trygg och störningsfri el 7 resultatredovisning 31 övrig återrapportering 37 Finansiell redovisning 42 tilläggsupplysningar och noter

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehållsförteckning 3 Trygg och störningsfri el 4 GD har ordet 5 Året i korthet 6 Elsäkerhetsverkets organisation 6 Ledamöter i Elsäkerhetsrådet Resultatredovisning 8 Verksamhetens kostnader 9 Normgivning och standardisering 13 Tillsyn 23 Behörighet och tillstånd 27 Information 31 Övrig återrapportering 32 Övrig återrapportering 33 Uppdrag enligt regleringsbrev 37 Finansiell redovisning 38 Redovisnings- och värderingsprinciper 39 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Anslagsredovisning 41 Redovisning mot inkomsttitel 42 Tilläggsupplysningar och noter 43 Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare 44 Sammanställning över väsentliga uppgifter 45 Noter till resultaträkningen 46 Noter till balansräkningen 48 GD:s intygande 49 Adresser och telefonnummer Årsredovisning 2012 Diarienummer: 13EV/486 redaktör: Layout: Cia Edlund Universitetstryckeriet, Karlstad, 2013 POSTADRESS Box 4, Kristinehamn TEL FAX E-POST info@elsakerhetsverket.se WEBB

3 Trygg och störningsfri el 3 Elsäkerhetsverket arbetar för hög elsäkerhet och för att elektriska utrustningar inte ska störa varandra. Vi ansvarar för behörighetsansökningar för elinstallatörer och utför marknadskontroll på elektrisk materiel. Vi utövar tillsyn efter elolycksfall och elbränder, och tillsammans med andra myndigheter ansvarar vi för krishantering i fredstid och vid höjd beredskap. Trygg och störningsfri el

4 » Diskussionen om behörighetssystemet har varit fortsatt intensiv under året, vilket visar på ett stort engagemang från branschens aktörer. «GD har ordet Elsäkerhetsverkets uppgift är att förebygga skador på person och egendom som orsakats av el samt störningar inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Uppdraget kan uttryckas genom visionen Trygg och störningsfri el. Både helhetssyn och samarbete är viktigt för att vi ska kunna dra nytta av samband mellan våra verksamheter och avdelningar. Den breda tillsynsverksamheten och marknadskontrollen är grundläggande för Elsäkerhetsverkets möjlighet att granska att regler efterlevs, bygga upp kunskap och föra dialog med omvärlden. Antalet tillsynsärenden har stabiliserats på en hög nivå samtidigt som ett utvecklingsarbete med resultatfokus har inletts. Diskussionen om behörighetssystemet har varit fortsatt intensiv under året, vilket visar på ett stort engagemang från branschens aktörer. I väntan på att en utredning tillsätts har Elsäkerhetsverkets medverkan med information efterfrågats i stor utsträckning. Samtidigt har vår förstudie om provverksamhet samt påbörjade revidering av föreskrifter inom ramen för nuvarande behörighetssystem gett viktiga erfarenheter som vi avser att gå vidare med under Marknadskontrollen av elektrisk materiel och andra produkter är en del i ett viktigt europeiskt samarbete, men också ett område där kontakt med allmänheten genom frågor och tips bidrar till ett effektivt arbete. Flera insatser har lett till positiv uppmärksamhet för Elsäkerhetsverket, vilket också kan öka medvetenheten hos allmänheten om elsäkerhet och EMC. Nya tekniska tillämpningar, såsom smarta hus, elvägar och laddinfrastruktur för elbilar, utvecklas snabbt. Vi har under året ökat vårt engagemang kring ny energiteknik, samtidigt som vårt deltagande i nationell och internationell standardisering ger oss en stabil kunskapsbas för att medverka till en positiv utveckling. Elsäkerhetsverkets tillsyn av elolycksfall och den databas som finns för elolyckor är en viktig tillgång för vårt arbete. Trenden med färre dödsolyckor ser ut att hålla i sig. Ett internt utvecklingsarbete under 2012 bäddar för att vi ska kunna öka nyttan av de uppgifter vi samlar in, samtidigt som inrapporteringsrutiner har förbättrats och förenklats. Samarbetet med andra myndigheter har under 2012 varit intensivt, vilket är mycket positivt. Ett exempel är Elsäkerhetsverkets medverkan i Elövning 2012 under hösten. Bara någon vecka senare drabbades Mellanamerika och USA:s östkust av orkanen Sandy, som visade att det mest otroliga kan inträffa och att det ställer stora krav på samhällets förmåga att agera. Med detta vill jag tacka alla medarbetare och samarbetsparter för ett engagerat arbete under året, vilket på många sätt bidragit till stärkt elsäkerhet och EMC. Kristinehamn Elisabet Falemo Generaldirektör 4 Trygg och störningsfri el

5 Året i korthet Krisövning el Tillsammans med ett tjugotal myndigheter och andra verksamheter inom elsektorn, deltog Elsäkerhetsverket i en nordisk elövning som arrangerades av Svenska Kraftnät i oktober. Scenariot var en allvarlig isstorm som skapat kaos över landet, och deltagarna övade strategisk ledning, samordning och samverkan i samband med återställning av elförsörjningen. Regeringsuppdrag förstudie prov En förstudie om möjligheten för elinstallatörer att få behörighet genom prov lämnades in till regeringen i september. Förslaget ska ses som ett komplement till de krav som finns i dag på att ge in handlingar som styrker teoretisk och praktisk kompetens. Verksdagarna Myndighetens årliga verksdagar hölls i september. Personalen jobbade med långsiktig planering och en operativ vision där fokusområden och ständiga förbättringar diskuterades. Allt för att skapa världens bästa elsäkerhet. Nyhetsbrevet har prenumeranter och ökar stadigt. Aktuella frågor i nyhetsbrev Aktuellt heter Elsäkerhetsverkets nyhetsbrev som kommer ut fyra gånger om året. Regeringsuppdrag reservkraft Elsäkerhetsverkets studie visar att det behövs större kunskap om ansvar och regler kring hur reservkraft ska skötas. I utredningen framkommer också att det behövs en bättre spridning av de regler som finns och rådgivning till de som är ansvariga för reservkraftsanläggningarna. Möten i Elsäkerhetsrådet Elsäkerhetsrådet som är myndighetens insynsråd har haft fyra möten under året. De tio ledamöterna har träffats för att diskutera O K T S E PT N O V D E C A U G J A N J U LI Besök av Näringsdepartementet I augusti besökte Anna M Carlsson, departementssekreterare, Pernilla Winnhed, departementsråd och Magnus Blümer, kansliråd, Elsäkerhetsverkets huvudkontor i Kristinehamn. Presentationer av verksamheten varvades med frågor. De handlade bland annat om vad som möter inspektörerna ute på tillsynsbesök, om standardiseringsarbetet och om projekt såsom elolyckor och smarta elnät. myndighetens verksamhet, nya föreskrifter och regeringsuppdrag. Ny elsäkerhetspocket En ny version av den populära handboken Elsäkerhetspocketen gavs ut under våren. Den beskriver enklare elarbeten som man får göra själv och ger bra och handfasta råd. Den finns att beställa eller ladda ner i publikationsshopen på Elsäkerhetsverkets webbplats. F E B ElsäkErhEtspockEt råd till dig som gör enklare elarbeten hemma. Miljömål uppnådda De miljömål som Elsäkerhetsverket jobbat mot enligt förordningen för miljöledning, nåddes under året. Exempelvis har andelen korta flygresor, mindre än 50 mil, minskat under procent var målet men hela 24 procent blev resultatet. Tillsammans lyckades myndigheten också minska pappersanvändningen med 22 procent. J U N I M A R S M A J A P RIL Ny föreskrift och e-tjänst om anmälan av elolycka En ny föreskrift i syfte att göra det enklare för nätägare och innehavare av anläggningar för järn- och spårvägsdrift togs fram under våren. Anmälan av tillbud, elolycksfall och driftstörningar kan nu göras via en e-tjänst på myndighetens webbplats. Den nya föreskriften (ELSÄK-FS 2012:1) började gälla 1 juli Regeringsuppdrag Avgifter inom elområdet Under sommaren lämnade myndigheten ett förslag till förändring i de bestämmelser som reglerar elberedskapsavgiften, nätövervakningsavgiften och elsäkerhetsavgiften. Syftet är att göra nätinnehavarnas inbetalning av avgifterna enklare och samtidigt göra betalningsunderlaget tydligare. 22 % Antal besökare på webben Under året har antalet unika besökare på vår webbplats ökat med drygt 22 procent. De vanligaste sökorden är jordfelsbrytare och badrum. Rapport elolyckor 2011 De senaste trettio åren har elolyckor med dödlig utgång mer än halverats, visar myndighetens årliga elolycksfallsrapport. Totalt inträffade tre elolyckor med dödlig utgång under års rapport blir klar under våren Vi kan konstatera att endast en elolycka med dödlig utgång inträffade under Elyrkesmännen har blivit bättre på att anmäla elolyckor och de senaste elva åren har antalet anmälningar dubblerats. Det finns dock ett stort mörkertal när det gäller privatpersoner som drabbas av elolyckor. Elolyckor 2011 Rapport 5 Trygg och störningsfri el

6 Elsäkerhetsverkets organisation 6 Stab Verksamhetsstöd Generaldirektör Produkter Elsäkerhetsrådet Anläggningar och installatörer Nord Öst Väst Syd Trygg och störningsfri el Regionkontor Elsäkerhetsverket har cirka 45 anställda och leds av generaldirektören. Huvudkontoret ligger i Kristinehamn, och där finns avdelningarna Verksamhetsstöd, Produkter samt Anläggningar och installatörer. Avdelningen Anläggningar och installatörer är uppdelad på fyra regionala tillsynskontor som, förutom i Kristinehamn, finns i Hässleholm, Stockholm och Umeå. Vid avdelningen Verksamhetsstöd finns funktioner för information, ekonomi, registratur och personal. Avdelningen Produkter arbetar bland annat med att utföra marknadskontroller av elektriska produkter och medverkar i utvecklingen av de nationella och internationella regelverken för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Elinspektörerna vid avdelningen Anläggningar och installa törer ansvarar för tillsynen av elektriska anläggningar, elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) samt elinstallationsarbeten runt om i landet. Elsäkerhetsverket utövar även tillsyn efter elolycksfall och elbränder. Vid avdelningen handläggs även ansökningar om behörighet som elinstallatör. Generaldirektörens stab finns i Kristinehamn och Stockholm. Staben ansvarar för att utarbeta föreskrifter, ta fram beslutsunderlag och för att samordna frågor inom expertområdena teknik och juridik. Elsäkerhetsverket har ett insynsråd: Elsäkerhetsrådet. Det har nio ledamöter som utses av regeringen, och deras uppgift är att stödja generaldirektören i frågor om myndighetens verksamhet. Ledamöter i Elsäkerhetsrådet 2012 Elisabet Falemo ordf. Elsäkerhetsrådet GD Elsäkerhetsverket Barbro Köhler Krantz Tillsynschef Arbetsmiljöverket Lars Eklund Enhetschef Post- och telestyrelsen Göran Söderlund Arbetsmiljöombudsman Svenska Elektrikerförbundet Bo-Göran Ahl Kanslichef Elektriska Nämnden Thomas Korssell VD SEK Svensk Elstandard Maria Sandqvist Teknisk direktör Teknikföretagen Matz Tapper Teknikansvarig elnät Svensk Energi Mikael Schmidt Enhetschef Konsumentverket Tord Martinsen (t.o.m. 11 okt 2012) Teknisk chef Elektriska Installatörsorganisationen EIO Jan Seizing (fr.o.m 11 okt 2012) VD Elektriska Installatörsorganisationen EIO

7 Foto: Matton, Anders Tukler Resultatredovisning 7 I resultatredovisningen redovisas de olika verksamhetsgrenarnas prestationer, kostnader och aktiviteter som förekommit under året. Resultatredovisning Picassostatyn, Kristinehamn

