, eftersom EMC-brister inte kan avslöjas utan mätningar. Detta medför att fälttillsyn inte är relevant. Störningarna leder i vissa fall till kontrollmätningar. Mål Målet för tillsynen på elproduktområdet är att föreskrifter om kontrollordning samt utförande, handhavande och skötsel av elprodukter följs samt att erfarenheterna från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Marknadskontrollen skall bidra till att säkerställa att tillverkare och importörer marknadsför säkra elprodukter, samt i de fall ej säkra elprodukter kommer ut på marknaden, åtgärder vidtas för att begränsa riskerna. Återrapportering Redovisningen skall innefatta verkets insatser, resultat och kostnader vad beträffar marknadskontrollen. Resultatredovisningen i årsredovisningen skall utgå från nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader. 14 Årsredovisning 2006

17 Verkets mål för år 2006 har varit att upprätthålla en kontrollvolym som möjliggör en bedömning av säkerhetssituationen och att avlägsna bristfälliga produkter från marknaden. Tidigare erfarenhet visar att denna volym omfattar genomsnittligt ca 350 produkter. Under 2006 har 320 elsäkerhetskontrollprovningar och 39 EMC-kontrollmätningar genomförts. Antal produkter som fått försäljningsförbud uppgår till 117 varav 17 avseende EMC. Kontrollprovningar och försäljningsförbud Antal provningsärenden Elsäkerhet EMC Totalt Därav antal försäljningsförbud Elsäkerhet EMC Totalt Målet att upprätthålla en tillräcklig kontrollvolym har uppfyllts. Fälttillsynen har koncentrerats till Stockholms- och Mälarregionen, men även övriga större städer. Ett antal mindre orter har även besökts. Andelen av de kontroller som resulterat i försäljningsförbud ligger på 31 respektive 44 procent av antalet provningsärenden. Utöver försäljningsförbud omfattar marknadskontrollverksamheten andra åtgärder som bidrar till att skapa respekt för regelverket och medverkar till att begränsa import och tillverkning av produkter med säkerhets- och EMC-brister. Det är information om farliga produkter på verkets hemsida och om de regler som gäller liksom ett stort antal besök hos tillverkare och importörer samt återförsäljare. Omfattningen på antalet besök bestäms av behovet att scanna av marknaden och att välja ut produkter men även av behovet att synas i förebyggande syfte. Antal besök per år har under de senaste tre åren varit omkring 600. I nedanstående två tabeller visas antalet kontrollprovningar, antalet produkter med försäljningsförbud och andelen försäljningsförbud inom olika produktgrupper under Procent Elsäkerhet EMC Provningsärenden och försäljningsförbud fördelade på produktgrupper under 2006 Produktgrupp Antal Antal Andel provade försäljningsförbud* försäljningsförbud* % Elsäk EMC Elsäk EMC Elsäk EMC Installationsmateriel Ljusarmaturer med tillbehör Bruksföremål IT-utrustning Styr- och reglerutrustning och strömförsörjningsdon Övrigt Totalt * Andelen produkter med försäljningsförbud kan inte ses som ett mått på andelen produkter med brister på marknaden, eftersom utfallet är beroende av verkets förmåga att upptäcka produkter med säkerhetsbrister och av hur många sådana produkter som finns på marknaden. Årsredovisning

18 Styckkostnad för provning 2006 Provning, styckkostnad Elsäkerhet EMC I årets årsredovisning visas verkets kostnader på respektive ansvarsområde utan jämförelsetal från föregående år. Detta beror på att fördelning av verkets kostnader har genomförts med annat beräkningssätt. Kostnad för tillsyn av elprodukter 2006 Kostnad, mkr Elsäkerhet 7,1 EMC 1,7 Totalt 8,8 Procent av de totala kostnaderna Elsäkerhet 16,0 EMC 4,0 Totalt 20,1 Kommentar Verkets marknadskontroll har omfattat 359 kontrollprovningar, varav 39 EMC-provningar, vilket resulterat i att 100 produkter med elsäkerhetsbrister och 17 produkter med EMC-brister har fått försäljningsförbud. Antalet produkter av olika typ som genom dessa försäljningsförbud hindrats att komma till användning varierar från något tiotal till åtskilliga tusental per år. Således har ett stort antal enskilda produkter med allvarliga brister hindrats från att komma till användning främst i hemmen. En närmare kvantifiering av antalet produkter som hindrats från att komma ut på marknaden visar att i storleksordningen farliga produkter på årsbasis har hindrats från att komma ut på marknaden under Vidare har tillverkare/ importörer ålagts att rätta ett stort antal produkttyper med brister (211 st) som framkommit vid provningen innan fortsatt tillverkning eller import sker. Sammanfattningsvis har nära nio av tio produkter som tagits ut för marknadskontrollprovningen haft sådana elsäkerhetsbrister att verket fattat beslut om försäljningsförbud eller om krav på åtgärdande av bristerna före nästa leverans. Verkets marknadskontroll har liksom föregående år till största delen inriktats mot elsäkerhet och där koncentrerats mot konsumentproduktområdet och elinstallationsprodukter. Besöken hos tillverkare, importörer, grossister och återförsäljare har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. De har ett förebyggande syfte men är även det vanligaste sättet att ta ut produkter för kontrollprovning. 16 Årsredovisning 2006

