RESULTATREDOVISNING. Verksamhetsområde Krisledningsförmåga, Operativ förmåga samt Förmåga i samhällsviktig FINANSIELL REDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008

2 Elsäkerhetsverkets Årsredovisning 2008 Grafisk utformning: Blueprint Foto: Benjamin Goss Tryck: Citytryck i Karlstad 2009

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Organisation GD har ordet Året 2008 i korthet Kostnader och intäkter RESULTATREDOVISNING Politikområde Näringspolitik Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn Politikområde Samhällets krisberedskap Verksamhetsområde Krisledningsförmåga, Operativ förmåga samt Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Övriga mål och återrapporteringskrav Uppdrag FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning samt Redovisning mot inkomsttitel Sammanställning över väsentliga uppgifter Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare Redovisnings- och värderingsprinciper Notupplysningar Verkets enheter och distrikt Verkets adresser och telefonnummer å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

4 G D H A R O R D E T organisation Elsäkerhetsverket leds av generaldirektören och har kontor i Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm och Skellefteå. I Kristinehamn finns enheterna Administration och Produktsäkerhet. Enheten för Produktsäkerhet ansvarar bland annat för regelverken för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. En annan viktig uppgift är marknadskontroll av elprodukter hos tillverkare, importörer och återförsäljare. Verkets tre regionala tillsynsdistrikt har kontor i Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm och Skellefteå. Tillsynsdistrikten ansvarar för behörighetsgivning samt tillsyn av elarbete och elanläggningar runt om i landet. Tillsammans med polis och åklagare gör personal vid tillsynsdistrikten även utredningar vid elolycksfall och elbränder. Vid verket finns ett insynsråd vars ledamöter utses av regeringen. Rådet ska höras innan verket fattar beslut om föreskrifter samt ha insyn i verksamheten. Generaldirektören är ordförande i rådet. Elsäkerhetsverkets organisation Elsäkerhetsrådet Generaldirektör Administration Produktsäkerhet Tillsynsdistrikt Norra Mellersta Södra Ledamöter i Elsäkerhetsrådet har under året varit: Bo-Göran Ahl Kanslichef Elektriska Nämnden Tord Martinsen Teknisk chef EIO Elektriska Installatörsorganisationen Göran Söderlund Arbetsmiljöombudsman Svenska Elektrikerförbundet Kerstin Csiffáry Avdelningsdirektör Konsumentverket Magnus Janzon Enhetschef Post- och Telestyrelsen, t.o.m. 30/4 Matz Tapper Teknikansvarig elnät Svensk Energi Barbro Köhler Krantz Tillsynschef Arbetsmiljöverket Lars Eklund Enhetschef Post- och Telestyrelsen, fr.o.m. 1/5 Thomas Korssell VD SEK Svensk Elstandard Maria Sandqvist Teknisk direktör Teknikföretagen å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

5 G D H A R O R D E T Trygg och störningsfri el Tänk vad snabbt ett år passerar! Särskilt när det varit fyllt av aktivitet för att utveckla myndigheten. Huvudkontoret och verksamheten för tillsyn av elprodukter har funnit sig väl tillrätta i Kristinehamn där jag möttes av nybyggaranda när jag kom till verket i början av sommaren. Vi satte snabbt igång att planera för framtiden vilket resulterade i visionen Trygg och störningsfri el med tillhörande mål och strategi. En inledande analys av restider och värdet av regional närvaro följdes av planering för den nya organisation som gäller från den 1 januari I slutet av året påbörjades fortsatt rekrytering till våra fyra tillsynskontor. Verkets arbete för god elsäkerhet och för att utrustningar inte ska störa varandra utför vi tillsammans med många aktörer i branschen. Gott samarbete, såväl inom myndigheten som med våra intressenter, medverkar till att använda våra resurser väl. Under året trädde våra nya ramföreskrifter om elektriska anläggningar i kraft. Förenkling har, tillsammans med frihet för innehavaren själv att välja hur anläggningen ska utföras, varit ledstjärna och standardiseringsarbetet samt branschpraxis har bidragit till att göra det möjligt. Verkets egen aktiva medverkan i standardiseringsarbetet har med tiden visat sig bli allt viktigare. Under» Vi satte snabbt igång att planera för framtiden vilket resulterade i visionen Trygg och störningsfri el med tillhörande mål och strategi. «året har vi inlett en översyn av regelverket för behörighet för elinstallationsarbete. I det arbetet är det viktigt att ta hänsyn till internationaliseringen med ökad rörlighet av arbetskraft över nationsgränserna. Risk är ett centralt begrepp i myndighetens arbete. Samma riskbaserade utgångspunkt kan användas för att vara beredd på kris och ansträngt läge. I verkets roll som krisberedskapsmyndighet medverkade vi i den stora elövning som Svenska Kraftnät anordnade under hösten, vilket var mycket lärorikt. En föregångare till Elsäkerhetsverket är Statens Elektriska Inspektion som startade sitt arbete redan Elen var farlig då som nu men nya företeelser har tillkommit med åren. Ett inslag som kan påverka elsäkerhet och störa är produkter och anläggningar för sol- och vindel. Verket har inlett ett arbete för att öka kunskapen om sådana elprodukter och elanläggningar där elektricitet är utmärkt bärare av klimateffektiv energi. Vår utgångspunkt är att befrämja den nya tekniken och underlätta våra intressenters arbete med trygg och störningsfri el. Magnus Olofsson Generaldirektör å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