8 Verksamhetens kostnader Elsäkerhetsverkets totala kostnader för verksamheten uppgick 2012 till tkr. Verksamhetens kostnader (tkr) Verksamhetens kostnader för 2012 är högre än 2011 vilket i huvudsak beror på att rekryteringar som planerades när myndigheten fick utökat anslag med fyra miljoner kronor 2011 delvis har kunnat genomföras under Tyvärr har inte alla rekryteringar kunnat slutföras i den takt som vakanser uppstått, vilket medför att myndighetens anslagssparande 2012 är tkr. Ett anslagssparande 2011 uppgick till tkr vilket också påverkar årets anslagssparande. Flera rekryteringar pågår och planeras att genomföras under året. Myndigheten räknar med att samtliga vakanta tjänster ska vara återbesatta vid utgången av Elsäkerhetsverkets verksamhet delas in i fyra verksamhetsområden: Normgivning och standardisering, Tillsyn, Behörighet och tillstånd samt Information. Myndighetens totala kostnader och intäkter fördelas på dessa verksamhetsområden. Verksamhetens kostnader Normgivning och standardisering Tillsyn Behörighet och tillstånd Information Totalt Elsäkerhetsverket har valt att fördela overheadkostnader procentuellt på samtliga aktiviteter och prestationer. Ett undantag är prestationen Krisberedskapsprojekt, där myndigheten har mycket marginella egna kostnader. Prestationen finns inom verksamhetsområdet Tillsyn. Projekten finansieras helt av intäkter från bidrag (2000 tkr för 2012) och utförs av extern aktör. 8 Resultatredovisning Verksamhetens intäkter fördelade på verksamhetsområden (tkr) anslag Övriga Totala intäkter Anslag Övriga Totala intäkter Anslag Övriga Totala intäkter Normgivning och standardisering Tillsyn Behörighet och tillstånd Information Totalt

9 Normgivning och standardisering 9 Verksamhetsområdet är uppdelat i två verksamhetsgrenar Normgivning och Standardisering. Enligt Elsäkerhetsverkets instruktion ska myndigheten se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag följa den internationella utvecklingen och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde samverka med berörda myndigheter, med organisationer för näringsliv och arbetstagare samt med andra intresseorganisationer. Resultatredovisning Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar (tkr) Verksamhetsområdets totala kostnader tkr Normgivning Standardisering 2 027

10 Verksamhetsgren Normgivning Elsäkerhetsverkets prestationer inom normgivning redovisas genom antal beslut om upphävda, nya eller ändrade föreskrifter. Som prestation redovisas också rapporter och hemställningar till regeringen som innehåller förslag på ändringar av lag och/eller förordning. Aktiviteter redovisas i form av samarbete med andra aktörer. PRESTATION BESLUT OM FÖRESKRIFTER Prestation beslut om föreskrifter Antal beslut om föreskrifter Årsarbetskraft* 0,06 0,23 0 Styckkostnad (i tkr) Kostnad för pågående föreskriftsarbete 132** 0 0 Total kostnad (tkr) * Uppgift om årsarbetskraft saknas för 2010 eftersom tid inte särredovisades på prestation under detta år. **Avser fortsatt översyn av behörighetsföreskrifterna. NY FÖRESKRIFT OM ANMÄLAN AV ELOLYCKSFALL, ALLVARLIGA TILLBUD OCH DRIFTSTÖRNINGAR Elsäkerhetsverket beslutade i maj 2012 om föreskrifter (ELSÄK-FS 2012:1) om anmälan av elolycksfall, allvarliga tillbud och driftstörningar. Författningen innehåller verkställighetsföreskrifter i anslutning till kraven i starkströmsförordningen (2009:22). Föreskrifterna innebär att nätkoncessionsinnehavare (elnätägare) och innehavare av en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift får tydliga regler om när anmälan av elolycksfall, allvarliga tillbud och driftstörningar ska göras. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas vid anmälan. I anslutning till de nya föreskrifterna har författningskommentarer tagits fram och publicerats på Elsäkerhetsverkets webbplats. För att förenkla anmälningsförfarandet för företagen finns också två nya e-tjänster som en följd av de nya föreskrifterna. Nu kan nätkoncessionsinnehavare eller innehavare av starkströmsanläggningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift använda e-tjänsterna för att göra sina anmälningar enligt starkströmsförordningen. PÅGÅENDE FÖRESKRIFTSARBETE Ett förslag om nya regler för elinstallatörer överlämnades till regeringen Under 2012 har Elsäkerhetsverket fortsatt att se över nu gällande föreskrifter i syfte att skapa regler som är anpassade till branschens behov och som kan fungera under en övergångstid tills ett nytt framtida system är implementerat. Ett remissförslag skickades före jul 2012 och remisstiden slutar den 31 mars För att underlätta för remissinstanserna att jämföra förslaget med nu gällande föreskrifter, har Elsäkerhetsverket tagit fram en konsoliderad version av behörighetsföreskrifterna ELSÄK-FS 2007:2 och ELSÄK-FS 2010:4 och publicerat den konsoliderade versionen på webbplatsen. PRESTATION ÖVERSYN AV LAG OCH FÖRORDNING Prestation översyn av lag och förordning Översyn av lag och förordning Årsarbetskraft* 0,70 0,22 0 Styckkostnad (tkr) Kostnad för pågående översyn 236** 0 0 Total kostnad (tkr) *Avser endast arbete utfört av egen personal. **Avser översyn av reglerna för elektrisk materiel samt hemställan till regeringen om tillsyn över elektriska anläggningar enligt lagen om hotell- och pensionatsrörelse. I tabellen ovan redovisas hemställningar samt regeringsuppdrag som Elsäkerhetsverket överlämnat till regeringen och som innehåller förslag på ändring av lag och/eller förordning. Under 2012 har Elsäkerhetsverket färdigställt två rapporter till regeringen. Dessa är uppdrag om förslag till ändringar i förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet samt regeringsuppdrag om förstudie inom behörighetsområdet. Mer information om regeringsuppdragen finns under kapitlet Övrig återrapportering på sidan 35. Under 2012 har Elsäkerhetsverket också påbörjat en översyn av reglerna för elektriskt materiel samt arbetat med en hemställan till regeringen angående tillsyn över elektriska anläggningar enligt lagen om hotell- och pensionatrörelse. 10 Resultatredovisning

11 Aktivitet Samarbete Ett första möte har genomförts med alla myndigheter som berörs av lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Syfte var att skapa ett nätverk för att diskutera gemensamma marknadskontrollfrågor och avgränsningar mellan myndigheterna. Ett fortsatt samarbete har också bedrivits under 2012 mellan Elsäkerhetsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Syftet är att samordna arbetet med marknadskontrollen av leksaker. Aktivitet Samarbete Årsarbetskraft* 0,11 0,10 0 Total kostnad (i tkr) * Uppgift om årsarbetskraft saknas för 2010 eftersom tid inte särredovisades på prestationen under detta år. Verksamhetsgrenens kostnader Kostnader för prestationer och aktiviteter Beslut om föreskrifter Översyn av lag och förordning Samarbete Total kostnad (tkr) Analys av resultat Elsäkerhetsverket har under 2012, inom verksamhetsgrenen Normgivning, prioriterat de pågående förändringarna inom regelverket för behörigheter. Mer resurser har lagts ned för att gå igenom och förtydliga de nu gällande behörighetsföreskrifterna. Detta återspeglas i den högre kostnaden för översyn av lag och förordningen vid en jämförelse mellan åren. Den ökade kostnadsutvecklingen över åren är planerad. 11 Resultatredovisning

12 Verksamhetsgren standardisering PRESTATION standardisering Elsäkerhetsverket deltar aktivt i standardiseringsarbetet på det elektrotekniska området. Det sker med egen personal eller i samarbetsprojekt inom den ideella föreningen SEK Svensk Elstandard där Elsäkerhetsverket är medlem. I TK EMC Elektromagnetisk kompatibilitet, har Elsäkerhetsverket haft sekreterarposten. I ovanstående kommittéers arbete har myndigheten även deltagit i internationella arbetsgrupper i samma omfattning som Prestation Standardisering Medverkan i antal kommittéer Årsarbetskraft* 1,15 1,02 0,99 Styckkostnad (tkr) 132,31 180,05 201,27 Total kostnad (tkr) * Årsarbetskrafter avser endast medverkan av egen personal. Under 2012 har Elsäkerhetsverket deltagit i oförändrad omfattning i det nationella och internationella standardiseringsarbetet genom att medverka i 18 tekniska kommittéer genom SEK Svensk Elstandard. Elsäkerhetsverket ställer upp med funktionärer i de tekniska kommittéer som har störst betydelse för myndighetens uppdrag. Under 2012 har vi haft ordförandeposter i följande tekniska kommittéer: Funktionärer i kommittéer Ordförande Sekreterare Omfattningen av arbetet i de olika kommittéerna varierar mycket över tid. Några är inne i en mycket aktiv fas. Det kan handla om att en ny standard håller på att tas fram eller att det sker mycket i omvärlden inom just det området. Andra är i en mer passiv fas där man följer och bevakar tillämpningen av en beslutad standard. Under 2012 har exempelvis TK 99 och TK 64 tagit fram nya handböcker. Verksamhetsgrenens kostnader Kostnader för prestationer och aktiviteter (i tkr) Medverkan i kommittéer Resultatredovisning TK 23 Installationsmateriel TK 64 Elinstallationer för lågspänning samt skydd mot elchock TK 78 Säkerhet vid arbete metoder, verktyg och materiel TK 99 Högspänningsställverk TK 108 Säkerhet hos hemelektronik och IT-utrustning. Analys av resultat Arbetet inom standardiseringsområdet har fortsatt enligt plan under Flera viktiga möten har arrangerats i Sverige under året vilket har bidragit till att kostnaderna är lägre jämfört med tidigare år. Antalet funktionärer och deltagande i standardiseringskommittéer har bidragit till viktig kunskap och utveckling inom flera viktiga elsäkerhetsfrågor.

13 Tillsyn 13 Inom verksamhetsområdet Tillsyn utför Elsäkerhetsverket arbetet uppdelat i verksamhetsgrenarna Tillsyn av anläggningar och installatörer samt Tillsyn av elektrisk materiel. Enligt Elsäkerhetsverkets instruktion och regleringsbrev ska myndigheten svara för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet utöva tillsyn över personer som har behörighet att utföra elinstallationsarbete samt över elektriska starkströmsanläggningar och elektrisk materiel följa den internationella utvecklingen och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde samverka med berörda myndigheter, organisationer för näringsliv och arbetstagare samt med andra intresseorganisationer genomföra uppdrag om fysisk leveranssäkerhet och starkströmsanläggningars drift och underhåll gällande reservkraft. Resultatredovisning Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar (tkr) Verksamhetsområdets totala kostnader tkr Tillsyn av anläggningar och installatörer Tillsyn av elektrisk materiel

14 Verksamhetsgren Tillsyn av anläggningar och installatörer Elsäkerhetsverkets prestationer inom verksamhetsgrenen redovisas genom ett antal tillsynsärenden och rapporter. Ytterligare en prestation är myndighetens årliga elolycksfallsrapport. Aktiviteter inom verksamhetsgrenen redovisas i form av krisberedskapsprojekt, fysisk leveranssäkerhet och samarbete. PRESTATION TILLSYNSÄRENDEN ANLÄGGNINGAR OCH INSTALLATÖRER Prestation tillsynsärenden Avslutade ärenden Årsarbetskraft 10,45 8,47 6,67 Styckkostnad (tkr) 19,270 14,511 16,644 Total kostnad (tkr) Under 2012 avslutades 943 stycken tillsynsärenden vilket är något färre än året innan. Avslutade ärenden fördelade på tillsynsområden Elsäkerhet EMC Elsäkerhet och EMC Totalt Inom verksamhetsgrenen utövar Elsäkerhetsverket tillsyn inom områdena elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Ambitionen under 2012 var att i ökad utsträckning effektivisera arbetet. Det har skett med hjälp av en metod som innebär att båda områdena ingår i ett och samma tillsynsärende. Under 2012 avslutades 52 ärenden där tillsynen bedrivits avseende både elsäkerhet och EMC. Avslutade ärenden fördelade på tillsynsformer Återkommande tillsyn Tematisk tillsyn Indikationsstyrd tillsyn Totalt Tillsynen av elektriska anläggningar och elinstallatörer sker i tre former: återkommande, tematisk och indikationsstyrd. Återkommande tillsyn är planlagd och utförs på speciella objekt med viss periodicitet. Den tematiska tillsynen omfattar en viss typ av objekt. Det kan också vara olika typer av objekt, men då med speciella frågeställningar. Med indikationsstyrd tillsyn menas sådan tillsyn som myndigheten beslutar att genomföra med anledning av en inträffad händelse. För återkommande tillsyn har antalet avslutade ärenden varierat över åren. Formerna för den planerade tillsynen är under utveckling vilket leder till att återkommande tillsyn kommer att ersättas med tillsynsformen lägesbildtillsynsom vidgar ramarna för vilka objekt som kommer att granskas. Andelen tematiska tillsynsärenden har ökat något under 2012 och uppgick till 312 stycken. Den indikationsstyrda tillsynen uppgick till 369 ärenden och var relativt oförändrad jämfört med föregående år. Exempel på olika tillsynsformer Återkommande tillsyn - mindre nätföretag i Hälsingland Elsäkerhetsverket har genomfört en återkommande tillsyn av mindre nätföretag i Hälsingland. Uppdraget genomfördes som dels en systemtillsyn och dels en teknisk anläggningsinspektion av stickprovsvalda anläggningsdelar. Vid tillsynen konstaterades brister gällande innehavarens kontroll av jordtagsresistansen enligt 6 ELSÄK-FS 2008:3. Flertalet tillsynsärenden av liknande anläggningstyper ger stöd för att detta är en brist av systematisk karaktär som kräver fortsatta tillsynsinsatser. Tematisk tillsyn av campingplatser Tematiska tillsynsområden under året har exempelvis handlat om småbåtshamnar, campingplatser, vägbelysningsanläggningar, prefabricerade byggnader och byggelement, fastighetsbolag och snabbkopplingsdon. Här beskrivs ett exempel på ett tematiskt tillsynsområde. Totalt har 20 elanläggningar vid campingplatser inspekterats. För återkommande tillsyn har antalet avslutade ärenden varierat över åren. Formerna för den planerade tillsynen är under utveckling vilket leder till att återkommande tillsyn kommer att ersättas med tillsynsformen lägesbildtillsynsom vidgar ramarna för vilka objekt som kommer att 14 Resultatredovisning