19 Resultatet 31 procents försäljningsförbud för elsäkerhetsprovningarna respektive 44 procent för EMC-provningarna visar att det finns ett betydande antal produkter med elsäkerhets- eller EMC-brister på marknaden. Den relativt höga andelen försäljningsförbud beror främst på verkets goda förmåga att upptäcka produkter med säkerhetsbrister. Andelen hänger också samman med hur många sådana produkttyper som finns på marknaden. Andelen produkttyper med allvarliga brister som finns på marknaden kan inte mätas med rimliga resursinsatser. Kvalificerade bedömningar indikerar att nivån ligger på storleksordningen en procent. Med nuvarande provningsvolym uppskattar verket att det råder balans mellan antalet tillkommande produkter med brister och antal produkter som hindras från att komma ut på marknaden. Strategin för marknadskontroll när det gäller att hitta produkter med säkerhetsbrister har varit i stort sett oförändrad under perioden Av nedanstående graf kan man dra slutsatsen att förhållandena på marknaden under senare år i stort sett är oförändrade eller något förbättrade. Andelen produkter med allvarligare anmärkningar har minskat under den senaste femårsperioden. Marknadskontroll, felfördelning och andel försäljningsförbud % % 37% 42% 35% 41% % 34% 32% 28% 31% 31% OK Påpekanden Anmärkningar Allvarliga anmärkningar Andel försäljningsförbud Årsredovisning

20 Resultatredovisning Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar MÅL Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. 18 Årsredovisning 2006

21 Årsredovisning Verksamhetsområde SVÅRA PÅFRESTNINGAR

22 Verksamhetsområde SVÅRA PÅFRESTNINGAR Mål Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområdet Teknisk infrastruktur Mål Målet för verksamheten inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur är att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov kan tillgodoses vid allvarliga, avsiktliga eller oavsiktliga störningar i fred såsom sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga olyckor. Mål för Elsäkerhetsverket inom verksamhetsområdet Teknisk infrastruktur är att under svåra påfrestningar på samhället tillämpa regelverket inom elsäkerhetsområdet på ett sådant sätt att nödvändiga reparationer och provisoriska åtgärder i elnät och anläggningar kan genomföras utan dröjsmål och med betryggande säkerhet samt utöva tillsyn över genomförda reparationer och provisoriska åtgärder i elnät och anläggningar och bevaka att sådana åtgärder inte kvarstår längre än nödvändigt. Återrapportering Inom ramen för Elsäkerhetsverkets uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Väsentliga avvikelser från inriktning och planerad verksamhet skall redovisas. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområde som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall också redovisas. Myndigheten skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområdet Teknisk Infrastruktur uppgick för år 2006 till 2,5 miljoner kronor. Elsäkerhetsverkets roll vid en svår påfrestning Elsäkerhetsverkets uppgift enligt verkets regleringsbrev för år 2006 är att tillämpa regelverket inom elsäkerhetsområdet på ett sådant sätt att nödvändiga reparationer och provisoriska åtgärder i elnät och anläggningar kan genomföras utan dröjsmål samt att utöva tillsyn över genomförda reparationer och provisoriska åtgärder i elnät och anläggningar så att sådana åtgärder inte kvarstår längre än nödvändigt. Denna uppgiftsformulering visar att det endast är en del av Elsäkerhetsverkets ordinarie uppgifter som är prioriterade vid svåra påfrestningar. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsfrågor beträffande elnät och anläggningar. Det är således fråga om funktioner som elproduktion och överföring fram till slutanvändaren. I de prioriterade uppgifterna ingår även elsäkerhetsfrågor vid upprättande och användning av reservkraft. 20 Årsredovisning 2006