6 året 2008 i korthet Tillsyn av elektrisk materiel Den svenska marknaden för elektrisk materiel omfattar mellan olika produkttyper. Av de produkter som verket har tillsynsansvar för tar verket i sin marknadskontroll ställning till cirka stycken. Bland dessa väljs 350 till 400 stycken ut i marknadskontroll för närmare provning. Under 2008 fick 92 produkter försäljningsförbud. Tillsyn av elektriska anläggningar Under 2008 har 169 förelägganden utfärdats. Motsvarande antal för 2007 var 258. Andelen tillsynsbesök som resulterat i förelägganden är 32 procent. Motsvarande antal för 2007 är 44 procent. Förklaringen till den låga andelen förelägganden för 2008 är att flera projekt inte haft så kallat föreläggandesyfte. Exempel på sådana projekt är inom elevinformation, mätarbyten och olycksfall. Nya föreskrifter Elsäkerhetsverket har under 2008 genomfört och samtidigt slutfört arbetet med att omvandla verkets detaljföreskrifter på starkströmsområdet till ramföreskrifter. verksamhetsindelning Politikområde Näringspolitik Samhällets krisberedskap Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn Krisledningsförmåga Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Verksamhetsgren Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet Krisledningsförmåga Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

7 Kostnader och intäkter Fördelning av totala kostnader och andra intäkter än sådana av anslag per verksamhetsgren. Belopp i tkr Verksamhetsgren Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet Krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå allvarliga störningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader Resultat I verksamhetens kostnader har omlokaliseringskostnader tagits bort då de anses vara en engångskostnad som inte tillhör ordinarie verksamhet. Detta för att ge en rättvisande bild av verksamhetens kostnader. Under 2008 uppgick omlokaliseringskostnaderna till tkr. För 2007 och 2006 var motsvarande summa tkr och tkr. Ökningen av verksamhetens kostnader för verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet kan framför allt förklaras med att verksamheten börjar återgå till normal verksamhet efter omlokaliseringen Myndigheten är mer aktiv i standardiseringsarbetet både på nationell och internationell nivå. Detta har till exempel ökat kostnaderna både för externa experttjänster samt resekostnader. Verket har även investerat i ny IT-miljö, e-fakturering samt e-tjänster vilket ger ökade avskrivningskostnader. Elsäkerhetsverket initierade år 2004 ett forskningsprojekt om riskinventering i distributionsnät. Projektet är avsett för framtagning av verktyg för riskanalys av distributionsnät där analysresultaten kan användas för en förstärkt fredstida förmåga. Projektet ska pågå till slutet av 2010 och hör till verksamhetsgrenen Krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå allvarliga störningar. Elsäkerhetsverket återrapporterar resultaten för verksamhetsområdena och verksamhetsgrenarna Krisledningsförmåga, Operativ förmåga och Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar gemensamt. Anledningen till detta är att myndighetens verksamhet inom verksamhetsgrenarna år 2008 har bedrivits gemensamt och att verksamhetsgrenarna i regleringsbrevet har ett gemensamt mål. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

8 8 å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

9 resultatredovisning

10 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N POLITIKOMRÅDE NÄRINGSPOLITIK MÅL Stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. VERKSAMHETEN BESTÅR AV ETT VERKSAMHETSOMRÅDE REGLER, TILLSTÅND & TILLSYN med verksamhetsgren Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. 10 å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

11 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N verksamhetsområde regler, tillstånd & tillsyn MÅLET ÄR ATT SÄKERSTÄLLA GODA GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INOM I FÖRSTA HAND NÄRINGSLIVET OCH ETT ENKELT REGELVERK FÖR FÖRETAGANDE. verksamhetsgren elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet Mål Elsäkerhetsverkets mål inom verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet är: att förebygga av elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). att svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet. I anslutning till insatserna ska verket följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. I myndighetens arbete med EU-frågor ingår även avtal med tredje land som EU ingått, till exempel så kallat MRA-avtal. I verksamheten ingår informationsinsatser och upplysningsarbete i elsäkerhetsfrågor både till en bredare allmänhet och till fackmän. Elsäkerhetsverket ska hålla en hög servicenivå och därvid utnyttja den nya informationstekniken för att öka tillgängligheten till myndighetens verksamhet. Återrapportering Elsäkerhetsverket ska lämna en sammanfattande redovisning av tillståndet och utvecklingen inom elsäkerhetsområdet. Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av de statliga insatserna inom området. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 11

12 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Elolyckor 2008 Samarbetsprojektet mellan Elsäkerhetsverket, EIO (Elektriska Installatörsorganisationen) och SEF (Svenska Elektrikerförbundet) som startade 2006 i syfte att öka kunskapen om elolyckor bland elyrkesmän har fortgått även under Informationskampanj i form av trycksaker har planerats för genomförande under I början på oktober månad anordnade Elsäkerhetsverket tillsammans med Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Vägtrafikinspektionen en konferens med säkerhet i fokus. Konferensen samlade närmare 130 åhörare från olika myndigheter och organisationer. Teman under konferensen som gick under namnet Ta det säkra före det osäkra! var bland annat säkerhetskultur och balansen mellan säkerhet och ansvar, hur man kan förebygga hot och våld på arbetsplatsen, säkerhetskultur ur ett internationellt perspektiv och vilket ansvar ledningen har för säkerhetskulturen på en arbetsplats. Elolyckor och tillbud anmälda till Elsäkerhetsverket Elolyckor och hanteringen av dessa är högt prioriterade inom myndigheten. Elsäkerhetsverket följer varje år elolycksfallsutvecklingen. De olycksfall och tillbud som kommer till verkets kännedom hanteras i en olycksfallsdatabas. Varje år görs en sammanställning som görs tillgänglig på verkets webbplats. Sammanställningarna utgör underlag för vidare tillsyns- och informationsinsatser. För olycksåret 2008 har det inregistrerats 304 elolyckor och 136 tillbud i verkets databas för elolyckor och tillbud. Antal omkomna har uppgått till sju personer varav i fyra av dessa olyckor har den omkomne varit en person på fritiden. Elyrkesmännens elolyckor sker i drygt två av tre fall, nu liksom under ett stort antal år tidigare, i samband med ett arbete och då oftast vid ett arbete i en kopplingsutrustning. I de flesta av dessa olyckor har starkströmsanläggningen inte frånkopplats. När sedan elyrkesmannen missar att kontrollera spänningslöshet, är elolyckan ett faktum. Tekniskt fel är den vanligaste orsaken till de elolyckor som drabbar övriga arbetstagare. Två av tre elolyckor orsakas av ett tekniskt fel, vanligen ett fel som uppkommit under användning. De flesta av de tekniska felen hade kunnat upptäckas om kontrollen, som innehavaren av en starkströmsanläggning ska utföra, hade utförts i enlighet med gällande regelverk. Elolycksfallsutredningar Elsäkerhetsverket genomför fördjupade utredningar av valda olyckor och tillbud. Syftet med utredningarna är bland annat att söka svar på vad som har hänt, varför det har hänt och hur liknande händelser kan förhindras i framtiden. För att få fram så värdefulla erfarenheter som möjligt från en olyckshändelse är det viktigt med en helhetssyn. Att inte bara se till de direkta orsakerna, utan att även försöka förstå de bakomliggande och övergripande orsakerna till olyckan. Erfarenheter från de fördjupade utredningarna återförs bland annat till föreskrifts- och standardiseringsarbetet men bidrar även till en kunskapsuppbyggnad om risker. Sammantaget medverkar detta till att skapa trygg och störningsfri el. Elsäkerhetsverket har under året utfört sju utredningar av olyckor där en person omkommit eller erhållit svåra kroppsskador. Elolyckor 2008 som medfört sjukdagar/tillsynsområde (tot 70) Utredningar 16 % 13 % 10 % 9 % 3 % 1 % 27 % 21 % Jord- och skogsbruk Gruvor, industri Elnät, elförsörjning Byggverksamhet Handel, transport m.m. Offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård Hushåll, bostäder Elbanedrift (järnväg) Fritid Arbete Totalt Mellersta tillsynsdistriktet Norra tillsynsdistriktet Södra tillsynsdistriktet Totalt å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