15 granskas.elinstallationerna var dessutom i vissa fall felaktigt utförda. Projektet kunde tydligt visa att dessa brister är vanligt förekommande och att statusen på campingplatsernas starkströmsanläggningar är väldigt skiftande. Ett ökat fokus på granskning av dessa innehavares hantering av fortlöpande och särskilda kontroller är motiverat. Indikationsstyrd tillsyn ljusinstallation Efter anmälan om påstådda tekniska brister har Elsäkerhetsverket genomfört tillsyn av en ljusinstallation i en medelstor kommun. Tillsynen visade att innehavaren inte anpassat den fortlöpande kontrollen efter anläggningens beskaffenhet. Resultatet blev att innehavaren ändrade sina rutiner och införde daglig kontroll av elanläggningen så länge den var i bruk (tillfällig elanläggning vid stadsfestival). Flertalet ärenden av liknande karaktär visar på att det ofta finns brister i den fortlöpande kontrollen. Antal fattade beslut Elsäkerhetsverkets beslut inom verksamhetsgrenen Tillsyn är indelade i tre typer: förelägganden, beslut utan krav på åtgärd samt avskrivningar. Totalt fattade Elsäkerhetsverket 934 beslut i tillsynsärenden under 2012, vilket ligger på samma nivå som under Antal förelägganden Antal beslut utan krav på åtgärd Antal avskrivningar (ingen tillsyn har inletts) Totalt Elsäkerhetsverket kan konstatera att antalet förelägganden har minskat under 2012 jämfört med de två föregående åren. Under 2012 uppgick antalet förelägganden till 105 stycken eller 11 procent jämfört med 31 procent under Anledningen är främst att rutinen för skriftlig kommunicering tydliggjorts. Det har inneburit att parten i många fall åtgärdat brister innan beslut om eventuellt föreläggande fattats. Balans tillsynsärenden PRESTATION RAPPORTER Prestation rapporter Antal avslutade rapporter 3* 4 5 Årsarbetskraft 0,16 0,28 0,46 Styckkostnad (tkr) Kostnad ej avslutade rapporter (tkr) Total kostnad (tkr) * Tillsynsbehov av arbete med spänning, Starkströmsanläggningars drift och underhåll gällande reservkraft samt Reklamskyltars EMCegenskaper. Under 2012 har Elsäkerhetsverket genomfört två projekt samt ett regeringsuppdrag som resulterat i rapporter. Arbete med spänning Projektet Arbete med spänning (AMS) har i större skala bedrivits i drygt tio år i Sverige. Projektets syfte har varit att se över behovet av fortsatt tillsyn av arbete med spänning, och om ett sådant behov finns ge förslag på hur arbetet bör utföras i framtiden. Rapporten visar att utförandet av arbetet genomfördes på ett välplanerat sätt och att riskbedömningarna var genomförda. Alla som genomförde jobben hade relevant utbildning. Utrustningen var enligt vår bedömning överlag väl skött och underhållet hanterades enligt standard. Vissa brister i genomförandet kunde konstateras men de var av mindre art. För några företag fanns det brister i dokumentationen av kunskapen och av underhållsrutinerna. Elsäkerhetsverkets förslag är att tillsyn av arbete med spänning bör vävas in i den systematiska tillsynen på ett bättre sätt än idag vilket innebär att det krävs utbildning av Elsäkerhetsverkets inspektörer. STARKSTRÖMSANLÄGGNINGARS DRIFT OCH UNDER- HÅLL GÄLLANDE RESERVKRAFT Under 2012 har Elsäkerhetsverket inom verksamhetsgrenen Anläggningar och installatörer arbetat med ett regeringsuppdrag avseende starkströmsanläggningars drift och underhåll gällande reservkraft. Regeringsuppdraget har resulterat i en rapport som finns ytterligare beskriven under avsnittet Övrig återrapportering på sidan Resultatredovisning Öppna ärenden vid årets början Startade ärenden under året Avslutade ärenden under året Öppna ärenden vid årets slut REKLAMSKYLTARS EMC-egenskaper Under 2011 fick Elsäkerhetsverket, som tillsynsmyndighet för elektromagnetisk kompatibilitet, ta emot klagomål från bilister som berättade att deras bilradior störts av reklamskyltar. Ett ärende där flygradio stördes av två

16 reklamskyltar utanför Trollhättan ligger till grund för det vidare arbetet. För att följa upp störproblemen och få en uppfattning om reklamskyltar utgör ett potentiellt hot mot radiomottagning, kontrollerade Elsäkerhetsverket ett antal skyltar på olika platser. En rapport av resultaten har gjorts som visar att störningar finns uppmätta i frekvensområdet MHz och att alla skyltar uppvisade stora likheter avseende utstrålade signaler. EMC är reglerat i EU-direktiv, lag, förordning och föreskrifter och det är tveksamt om någon av de testade skyltarna uppfyller kraven enligt relevant EMC-standard för utstrålad störning. Det får anses vara fullt möjligt att samtliga uppmätta skyltar kan orsaka problem för flygradio under liknande förutsättningar som skyltarna i Trollhättan. Andra radiotjänster som kan drabbas är: kommunikationsradio i olika former, rundradio och amatörradio. För att undvika radiostörningar förutsätts att EMC tas med på ett tidigt stadium i konstruktionen. Med tanke på en trolig utveckling med allt fler reklamskyltar bör problemen tas på allvar för att undvika framtida bekymmer. PRESTATION ELOLYCKSFALLSRAPPORT Elsäkerhetsverket gör årligen en elolycksfallsrapport som är en sammanställning av de elolyckor och tillbud som inträffat året innan. Syftet är att sammanställa information kring elolyckor och åskådliggöra vissa förhållanden. Prestation elolycksfallsrapport Antal Årsarbetskraft 1,17 1,31 1,38 Styckkostnad (tkr) en anslutningskabel eller ett bruksföremål. Det totala antalet elolyckor med dödlig utgång har mer än halverats på trettio år. Elolyckor och tillbud 2012 Elsäkerhetsverket registrerar inträffade elolycksfall och tillbud löpande under året. För olycksåret 2012 har hittills 328 elolyckor och 205 tillbud kommit till myndighetens kännedom års elolycksfallsrapport blir klar under våren Vi kan konstatera att endast en elolycka med dödlig utgång inträffade under Elolycksfall Varav dödsolyckor 1 3* 6 Tillbud *Rättad uppgift jämfört med Årsredovisningen AKTIVITET KRISBEREDSKAPSPROJEKT Elsäkerhetsverket har fått medel från anslag 2:4 Krisberedskap av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Medlen uppgår totalt till 10 miljoner kronor och får disponeras under fem år. Aktivitet krisberedskapsprojekt Antal rapporter Kostnad (tkr) Kostnad för ej avslutade rapporter* Total kostnad *Kostnaderna som redovisas är Elsäkerhetsverkets kostnader för respektive år. Det finns fler finansiärer i projktet. 16 Resultatredovisning I den rapport som presenterades i maj 2012 kan myndigheten konstatera att det under året 2011 har förekommit 438 elolyckor och 178 tillbud som kommit till myndighetens kännedom. Totalt inträffade tre elolyckor med dödlig utgång under Två var yrkesmän inom el och den tredje en privatperson. Yrkesmännens elolyckor uppkommer i fyra av fem fall i samband med ett felbeteende vid arbete, och strömgenomgångsolyckor är den vanligaste typen av olycka. Yrkesmän inom el har blivit bättre på att anmäla elolyckor. De senaste decenniet har antalet anmälningar fördubblats. Ett tekniskt fel är den vanligaste orsaken till olyckor som drabbar lekmän i arbetet. Oftast återfinns felet hos Elsäkerhetsverket har använt medlen till att delta i ett femårigt forsknings- och utvecklingsprogram om användningen av risk- och tillförlitlighetsanalyser för alla elnät om högst 420 kilovolt. Det övergripande målet med ramprogrammet är att utforma och vidareutveckla vetenskapliga metoder som ska vara tillämpliga inom uppbyggnadsplanering, nätförnyelse, driftplanering och underhåll. Medel från ett antal elnätsföretag samt offentliga medel från anslag 2:4 Krisberedskap finansierar ramprogrammets olika forsknings- och utvecklingsprojekt. I programmet har det under 2012 avslutats tre utvecklingsprojekt: Tillförlitlighetsstudie av styr- och övervakningssystem Tillämpning av tillförlitlighetsmodulen i PSS E Aristo

17 En annan del av medlen används för att delfinansiera två pågående utvecklingsprojekt. AKTIVITET FYSISK LEVERANSSÄKERHET Elsäkerhetsverket har, enligt regeringsuppdrag om fysisk leveranssäkerhet, inspekterat luftledningar. Resultatet, som redovisas till Energimarknadsinspektionen enligt gällande rutiner, går det att läsa mer om på sidan 35 under Övrig återrapportering. Aktivitet fysisk leveranssäkerhet Årsarbetskraft 0,09 0,02 0 Total kostnad (tkr) * VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för prestationer och aktiviteter Tillsynsärenden* Rapporter Elolycksfallsrapporten Krisberedskapsprojekt Fysisk leveranssäkerhet Samarbete Total kostnad (tkr) *Ny rutin från och med 2012 gör att kostnader för tillsyn av olyckor och tillbud ingår i kostnaden för tillsynsärenden. Jämförelsetalen avseende 2011 och 2010 har därmed räknats om. 17 *Elsäkerhetsverket hade inte uppdraget AKTIVITET SAMARBETE Inom verksamhetsgrenen Tillsyn av anläggningar och installatörer samarbetar Elsäkerhetsverket med olika myndigheter, samrådsgrupper och branschorganisationer. Samverkan under 2012 har skett med bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avseende elolycksfallsutredningar samt Post- och telestyrelsen (PTS) avseende EMC-frågor. Representanter från myndigheten sitter även med i Skolverkets programråd. Aktivitet samarbete Årsarbetskraft 0,40 0,43 0,29 Total kostnad (tkr) Inom ramen för en nordisk arbetsgrupp har ett förslag om fortsatt hantering av handläggning av behörighetsansökningar över nationsgränserna tagits fram. Förslaget innebär ett aktivt efterföljande av det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet (2005/36/EG) och genomförs inom ramen för det löpande NSS-samarbetet (Nordiska kommittén för samordning av elektriska säkerhetsfrågor). Ökningen av kostnader för verksamhetsgren Tillsyn av anläggningar och installatörer beror i huvudsak på att bemanningen utökats under året. Dels med nya elinspektörer och dels med en avdelningschef. Analys av resultat Tillsyn av anläggningar och installatörer är den verksamhet som Elsäkerhetsverkets avdelar mest resurser för. Avdelningen har för andra året i rad genomfört nästan tusen tillsynsärenden, vilket ger en bred inblick i den elsäkerhetsmässiga statusen i samhällets olika sektorer. Intrycket är att den allmänna statusen är god, även om åtskilliga förbättringsmöjligheter finns. Vid besökta verksamheter har brister åtgärdats, och en värdefull dialog med anläggningsinnehavare och installatörer har resulterat i en ökad medvetenhet och kunskap om elsäkerhet. Gjorda inspektioner kommer att analyseras vidare under 2013 och kommer att ligga till grund för fortsatt tillsynsverksamhet. Förväntningar finns på att resultatfokus, fortsatta satsningar på effektiva processer och kvalitetssäkrade analyser, kommer att leda till Elsäkerhetsverkets insatser för bästa möjliga nytta för medborgarna fördjupas ytterligare. Elolycksfallsrapporten är en återkommande produkt som är värdefull både som indikator och intresseväckare. Arbetet med att inlemma olycksfallsanalyser i tillsynsverksamheten har fungerat mycket bra. Vi kan konstatera att både det tekniska utförandet och handhavandet är väsentliga för att undvika olyckor. Rapporterna om arbete med spänning, drift och underhåll av reservkraft och reklamskyltars EMC-egenskaper har redan väckt stort intresse. Resultaten kommer att användas aktivt inom såväl tillsynsverksamheten som i information och utbildning. Även de projekt som genomförs med krisberedskapsmedel ger löpande värdefull kunskap till Elsäkerhetsverket och andra aktörer. Resultatredovisning