23 Elsäkerhetsverkets föreskrifter som gäller under normala förhållanden skall idag även tillämpas vid en svår påfrestning. Regelverket omfattar utförandet av elektriska anläggningar, vem som får utföra elinstallationer, materielanvändning och hur och av vem reparationer skall utföras. Detta betyder att verket har en operativ roll när en svår påfrestning inträffar och situationen kräver att dispenser måste beviljas. Eftersom verket idag inte har personella eller organisatoriska resurser för en sådan operativ roll har verket under 2006 kompletterat sin årliga risk- och sårbarhetsanalys med en analys av den interna organisationen. Behov av förstärkt fredstida förmåga I arbetet med att analysera vilka elsäkerhetsrisker som i fred föranleder behov av en förstärkt fredstida förmåga arbetar verket med att identifiera de hinder som vårt regelverk kan utgöra vid en svår påfrestning. Vi har bland annat konstaterat att det kan bli problem från elsäkerhetssynpunkt med driften och användningen av reservkraft under sådana förhållanden. Vårt arbete koncentreras även kring de elsäkerhetsrisker som kan finnas i distributionsnät. Elsäkerhetsverket initierade 2004 ett forskningsprojekt om riskinventering i distributionsnät. Projektet är avsett för framtagning av ett verktyg för riskanalys av distributionsnät och där analysresultaten kan användas för en förstärkt fredstida förmåga. Projektet skall pågå från 2006 till 2010 och genomförs i samarbete med elbranschen. En programstyrelse har etablerats för att driva projektet Forsknings- och utvecklingsprogram, Riskanalys som verktyg för utveckling, drift och underhåll av elnät för 0,4 till 145 kv. Två doktorandprojekt och ett postdoktorsprojekt har under 2006 startats och avtal har skrivits med KTH Skolan för elektro- och systemteknik. Utvecklingsprojekten finansieras av branschen och under 2006 har tre utvecklingsprojekt startats. Årsredovisning

24 Övriga mål och återrapporteringskrav Avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet där avgiftsinkomsterna disponeras av myndigheten Publikationsförsäljning (belopp i tkr) Budget 2006 Utfall 2006 Intäkter Kostnader Resultat Barnsäkerhet Elsäkerhetsverket har ansvar för att öka barn och ungas kunskap om elsäkerhet. Som ett led i detta har en Elsäkerhetspocket tagits fram som riktar sig till allmänheten. Pocketen innehåller kloka råd och tips om elsäkerhet samt ett särskilt avsnitt om elsäkerhet för barn. Under 2006 har över exemplar beställts av boken. Under året påbörjades även ett tillsynsprojekt med inriktning på barnsäkerhet i allmänna bostadsmiljöer. Verket medverkar även i Barnsäkerhetsrådets arbete för att minska olyckor där barn och unga är involverade. Miljöredovisning Regeringen har beslutat att statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till ett föredöme när gäller att uppnå en miljömässig och hållbar utveckling. År 2005 gav regeringen Elsäkerhetsverket i uppdrag att införa och arbeta med ett förenklat miljöledningssystem. En miljöutredning är genomförd och verkets generaldirektör har tagit beslut om miljöpolicy och miljömål för år En miljösamordnare är utsedd internt och en ledningsgruppsrepresentant har till uppgift att se till att miljöfrågorna beaktas och diskuteras i ledningsgruppen. En viktig del i implementeringen av miljöledningssystemet har varit att höja miljömedvetandet och miljökompetensen hos verkets medarbetare. Detta har skett via informationsmöten och genom att information om verkets miljöarbete har delgetts nya medarbetare. 22 Årsredovisning 2005

25 Organisationsstyrning Omlokalisering Regeringen beslutade under 2005 att 24 årsarbetstillfällen vid Elsäkerhetsverket skall omlokaliseras från Stockholm till Kristinehamn senast vid utgången av år 2007 och att myndigheten skall ha sitt säte i Kristinehamn. Detta beslut har väsentligt förändrat förutsättningarna för myndighetens kompetensförsörjning. Omställningsperioden som har fastställts till ett år för samtliga anställda började den 1 december Under omställningsåret kommer produktionen sannolikt att minska väsentligt. Nästan samtliga av medarbetarna i Stockholm har valt att inte flytta med till Kristinehamn och för de medarbetarna har olika lösningar arbetats fram. Bland annat har Trygghetsstiftelsen involverats för att medarbetarna skall få stöd till att hitta nytt arbete. För att trygga framtida kompetensförsörjning har rekrytering av nya medarbetare påbörjats under 2006 och kommer att fortsätta under kommande år. Ett pendlingsavtal tecknades under året. Avtalet skall kunna användas av dem som kommer att pendla kortare eller längre tid mellan Stockholm och Kristinehamn. En tillfällig lokal i stationshuset i Kristinehamn med plats för åtta medarbetare har anskaffats under året. Omlokaliseringskostnader (tkr) Personalkostnader Lönekostnader Särskild pensionsersättning 0 Ersättning för pendling och dubbelbemanning 275 Övriga personalkostnader 227 Summa personalkostnader Driftskostnader Lokalkostnader 114 Övriga driftskostnader Kostnader flyttning, jämte admin m m. 145 Stödkostnader, konsulter m m Summa driftskostnader Summa kostnader totalt Elsäkerhetsverket skall verka för en långsiktig god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Återrapportering Elsäkerhetsverket skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjning i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjning under 2006 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna ledning, kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt. Kompetensförsörjning Elsäkerhetsverkets mål för kompetensförsörjning åren är att säkerställa att rätt kompetens finns för att uppnå verksamhetens mål, att åstadkomma en bättre åldersspridning, en jämnare könsfördelning och en ökad etnisk och kulturell mångfald och att minska omsättningen av nyrekryterad personal. Säkerställa kompetens För att säkerställa att den kompetens som har byggts upp under många år inom myndigheten förs över till nya medarbetare, anser myndigheten att det är viktigt att planera formerna för detta. En projektgrupp tillsattes under våren 2006 för att föreslå olika former för kompetensöverföring. Målsättningen var att kompetensöverföring skulle ske bl a genom ett parallellgående. Verkligheten visade sig bli en Årsredovisning

