Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skeppsholmsviken 6 m.fl., Gröna Lund, i stadsdelen Djurgården

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) Handläggare Martina Norrman Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skeppsholmsviken 6 m.fl., Gröna Lund, i stadsdelen Djurgården Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Anette Scheibe Lorentzi Sammanfattning Thomas Stoll Martin Schröder Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utvidgning av Gröna Lunds nöjesfält på den yta norr om Allmänna Gränd som idag används för parkering. En randbebyggelse i 2-3 våningar föreslås rama in nöjesfältet mot Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd och innanför denna föreslås åkattraktioner och serveringar med mera. Under hela området föreslås ett underjordiskt garage. Detaljplanens syfte är också att befästa det befintliga Gröna Lund i en detaljplan samt att reglera användning, utformning och lovplikt även inom denna del. Fastigheterna inom planområdet ägs av Gröna Lund, Stockholms kommun samt av staten, där Statens Fastighetsverk är fastighetsförvaltande myndighet medan Kungliga Djurgårdens Förvaltning har kunglig dispositionsrätt. Byggherre är AB Gröna Lunds Tivoli. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en utvidgning av nöjesfältet kommer att bidra med nya kvalitéer till Djurgården och hela Stockholm och ser positivt på att planarbetet startas.

2 Sida 2 (9) Karta som visar planområdets utsträckning Utlåtande Syfte Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att utvidga Gröna Lunds nöjesfält. Den nya delen av nöjesfältet föreslås ramas in av en randbebyggelse längs Falkenbergsgatan och Allmänna Gränd och under nöjesfältet föreslås ett garage med plats för inlastning, miljöstation mm. Detaljplanens syfte är också att befästa det befintliga Gröna Lund i en detaljplan så att en samsyn i bedömningsfrågor kan nås inom nöjesfältets båda delar. Bakgrund Norr om Gröna Lund finns ett område som idag nyttjas som parkeringsplats. Ett planarbete för att utvidga Gröna Lund på denna plats påbörjades 1999 men lades ner En ansökan om att påbörja ett förnyat planarbete i syfte att bygga ut Gröna Lund inkom i december Kontoret lämnade ett positivt planbesked i mars i år. Läget för utvidgningen har en historisk förankring då det på platsen fanns ett nöjesfält mellan 1924 och Att använda platsen som nöjesfält stämmer också väl överens med den fördjupade översiktsplanen för Djurgården. Planområdets läge och omfattning Planområdet omfattas av befintliga Gröna Lunds nöjesfält samt av parkeringsplatsen norr om nöjesfältet med fastighetsbeteckningarna Skeppsholmsviken 6 och 7 samt Djurgården 1:1,1 och 1:8, 2.

3 Sida 3 (9) Planområdet gränsar i väster och söder till Ladugårdslandsviken och i norr till Aquaria vattenmuseum. I öster gränsar planområdet till Falkenbergsgatan, Djurgårdsvägen, Långa Gatan och Djurgårdsstaden. Planområdet är ca m 2 stort. Markägoförhållanden Fastigheten Skeppsholmsviken 6 och 7 ägs av Gröna Lund och området väster om dessa fastigheter ägs delvis av Stockholms kommun samt av staten. Statens Fastighetsverk är fasthetsförvaltande myndighet medan Kungliga Djurgårdens Förvaltning har kunglig dispositionsrätt. Enligt pågående lantmäteriförrättning ska alla småfastigheter inom Gröna Lunds område läggas ihop till en av staten ägd fastighet. Även här har Kungliga Djurgårdens Förvaltning kunglig dispositionsrätt. Tidigare ställningstaganden Ett planarbete påbörjades 1999 och under 2005 hölls ett programsamråd. Ärendet avskrevs 2015 för att istället ge möjlighet att starta ett nytt ärende där nya förutsättningar kan prövas. Det handlar bland annat om de då föreslagna åkattraktionerna, vilka istället har placerats och planeras inom befintligt nöjesfält. Kungliga Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör den Kungliga Nationalstadsparken som inrättades I Nationalstadsparken ingår aktuellt planområde i delområdet Gröna Lund Djurgårdsstaden Ryssviken. Området beskrivs som en av Stockholms mest värdefulla stadsmiljöer där kulturhistoria, charm och idyll blandas på ett för besökaren mycket tilltalande sätt. Rekreativa värden finns i hög grad i de gamla stadskvarteren. Nationalstadsparken omfattas av MB 4 kap 7. Översiktsplan Planområdet ingår den fördjupade översiktsplanen för den Kungliga Nationalstadsparken som antogs av Stockholms kommunfullmäktige i april I den fördjupade översiktsplanen är planområdet en del av Evenemangsparken som omfattar västra delen av Södra Djurgården. Som vägledning för markanvändning och utveckling står bland annat: För att bibehålla områdets attraktivitet som evenemangspark behöver verksamheter och anläggningar kunna vidareutvecklas och förnyas. Området vid Galärparken och Skeppsholmsviken är exempel på platser som med fördel kan förändras.