13 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Internationellt samarbete Verket har under det gångna året aktivt medverkat i de administrativa samarbetsgrupper som medlemsstaterna och Europeiska kommissionen deltar i. Grupperna är relaterade till de tre direktiv som Elsäkerhetsverket är utsedd att ansvara för; Lågspänningsdirektivet (2006/95/EG), direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (2004/108/EG) och direktivet för elektrisk utrustning i explosiva miljöer, det så kallade ATEXdirektivet (94/9/EG). Arbetet i dessa grupper syftar till att utbyta erfarenheter om direktiven och dess tillämpningar från medlemsstaterna och Europeiska kommissionen i syfte att får ett mer enhetligt regelverk för den inre marknaden. Kommissionen kallar också till möten där medlemsstaterna och företrädare för branschen och konsumentorganisationer samt delegater från standardiseringen deltar i syfte att belysa olika aspekter av hur direktiven fungerar och tillämpas. Under året har verket aktivt bidragit till att ATEX-direktivet har publicerat en godkänd lista över vilka produkter som omfattas av direktivet. Verket har också varit aktivt när det gäller framtagandet av policydokument för hushållsapparater som lockar till lek och tillsammans med representanter för flera andra medlemsstater, aktivt medverkat i två samarbetsprojekt som publicerat sina resultat under Slutrapporterna från projekten återfinns på Kommissionens webbplats, Elsäkerhetsverket deltar tillsammans med elsäkerhetsmyndigheterna i de övriga nordiska länderna, i ett antal samarbetsgrupper på nordisk nivå, NSS (Nordiska kommittén för samordning av elektriska säkerhetsfrågor), som lyder under Nordiska Rådet och vars arbete syftar till att stärka elsäkerheten inom det nordiska området. Ett annat viktigt syfte är att genom samsyn kunna vara en påtryckande röst i ovan nämnda EU-arbete. En viktig fråga som verket bidragit till är arbetet med att förhindra spisbränder som orsakar knappt 2000 allvarliga bränder och ett tjugotal dödsfall varje år i de nordiska länderna. Det internationella samarbetet för standardiseringsarbetet redovisas under rubriken Redovisning per ansvarsområde. Informationsinsatser 2008 Under inledningen av 2008 genomfördes en mätning av allmänhetens uppfattning och kännedom om Elsäkerhetsverket. Denna mätning har sedan legat till grund för verkets fortsatta informationsarbete till allmänheten. Det har bland annat varit ett ökat fokus på externa mediekontakter vilket har renderat i närmare 200 olika artiklar och notiser i tryckta media. Arbetet med en ny webbplats för Elsäkerhetsverket startade under hösten. Syftet är att öka tillgängligheten och bättre möta de olika målgruppernas behov av information. I december publicerades verkets första e-tjänst som gjorde det möjligt att söka behörighet som elinstallatör via webbplatsen. Vidare har Elsäkerhetsverket medverkat i rekryteringsmässa vid Karlstads Universitet och fortsatt arbetet med att ta fram profilbilder för verket. Elsäkerhetsverkets digitala nyhetsbrev Aktuellt har kommit ut med fyra nummer. Uppnådda effekter Ett övergripande mål för verksamhetsgrenen elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet är formulerat så att Elsäkerhetsverket ska svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå. Detta mål ska uppnås genom att påverka regler, utfärda tillstånd för vissa koncessionspliktiga ledningar samt genom en effektiv tillsyn. Genom insatser inom dessa områden förebyggs av elektricitet orsakad skada på person och egendom. En viktig länk för att uppnå goda effekter av säkerhetsarbetet är den informationsverksamhet som bedrivs, bland annat via verkets webbplats och de nyhetsbrev som ges ut regelbundet. Effekterna av årets arbete kan sammanfattas på nedanstående sätt. Regler Ett intensivt arbete med förenkling och utveckling av regler på anläggningsområdet har genomförts när det gäller utförande, innehavarens kontroll samt varselmärkning. Arbetet har pågått under hela året och den 1 oktober trädde verkets nya föreskrifter i kraft. Övergången från detaljföreskrifter till ramföreskrifter ställer krav på aktörerna men ger dem samtidigt frihet att själv välja på vilket sätt de vill uppfylla kraven. Verket kommer under nästa år att ge ut författningskommentarer till föreskrifterna i syfte att vägleda aktörerna om ramföreskrifternas tolkning och tillämpning. Under året har också arbetet med att revidera lagstiftningen för behörighet som elinstallatör fortsatt. Elsäkerhetsverket kommer under 2009 att lämna ett förslag på ny lagstiftning. Verket har även arbetat med regelförenklingsprojekt. Som ett resultat av det arbetet beräknas företagens administrativa kostnader ha minskat med cirka 26 miljoner kronor. Tillstånd Under året har inga nya insatser gjorts vad gäller tillståndsgivning (drifttillstånd) för vissa koncessionspliktiga ledningar. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 13