26 annan. Flera av de medarbetare som skulle föra över kompetens fick snabbt nya sysselsättningar och parallellgåendet blev inte lika stort som planerat. Verket arbetar för att ha en kontinuerlig fortbildning. Varje år hålls fyra handläggardagar där verkets handläggare träffas för kompetensutbyte. Målet är att varje anställd skall ha en individuell utvecklingsplan som skall följas upp och redovisas i samband med utvecklingssamtalet. Genom samtalen säkerställs en kontinuerlig kompetensutveckling så att den svarar mot kraven inom varje yrkeskategori. Personalrörlighet År 2006 och även kommande år har det hänt och kommer att hända mycket med personalrörligheten p g a omlokaliseringen. Under året har 52 personer haft en anställning vid Elsäkerhetsverket, vilket har motsvarat 42,22 årsarbetare. Av medarbetarna har sex personer, eller 2,46 årsarbetare, varit tjänstlediga under del av året för att prova på nytt arbete. Sex personer har slutat sin anställning under året varav två med pension/delpension och 13 personer har anställts under året. Rörlighet Ålder Antal Procent <30 år > Summa I samband med de nyrekryteringar som Elsäkerhetsverket står inför strävar verket efter att nå en jämnare könsfördelning. Således kommer underrepresenterat kön med lika kvalifikationer inom respektive kompetenskategori att prioriteras. Verket eftersträvar också att hitta nya medarbetare med rätt kompetens inom åldersgruppen upp till 30 år. Sjukfrånvaro Personalens samlade sjukfrånvaro uppgick år 2006 endast till 2,4% av den totala arbetstiden. Av den totala sjukfrånvaron avser 42,8% långtidsfrånvaro (frånvaro över 60 dagar). Uppgift skall också lämnas om sjukfrånvaro utifrån kön respektive ålder. Sjukfrånvaron för varje grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Antal Kön % av arbetstid Avgångar 6 Tjänstlediga 6 Rekryteringar 13 Differens 1 I samband med rekryteringar under senare år har Elsäkerhetsverket informerat om att verket eftersträvar en ökad etnisk och kulturell mångfald. När myndigheten jämfört de olika sökandes meriter, har kunskaper i främmande språk och andra värdefulla erfarenheter från andra länder och kulturer värderats utifrån att de kan berika arbetsplatsen ur ett etniskt och kulturellt mångfaldsperspektiv. Trots detta har verket för närvarande endast en anställd med utomnordisk bakgrund. Ålder och könsfördelning På Elsäkerhetsverket har i medeltal 15 kvinnor och 26 män arbetat under år Medelåldern på verket är relativt hög, 50 år. Av medarbetarna är 61 procent 50 år eller äldre och under den närmaste 4-årsperioden beräknas 5 personer att gå i ålderspension. Kvinnor 4,9 Män 1,1 Ålder % av arbetstid 29 år eller yngre 1, ,6 50 år eller äldre 2,0 Ökad hälsa År 2006 har till stor del präglats av förberedelser inför omlokaliseringen, vilket har inneburit stora påfrestningar för många av medarbetarna. För att främja hälsan har exempelvis hälsokontroller och samtalsstöd erbjudits vår personal. Alla chefer har genomgått en särskild coachning för att stärka sitt ledarskap. Myndigheten har anställt en personalhandläggare som har till uppgift att samordna och vara till hands vad gäller omlokaliseringsfrågor. Individuella handlingsplaner har även tagits fram tillsammans med Trygghetsstiftelsen. 24 Årsredovisning 2006