4 Sida 4 (9) Områdets karaktär och särskilda kulturhistoriska värden i byggnader, parker och miljöer bevaras. Särskilt värdefulla naturmiljöer bevaras. Evenemangsparkens karaktär i stadens inre vattenrum bevaras, som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden. Det offentliga rummet mellan byggnader och anläggningar motsvarar inte områdets attraktivitet i övrigt och behöver åtgärdas. Stränderna bör så långt som möjligt göras offentliga och bekvämt tillgängliga. Nöjen och evenemang prioriteras före ny bostadsanvändning. Karta över Evenemangsparken med planområdet markerat med svart linje (Översiktsplan för Nationalstadsparken stockholmsdelen). Riksintressen Stockholms innerstad med Djurgården utgör område av riksintresse enligt MB 3 kap 6 (område K115). Riksintresset anger med bäring på aktuellt planområde följande värden: - Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang, - Anrika restauranger och värdshus, - Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk, - Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark, - Anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren, - Stadssilhuetten där kyrktorn och offentliga byggnader endast har tillåtits höja sig över mängden.

5 Sida 5 (9) Detaljplan och områdesbestämmelser För norra delen av området gäller idag Stadsplan O-230 som reglerar att marken får bebyggas med bostadshus till en högsta höjd av 12 meter. En ändring av stadsplanen gjordes 1934 (PL1481) genom vilken det för kvarteret Skeppsholmsviken blev tillåtet att inreda vind för bostadsändamål. För befintliga nöjesfältet gäller områdesbestämmelser för del av norra innerstaden, OB Områdesbestämmelserna reglerar utökad bygglovsplikt, skyldighet att söka rivningslov samt värdefull miljö. Väster om Liljevalchs konsthall planeras för en tillbyggnad till den befintliga konsthallen på parkeringsplatsen vid Falkenbergsgatan. En ny detaljplan som reglerar detta, Dp , antogs i stadsbyggnadsnämnden i april i år. Den nya detaljplanen innebär också att det finns möjlighet för en mindre platsbildning, t.ex. ett skulpturtorg mot gatan Alkärret. Flygbild över planområdet. Den gula linjen anger gränsen för planområdet. Kulturhistoriska värden I planområdets närhet finns fastigheter vars bebyggelse, enligt Stadsmuseets klassificering, har ett kulturhistoriskt värde som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. Bland dessa finns: - Konsthallen 14, Allmänna Gränd 6, Falkenbergsgatan 5a, 5b och 5c. - Konsthallen 1, Liljevalchs konsthall och Blå Porten

6 Sida 6 (9) Kulturmiljö Inom planområdet kan områdets äldre struktur upplevas kring Falkenbergsgatan. Stenhusbebyggelsen längs Falkenbergsgatan tillkom Falkenbergsgatans sträckning i två nivåer, och ytan mellan dessa nivåer som utgörs av natursten, förstärker upplevelsen av en äldre gata. Planförslaget Förslag på markanvändning i den norra delen av planområdet. Planen föreslås medge anläggningar för museum, nöjen och publika attraktioner. I den norra delen innebär detta en omvandling av området till nöjesfält med åkattraktioner och serveringar med mera. Nöjesfältet föreslås ramas in av en bebyggelse i 2-3 våningar. Bebyggelsen ska inrymma personalutrymmen, omklädningsrum, verkstäder och i bottenplanen publika lokaler som bildar en öppenhet och livfull karaktär mot gaturummet. Den nya bebyggelsen bör utformas på ett sätt som tillför kvaliteter till gaturummen och området. Den nya bebyggelsen bör också ansluta till den småskaliga karaktären som präglar Djurgårdsstaden. I södra delen av området, där befintligt Gröna Lund finns, föreslås befintlig bebyggelse och användning befästas i detaljplanen. För båda områdena föreslås minskad lovplikt för delar av området och för vissa åtgärder. Åtgärder som bedöms som mindre påtagliga i stadsbilden kan eventuellt befrias från bygglovkravet. För höga tillbyggnader samt bebyggelse mot gata och strand är det dock viktigt att lovplikten bibehålls.