14 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Arbetet med tillståndsgivningen har fortlöpt som tidigare och utgör en liten del av totala verksamheten. Inga påvisbara eller förändrade effekter av tillståndsgivningen finns att rapportera. Under 2008 har översynen av starkströmsförordningen slutförts och en ny förordning kommer att träda i kraft våren En av nyheterna är att kravet på drifttillstånd har slopats för högspänningsledningar med linjekoncession som ingår i ett icke direktjordat nät. Detta kommer att medföra en regelförenkling för nätägare och att antalet ärenden minskar hos myndigheten. Tillsyn Under 2008 har tillsyn av elektriska anläggningar pågått i normal omfattning. En plan följs för de tre tillsynskategorier som är fastställda. Ett antal (elva) projekt är upptagna i verksamhetsplanen för Därutöver finns ett antal (tre) projekt som startades 2007 och som pågått under Projekten redovisas nedan. Elevinformation är ett projekt med enbart informationssyfte. Ett antal utvalda skolor som har elprogrammet för yrkesutbildning av elektriker har besökts och fått information främst avseende regelverkets uppbyggnad och tillämpning. Effekten av projektet blev att en fortsättning är beslutad för 2009 då responsen hos lärare och elever var mycket positiv. Kundanläggningar högspänning är ett projekt vars avsikt varit att kontrollera de större industrier och dylikt som har egen högspänningsutrustning (över volt) där elen tas emot från strömleverantören. Resultatet är skiftande. De kundanläggningar som omfattas av elbesiktningar enligt försäkringsvillkor är bra. För övriga varierar resultatet. Effekten av tillsynen har blivit att merparten har tecknat skötselavtal med entreprenörer eller nätägare för att få tillgång till rätt kompetens för skötseln. Kulturbyggnader är ett projekt som startats på grund av rapporterade incidenter och bränder som orsakat oersättliga kulturvärden. Projektet har begränsats till främst kyrkstugebyar och hembygdsgårdar. Effekten av projektet är att skötselansvariga fått rätt insikt vad gäller ansvar och föreskriftskrav. Reservkraft är ett mindre projekt som genomförts för att kontrollera att reservkraft fungerar säkerhetsmässigt gentemot det elnät som reservkraften tillfälligt ska ersätta vid strömavbrott. Främst har ett antal större lantbruk, med behov av reservkraft, kontrollerats. Under stormen Gudrun fick Elsäkerhetsverket flera samtal från elinstallatörer som blottade en del okunnighet kring reglerna för installation av reservkraft. Projektet har gjorts i norra Sverige och slutsatsen är att farhågor om bristande kunskaper ej återspeglas i kontrollerade anläggningar. Kontroll av distributionsnät är ett projekt som pågår. Elstängsel är ett projekt som pågår. Bristande installationer i bostäder initierades med anledning av ett ökat antal inkommande samtal om elinstallationsarbeten som antagits varit utförda av annan än elinstallatör. Informationen pekade även på att orsaken delvis kunde kopplas till förändringar gällande den fria rörligheten inom EU och att kunskap hos dessa grupper saknades gällande svensk lagstiftning i sammanhanget. Kartläggning har skett genom slumpvis utvalda områden där alla identifierade objekt har kontrollerats. Urval har riktats mot både nyproduktion och ROT-projekt. Indikationerna och dess farhågor har inte kunnat styrkas i projektet. Fortsatta åtgärder inom området kan behandlas inom ramen för den ordinarie verksamheten gällande lagstiftning, information och tillsyn. Elsäkerhet på arbetsplatser, entreprenörer hos nätägare är ett projekt som pågår. Sammanställning av brister i utförande förändringar över tiden är ett projekt som är i avslutningsfas och beräknas kunna redovisas i mars Mätarbyte. Kontroll gällande utförande och arbete av elmätarbytesentreprenörer är ett projekt som pågår och beräknas kunna redovisas i mars Kabelförläggning i mark. Med anledning av den stora upprustningen av distributionsnäten som genomförs har indikationer pekat på brister vid genomförande av detta arbete. Ett antal pågående arbeten har besökts oanmält för kontroll av arbetets utförande. Under projektets genomförande och dess tillsyn har frågeställningen uppmärksammats hos berörda parter och en diskussion har därför skett parallellt. Val av förläggningsmetoder och lagstiftningens innebörd har getts ökad uppmärksamhet med förbättrade rutiner som följd. De indikerade bristerna bedöms därför nu vara åtgärdade. 14 å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