27 Planerade åtgärder 2007 Under 2007 kommer Elsäkerhetsverket att omlokalisera 24 årsarbetare från Stockholm till Kristinehamn. Omlokaliseringen innebär att ett antal aktiviteter skall genomföras under året som i vanliga fall inte görs. Arbetet med omlokaliseringen har påbörjats under 2006, men det stora arbetet kommer att ske under En handlingsplan har upprättats för omlokaliseringen och nedan följer några av huvudpunkterna i planen Successiv avveckling av verksamhet i Stockholm, samtidigt som verksamheten i Kristinehamn byggs upp. Fullfölja de individuellt framtagna planerna för de medarbetare som valt att inte följa med till Kristinehamn. Fortsätta rekrytering av nya medarbetare. Kompetensöverföring från erfarna medarbetare till nyrekryterade vilket medför dubblering på vissa tjänster under en period. Införskaffa nya lokaler för 24 årsarbetare i Kristinehamn och för ca 10 årsarbetare i Stockholm. Undersöka möjlighet till samverkan med andra myndigheter av administrativa tjänster. Ta fram utbildningsprogram som täcker det utbildningsbehov som finns dels gällande generella regelverk som styr den offentliga verksamheten, och dels de bestämmelser som styr Elsäkerhetsverkets arbete. Planerade åtgärder I syfte att utnyttja myndighetens samlade resurser på ett så effektivt sätt som möjligt har GD beslutat att samla hela myndigheten i Kristinehamn. Omlokaliseringen av myndigheten genomförs i två etapper, dels 2007 i enlighet med regeringens beslut som omfattar 24 årsarbetstillfällen, dels 2010 för tillsynsverksamheten. Under perioden kommer arbetet med att förbereda omlokaliseringen enligt etapp 2 att startas upp. Mål Statliga myndigheter skall vara ledande i omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt samhälle och i detta syfte verka för en ökad energieffektivisering i sina lokaler. Vid upphandling av all energirelaterad utrustning skall det alternativ väljas som är det mest fördelaktiga med hänsyn taget till merkostnaden vid inköpet och den minskade energianvändningen under produktens livslängd. Återrapporteringskrav Elsäkerhetsverket skall redovisa storleken på den totala energianvändningen i sina lokaler och vilken energiform som använts. Elsäkerhetsverket skall vidare redovisa för vilka åtgärder inklusive upphandlingsförfarande som har vidtagits för att minska och effektivisera den totala energianvändningen. Omlokaliseringsbeslutets konsekvenser för miljöarbetet År 2006 har präglats av hög personalomsättning, vilken medfört att utsedd miljöansvarig inte längre finns kvar i organisationen och att någon ny ännu inte har rekryterats. Avtal tecknades under året avseende temporära lokaler i Kristinehamn. Det innebär att organisationen förutom sina tre permanenta kontor har haft ytterligare ett kontor och därmed ökat energiförbrukningen. Kontoret i Kristinehamn valdes med särskild hänsyn till miljön eftersom det är beläget i stadens järnvägsstation och på så sätt minskas antalet lokala transporter. För övrigt gick miljömålen för resor 2006 inte att uppnå, eftersom det uträttades fler resor än de tjänsteresor som normalt sett företas i verksamheten genom att myndigheten rekryterat ny personal som under sin inskolningsperiod rest till och från Stockholm. Under året har dock arbetet fortsatt med att höja miljömedvetandet och miljökompetensen hos verkets medarbetare. Följande enkla men ändamålsenliga regler för miljöarbetet har införts internt: Produktvalsregeln. När det är möjligt skall miljöskadliga produkter bytas ut mot mindre miljöfarliga produkter. Detta gäller således även inköp av energiförbrukande produkter. Ramavtal. Elsäkerhetsverket skall när så är möjligt följa Statskontorets ramavtal. Därmed säkerställs att miljöhänsyn tas vid beslut om inköp. Renhållningsförordningen. Om annat avfall än hushållsavfall lämnas till avfallsförbränning eller deponering skall uppgifter dokumenteras om avfallets art, sammansättning och mängd, varifrån det kommer och vart det skall lämnas. Årsredovisning

28 Uppdrag Elsäkerhetsavgifter Elsäkerhetsverket skall i årsredovisningen redovisa och kommentera intäkterna från elsäkerhetsavgifter och om det finns anledning att föreslå förändringar i avgiftsnivån. Ackumulerat resultat Verksamhetens ackumulerade resultat fr o m den 1 juli 1993, tkr Intäkter Ing balanserat resultat Publikationsförsäljning mm Ränteintäkter Behörighetsavgifter Elsäkerhetsavgifter Ersättning för provade produkter Verksamhetens kostnader Summa resultat Utg balanserat resultat Behörighetssystem Elsäkerhetsverket skall förutsättningslöst se över tillståndssystemet för utförande av elinstallationer och vid behov föreslå de förändringar som i framtiden bäst säkerställer att elektriska installationer utförs på ett säkert sätt samtidigt som olika brukarkategoriers behov tillgodoses. Dagens behörighetssystem är inte anpassat efter hur marknaden fungerar och ställer till exempel inga krav på fortbildning. Elsäkerhetsverket har därför på regeringens uppdrag under året tillsatt en utredare som kartlagt problemen med nuvarande system och analyserat förekommande behov. Utredaren har även haft i uppdrag att med utgångspunkt från behovsanalysen föreslå åtgärder för att komma till rätta med problemen. Utredaren har varit fri att föreslå olika slags lösningar, såväl sådana som innebär förändringar i gällande regelverk som andra åtgärder. Rapporten kommer efter viss bearbetning att lämnas in till regeringen under första halvåret För att ge en bättre överskådlighet har tabellen omarbetats för 2006 inkluderande jämförelsevärden Jämförelsesiffran för 2004 avseende utgående balanserat resultat har ändrats från till på grund av ett redaktionellt fel. Som en följd av detta har in- och utgående balanser 2005 justerats i motsvarande mån. Kommentar Det ackumulerade resultatet avser att visa om myndighetens avgiftsfinansiering på lång sikt täcker myndighetens verksamhet. Tablån visar kostnader och intäkter från ett statsverksperspektiv. Det ackumulerade resultatet per 2006 om ca 38 miljoner kronor visar att den historiska finansieringen av myndigheten har täckt myndighetens verksamhetskostnader. Under perioden ökade det ackumulerade resultatet så gott som årligen, vilket indikerar en överfinansiering under dessa år. År 2001 bröts dock denna trend. Under perioden har finansieringen av verksamheten visat ett stadigt underskott. För perioden 2001 till 2006 uppgår detta till ca 12 miljoner kronor. 26 Årsredovisning 2006