18 Samarbetet med Energimarknadsinspektionen, där Elsäkerhetsverket genomför inspektion av luftledningar, har utvecklats och funnit praktiskt fungerande rutiner. En långsiktigt stabil reglering och rapportering behöver utverkas för att finnas på plats inför 2015, då nuvarande uppdrag upphör. 18 Resultatredovisning

19 Verksamhetsgren Tillsyn av elektrisk materiel Elsäkerhetsverkets prestationer inom verksamhetsgrenen redovisas genom antal tillsynsärenden och rapporter. Aktiviteter inom verksamhetsgrenen redovisas i form av samarbete. Prestation Tillsyn ELEKTRISK MATERIEL Prestation Tillsyn elektrisk materiel Antal avslutade ärenden Årsarbetskraft 3,31 3,16 3,52 Styckkostnad (i tkr) 27,467 24,024 14,508 Total kostnad (tkr) Elsäkerhetsverkets tillsyn inom verksamhetsgrenen Tillsyn av elektrisk materiel utgörs av marknadskontroll. Ett av målen för tillsyn på området elektriska produkter är att utforma föreskrifter som reglerar utförande, handhavande och skötsel. Erfarenheterna från marknadskontroll av produkter ligger till grund för föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Marknadskontrollen görs i syfte att säkerställa att tillverkare och importörer sätter säkra och rätt dokumenterade produkter på marknaden. I de fall en produkt inte uppfyller kraven men ändå når marknaden, är målet att åtgärder ska vidtas för att begränsa riskerna med denna produkt. Under 2012 avslutades 384 marknadskontrollsärenden, vilket är något färre än föregående år. Målet för 2012 var att fatta beslut i 300 marknadskontrollsärenden och detta mål överskreds med råge. bara produkten i sig utan också CE- märkning och dokumentation. Under 2012 genomfördes 360 kontroller genom provning. Dokumentationen för de produkter som skickas till provning kontrolleras i stort sett alltid. Endast kontroll av dokumentation genomfördes för 24 produkter. Avslutade ärenden fördelade på tillsynsområden Elsäkerhet* EMC Elsäkerhet och EMC Totalt * LVD, ATEX, leksaker samt icke harmoniserade områden. Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för tillsyn avseende elektriska produkters säkerhet och EMC. Tillsynen bedrivs i huvudsak genom marknadskontroll på produkter som omfattas av fem EU-direktiv: direktivet för elektriska produkter inom vissa spänningsgränser, LVD (2006/95/EG) direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet, EMCD (2004/108/EG) direktivet för elektrisk utrustning för användning i explosionsfarliga omgivningar, ATEX (94/9/EG) direktivet för leksakers säkerhet, bilaga elektriska leksaker, TSD (2009/48/EC) direktivet om allmän produktsäkerhet, GPSD (2001/95/EG). 19 Resultatredovisning Avslutade ärenden fördelade på tillsynsmetoder Kontroll genom provning Endast kontroll av dokumentation Totalt Elsäkerhetsverkets inspektörer besöker återförsäljare och tillverkare för att kontrollera och, vid behov, köpa in bristfälliga produkter. Direkt på plats görs en fysisk kontroll av produkten, och i de fall det finns misstanke om bristande överensstämmelse med regelverket för säkerhets- och skyddskrav, köper inspektören produkten för att sedan skicka den på provning. Marknadskontrollen omfattar inte Antal avslutade tillsynsärenden fördelade på produktgrupper Belysning Installationsmateriel Bruksföremål Hemelektronik/IT Strömförsörjning och reglerutrustning Övrigt Totalt De produkter som Elsäkerhetsverket väljer att genomföra marknadskontroll av kategoriseras i olika produktgrupper av inspektörerna. Kategoriseringen används till pla-

20 nering av framtida marknadskontroll. De inköpta produkterna testas i förhållande till regelverket för säkerhet eller EMC. Testerna utförs av oberoende testlaboratorier och resultaten utgör sedan en del av inspektörernas beslutsunderlag. Ett fåtal produkter har sådana uppenbara fel att inspektörerna kan fatta beslut utan provning. Avslutade tillsynsärenden fördelade på beslut Avslut utan anmärkning/åtgärd Avslut med anmärkning Försäljningsförbud Försäljningsförbud med återtagande från återförsäljare Försäljningsförbud med återtagande från slutanvändare Föreläggande Totalt De beslut som Elsäkerhetsverket fattar i ärenden där kontroll gjorts genom provning är försäljningsförbud, avslut med anmärkning eller avslut utan anmärkning. Försäljningsförbud innebär att den som beslutet riktas mot inte längre får sälja materielen. Det kan också innebära återtagande från återförsäljare. Vid allvarliga fel måste materielen även återtas från slutanvändare. Under 2012 fattades 44 beslut om försäljningsförbud och 35 försäljningsförbud med beslut om återtagande från återförsäljare. Försäljningsförbud med beslut om återtagande från konsument uppgick till 6 stycken under Utöver försäljningsförbuden fattades 161 beslut om avslut med anmärkning. Det innebär att endast 138, det vill säga 36 procent, av produkterna som Elsäkerhetsverket fattade beslut om 2012 var helt fria från anmärkning. Flest förbud har beslutats för materiel inom hemelektronik, IT och belysningsteknik. Elsäkerhetsverket kommer att delta i flera projekt inom dessa områden under 2013 i internationell samverkan. UPPFÖLJNING MARKNADSKONTROLL Marknadskontrollen av produkter hos marknadens aktörer har i första hand ett preventivt syfte och uppnås när verkets förbud blir kända. Den relativt höga andelen försäljningsförbud beror främst på verkets goda förmåga att fånga upp produkter med säkerhetsbrister. Antalet produkter som marknadskontrollerats är relativt oförändrat under åren medan antal försäljningsförbud har minskat något. Att dra någon slutsats om trender för andelen farliga produkter på marknaden är svårt att göra utan betydande resursinsatser. Elsäkerhetsverket bedömer att uppföljningen av förbuden ger myndigheten ökad trovärdighet. Vi kommer att fortsätta med uppföljningen 2013 och arbetar för processeffektiva former och rutiner för uppföljningsarbete. Produktområde med särskilt fokus: Elsäkerhetsproblem med nya ljuskällor Med anledning av nya energibesparingskrav och utfasning av glödlampor har Elsäkerhetsverket hittat en rad problem med ljuskällor. Det gäller främst lågenergilampor och lysdiodlampor. Av de belysningsprodukter som marknadskontrollerats fick inte mindre än 34 procent försäljningsförbud. Endast 35 procent av de kontrollerade belysningsprodukterna var helt utan anmärkning. Elsäkerhetsverket kommer under 2013 att fortsätta att kontrollera nya ljuskällor. Bland annat via ett projektsamarbete mellan flera länder inom EU. Balans marknadskontrollsärenden Öppna ärenden vid årets början Startade ärenden under året Avslutade ärenden under året Öppna ärenden vid årets slut Antalet startade och avslutade tillsynsärenden låg på en planerad nivå under Det större antalet genomförda marknadskontroller under 2010 berodde på ett projekt där fler ärenden genomfördes för att utveckla rutiner för dokumentationskontroll. PRESTATION RAPPORTER Elsäkerhetsverket har inom verksamhetsgrenen genomfört projekt av såväl nationell som internationell karaktär, som har utmynnat i rapporter. Ett projekt om aggregat för nya elstängsel i jordbruksmiljö har resulterat i en rapport under Två andra projekt om icke funktionella heta ytor samt rapport om jordfelsbrytare kommer att presenteras under Resultatredovisning Prestation rapporter Antal avslutade rapporter Årsarbetskraft 0,02 0,01 0,38 Styckkostnad (tkr) Kostnad ej avslutade rapporter (tkr)* Total kostnad (tkr) * Avser rapport om heta ytor samt rapport om jordfelsbrytare, vilka kommer att presenteras under 2013.

21 Aggregat för elstängsel i jordbruksmiljö Nya regler för elstängselapparater och till dessa anslutna elstängsel trädde i kraft 1 februari I Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elstängselapparater och deras anslutna elstängsel, framgår de krav som måste uppfyllas för att en ekonomisk aktör ska få sätta elstängselapparater på marknaden i Sverige samt hur ett elstängsel ska sättas upp och anslutas. Som en följd av de nya reglerna genomfördes under 2012 ett projekt kring aggregat för elstängsel i jordbruksmiljö. Elsäkerhetsverket kommer under 2013 att starta arbetet med marknadskontroll på dessa produkter. Slutsatserna från projektet var att kraven i standarden som finns för elstängsel i jordbruksmiljö, räcker för att hålla tamdjur innanför stängsel och rovdjur utanför. I rapporten framkommer bland annat att det är avgörande för funktionen att underhåll utförs regelbundet och på rätt sätt. Annars kan högt och fuktigt gräs ge försämrad funktion eller EMC-störningar. Heta ytor Elsäkerhetsverket har under året deltagit i ett projekt om heta ytor på brödrostar, bänkspisar och våffeljärn. Sverige har varit ett av elva deltagande EU/EES-länder. I projektet har 191 produkter testats. Bakgrunden till projektet är att de marknadskontrollerande myndigheterna i EU skulle vilja se en skärpning av standarden för dessa produkter för att skydda konsumenterna. Fokus ligger på produkter där varma ytor inte fyller någon funktion. Ofta är det ytor som man måste ta i när man använder produkter, eller ytor som man oavsiktligt kan komma i kontakt med då man använder produkten. Resultatet av projektet kommer att presenteras i en rapport 2013 Jordfelsbrytare Elsäkerhetsverket har under året testat funktionen hos jordfelsbrytare på campingplatser och i småbåtshamnar. Resultatet kommer att sammanställas i en rapport i januari AKTIVITET SAMARBETE Elsäkerhetsverket har inom verksamhetsgrenen samverkat med olika myndigheter och branschorganisationer. Under 2012 hölls 41 nationella och 27 internationella möten som Elsäkerhetsverket deltog i. Nationella samarbeten Elsäkerhetsverket har deltagit i Marknadskontrollrådet och kommittén för tekniska handelshinder. Närvaron är av stor vikt för att kunna dela erfarenheter beträffande arbetssätt, metoder och synsätt. Marknadskontroll har ett historiskt regelverk som är lika för alla marknadskontrollerande myndigheter. Elsäkerhetsverkets marknadskontroll handlar också om kraven på gränskontroll vid import av varor från tredje land. Det innebär att Elsäkerhetsverket, i samarbete med Tullverket, kontrollerar att varor från länder utanför EU och EES uppfyller det europeiska regelverket för elektriska produkter. Under året har myndigheten startat arbetet med att göra marknadskontroll av leksakers elektriska egenskaper. Ett projekt har påbörjats tillsammans med Kemikalieinspektionen och Konsumentverket med mål att utveckla rutiner för en effektiv och funktionell samverkan vid marknadskontroll. Projektet kommer att fortsätta under år 2013 och utmynna i en gemensam rapport. Internationella samarbeten Elsäkerhetsverket representerar Sverige vid möten i ADCO (Administrative Cooperation) med anledning av de direktiv som myndigheten är ansvarig för. ADCO består av samrådsgrupper för marknadskontrollerande myndigheter inom EU. Elsäkerhetsverket har under året deltagit i samtliga möten för de olika direktiven utom när det gäller direktivet om leksakers säkerhet. Elsäkerhetsverket har deltagit i två EU-möten i form av ATEX* ADCO. Alla myndigheter inom Europeiska frihandelssammanslutningen diskuterar marknadskontrollfrågor angående utrustning och säkerhetssystem, som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar. Projekt belysningsprodukter Under året har EU:s medlemsstater genomfört en gemensam undersökning av lysdiodlampor. Totalt genomfördes 168 kontroller. Vid 83 procent av kontrollerna uppfylldes inte samtliga tekniska och administrativa krav. 38 procent av produkterna överensstämde inte med EMC-direktivets emissionskrav. 21 Resultatredovisning Aktivitet samarbete Årsarbetskraft 0,07 0,81 1,0 Total kostnad (tkr) * ATEX är en förkortning av det franska namnet på ett av direktiven, Appareils destinés à être utilisés en ATmosphères EXplosibles.