15 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Elolycksfall i samband med elmätarbyte är ett projekt som initierades med anledning av att statistiken för denna typ av elolyckor ökade. Alla elolyckor vid elmätarbyte inom ett utvalt geografiskt område har klarlagts under en tvåårsperiod. Projektet visar på ett ökat antal elolyckor, men samtidigt har antalet elmätarbyten ökat kraftigt då ändrad lagstiftning medfört att samtliga elmätare i landet byts ut under några få år. Det har inte inträffat några allvarliga elolyckor under projektperioden. Projektet har bland annat visat på orsakerna till inträffade elolycksfall i samband med elmätarbyten. Detta har medfört en ökad uppmärksamhet på behovet av ökade insatser gällande utbildning och förbättrade arbetsrutiner vid elmätarbyten vilket också skett hos berörda utförare. Vattenkraftstationer är ett projekt som pågår och beräknas kunna redovisas i mars Effekt av tillsyn. Uppföljning av tidigare tillsyn för att mäta effekt av tillsyn är ett projekt som beräknas kunna redovisas i mars Antalet elolyckor inom nätverksamhet har, trots tillsyn i vanlig omfattning, ökat de senast åren. Ökningen kan bero på ett ökat underhållsarbete av elnäten. Effekten av tillsynsarbetet inom tillsynskategorierna Återkommande tillsyn och Indikationsstyrd tillsyn är svår att bedöma på årsbasis då besöksintervallen mellan olika anläggningstyper skiftar. En utvärdering över en längre tid torde ge en bra effektbedömning. Effekten kan även till en del utläsas av olycksstatistik. Antalet elolyckor inom nätverksamhet har, trots tillsyn i vanlig omfattning, ökat de senaste åren. stärka principen om den fria rörligheten av varor på den inre marknaden. En viktig förutsättning för detta är lika villkor för de aktörer som verkar på marknaden. Under 2008 har Elsäkerhetsverket bidragit till detta arbete genom en skärpt dokumentationskontroll. De företag som lägger ner kraft och resurser på att sköta sin dokumentation ska känna att det finns en respekt för regelverket. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade inte svarade på verkets begäran om dokumentation och av den dokumentation som inkom var en stor del behäftade med fel som gör att verket bedömer den som ogiltig. En viktig uppgift är att informera allmänhet, branschföreträdare och näringsidkare om regelverket och dess tilllämpning. Under 2008 har verket svarat på många frågor från dessa aktörer. I förebyggande syfte har personal från verket varit ute på ett tjugotal informationsbesök, främst hos olika aktörer på marknaden såsom tillverkare, importörer och återförsäljare. REDOVISNING PER ANSVARSOMRÅDE Verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet ska redovisas enligt följande indelning: Föreskriftsarbete Standardiseringsarbete Tillsyn av elanläggningar Tillsyn av elmateriel. Kostnad per verksamhet 2008 Elektrisk materiel Tillsyn av elektrisk materiel fyller två viktiga syften. Det första syftet, som kan delas upp i två delar, är dels att värna om elsäkerheten så att användarna eller deras egendom inte kommer till skada orsakad av bristfällig elektrisk materiel dels att säkerställa att elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) råder, det vill säga att användarnas apparater inte stör eller blir störda av andra apparater. När det gäller elsäkerhet och EMC har verket tillämpat samma metodik och provat ungefär samma volym av produkter som tidigare år. En stor fördel med detta är att verket kan jämföra resultat mellan åren. För 2008 kan vi konstatera att antalet bristfälliga produkter ligger i linje med trenden med ett svagt minskande antal försäljningsförbud över en tioårsperiod. Det andra syftet med tillsyn av elektrisk materiel är att Föreskriftsarbete Standardisering Tillsyn av Tillsyn av elanläggningar elmateriel I kostnaden för verksamheten som uppgår till tkr har kostnader för bidragsfinansierad verksamhet (2 000 tkr) samt kostnader för omlokalisering (1 574 tkr) tagits bort. Intäkter från publikationsförsäljningen (792 tkr) har tillgodoräknats verksamheten. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 15

16 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen Elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet uppgick till tkr för Motsvarande siffror för 2007 var tkr. Ökningen av verksamhetens kostnader kan förklaras med att verksamheten börjar återgå till normal verksamhet efter omlokaliseringen Myndigheten är mer aktiv i standardiseringsarbetet både på nationell och internationell nivå. Detta har till exempel ökat kostnaderna både för externa experttjänster samt resekostnader. Verket har även investerat i ny IT-miljö, e-fakturering samt e-tjänster vilket ger ökade avskrivningskostnader. FÖRESKRIFTSARBETE Mål Målet för föreskriftsarbetet är att utarbeta föreskrifter som är nödvändiga för att elsäkerheten och en tillfredsställande EMC-miljö ska upprätthållas utan att utgöra hinder för den tekniska utvecklingen eller för handeln med andra länder. Återrapportering Elsäkerhetsverket ska redovisa insatser och kostnader rörande genomförande av EU:s regelverk och övriga föreskriftsprojekt. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska utgå från nyckeltal för prestationer och produktivitet. Elsäkerhetsverket har, utöver sin roll som tillsynsmyndighet, till uppgift att utarbeta föreskrifter om tekniska säkerhetskrav för elanläggningar och elektrisk materiel, behörighet för elinstallationsarbete, skötsel av elanläggningar och anordningar samt föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet, EMC. Information om föreskrifterna ingår i verket ansvarsområde. Spridningen av verkets föreskrifter kan delvis utläsas från uppgifter om antalet sålda exemplar. Verkets föreskrifter finns både i tryckt form och på verkets webbplats. Elsäkerhetsverket utfärdar föreskrifter om följande: utförande av starkströmsanläggningar skyddsåtgärder vid elarbete innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar varselmärkning krav på behörighet för att få utföra elinstallationsarbete säkerhetskrav för elektriskt materiel elektromagnetisk kompatibilitet. Under 2008 har verket enbart reviderat de föreskrifter som rör starkströmsområdet. En översyn av övriga föreskrifter beräknas ske under nästa år. Verket redovisar inte några nyckeltal för prestationer och produktivitet. Under 2009 kommer verket att se över vilka nyckeltal och indikatorer som är lämpliga för att bedöma måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet. STANDARDISERINGSARBETE Mål Målet för standardiseringsarbetet är att bidra till utformningen av sådana standarder som är nödvändiga för att elsäkerheten och en tillfredsställande EMC-miljö ska upprätthållas utan utgöra hinder för den tekniska utvecklingen och för handeln med andra länder. Återrapportering Redovisningen ska innefatta Elsäkerhetsverkets insatser och kostnader rörande bevakning och deltagande i sådana standardiseringsgrupper vars arbete är av stor betydelse för elsäkerhetsnivån och en god elektromagnetisk kompatibilitet. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska utgå ifrån nyckeltal för prestationer och produktivitet. Standarder kan beskrivas som frivilligt och i samförstånd framtagna gemensamma lösningar på ofta återkommande problem. I stort sett allt som tillverkas påverkas på ett eller annat sätt av standarder, så även elmateriel och elinstallationer. Sedan många år pågår inom EU och i stora delar i resten av världen ett arbete med att omvandla föreskrifter från att vara detaljreglerande till att bli ramföreskrifter. Det innebär att detaljregleringen flyttas från föreskrifter till standarder och på så sätt har standardiseringsarbetet blivit den arena där den praktiska hanteringen av elsäkerhet avgörs. Inom EU tillämpas den så kallade presumtionsprincipen som kort innebär att en produkt eller tjänst som uppfyller en harmoniserad standard antas uppfylla de direktiv och föreskrifter som reglerar området. En kontroll mot relevant standard ger allstå svar på om produkten eller tjänsten uppfyller EU:s skyddskrav. För verket är ett aktivt deltagande i standardiseringen viktigt då kunskap om relevanta standarder är oumbärlig för en korrekt myndighetsutövning men också för att återkoppla verklighetens problem in till standardiseringsarbetet så att standarderna kan utvecklas och bli bättre. 16 å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