29 Tillsyn av nätanläggningar På regeringens uppdrag har Elsäkerhetsverket under året utfört ett landstäckande uppdrag gällande översyn av drygt 126 ledningsgator. Projektet visar att 9 av 10 kontrollsträckor var tillfredställande röjda ur elsäkerhetssynpunkt. Elsäkerhetsverket anser att resultatet från projektet gällande statusen för röjda ledningsgator år 2006 är detsamma som resultatet från ett jämförligt projekt som genomfördes år Kommentar Elsäkerhetsverkets slutsats är dock att om målsättningen är att förbättra leveranssäkerheten ytterligare krävs att det vidtas kraftfulla åtgärder i ledningsgatornas utförande. Sådana åtgärder kan till exempel vara hårdare bedömning av vilka träd i ledningsgatans sidoområden som kan utgöra en fara för ledningen, hårdare kvistning för att få ett säkert avstånd till ledningen fram till nästa röjningstillfälle och en ökad bredd av ledningsgatans skogsgata. För verksamhetsgrenen Elsäkerhet och EMC visar en restlös fördelning att 100% av intäkterna (1 772 tkr) av avgifter och ersättningar fördelar sig på föreskriftsarbete. De finansiella intäkterna är till största del uppkomna av anslagsintäkter, varför någon indelning ej görs. Under verksamhetsgrenen Åtgärder inom Samverkansområdet Teknisk infrastruktur hänför sig samtliga bidragsintäkter till kategorin Tillsyn av anläggningar. Fördelning av uppbördsintäkter per verksamhetsgren utförs ej. Dessa intäkter redovisas mot inkomsttitel och har inte någon inverkan på Elsäkerhetsverkets verksamhet. Redovisning av andra intäkter än anslagsintäkter per verksamhetsgren Tkr Verksamhetsgren Verksamhetsgren Åtgärder Elsäkerhet och EMC inom Samverkansomr. Teknisk infrastruktur Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Redovisning av andra intäkter än anslagsintäkter per verksamhetsgren i procent % Verksamhetsgren Verksamhetsgren Åtgärder Elsäkerhet och EMC inom Samverkansomr. Teknisk infrastruktur Årsredovisning

30 FINANSIELL REDOVISNING 28 Årsredovisning 2006

31 30 Resultaträkning 31 Balansräkning 33 Finansieringsanalys 34 Anslagsredovisning 35 Tilläggsupplysning och noter 41 Sammanställning över väsentliga uppgifter Årsredovisning

32 RESULTATRÄKNING (Belopp anges i tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 218 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Saldo 0 0 Årets kapitalförändring Årsredovisning 2006

33 BALANSRÄKNING (Belopp anges i tkr) Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m m Varulager Summa varulager Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 0 1 Summa kassa och bank Summa tillgångar Årsredovisning

34 BALANSRÄKNING (Belopp anges i tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar för pensioner och liknande Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörskulder Övriga skulder Summa skulder Periodavgränsningsposter 18 Upplupna kostnader Summa periodavgränsningsposter Summa kapital och skulder Årsredovisning 2006

35 FINANSIERINGSANALYS (Belopp anges i tkr) Not Drift Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning av lager Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift Investeringar Investeringar i materiella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 0 33 Kassaflöde till investeringar Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Kassaflöde från uppbördsverksamhet Specifikation av förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Minskning av kassa, postgiro 1 2 Ökning av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Minskning av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut Årsredovisning

36 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag (Belopp anges i tkr) Anslag Ingående Årets Om- Utnyttjad Indragning Totalt Utgifter Inkomster Utgående överförings- tilldelning disponerat del av disponibelt överföringsbelopp/ enligt anslags- medgivet belopp belopp/ reservation reglerings- belopp över- reservation brev skridande 24:38:11 Ramanslag Elsäkerhetsverket Anslagskredit har ej beviljats för budgetåret. Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat belopp Utfall Övriga offentligrättsliga avgifter Elsäkerhetsavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Behörighetsavgifter Övriga offentligrättsliga avgifter Ersättning för provade produkter Övriga offentligrättsliga avgifter Nätövervakningsavgifter Övriga offentligrättsliga avgifter Elberedskapsavgifter Summa Årsredovisning 2006