22 Projekt Batteriladdare PROSAFE Under 2012 har Elsäkerhetsverket deltagit i Joint Action 2011 för batteriladdare, vilket är ett samarbetsprojekt koordinerat av Prosafe (Product Safety Enforcement Forum of Europe). Prosafe koordinerar marknadskontrollsprojekt i EU, som finansiellt stöds av EU-kommissionen. Projektet går in i en operativ fas under 2013, vilket innebär att varje land som deltar bidrar med marknadskontroll på ett antal batteriladdare som köps in och testas. Resultatet kommer att kommuniceras med de ekonomiska aktörerna till exempel inom standardiseringen. VERKSAMHETENSGRENENS KOSTNADER Kostnader för prestationer och aktiviteter Tillsyn Rapporter Samarbete Total kostnad (tkr) Analys av resultat Elsäkerhetsverkets mål inom marknadskontrollen har uppfyllts väl. Den har omfattat olika typer av elektriska produkter inköpta på olika platser i Sverige. Urvalet har byggt på erfarenhet och på anmälningar av tillbud och farliga produkter. När produkter visat brister har detta lett till åtgärder. Myndighetens tillgänglighet och närvaro har gett slutanvändare information om brister och åtgärder, och aktörerna information om regelverket. Bedömningen är att en övervägande del av marknadens aktörer inte ger avkall på säkerheten hos produkter. Erfarenheten visar dock att det alltjämt finns elektriska produkter med brister inom elsäkerhet och EMC. Andelen försäljningsförbud har visat en svag minskning under några år, men andelen produkter där verket funnit brister är ändå oförändrat hög. Den tekniska utvecklingen, den hårdnande konkurrensen och de många nya aktörerna på marknaden medför fortsatt stort behov av marknadskontroll. Marknadskontrollen är prioriterad och ligger i framkant när det gäller säkerhet och skydd, men utmaningen består i att behålla den positionen och samtidigt klara nödvändig utveckling av metoder och regelverk. 22 Resultatredovisning

23 Behörighet och tillstånd 23 Verksamhetsområdet Behörighet och tillstånd är uppdelat i två verksamhetsgrenar: Drifttillstånd samt remisser till koncessioner och Behörighet för elinstallationsarbete. Enligt myndighetens instruktion och starkströmsförordningen (2009:22) ska Elsäkerhetsverket meddela behörighet att utföra elinstallationsarbete, med stöd av bestämmelser i lag eller annan författning följa den internationella utvecklingen och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde samverka med berörda myndigheter, med organisationer för näringsliv och arbetstagare samt med andra intresseorganisationer ta emot och handlägga anmälningar från dem som avser att ta i bruk en kontaktledning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift samt ansökningar om drifttillstånd för vissa kraftledningar. Resultatredovisning Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar (tkr) Verksamhetsområdets totala kostnader tkr. 161 Behörighet för elinstallationsarbete Drifttillstånd samt remisser till koncessioner 2 712

24 Verksamhetsgren Drifttillstånd samt remisser till koncessioner Verksamhetsgrenens prestationer redovisas i antal avslutade ansökningar om drifttillstånd. Inom verksamhetsgrenen handläggs ansökningar om drifttillstånd, anmälningar om kontaktledningar samt remisser om ledningskoncessioner. PRESTATION ANSÖKNINGAR OM DRIFTTILLSTÅND Prestation ansökningar om drifttillstånd Antal avslutade ärenden Årsarbetskraft 0,14 0,13 0,12 Styckkostnad (tkr) 4,461 7,586 5,739 Totalkostnad (tkr) Ansökan om drifttillstånd Drifttillstånd är ett tillstånd som kraftledningsinnehavare enligt krav i starkströmsförordningen (2009:22) måste ha för att ta i drift en högspänningsledning. Anläggningar som omfattas av kravet är högspänningsledningar som ingår i en direktjordad anläggning där det vid ett enfasigt fel kan uppkomma jordslutningsström med större styrka än 500 ampere. Den 1 februari 2012 trädde Elsäkerhetsverkets föreskrifter om ansökan om drifttillstånd i kraft (ELSÄK-FS 2011:3). Av föreskrifterna framgår vilka anläggningar som omfattas av kravet, vilka uppgifter som ansökan ska innehålla samt att ansökan ska ske via en e-tjänst på myndighetens webbplats. Vid inkommen ansökan kontrollerar Elsäkerhetsverket underlaget och meddelar drifttillstånd under förutsättning att anläggningen uppfyller kraven i föreskrifterna. Under 2012 har Elsäkerhetsverket avslutat 36 ärenden om ansökningar om drifttillstånd. Det är en ökning jämfört med 2011 då 17 ärenden avslutades. Antalet ansökningar är helt beroende på i vilken omfattning ledningsinnehavaren investerar i ombyggnad eller utbyggnad av nya ledningar. Anmälan om ibruktagning av kontaktledning Infrastrukturförvaltare ska anmäla till Elsäkerhetsverket innan kontaktledningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbusstrafik tas i bruk. Detta regleras i starkströmsförordningen (2009:22). Den 1 februari 2012 trädde Elsäkerhetsverkets föreskrifter om anmälan av ibruktagande av en kontaktledning i kraft (ELSÄK-FS 2011:4). Av föreskrifterna framgår vilka anläggningar som omfattas av kravet, vilka uppgifter som ansökan ska innehålla samt att ansökan ska ske vi en e-tjänst på myndighetens webbplats. Antalet anmälningar 2012 var 25 stycken. Det är en ökning jämfört med föregående år då antalet anmälningar var 7 stycken. Hur många anmälningar som kommer in beror på i vilken omfattning utbyggnad av infrastruktur sker. Remisser om LEDNINGSkoncessioner Inom verksamhetsgrenen svarar Elsäkerhetsverket på remisser om koncessioner från främst Energimarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät. Under 2012 hanterades totalt 218 ärenden inom detta område. Av dessa var 116 stycken remisser som innehöll ansökan om ny koncession eller förlängning av befintlig koncession. Verksamhetens kostnader Både antalet ansökningar om driftstillstånd, antalet anmälningar om ibruktagande av kontaktledning samt antalet remisser om ledningskoncessioner påverkas som tidigare nämnts av i vilken omfattning utbyggnad av infrastrukturen sker. Under 2012 har en ökning av antalet anmälningar respektive ansökningar skett inom samtliga dessa områden vilket förklarar den ökade kostnaden under 2012 jämfört med Analys av resultat Verksamhetsgrenens mål är effektiv handläggning av inkommande ansökningar om drifttillstånd. Målet har tidigare varit att 80 procent av ansökningarna skulle handläggas inom sju dagar. Elsäkerhetsverket anser att det målet inte är relevant då varje ansökan har ett angivet svarsdatum. Vissa projekt av större dignitet kan dessutom pågå över längre tid, och där pågår en dialog med ledningsinnehavaren under projektets gång. Elsäkerhetsverket bedömer att de e-tjänster som finns på myndighetens webbplats har bidragit till att ansökningarna blivit mer kompletta. De nya föreskrifterna har klargjort vilka kontaktledningsanläggningar som omfattas av anmälningskravet samt vilka handlingar som ska redovisas vid ansökan om drifttillstånd. Detta har förenklat handläggningen av ärendena. 24 Resultatredovisning

25 Verksamhetsgren Behörighet för elinstallationsarbete Verksamhetsgrenens prestationer redovisas med antalet avslutade ärenden om behörighetsansökningar och antal rapporter. Aktiviteter redovisas i form av samarbete med andra aktörer. PRESTATION BEHÖRIGHETSANSÖKNINGAR Balans behörighetsansökningar Öppna ärenden vid årets början Startade ärenden under året Avslutade ärenden under året Öppna ärenden vid årets slut Prestation behörighetsansökningar Antal avslutade ärenden Årsarbetskraft 1,53 1,54 1,28 Styckkostnad (tkr) 1,401 0,89 0,762 Total kostnad (tkr) Antalet behörighetsansökningar år 2012 uppgick till 1793 stycken. Jämfört med 2011, då antalet var är antalet relativt konstant. Cirka 800 installatörer fick utskick om att deras behörighet skulle gå ut under Ungefär 400 av dem återkom med ansökningar om förlängd behörighet. Detta tyder på en minskning jämfört med tidigare år. Ett nummer av myndighetens nyhetsbrev Aktuellt ägnades uteslutande åt behörighet. Informationen på webbplatsen revideras fortlöpande som ett led i avdelningens arbete med ständiga förbättringar. Elsäkerhetsverket har informerat elkraftstudenter på Karlstads universitet om regelverk och behörighetssystem. Prestation rapporter Under 2012 har ett PM angående förtydligande av elinstallatörsförordningen sjätte paragraf tagits fram i samarbete med staben. Det har resulterat i att flera företag vill att deras anställda har egen behörighet. Detta indikeras genom flera förfrågningar om att jämföra personallistor med behörighetsregistret. Prestation rapporter och promemorior * Antal avslutade rapporter Årsarbetskraft 0,04 0,16 0 Styckkostnad och total kostnad (tkr) *Normalt skrivs inga rapporter inom verksamhetsgrenen Behörighet för elinstallationsarbete. Därför finns inga jämförelsestal för Resultatredovisning Beslut fördelade på beviljanden och avslag Antal beviljade behörighetsansökningar Antal avslag Procent avslag Andelen behörighetsansökningar som fått avslag uppgick under år 2012 till 35 procent, vilket är något fler än året innan. Orsakerna till beslut om avslag är främst att utbildningen är otillräcklig och att praktiken inte omfattar den sökta behörigheten. Översynen av behörighetsföreskrifterna Elsäkerhetsverket har under 2012 fortsatt att se över gällande behörighetsföreskrifter med syftet att skapa regler som är anpassade till branschens behov och som kan fungera under den övergångstid som krävs för att utreda ett kommande behörighetssystem. Ett antal dialogmöten har hållits med branschen, och ett internt remissutskick har föregått det officiella remissutskicket gällande förslag på nya föreskrifter, vilket skickades i slutet av AKTIVITET SAMARBETE Ett nordiskt samarbete har återupptagits där syftet är att om möjligt likforma behörighetssystemen inom länderna. Syftet är att de följer EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv (2005/36/EG) angående erkännande av kvalifikationer för elinstallatörsyrket. Arbetsgruppen har under året haft ett

26 möte. Förslag från arbetsgruppen är att frågan vidare behandlas inom ramen för det kontinuerliga internationella arbetet i Nordiska rådets huvudkommitté (NSS huvudkommitté). Aktivitet samarbete Årsarbetskraft 0,04 0,6 0,12 Total kostnad (tkr) Elsäkerhetsverket har under 2012 fortsatt samarbetet med Skolverkets programråd som har till uppgift att vara stöd åt gymnasieskolans yrkeslärare. Elsäkerhetsverket samarbetar också med Myndigheten för yrkeshögskolan avseende validering av utländska utbildningar. Samarbete pågår med Kommerskollegium som bland annat är systemägare av IMI (Informationssystem för den inre marknaden) för verifiering av yrkeskvalifikationer inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). VERKSAMHETSGRENENS KOSTNADER Kostnader för prestationer och aktiviteter (tkr) Kostnad för avslutade ärenden Kostnad för rapporter Kostnad för samarbete Total kostnad Analys av resultat Målet för verksamhetsgrenen är effektiv handläggning av inkommande ansökningar om behörighet. Arbetet med att minska handläggningstiderna pågår ständigt. Myndighetens mål för 2012 var att 65 procent av ansökningarna skulle vara handlagda inom 30 dagar. Detta mål levde Elsäkerhetsverket upp till fullt ut under Det totala antalet ansökningar är i stort sett konstant över åren. Det ökande antalet avslag kan i stor utsträckning bero på att BB2 behörigheten (begränsad behörighet) tagits bort. Det innebär att sökande med sådan utbildning och praktik söker andra typer av behörighet som ställer högre krav. Antalet avslag som överklagats har dock minskat i antal jämfört med föregående år, vilket tyder på att verksamhetsgrenens beslut om avslag accepteras. Under året har verksamhetsgrenen arbetat med att identifiera problem som funnits med att uppdatera innehållet i Elsäkerhetsverkets behörighetsregister. Elsäkerhetsverket har via möten med berörda parter identifierat problem och lagt upp strategier för hur dessa ska hanteras. Lösningar har implementerats i samband med att uppdateringar gjorts av registret. Vidare pågår arbete med förändringar i aviseringsrutinen och diskussioner förs om hur Elsäkerhetsverket ska hantera dessa långsiktigt. 26 Resultatredovisning Verksamhetsgrenens kostnader har ökat vid en jämförelse med tidigare år. Den högre kostnaden under 2012 beror i huvudsak på att fler personer arbetat med övergripande frågor och verksamhetsutveckling inom behörighetsområdet. Bland annat har tid lagts på att ta fram underlag till förslaget om ändringar i behörighetsföreskriften. Som en bilaga till ändringsförslaget har även förslag till ny kursplan för behörighetsutbildning tagits fram. Frågor från bransch och allmänhet har ökat vilket också genererat högre kostnader.