17 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N I standardiseringsarbetet deltar representanter för branschen, för provningslaboratorier, och myndigheter. Myndigheterna har en mycket viktig roll i standardiseringsarbetet som representant för användare av produkter och tjänster eftersom de nästan aldrig är representerade med egna deltagare i standardiseringsarbetet. Elsäkerhetsverket deltar i det nationella standardiseringsarbetet i en rad olika tekniska kommittéer genom SEK Svensk Elstandard men är också engagerade i Elektrotekniska rådet, Certifieringsrådet, SEK fullmäktige och i SEK styrelse. Elsäkerhetsverket deltar också aktivt i det internationella standardiseringsarbetet genom CENELEC (Comité Européen de Normalisation Electrotechnique) på europeisk nivå och IEC (International Electrotechnical Commission) på global nivå. Elsäkerhetsverket anlitar också experter som kan driva vissa frågor som kräver djupgående kunskaper i ämnet. Under 2008 har verket fortsatt att avveckla deltagande i olika arbetsgrupper under tekniska kommittéer och i stället fokuserat på insatser på rätt ställe direkt i tekniska kommittéer, något som syns i tabellen, verket deltar i färre kommittéer och grupper men lägger ner mer tid och engagemang totalt sett. En del i förklaringen är att den nyrekryterade personalen på enheten Produktsäkerhet under 2008 kommit in i standardiseringsarbetet på allvar. På anläggningsområdet har verket övertaget två funktionärsuppdrag för att delta mera aktivt i arbetet på nationell och internationell nivå. Man kan också se att de anlitade experterna i större utsträckning jobbar på en internationell nivå, något som är strategiskt viktigt då standarder från IEC och CENELEC har stort genomslag. Medverkan i standardiseringsarbete med egen personal respektive upphandlade experttjänster. Antal nationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Antal internationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Antal manmånader Egen personal Externa experttjänster Antal förhandlingsdagar Nationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Internationella kommittéer/grupper Egen personal Externa experttjänster Kostnader för standardiseringsarbete Kostnad, mnkr 5,4 2,4 2,9 Procent av de totala kostnaderna Exklusive bidragsfinansierad verksamhet och kostnader för omlokalisering. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 17

18 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N TILLSYN AV ELANLÄGGNINGAR Mål Målet för tillsynen på elanläggningsområdet är att föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. till indikationer om allvarliga elsäkerhetsbrister. Resultatet från denna tillsyn är ett viktigt underlag för projektformulerad tillsyn. I de fall där verket vid tillsyn upptäcker elsäkerhetsbrister görs förelägganden med krav på att dessa ska åtgärdas. Sådana beslut förenas i vissa fall med vite. Vid mycket allvarliga säkerhetsbrister kan beslut fattas om att anläggningen ska frånkopplas. I fall av vårdslöshet kan polisanmälan göras. Återrapportering Elsäkerhetsverket ska redovisa insatser, resultat och kostnader för fälttillsynen samt andra ärenden med anknytning till verkets föreskrifter. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska utgå från nyckeltal för prestationer och produktivitet. Tillsynsarbetet består av inspektioner och kontroller på fältet. Förutom kontroller ingår elolycksfalls- och brandutredningar samt utredningar av driftstörningar med stor säkerhetspåverkan. En viktig del i tillsynsarbetet är att återkoppla information och erfarenheter från fälttillsynen till verkets arbete med föreskrifter och standardisering. Vidare ingår handläggning av ärenden som gäller dispenser och tillämpning av verkets föreskrifter i ansvarsområdet. I elanläggningstillsyn ingår sammanställning av elolycksfallsstatistik samt handläggning av dispens- och tolkningsärenden avseende verkets föreskrifter. En del av verksamheten med betydelse för elsäkerheten är behörighetssystemet för elinstallationsarbete. Här ingår att ta ställning till ansökningar om elinstallatörsbehörighet samt utöva tillsyn av systemet. Fälttillsynen indelas i kategorierna projektformulerad, återkommande och indikationsstyrd tillsyn. Inom samtliga tillsynskategorier kan tillsynen avse anläggningsansvaret, elarbetsansvaret och behörighetsansvaret. Inom projektformulerad tillsyn baseras valet av anläggning på misstanke om bristande säkerhet. Målet med tillsynen är att bedöma anläggningens tekniska säkerhetsnivå eller hur föreskrifterna efterlevs. Med utgångspunkt från slutsatserna från genomförda projekt beslutas om åtgärder på systemnivå med bredare träffyta än vid enskilda inspektioner. Ett begränsat antal anläggningsinnehavare och verksamheter är föremål för återkommande tillsyn. Tillsynsobjekten finns inom prioriterade områden där elsäkerhetsbrister kan orsaka allvarliga personskador, stora egendomsskador eller svåra konsekvenser för samhället. Slutligen bedriver Elsäkerhetsverket indikationsstyrd tillsyn. Den är normalt externt initierad och begränsas vanligen Tillsynsstrategi Elsäkerhetsverkets tillsynsstrategi gällande elanläggningar har tyngdpunkt på insatser på systemnivå. Genom sådana insatser påverkas ett större antal anläggningars säkerhet och många elyrkesmäns arbetssätt. Strategin med insatser på systemnivå har medfört att tillsynsrollen blivit tydligare, vilket bedöms ha resulterat i att verkets insatser har effektiviserats, så att fler anläggningar förbättrats från elsäkerhetssynpunkt. Detta skulle inte ha varit fallet om insatta resurser använts till direkta inspektioner av specifika anläggningar eller elarbeten. Det är till de områden där risken för elolyckor och elbränder bedöms som högst, och där tillsynen kan förväntas ge störst effekt, som verkets insatser riktas. Metoderna för tillsyn och sättet att utnyttja resultaten är därför av största betydelse. Ansvaret för elanläggningstillsynen omfattar cirka 5,2 miljoner elanläggningar, varav cirka arbetsställen och cirka 4,3 miljoner bostäder. Under 2008 har 169 förelägganden (jämfört med 258 förelägganden 2007) utfärdats med krav om att åtgärda brister i elsäkerheten. Andelen besök som resulterat i förelägganden är 32 procent. Detta är en betydligt lägre siffra än för 2007 då andelen var 44 procent. Förklaringen till den låga andelen förelägganden för 2008 är att flera projekt inte haft så kallat föreläggandesyfte. Exempel på sådana projekt är elevinformation, mätarbyte och olycksfall. Antalet fälttillsynsbesök är lägre än föregående år och kan förklaras av att besöken överlag har varit mer resurskrävande i form av tid. Verket kommer under 2009 att se över vilka nyckeltal som ska användas för att spegla myndighetens måluppfyllelse på bästa sätt. Tillsyn av elanläggningar Antal årsarbetskrafter (inspektörer) 8,7 9,7 9,2 Antal fälttillsynsbesök varav besök i samband med olycksfallsutredningar Antal förelägganden Kostnad per fälttillsynsbesök å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