37 Tilläggsupplysningar och noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Elsäkerhetsverkets redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) föreskrifter till 2 kap. 5 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag respektive allmänna råd till 6 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Likvida medel/betalningar Elsäkerhetsverket har två betalningsflöden. Ramanslaget som är räntebärande och uppbördsverksamheten som inte är räntebärande. Brytdag Myndigheten har, i enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, fastställt att den löpande bokföringen för budgetåret 2006 skall avslutas , den s k brytdagen, därefter har eventuellt inkommen/ ivägskickad faktura eller motsvarande bokförts som periodavgränsningspost. Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost har bokförts belopp överstigande kr exklusive moms. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta, värderingen har skett individuellt. Bokföringen av osäkra fordringar respektive befarade kundförluster är baserad på en värdering av varje enskild fordran. I de fall faktura eller motsvarande har inkommit efter fastställd brytdag eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Värdering av varulager Varulagret (publikationer) har värderats till anskaffningsvärdet. Vid inkuransbedömningen har publikationer äldre än två år inte åsatts något värde. Värdering av anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas, enligt ESV:s allmänna råd till 5 kap 1, maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde på minst kr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Ett halvt års avskrivning sker under det halvår tillgången anskaffas. Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten Verket administrerar förutom uppbörden av elsäkerhetsavgiften som finansierar den egna verksamheten, även elberedskapsavgiften, som finansierar beredskapsverksamhet vid Svenska Kraftnät, samt nätövervakningsavgiften, som finansierar verksamheten för nätmyndigheten vid Statens energimyndighet. Årsredovisning

38 Redovisning mot inkomsttitel Verksamhet Ink.tit. +/- t.o.m. +/ Int 2006 Kost Ack utgå Elsäkerhetsavgifter Behörighetsavgifter Nätövervakningsavgifter Elberedskapsavgifter Ersättning för provade produkter Summa Avgiftsinkomster som disponeras av myndigheten Intäkterna från försäljning av publikation överstiger budgeterade intäkter. Orsaken till detta är en fortsatt god efterfrågan på verkets föreskrifter, vilket i sin tur genererar en ökad beställningsfrekvens på standarder inom området. Omsättningen för verkets föreskrifter med tillhörande standarder uppgick till tkr under året. Kostnaderna har väsentligt överstigit budget såväl som kostnaderna för året. Under 2006 har flera stora informationsprojekt genomförts där ett stort antal publikationer har distribuerats gratis. Därför har även tryckkostnaderna ökat kraftigt. Publikationsförsäljning (belopp i tkr) Verksamhet +/- t.o.m. +/ Int 2006 Kost Ack utgå Offentligrättslig verksamhet Beräknad budget Publikationsförsäljning (tkr) Utfall 2006 Publikationsförsäljning (tkr) Årsredovisning 2006

39 Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Ledande befattningshavare (GD) samt Elsäkerhetsrådets ledamöter Lön och annan Namn ersättning kr Andra råds- och styrelseuppdrag Gunnel Färm :- Vägverkets prod.råd, ledamot SEK, styrelseledamot Sv Brandskyddsföreningens Elektriska Nämnd, ordförande Värmdö Hamnar AB, ordförande Bo Göran Ahl 2 850:- Sekreterare i Sv Brandskyddsföreningens Elektriska Nämnd Ledamot i SEK:s fullmäktige Magnus Janzon 950:- Thomas Korssell 1 900:- Barbro Köhler Krantz 950:- Ledamot i Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) Expert i utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11) Tord Martinsen 2 850:- Gunilla Rosén 1 900:- Ledamot i styrelsen för Kontrollerad bilverkstad Maria Sandqvist 1 900:- Göran Söderlund 2 850:- Matz Tapper 1 900:- Svenska Kraftnäts Driftråd Årsredovisning

40 Noter Till Resultaträkning (belopp anges i tkr) Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Intäkter av anslag har påverkats substansiellt av korrigeringar av periodavgränsningsposter avseende 2004 och Not 2 Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av avgifter enl 4 avgiftsförordningen Försäljning av publikationer Övriga intäkter enl 4 avgiftsförordningen 0 61 Intäkter av avgifter enl 15 avgiftsförordningen 2 2 Summa Not 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 4 0 Summa Not 4 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Summa Not 5 Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 5 11 Övriga finansiella kostnader 2 0 Summa 7 11 Not 6 Uppbördsverksamhet Elsäkerhetsavgifter Behörighetsavgifter Ersättning för provade produkter Nätövervakningsavgift 1) Elberedskapsavgift 2) Summa Intäkterna disponeras inte av Elsäkerhetsverket utan levereras in till inkomsttitel. 1) Finansierar verksamheten för nätmyndigheten vid Statens energimyndighet 2) Finansierar elberedskapsverksamheten vid Svenska Kraftnät Not 7 Årets kapitalförändring Periodiseringsdifferenser Intäkter av anslag har påverkats substansiellt av korrigeringar av periodavgränsningsposter avseende 2004 och Summa Årsredovisning 2006