7 Sida 7 (9) Möjligheterna till vattennära stråk och vistelseytor för besökare till Gröna Lund och allmänheten kommer att utredas under planarbetets gång. Till exempel kommer frågan om nya bryggor väster om Skeppsholmsviken 6 och 7 att lyftas. På grund av den påverkan som ny bebyggelse i vattnet skulle innebära för vattenrummet i Nationalstadsparken, bedömer stadsbyggnadskontoret att detaljplanen inte bör medge uppförande av byggnader i vattnet. Inom ramen för planarbetet kommer också förutsättningarna för ett tydligt och attraktivt utformat stråk längs Falkenbergsgatan och Lilla Allmänna Gränd att utredas. Planförslagets konsekvenser Fornlämning Planområdets vattenområden ligger inom fornlämning 103:1, där lämningar från medeltid till 1600-tal kan förväntas. Omfattar arbetsföretaget ingrepp i mark eller vatten ska särskilt tillstånd sökas hos länsstyrelsen enligt 2 kap 12 kulturminneslagen.

8 Sida 8 (9) Buller Ett nöjesfält jämförs i bullerhänseende med industribuller som har hårdare bullerkrav än trafikbuller. I samband med planarbetet kommer bullerstudier att genomföras för att klargöra hur gällande gränsvärden för industribuller ska innehållas. Marköroreningar En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts i planområdet i samband med detaljplanearbetet Undersökningen visar att halterna av polyaromatiska kolväten och bly förekommer i halter som understiger riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). Vid en provpunkt förekom zink i halter som överstiger riktvärdena för MKM. Generellt tycks halterna i området ligga mellan KM (känslig markanvändning) och MKM. Frågan om markföroreningar kommer att hanteras under planarbetet. Geotekniska förhållanden För att pröva möjligheten att anordna ett underjordiskt garage behöver en geoteknisk undersökning tas fram under planarbetet. Kulturmiljö I samband med planarbetet för den tidigare detaljplanen, Dp , bedömde stadsbyggnadskontoret att ett genomförande av detaljplanen för Skeppsholmsviken 6, 7 m fl. kunde antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6:11, varför en miljöbedömning enligt MB 6:11-6:18 utfördes. Till miljökonsekvensbeskrivningen hörde en kulturmiljöhistorisk analys genomförd av Tyréns. I den bedömdes de negativa konsekvenserna av utbyggnaden som små. Tyréns beskrev att en utbyggnad av tivolit ger en viss inskränkning i allmänhetens tillgänglighet men att kajen idag inte är iordningställd varför allmänhetens nyttjande är begränsat. Vidare skrev Tyréns i sin kulturmiljöhistoriska analys att alla åtgärder som innebär påverkan och förändring av gatornas äldre karaktär innebär stora negativa konsekvenser för det idag bevarade äldre gatunätet. Avslutningsvis angav Tyréns i analysen att utvidgningen av nöjesparken innebär att traditionen av den verksamhet som funnits i området tidigare bibehålls. Inom området fanns mellan åren en tivoliverksamhet. Planändringen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för värdebäraren Gröna Lund.

9 Sida 9 (9) Stadsbyggnadskontoret gör översiktligt idag samma analys som Tyréns gjorde inom ramen för det förra planarbetet. Dessa frågor kommer dock att utredas vidare inför kommande plansamråd. Planprocess Planarbetet genomförs med utökat förfarande då planen bedöms vara av betydande intresse för allmänheten samt att planen kan komma att medge förändringar i en betydelsefull kulturmiljö. Tidplan Följande tidplan har bedömts för den fortsatta detaljplaneprocessen: Start PM 2 kv Samråd 1 kv Granskning 3 kv Antagande 1 kv Ekonomiska frågor Stadsbyggnadskontorets kostnader för planarbetet debiteras fastighetsägaren enligt planavtal. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Gröna Lund är ett viktigt och unikt besöksmål i Stockholm, vars utveckling är till gagn för hela staden. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att en utvidgning av nöjesfältet på delar av kvarteret Skeppsholmsviken har en tydligt historisk förankring och kan bidra till att skapa nya värden på Djurgården. Sammantaget bedöms arbetet med en ny detaljplan för Gröna Lund som positiv och kontoret föreslår att planarbetet startas. Kontoret förslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbetet. SLUT