19 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N I tabellen för tillsyn av elanläggningar har redovisningen av antal besök ändrats i jämförelse med årsredovisning för åren 2007 och Jämförelsetalen i tabellen för 2007 och 2006 är omräknade till 2008-års redovisningsmetod. I summan för antal fälttillsynsbesök är även besök i samband med olycksfallsutredningar inkluderade. Den förändrade redovisningen av antalet fälttillsynsbesök påverkar även kostnad per tillsynsbesök då nu alla besök delas med den totala kostnaden för fälttillsyn. Behörighetsansökningar 2008 Det normala inflödet av behörighetsansökningar under ett år är cirka stycken. Behörighetsansökningar Behandlade ansökningar Beviljade behörigheter Femton elinstallatörer har fått en skrivelse från Elsäkerhetsverket med uppmaning att bättre kontrollera sina utförda arbeten samt att se över sitt system för behörighets- och kontrollansvar. I december 2008 driftsatte verket två e-tjänster. Den ena, ansökan om behörighet som elinstallatör, innebär att sökanden via webbplatsen kan fylla i ett formulär och bifoga handlingar. Den andra tjänsten, beställa extrabevis, riktar sig till elinstallatörer som redan har en behörighet men tappat bort sitt behörighetsbevis. Målsättningen är att förenkla medborgarens kontakt med myndigheten men också att effektivisera handläggningsprocessen och därmed få kortare handläggningstider. Tillsyn av Elmateriel Mål Målet för tillsyn på elmaterielområdet är att föreskrifter om kontrollordning samt om utförande, handhavande och skötsel av elmateriel följs, samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Marknadskontrollen ska bidra till att säkerställa att tillverkare och importörer marknadsför säker elmateriel samt, i de fall ej säker elmateriel kommer ut på marknaden, åtgärder vidtas för att begränsa riskerna. Återrapportering Redovisningen ska innefatta verkets insatser, resultat och kostnader vad beträffar marknadskontrollen. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska utgå från nyckeltal för prestationer och produktivitet. Ansvarig för tillsyn av elektrisk materiel och EMC är enheten Produktsäkerhet vid Elsäkerhetsverket. Som en konsekvens av omlokaliseringsbeslutet att flytta verket från Stockholm till Kristinehamn, byttes hela personalstyrkan ut och i mitten av 2007 fanns ingen av den tidigare personalen kvar i den löpande verksamheten. Detta har för den nya personalen, som nu varit verksamma i nästan två år, varit en utmaning som krävt prioritering och fokusering på olika områden under etableringsprocessen. Under 2007 låg största fokus på att tillägna sig kunskap och utveckla skicklighet inom området marknadskontroll, som är det verktyg som används för tillsyn av elektrisk materiel. Under 2008 har fokus legat på fortsatt utveckling inom området men nu med en tydligare tonvikt på standardiseringsarbetet och engagemang i EU-arbetet. Personal från enheten har under året engagerat sig och tagit en mer aktiv del i arbetet i ett antal olika tekniska kommittéer inom standardiseringen samt i olika kommissionsgrupper och nordiska samarbetsgrupper inom elsäkerhet och EMC. Marknadskontrollprocessen Tillsyn av elektrisk materiel utförs som marknadskontroll, det vill säga kontroll av elektrisk materiel som finns tillgänglig på marknaden. Marknadskontrollen omfattar alla slags elprodukter, konsumentprodukter såväl som industriprodukter och produkter i kommersiell användning. Marknadskontrollen omfattar också alla slags risker som är förknippade med dessa produkter, elektriska risker, mekaniska risker, strålning etc. De vanligaste produkterna som kontrolleras är dock konsumentprodukter och de vanligaste riskerna som bedöms är elektriska risker. En marknadskontroll kan initieras av olika anledningar, till exempel indikation från konsument, tips från konkurrent eller projekt. Ett vanligt fall kan starta med en misstänksam konsument som köpt en elektrisk produkt som vederbörande uppfattar som farlig och kontaktar Elsäkerhetsverket för att anmäla detta. Handläggaren för ärendet får ofta information från uppgiftslämnaren som gör att det går att identifiera produkten vilket underlättar när man söker upp produkten på å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 19