41 Till Balansräkning (belopp anges i tkr) Not 8 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 0 4 Utgående bokfört värde 0 0 Not 9 Inventarier, övriga anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avyttrat/utrangerat, anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar, utrangerat Utgående bokfört värde Not 10 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Övriga fordringar (ränta RGK och kundfordringar) Summa Not 11 Periodavgränsningsposter Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader 0 46 Summa Not 12 Avräkning med statsverket Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten: Anslag Inkomsttitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: Anslagsmedel som tillförts räntekonto Inbetalning icke ränteflöde-scr-uppbördsmedel Utbetalningar icke ränteflöde-scr Utgående balans Not 13 Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Behållning på räntekontot Anslag Summa Årsredovisning

42 Till Balansräkning (belopp anges i tkr) Faktorer som påverkar saldot på räntekontot är inbetalningar, anslagsinbetalning samt publikationsförsäljningen. Utbetalningar som påverkar saldo är löner och övriga löpande avgifter m.m. Likviditetsbehovet för de första 30 dagarna efter redovisningsåret var tkr. Verket har ej behövt utnyttja den för 2006 beviljade kontokrediten. Not 14 Balanserad kapitalförändring Periodiseringsdifferenser Summa Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förplikterser. Pensionsskuld till SPV Särskild löneskatt Summa Not 16 Lån i Riksgäldskontoret Beviljad låneram enligt regleringsbrev Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Not 17 Skulder till andra myndigheter Sociala avgifter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Not 18 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inkl soc avg Övriga upplupna kostnader Summa Till Finansieringsanalysen (belopp anges i tkr) Not 19 Kostnader enligt finansieringsanalysen Kostnader enligt resultaträkningen avskrivningar pensionsavsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Årsredovisning 2006

43 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (Belopp anges i tkr) Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kontokrediter hos Riksgäldskontoret Räntekontokredit Max utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Intäkter som disp av myndigheten 1) Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Intäkter som inte disp av myndigheten 2) Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Anslag Anslagssparande Årsarbetskrafter och anställda Antalet årsarbetskrafter (st) 42,2 42,5 43,0 42,5 42,5 Medelantalet anställda (st) 41,0 41,0 41,0 41,0 39,2 Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring ) Avser intäkter för publikationsförsäljning. 2) Avser elsäkerhets-, nätövervaknings, elberedskaps-, behörighetsavgift samt ersättning för provade produkter. Årsredovisning

44 Våra enheter Produktsäkerhet Enheten utarbetar elsäkerhets- och EMC-föreskrifter och medverkar i utvecklingen av de internationella regelverken för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC. Vidare deltar enheten i arbete med standardisering inom olika produktområden och tar hand om frågor gällande elektromagnetiska fält. En viktig uppgift är också marknadskontroll av elprodukter hos tillverkare, importörer och återförsäljare inom hela Sverige. Administration Enheten ansvarar för verkets ekonomi, personaloch behörighetsadministration, IT, information, växel, lokalfrågor, arkiv samt diarium. Våra distrikt Mellersta tillsynsdistriktet Stockholm Tillsyn av elanläggningar i Dalarnas, Gotlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Värmlands, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Norra tillsynsdistriktet Skellefteå Tillsyn av elanläggningar i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Södra tillsynsdistriktet Hässleholm Tillsyn av elanläggningar i Blekinge, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Skåne och Västra Götalands län. 42 Årsredovisning 2006

45 Våra adresser och telefonnummer Elsäkerhetsverket finns i Stockholm, Kristinehamn, Skellefteå och Hässleholm. Alla våra kontor kan nås på , via lokala telefonnummer (se nedan) eller via e-post: elsakerhetsverket@elsakerhetsverket.se Produktsäkerhet Administration, Mellersta tillsynsdistriktet Elsäkerhetsverket Drottninggatan 92 Box STOCKHOLM Tel Fax elsakerhetsverket@elsakerhetsverket.se Skellefteå Elsäkerhetsverket Stationsgatan 2 Box KRISTINEHAMN Tel elsakerhetsverket@elsakerhetsverket.se Södra tillsynsdistriktet Elsäkerhetsverket Viaduktgatan HÄSSLEHOLM Tel Fax elsakerhetsverket@elsakerhetsverket.se Kristinehamn Stockholm Norra tillsynsdistriktet Elsäkerhetsverket Expolaris center Bäckgatan SKELLEFTEÅ Tel Fax elsakerhetsverket@elsakerhetsverket.se Hässleholm Årsredovisning

46

47