27 Information 27 Elsäkerhetsverket har ett proaktivt förhållningssätt när det gäller att kommunicera med allmänheten och fackmän i elsäkerhetsfrågor. Information är ett ledningsverktyg som bidrar till att myndighetens övergripande mål uppfylls och att kunskap om uppdrag och arbetsresultat sprids på ett förtroendefullt sätt och når berörda målgrupper både externt och internt. Informationsarbetet syftar till att öka kännedomen och kunskapen om elsäkerhet gällande elanläggningar, produkter och EMC hos såväl allmänhet och bransch som medarbetare. Informationen ska bidra till att förebygga och minska risken för elolyckor och tillbud i samhället. Elsäkerhetsverket ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde, vilket framgår av förvaltningslagen (1986:223). De här uppdragen utför Elsäkerhetsverket inom verksamhetsområdet och verksamhetsgrenen Information och finns beskrivna i verksamhetsplanen för myndigheten. Resultatredovisning Kostnader fördelade på verksamhetsgren (tkr) Verksamhetsområdet Information innehåller bara en verksamhetsgren. Den totala kostnaden för verksamhetsområdet uppgår till tkr

28 Verksamhetsgren Information Myndighetens prestationer inom verksamhetsgrenen redovisas genom antal föreläsningar, trycksaker och nyhetsbrev samt informationsinsatser. Ytterligare en prestation är skriftliga och muntliga svar på frågor som kommer in till myndigheten. Aktiviteter inom verksamhetsgrenen redovisas i form av samarbete och samverkan. Prestation föreläsningar och Seminarier Under 2012 har Elsäkerhetsverket medverkat vid 29 föreläsningar och seminarier av olika slag. Ett sakområde som väckt stort intresse i olika branschsammanhang har varit arbetet med att reformera behörighetssystemet för elinstallatörer. Elsäkerhetsverket har även medverkat som utställare och föreläsare vid en utbildningskonferens: Leksakers säkerhet. Konferensen arrangerades i Stockholm av Konsumentverket i samarbete med Leksaksbranschen, Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket. Syftet var att nå ut med information om leksakers säkerhet till importörer, distributörer och tillverkare inom leksaksbranschen. Elsäkerhetsverket medverkade även under Almedalsveckan och föreläste i ämnen som rör behörighetssystemet och regler kring elanläggningars säkerhet. Prestation föreläsningar och seminarier Antal föreläsningar och seminarier Årsarbetskraft 0,28 0,25 0,58 Styckkostnad (tkr) 15,671 10,192 10,284 Total kostnad (tkr) Prestation trycksaker Elsäkerhetsverket har under 2012 tagit fram en ny version av Elsäkerhetspocketen som är en handbok för den som vill göra enklare elarbeten hemma. Elsäkerhetspocketen är en av myndighetens mest beställda publikationer. Myndigheten har också tagit fram en vägledning som ska hjälpa konsumenter och företag att förbereda sig inför köpet av en elinstallatörstjänst: Så ställer du rätt krav när du köper elinstallatörstjänster. Under året har också en omarbetning av broschyren Byggnader nära kraftledning samt EMC-broschyren gjorts. Myndigheten har också medverkat i ett gemensamt broschyrmaterial i projektet Leksakers säkerhet. Det är tänkt att fungera som information och rådgivning till distributörer, tillverkare och importörer inom leksaksbranschen. Ett arbete har också påbörjats med att ta fram en ny broschyr om produkter och marknadskontroll. Arbetet med en ny broschyr som ska ersätta det befintliga materialet Elolyckor och Vägledning vid elskada, har påbörjats i samarbete med branschorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen och fackförbundet SEF Svenska Elektrikerförbundet. Dessa publikationer beräknas bli klara under Prestation trycksaker Antal trycksaker Årsarbetskraft* 0,04 0,07 0,30 Styckkostnad (tkr) Kostnad för ej färdig trycksak (tkr) Total kostnad (tkr) *Avser nedlagd tid för färdig trycksak. De flesta av Elsäkerhetsverkets trycksaker och publikationer finns att ladda ner från webbplatsen vilket är en åtgärd för att öka tillgängligheten och ett led i miljöarbetet. Ändå har beställningar av myndighetens trycksaker, inklusive föreskrifter varit ungefär densamma som under 2011 cirka publikationer har beställts. Liksom förra året är Vägledning vid elskada och Elsäkerhetspocketen de trycksaker som har beställts mest, även om antalet beställningar av just dessa minskat något. Vi ser en ökning av flertalet av våra andra trycksaker som handlar om elsäkrare hem, jordfelsbrytare, elolyckor och byggnader nära kraftledningar. Beställda exemplar av trycksaker (inkl. Föreskrifter) Antal Prestation Nyhetsbrev För att sprida information om Elsäkerhetsverkets pågående och genomförda aktiviteter ger myndigheten ut ett nyhetsbrev. Under 2012 har, enligt plan, fyra nummer av nyhetsbrevet Aktuellt getts ut. Utgivningarna har skett i 28 Resultatredovisning

29 mars, juni, september och december. Årets första nummer var ett temanummer om behörighet. Den huvudsakliga målgruppen är elsektorn. Prestation nyhetsbrev Antal nyhetsbrev Årsarbetskraft 0,16 0,14 0,09 Styckkostnad (tkr) Total kostnad (tkr) Intresset för nyhetsbrevet har stigit under Antalet prenumeranter har under året ökat med drygt 21 procent. Under året har en informationsaktivitet med syfte att öka antalet prenumeranter inom målgruppen behöriga elinstallatörer inletts, vilken kommer att fortsätta under Antal prenumeranter Antal prenumeranter Prestation informationsinsatser Prestationer informationsinsatser Årsarbetskraft 1,62 1,35 1,99 Kostnader (tkr) Elsäkerhetsverkets informationsspridning via webbplatsen, pressmeddelanden och andra informationsinsatser har varit frekvent under året och bygger på planerade och aktiva kommunikationsåtgärder. Under 2012 har en handlingsplan för prioriteringar i utveckling av den externa webbplatsen tagits fram. Den stödjer sig på den utvärdering som gjordes under Arbetet med att anpassa webbplatsen ytterligare efter olika målgruppers behov kommer att fortgå under Antalet pressmeddelanden och nyheter har under året varit i stort sett detsamma som under Under 2012 har 61 nyheter och 16 pressmeddelanden publicerats. Elsäkerhetsverket i medierna En utveckling av integrerad och planerad kommunikation kring myndighetens nyhetsförmedling har bidragit till att publiciteten kring Elsäkerhetsverkets nyheter har ökat. Som en del i myndighetens omvärldsbevakning används en digital nyhetsbevakning som mäter antalet tillfällen där Elsäkerhetsverket förekommit i medierna. Under året har en applikation tagits fram (RSS-flöde) i syfte att synliggöra varje artikel/inslag där myndigheten förekommer i medierna, på den interna webbplatsen. Under 2012 uppgick antalet träffar till 814 stycken, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med Antalet träffar i mediebevakning är ett resultat av hur aktiv myndigheten har varit avseende nyheter och pressmeddelanden. Antalet unika besökare på webbplatsen var under året stycken. Det är en ökning med drygt 22 procent jämfört med Elsäkerhetsverkets mål för 2012 var en 10-procentig ökning. De mest besökta sidorna har varit den övergripande sidan om behörighet och av sidan om jordfelsbrytare. På Elsäkerhetsverkets Facebooksida har antalet som följer myndigheten ökat med cirka 76 procent, från 223 personer till 394, under Informationsinsatser Antal pressmeddelanden Antal nyheter på webbplatsen Antal unika besökare på webbplatsen Prestation svara på frågor Efterfrågan på Elsäkerhetsverket sakkunskap ökar vilket bland annat visar sig genom en ökning av de skriftliga frågor som kommer till myndigheten via e-tjänsten Frågor & Svar samt via myndighetens e-post. Arbetet med att besvara frågorna sker i samarbete med myndighetens övriga avdelningar. De inkommande frågorna under året var 135 stycken fler jämfört med 2011, vilket innebär en ökning med 6 procent. Elsäkerhetsverket har som mål att besvara 80 procent av frågorna inom sju kalenderdagar. Under 2012 besvarades 76 procent av frågorna inom den tiden. Myndigheten har också som mål att ett urval om minst 50 frågor och svar ska publiceras på myndighetens externa webbplats. Under året har 65 nya frågor lagts ut på externwebben. Ett arbete med att effektivisera processen för frågor och svar samt styra inkommande frågor till den avsedda e-tjänsten har påbörjats. Under 2012 har 34 procent av frågorna kommit in via registraturens e-postlåda. Nästan hälften (45 procent) av de inkommande skriftliga frågorna rörde området elektriska anläggningar, 33 procent handlade om behörighet och 14 procent om elektrisk materiel. Övriga frågor, 8 procent, var av generell karaktär om myndighetens verksamhet. 29 Resultatredovisning

30 Prestation svara på frågor (skriftliga och muntliga)* Årsarbetskraft 3,28 3,26 4,71 Kostnader (tkr) *Styckkostnader för antal svar kan inte redovisas eftersom antalet muntliga svar inte registreras. Skriftliga frågor och svar VERKSAMHETSGRENENS kostnader Kostnader för prestationer och aktiviteter Svara på frågor Föreläsningar och seminarier Nyhetsbrev Aktuellt Trycksaker Informationsinsatser Samarbete Total kostnad (tkr) Antal frågor Antal svar Aktivitet samarbete Aktivitet samarbete Årsarbetskraft 0,08 0,03 0,11 Kostnader (tkr) I syfte att föra Elsäkerhetsverkets informationsarbete framåt samverkar avdelningen med andra organisationer och myndigheter både nationellt och inom norden. Det nordiska samarbetet sker inom ramen för NSS-informationsgrupp (Nordiska kommittén för samordning av elektriska säkerhetsfrågor). Under 2012 har ett möte på Island hållits. Elsäkerhetsverket fortsätter också att utveckla samarbetet med andra myndigheter och organisationer i gemensamma informationsprojekt som stödjer verksamhetens fokusområden. Som exempel har tidigare nämnts projektet Leksakers säkerhet tillsammans med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen. Under 2012 har Elsäkerhetsverket fortsatt uppdraget med att bistå Statens energimyndighet i arbetet med den gemensamma webbportalen om vindkraft (vindlov.se). Samarbetena kommer att fortlöpa under I syfte att sprida kunskap till nya generationer om elsäkerhet, har kontakt tagits under året för att inleda ett samarbete med ett nationellt grundskoleprojekt: NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Under 2013 ska ett arbete med att utveckla utbildningsmaterial om el starta. Verksamhetsgrenen Information har under året haft något ökade kostnader inom alla områden gällande prestationer och aktiviteter jämfört med Den största ökningen finns under aktiviteten samarbete, vilket ligger i linje med myndighetens satsning på att främja samarbete med det omgivande samhället och branschens aktörer. ANALYS AV RESULTAT Arbetet inom verksamhetsområdet Information har i stort sett uppnått uppsatta mål. På en del områden, såsom publicitet i medierna och antal unika besökare på webbplatsen, har myndigheten överträffat målsättningen. Efterfrågan på information om myndighetens sakområden fortsätter att öka, vilket bland annat visar sig genom att vi har fått fler skriftliga frågor och fler prenumeranter på vårt nyhetsbrev. 30 Resultatredovisning