20 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N marknaden. Ibland dyker den upp i små kvartersbutiker och ibland hos stora varuhuskedjor. Av alla produkter som har så allvarliga brister att de förläggs med försäljningsförbud visar statistik från tidigare år att endast cirka 25 procent återfinns hos de stora kedjorna, resten säljs av butiker med lokal anknytning. Därför utförs marknadskontrollen över hela landet. Handläggaren avlägger ett besök i butiken och passar samtidigt på att utföra okulärbesiktning på andra elektriska produkter som saluförs i butiken. På så sätt hittar verket en hel del andra produkter som är värda att undersökas. När den aktuella produkten är inköpt skickas den på provning till ett av de ackrediterade testlaboratorier verket har avtal med. Syftet är att få ett expertutlåtande från en oberoende part. Där provas produkten efter relevant standard och en provningsrapport skickas tillbaka till handläggaren. Med stöd av provningsrapporten och en rad andra faktorer görs en total riskbedömning av hur bristerna hos produkten ska bedömas vilket leder fram till ett beslut. Besluten delas in i följande nivåer: Beslut utan anmärkning; tas om produkten är helt felfri. Beslut med anmärkning(ar); tas om produkten har administrativa brister, till exempel felaktigt märkt. Elsäkerhetsverket förutsätter att bristerna åtgärdas innan fortsatt tillverkning eller import sker. Försäljningsförbud; tas om produkten har brister som är indirekt farliga. Försäljningsförbud med återtagande från återförsäljare; tas om produkten har många brister som är indirekt farliga. Försäljningsförbud med återtagande från konsument; tas om produkten har brister som är direkt farliga. Innan beslut om försäljningsförbud tas underrättas näringsidkaren om vilket underlag verket har och vilket beslut som ämnas fattas. Detta för att näringsidkaren ska kunna få yttra sig i ärendet innan beslut. Under 2008 har Elsäkerhetsverket kompletterat med ytterligare ett testlaboratorium och har nu två till sitt förfogande, detta för att få en bredare bedömningsgrund. Verksamheten har också under året fokuserat på själva riskbedömningen vilket medfört mer självständiga beslut än året dessförinnan. Beslutet kommuniceras med näringsidkaren som tillhandahållit produkten och i de fall produkten förläggs med ett försäljningsförbud måste motparten betala kostnaderna för produkt och provning. Dessutom ska motparten dra tillbaka produkten från fortsatt tillverkning eller import eller till och med från konsument om det är allvarliga brister hos produkten. Ett beslut kan överklagas och skickas i de fall till Elsäkerhetsverket som gör en första prövning av överklagandet. I de fall verkat anser beslutet riktigt skickas överklagandet vidare till länsrätten. Under 2008 har fem överklaganden behandlats av Länsrätten och dom fallit. I samtliga fall har Länsrätten avslagit överklagandet. Totalt uppskattar verket att den svenska marknaden för elektrisk materiel omfattar mellan till produkttyper. Verkets bedömning är att marknaden växer år från år och den verkliga siffran kan därför ligga högre än de här uppskattade. Av de till produkter som verket har ett tillsynsansvar för, tar verket varje år ställning till cirka produkter. Av dessa är det cirka stycken som väljs ut i marknadskontrollen för en närmare provning. Det antal som får försäljningsförbud har under den senaste tioårsperioden uppvisat en svag minskning något som leder till slutsatsen att systemet har uppnått en balans. Detta kan illustreras med diagrammet på nästa sida över andelen försäljningsförbud över tiden. Illustration av processen för marknadskontroll. Initiera Inköp Provning Riskbedömning Beslut 20 å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t

21 R E S U LTAT R E D O V I S N I N G R E G L E R, T I L L S T Å N D & T I L L S Y N Procent försäljningsförbud Procent försäljningsförbud % 40 % 35 % 30 % 25 % 38% 37% 42% 35% 41% 37% 34% 32% 28% 31% 31% 25% 25% Elsäkerhet EMC ATEX Totalt Kostnaderna för tillsyn av elektrisk materiel 0 % Att andelen försäljningsförbud ligger så högt har sin förklaring i att verket får många tips från konsumenter, konkurrenter och media samt att verkets personal genomför okulärgranskningar av många produkter i syfte att hitta och välja ut bristfälliga produkter. Skulle ett helt slumpmässigt urval göras skulle andelen försäljningsförbud ligga mycket lägre. Resultat 2008 Under 2008 har verket låtit prova 323 produkter för elsäkerhet och 56 för EMC, det vill säga totalt har 379 provningar av elektrisk materiel genomförts under året. Andelen beslutade försäljningsförbud är 25 procent för produkter som kontrollerats för elsäkerhet och motsvarande andel för produkter som provats för EMC ligger på 21 procent. Kontrollprovningar och försäljningsförbud Antal provningsärenden Elsäkerhet EMC ATEX Totalt Därav antal försäljningsförbud Elsäkerhet EMC ATEX Totalt Kostnad för tillsyn av elektrisk materiel Kostnad, mnkr Elsäkerhet och ATEX 7,3 8,4 7,1 EMC 0,3 0,4 1,7 Totalt 7,6 8,8 8,8 Kostnaderna för tillsyn av elektrisk materiel har under en sexårsperiod sjunkit något med en tillfällig kostnadsökning En förklaring kan vara att priserna på elektrisk materiel sjunkit under åren och att kostnaderna för 2008 ligger i linje med denna trend. Att kostnaderna för 2007 låg högre kan delvis förklaras med att verket lät prova en del dyra utrustningar såsom vindkraftverk och en ATEX-utrustning (avsedd för explosiva miljöer) där själva provningen är kostsam. Procent av de totala kostnaderna Elsäkerhet och ATEX 16,7 22,3 16 EMC 0,7 1,1 4 Totalt 17,4 23,4 20 Att de procentuella kostnaderna för tillsyn av elmateriel som del av verkets totala kostnader har minskat beror till största delen på ett andra verksamheter har haft ökande kostnader, till exempel tillsyn av elanläggningar och standardisering, jämfört med föregående år. å R S R E D O V I S N I N G e l s ä k e r h e t s v e r k e t 21