31 Foto: Tina Jonsson Övrig återrapportering 31 Här redovisar Elsäkerhetsverket den övriga återrapportering som framgår enligt annan författning men som inte ryms inom myndighetens verksamhetsområden samt de uppdrag som regeringen meddelat i regleringsbrev. Övrig återrapportering Borgmästarevillan, Umeå

32 Övrig återrapportering Kompetensförsörjning Målsättningen med Elsäkerhetsverkets kompetensförsörjning är att verksamhetens mål ska uppnås genom att vi kan rekrytera och behålla god kompetens inom de områden myndigheten ansvarar för. Under 2012 har personalomsättningen varit förhållandevis hög, i synnerhet inom stödverksamheten. Det har gått bra att rekrytera administrativ personal till bland annat registraturen och ekonomifunktioner, eftersom det varit många sökande som uppfyllt kravprofilerna för tjänsterna. Rekryteringar pågår och målsättningen är att utöka bemanningen med en medarbetare under 2013 och att tillsätta de vakanser som finns både inom kärnverksamheten och på juristsidan. Under 2013 ska ett strategiskt arbete påbörjas med syfte att säkerställa kompetensförsörjningen på längre sikt. Kompetensutveckling 2012 Ett gott ledarskap, som ger förutsättningar för engagerade medarbetare och skapar tydlighet och trygghet i organisationen, är avgörande för att uppnå målen i verksamheten. I syfte att ge ledningsgruppen verktyg och metoder för att utvecklas i denna roll har ett utvecklingsprogram genomförts med fokus på ledarskap, samverkan och verksamhetsutveckling. Vi har ett mycket stort engagemang bland våra medarbetare. Som ett led i att behålla engagemanget kommer vi bland annat att erbjuda kompetensutveckling på ett ännu mer strukturerat sätt än tidigare. Vi vill också säkerställa att våra medarbetare får kompetensutveckling inom sina specifika roller. Myndigheten påbörjade därför under 2012 ett arbete med en kompetensutvecklingsplan på strategisk nivå som under 2013 ska mynna ut i tydligare individuella utvecklingsplaner. Dessa planer ska göras i samråd mellan medarbetare och närmaste chef och sedan följas upp årligen. Som ett exempel på den övergripande planeringen kan nämnas att under 2013 kommer alla handläggare att erbjudas utbildning för att vidareutvecklas och stärkas i rollen som handläggare och myndighetsutövare. Vidare kommer vårt introduktionsprogram för nyanställda att vidareutvecklas med fokus på att nya medarbetare ska få god kännedom om statsförvaltningen och om sin egen och myndighetens roll i statsförvaltningen. ARBETSMILJÖ 2012 genomfördes en medarbetarenkät som visar på en positiv utveckling. I stort är medarbetarna nöjda med sin arbetssituation, de är stolta över att arbeta på Elsäkerhetsverket. Syftet med enkäten var att få indikation på vilka utvecklingsområden medarbetarna bedömer som viktiga samt ett nöjd medarbetare-index. Resultat av enkäten kommer att utmynna i handlingsplaner, dels för varje avdelning dels, för hela myndigheten. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna arbetar tillsammans med handlingsplanerna inom ramen för samverkan. Hälsa För att stimulera till hälsofrämjande aktiviteter har alla medarbetare möjlighet att få ersättning för friskvård inom ramen för skattelagstiftningen. Ersättningen är 80 procent utav kostnaden, maximalt kronor om året. Elsäkerhetsverket har ett bra samarbete med företagshälsovården på de orter där myndigheten har verksamhet. Nya statliga ramavtal för företagshälsovård tecknades under Som en följd av detta har Elsäkerhetsverket tecknat leveransavtal med Clarahälsan för Kristinehamnskontoret och med Previa för övriga kontor. För att förebygga rygg- och nackbesvär erbjuds medarbetarna att en ergonom ser över den egna arbetsplatsen och ger ergonomiska råd. Sjukfrånvaro Enligt 7 kapitlet 3 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten särskilt redovisa de anställdas sjukfrånvaro. Den samlade sjukfrånvaron för Elsäkerhetsverkets anställda uppgick 2012 till 2 procent av den totala arbetstiden, vilket är något lägre än Av den totala sjukfrånvaron avser 33,5 procent långtidsfrånvaro (60 dagar eller mer). Sjukfrånvaro (%) Totalt 2,0 2,1 1,6 Kvinnor 2,9 1,0 3,7 Män 1,5 2,8 0,6 29 år eller yngre år 2,3 3,2 2,7 50 år eller äldre 1,8 1,5 0,9 antal - alltså Andel långtidssjukskrivna av totalt antal sjukskrivna (60 dagar eller mer) 33,5 67,4 24,5 32 Övrig återrapportering Personalstatistik Vid årets början var 39 personer anställda vid myndigheten. Antalet anställda vid årets slut var 45, vilket mot-

33 svarar 41,7 årsarbetare. Fyra tillsvidareanställda har slutat under året. Av de genomförda rekryteringarna avser två en utökning av bemanningen, två är vikariat för föräldraledighet och tjänstledighet. Övriga är återbesättningar av vakanser, som delvis är ett resultat av att vi också gjort internrekryteringar. Personalrörlighet Avgångar Rekryteringar Åldersfördelning Medelåldern för de anställda är 49,2 år. I förhållande till 2011 har medelåldern ökat något. Avgiftsbelagd verksamhet AVGIFTER FRÅN PUBLIKATIONSFÖRSÄLJNING För att sprida information tillhandahåller Elsäkerhetsverket publikationer för både bransch och allmänhet. Det är en avgiftsbelagd verksamhet, vilket innebär att myndigheten tar ut avgifter för publikationerna med stöd av 4 avgiftsförordningen (1992:191), utan den begränsning som föreskrivs i paragrafens andra stycke. Intäkterna från publikationerna disponeras av myndigheten med stöd av 25 andra stycket avgiftsförordningen (1992:191). Budget 2012 Utfall 2012 Budget 2011 Utfall 2011 Intäkter Kostnader Resultat Elsäkerhetsverkets intäkter för publikationer har minskat över tid. En anledning är att myndigheten i större utsträckning använder webbplatsen och enklare informationsblad för att sprida information, i stället för att ta fram trycksaker som snart blir inaktuella. Det gör vi för att hålla en hög servicenivå och för att med hjälp av informationstekniken öka tillgängligheten till Elsäkerhetsverkets verksamhet. Det är också ett led i myndighetens miljöarbete. Publikationerna finns i pdf-format på webbplatsen och kan laddas ner utan kostnad. Under 2012 har bland annat en ny version av Elsäkerhetspocketen tagits fram, vilket genererat högre kostnader i förhållande till Mer information om publikationer finns under avsnittet Information och trycksaker på sid 28. ÖVRIGA OFFENTLIGRÄTTSLIGA AVGIFTER Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras med en elsäkerhetsavgift, en behörighetsavgift och en avgift i samband med provning av elektrisk materiel. Elsäkerhetsavgiftens storlek bestäms i förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet, och behörighetsavgiftens storlek regleras i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. När det gäller marknadskontroll av elektrisk materiel åläggs parten i de fall materielen får försäljningsförbud (cirka 30 procent av fallen) att betala myndighetens kostnader för inköp och provning. Bestämmelser som rör rätten att ta ut ersättning för inköp och provningskostnader finns i ellagen (1997:657) och i föreskrifter som meddelats med stöd av ellagen. Samtliga avgifter tillförs inkomsttitel 2552: Övriga offentligrättsliga avgifter. REDOVISNING AV ELSÄKERHETSVERKETS FINANSIERING Nedan redovisas och kommenteras intäkterna från avgifter som tillförs inkomsttitel och övriga intäkter som Elsäkerhetsverket disponerar. Det ackumulerade resultatet visar om myndighetens avgiftsfinansiering täcker myndighetens kostnader för verksamheten på lång sikt. Ingående balans Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras av myndigheten Intäkter av bidrag Ränteintäkter Sanktionsavgifter Behörighetsavgifter Elsäkerhetsavgifter Ersättning för provade produkter Summa Verksamhetens kostnader Utgående balans (ack. resultat) Det ackumulerade överskottet har minskat för varje år sedan 2002, och har nu genererat ett utgående ackumulerat underskott. Den utgående balansen följer Elsäkerhetsverkets prognos som rapporterats i årsredovisningen De årliga intäkterna från de avgifter som ska finansiera Elsäkerhetsverkets verksamhet täcker alltså inte de kostnader som verksamheten har. Detta är en fråga som behöver övervägas av regeringen. Det behöver klargöras vilka delar av Elsäkerhetsverkets verksamhet som ska finansieras via elsäkerhetsavgifterna och vilka som ska finansieras på annat sätt. 33 Övrig återrapportering

34 Av bestämmelserna i elinstallatörsförordningen (1990: 806) framgår följande: För att täcka Elsäkerhetverkets kostnader för handläggning av behörighetsärenden skall en särskild avgift betalas till verket för varje beslut om meddelad behörighet. Skrivningen innebär att de personer som inte meddelas behörighet (623 personer 2012) inte behöver betala någon avgift trots att myndigheten har haft kostnader för handläggningen av dessa ärenden. Bestämmelsens innebörd, det vill säga att avgiften enbart ska täcka handläggningskostnaderna för de personer som får bifall, medför att delar av de kostnader som myndigheten har för förvaltning, utveckling och uppdatering av behörighetsregistret finansieras via anslaget. Under 2009 lämnade myndigheten förslag till regeringen om förändring av elinstallatörsförordningen (1990:860). Förslaget innebär en förordningsändring som gör det möjligt för myndigheten att utfärda en föreskrift om att ta ut ansökningsavgift. Under 2012 har dialog förts med Näringsdepartementet i ärendet och myndigheten avvaktar beslut från regeringen. Nettokostnad (i tkr) Behörighetsavgifter * Kostnader Resultat * Att intäkten var betydligt högre 2010 beror dels på en föreskriftsändring, dels på tekniska problem som gjorde att merparten av 2009 års ansökningar om förlängningar inkom och handlades Under 2012 fick 35 procent av ansökningarna avslag. Det innebär en fortsatt ökning, vilket också betyder att intäkten fortsätter att minska. Avgift tas ut vid beviljande eller förlängning av behörighetsansökan. Handläggningstiden för ansökningar som får avslag sett i stort är densamma som vid beviljande av behörighet.

35 Uppdrag enligt regleringsbrev AVGIFTER PÅ ELOMRÅDET På uppdrag av regeringen överlämnade Elsäkerhetsverket i juni ett förslag till förändring i de bestämmelser som reglerar elberedskapsavgiften, nätövervakningsavgiften och elsäkerhetsavgiften. Syftet är att göra nätinnehavarnas inbetalning av avgifterna enklare och samtidigt göra betalningsunderlaget tydligare. Elsäkerhetsverkets förslag innebär bland annat att nätinnehavarna enbart behöver lämna uppgifter vid ett tillfälle till en myndighet. Detta skulle leda till en förenklad administration och minskade administrativa kostnader för nätinnehavarna, samtidigt som staten kan säkerställa att underlaget för avgifterna är korrekt. Rapporten omfattar inte förslag till ändring av avgifternas storlek då det inte bedömts ha ingått i uppdraget. Fysisk leveranssäkerhet Regeringsuppdraget om Fysisk leveranssäkerhet omfattar perioden 2011 till Energimarknadsinspektionen har enligt gällande rutiner meddelat Elsäkerhetsverket förslag på anläggningar för fysisk tillsyn under Årets anläggningsförslag har främst inriktats på områden där brister ur ett leveranssäkerhetsperspektiv indikerats från bland annat årlig avbrottsrapportering. Även en särskild enkätundersökning i samband med de kraftiga stormar som drabbade landet under slutet av 2011, har legat till grund för valda tillsynsområden. Totalt har Elsäkerhetsverket inspekterat 21,5 kilometer luftledning där brister har upptäckts vid 10 av de 16 områden som valts ut för fysisk tillsyn. Resultatet från den fysiska tillsynen har rapporterats till Energimarknadsinspektionen enligt gällande rutiner. Vindlov Elsäkerhetsverket har under 2012 bistått Statens energimyndighet i arbetet med webbplatsen vindlov.se. Syftet med webbplatsen är att ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessen för vindkraftverk. Webbplatsen togs fram år 2010 i samarbete med ett tjugotal centrala myndigheter för att åtgärda informationsbristen om vilka tillstånd som krävs och vilka intressen som finns i uppförande av vindkraftverk. En nyhet för 2012 är Vindbrukskollen som är integrerad i vindlov.se. Den ger en samlad bild av tillståndskrav och process samt vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Tjänsten är tillgänglig för allmänheten samtidigt som den är ett handläggningsstöd för såväl projektörer som handläggare inom vindkraft på centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Den fungerar även som e-tjänst för myndigheter och projektörer. Under året har Elsäkerhetsverket deltagit i fyra möten och bistått projektgruppen i arbetet med att ta fram en kommunikationsplan. Inom Vindlov finns även ett forum för att diskutera säkerhetsrelaterade frågor. Här har Elsäkerhetsverket deltagit under året. Gruppen arbetar med att ta fram ett kortfattat dokument som beskriver alla lagkrav kring vindkraftverk. Starkströmsanläggningars drift och underhåll gällande reservkraft Regeringen gav Elsäkerhetsverket i uppdrag att utreda hur innehavare av reservkraftsanläggningar sköter drift och underhåll av dessa anläggningar. Avsikten var att se om det fanns ett behov av särskilda tekniska bestämmelser för dessa anläggningarna. I arbetet har synpunkter inhämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län. Vidare har ett större antal rapporter studerats samt övrig litteratur i ämnet. Uppdraget redovisades den 26 oktober. Elsäkerhetsverket drog slutsatsen att inga ytterligare tekniska bestämmelser behövs för att öka reservkraftssystemens tillgänglighet. Vad som är nödvändigt är en bättre spridning av befintliga regler, en höjning av driftpersonalens kompetens och realistiska provkörningar av reservkraftsaggregaten. Detta bör beaktas av ansvariga tillsynsmyndigheter. Förstudie inom behörighetsområdet Enligt regleringsbrev från regeringen fick Elsäkerhetsverket i uppdrag att genomföra en förstudie inom behörighetsområdet, om hur de som önskar att avlägga prov för att få behörighet ska ges en sådan möjlighet. Nuvarande behörighetsgivning kräver att den sökande måste visa dokument som styrker teoretisk utbildning och praktik. En del personer kan antas ha god kunskap men saknar av olika skäl möjlighet att uppvisa relevanta dokument. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 28 september Elsäkerhetsverkets rapport visar att det är möjligt att visa kunskaper genom ett prov med en skriftlig och en praktisk del. Rapporten redovisar också hur en provverksamhet skulle kunna byggas upp och regleras. Elsäkerhetsverket anser att den mest kostnadseffektiva modellen är att använda de utbildningsanordnare som som sedan tidigare har vana av att genomföra både ITbaserade teoretiska prov och praktiska prov i laborations- 35 Övrig återrapportering

36 miljö samt har lokaler för detta. Inom förstudiens ram har Elsäkerhetsverket haft kontakter med utbildningsanordnare. Elsäkerhetsverket bedömer att det är lämpligt med en reglering som medger att provet genomförs hos externa aktörer som har getts förordnande att förrätta prov för myndighetens räkning. 36 Övrig återrapportering

37 Foto: Johnér bildbyrå, Kenneth Hellman Globen, Stockholm Finansiell redovisning 37 Finansiell redovisning

38 Redovisnings- och värderingsprinciper 38 Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Elsäkerhetsverkets redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 2 kapitlet 5 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt allmänna råd till 6 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Värdering av fordringar och skulder Fordringar och skulder har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar äldre än sex månader tas upp som befarade kundförluster. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en be räknad ekonomisk livslängd på minst tre år redovisas som an läggningstillgång. Avskrivning sker linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen görs månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas: Bilar 5 år Datorprogram och licenser 3 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år Maskiner och inventarier 5 år Datorer och kommunikationsutrustning 3 år Kontorsinredning 5 år Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 20 tkr. Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten Utöver uppbörden av elsäkerhetsavgifter, behörighetsavgiften samt ersättningen för provade produkter som finansierar verksamheten, administrerar Elsäkerhetsverket elberedskaps avgiften. Den finansierar beredskapsverksamhet vid Svenska Kraftnät. Elsäkerhetsverket administrerar även nät övervakningsavgiften, som finansierar verksamheten för nätmyndigheten. Finansiell redovisning

39 Resultaträkning Belopp i tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag not Intäkter av avgifter och andra ersättningar not Intäkter av bidrag not Finansiella intäkter not Summa Verksamhetens intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal not Kostnader för lokaler övriga driftskostnader Finansiella kostnader not Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall 0 0 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet not Saldo Uppbördsverksamhet ÅRETS KAPITALFöRäNDRING Årets kapitalförändring not SUMMA ÅRETS KAPITALFörändring 0-13 Finansiell redovisning

40 Balansräkning Belopp i tkr Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar not Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet not Maskiner, inventarier, installationer m.m. not Summa Materiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter not Övriga fordringar Summa Fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader not Summa Periodiseringsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket not Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret not Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Kapital och skulder Myndighetskapital not 16 Statskapital Balanserad kapitalförändring Övergångseffekt Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0-13 Summa Myndighetskapital Finansiell redovisning Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret not Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder m.m Periodavgränsningsposter not 18 Upplupna kostnader Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

41 Anslagsredovisning Belopp i tkr Anslag (ramanslag) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regleringsbrev Indrag Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 6 4:1 Elsäkerhetsverket (ramanslag) Anslagspost 1 Elsäkerhetsverket SUMMA Vid utgången av 2011 redovisades ett utgående överföringsbelopp som översteg 3% disponerar myndigheten 3% av anslagssparandet och det överskjutande beloppet (505 tkr) redovisas som en indragning Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel avgift Beräknat belopp Inkomster Övriga offentligrättsliga avgifter Sanktionsavgifter Övriga offentligrättsliga avgifter Elsäkerhetsavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Behörighetsavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Nätövervakningsavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Elberedskapsavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Ersättning för provade produkter Summa Finansiell redovisning

42 Foto: Precious People Tilläggsupplysningar och noter 42 Tilläggsupplysningar och noter Hässleholms järnväg 150 år, Hässleholm

43 Uppgifter om rådsledamöter och ledande befattningshavare Ledande befattningshavare (GD) samt Elsäkerhetsrådets ledamöter Arvoden avser 2012, utbetalade januari Namn Lön och annan ersättning Andra råds- och styrelseuppdrag Elisabet Falemo Månadslön kronor. Disponerar en personbil för resor i tjänsten och för privat bruk. Elektriska Nämndens styrelse, ordförande SEK Svensk Elstandars styrelse Total kontant bruttolön :- Tord Martinsen 2 850:- Göran Söderlund 3 800:- Thomas Korssell 3 800:- Bo-Göran Ahl 3 800:- Ordinarie ledamot i Föreningen Industriell Eltekniks (FIE) styrelse (utan arvode) Maria Sandqvist 1 900:- SWEDAC:s insynsråd Energiutvecklingsnämnden, Energimyndigheten Styrelsen för Näringslivets Transportråd för transportköpare Lars Eklund 1 900:- 43 Matz Tapper 3 800:- Svenska Kraftnäts Driftråd Barbro Köhler Krantz 3 800:- SWEDAC:s insynsråd Mikael Schmidt 3 800:- Jan Siezing 950:- EIO Medlemsservice AB Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter i Nyköping AB Installations Certifiering i Stockholm AB WorldSkills Sweden AB MoJ vin & gastro AB Elteknikbranschens gymnasieskolor i Sverige AB El-installationsbranschens Service AB SEK Svensk Elstandards styrelse Tilläggsupplysningar och noter

44 Sammanställning över väsentliga uppgifter Belopp i tkr Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kontokrediter hos Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret Räntekontokredit Max utnyttjad under året RÄNTOR AVSEENDE RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET Ränteintäkter Räntekostnader AVGIFTSINTÄKTER Intäkter som disponeras av myndigheten Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Intäkter som inte disponeras av myndigheten Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit ANSLAG Varav intecknat ÅRSARBETSKRAFTER OCH ANSTÄLLDA Antalet årsarbetskrafter (st) 41,7 40,0 42,4 41,1 38,2 Medelantalet anställda (st) 42,3 42,0 43,2 42,2 40,0 44 DRIFTKOSTNAD PER ÅRSARBETSKRAFT KAPITALFÖRÄNDRING Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Tilläggsupplysningar och noter

45 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag Not 6 Finansiella kostnader Anslagsförbrukning enligt anslagsredovisningen Anslagsavräkning avseende semesterlöneskuld före 2008 redovisas direkt mot avräkning med statsverket Summa Ränta på lån hos Riksgälden Övriga finansiella kostnader 6 8 Summa Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Försäljning av publikationer enligt 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter enligt 15 avgiftsförordningen 7 0 Intäkter av andra ersättningar Summa Not 7 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Sanktionsavgifter Elsäkerhetsavgift Behörighetsavgift Nätövervakningsavgift Elberedskapsavgift Ersättning för provade produkter Summa Not 3 Intäkter av bidrag Not 8 Årets kapitalförändring Bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga bidrag Summa Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgälden Summa Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier m.m Övriga kostnader för personal Summa Periodiseringseffekter uppbördsverksamhet 0-13 Summa 0-13 Årets kapitalförändring föregående år består i sin helhet av befarande kundförluster avseende uppbördsinkomster. Kapitalförändringen uppstod då avgifterna avräknas inkomstmässigt mot statsbudgeten men intäktsmässigt i resultaträkningen. Från och med 2012 ska inkomsttitlar redovisas med intäkter d v s någon kapitalförändring uppstår därmed inte. Under året har en övergångseffekt bokförts och inkomsttiteln har debiterats med 421 tkr. 45 Tilläggsupplysningar och noter 2012 var lönekostnaderna tkr högre än Detta beror på att några av de vakanser som fanns 2011 har tillsatts under året och att tillfällig personal har funnits anställda. Totalt påverkar detta lönekostnaderna med cirka 2 mkr. Till detta kommer en ökning av semesterlöneskulden med cirka 380 tkr.

46 Noter till balansräkningen Not 9 Rättigheter och andra immateriella tillgångar Not 13 Periodavgränsningsposter Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 44 0 Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 10 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 0 0 Not 11 Maskiner, inventarier m.m Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde I posten ingår finansiell leasing av datorer. Under året har dessa skrivits av med 83 tkr och restvärdet uppgår till 104 tkr. Not 12 Fordringar hos andra myndigheter Avser fordran mervärdesskatt Summa Förutbetalda hyror utomstatliga Övriga förutbetalda kostnader inomstatliga 0 21 Övriga förutbetalda kostnader utomstatliga Summa Not 14 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöden Övergångseffekt avseende redovisning mot inkomsttitel 421 Summa Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel (+) Summa Fordran avseende semesterlöneskuld Ej avräknat mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Summa Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo 0 0 Summa avräkning till statsverket Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln avser till sin helhet minskning av semesterlöneskuld intjänad före Tilläggsupplysningar och noter

47 Not 15 Behållning räntekonto Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa Not 17 Lån i Riksgäldskontoret Ingående skuld Nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Not 16 Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Övergångseffekt Kapitalförändringen enligt resultaträkningen 0-13 Summa Statskapital avser redovisad konst från statens konstråd. Saldot 2011 avseende balanserad och årets kapitalförändring består av uppbokade befarade kundförluster i uppbördsverksamhet har principerna för avräkning mot inkomsttitel förändrats och ska redovisas med intäkter. Under året har den övergångseffekt som uppstår, d.v.s. det balanserade kapitalet, omförts och debiterats inkomsttitel med 421 tkr. Beviljad låneram är tkr för år 2012 Not 18 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner Upplupna semesterlöner Skuld sociala avg löneskuld Skuld sociala avg semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader inomstatliga Övriga upplupna kostnader utomstatliga Utgående balans Tilläggsupplysningar och noter

48 GD:s intygande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Elisabet Falemo Kristinehamn den 21 februari Tilläggsupplysningar och noter

49 Adresser och telefonnummer Elsäkerhetsverket finns i Kristinehamn, Stockholm, Umeå och Hässleholm. Alla våra kontor nås via tel: fax: eller e-post: registrator@elsakerhetsverket.se Elsäkerhetsverket Södra torget 3 Box 4, Kristinehamn Stockholm Drottningsholmsvägen Stockholm Umeå Riddaregatan Umeå Hässleholm Viaduktgatan Hässleholm Elsäkerhetsverkets medarbetare, september 2012