Slutligen vill jag tacka hela personalen för det gånga årets alla goda insatser som gjorde 2011 till ett framgångsrikt år för museet.

Transkript

1

2 Stockholms läns museum, Nacka, 2012

3 Under 2011 inträffade ett par händelser som jag är övertygad om kommer att få en mycket positiv betydelse för museet utveckling de närmaste åren. Dels påbörjades under sommaren ett större nybyggnadsprojekt mittemot länsmuseets lokaler. Dels tog landstinget i slutet av året beslut om att länshemslöjdskonsulenterna ska överföras från landstinget till länsmuseet vid årsskiftet 2012/2013. Genom nybyggnadsarbetena som slutförs i oktober 2012 skapas ett litet torg framför museet som i övrigt kommer att omges av ett nytt huvudkontor för Intrium Justicia med restaurang och butiker i bottenvåningen, ett showroom i glas och däremellan en monumentaltrappa för kommunikationen till och från Sickla station. Därmed kommer länsmuseet inte längre att ligga i utkanten av Sickla köpkvarter, utan i en attraktiv omgivning med torg, restaurang och butiker. Från hösten 2012 kan vi därför vänta oss att ännu fler besökare hittar till museet! Det känns verkligen stimulerande och spännande att länshemslöjdskonsulenterna kommer till länsmuseet. Jag är övertygad om att det kommer att berika vårt gemensamma arbete för kulturarvet. Dessutom tillförs kulturhuset Dieselverkstaden ytterligare en dimension i sin verksamhet hemslöjden! Att skapa med händerna har åter kommit i ropet, vilket medfört många nya och spännande former av slöjd till exempel så kan man sticka grafitti! Vem kunde tänka sig det? Nystartsåret 2011 blev ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt trots det tunga året 2010 med stora personalneddragningar. Däremot har nog nystarten inte varit så påtaglig som vi önskat av naturliga skäl. Men att vi är på gång kändes tydligt under hösten och jag ser verkligen fram mot fortsättningen på det spännande verksamhetsåret 2012 som kommer att betyda mycket för länsmuseets utveckling kommande år. Slutligen vill jag tacka hela personalen för det gånga årets alla goda insatser som gjorde 2011 till ett framgångsrikt år för museet. PETER BRATT Museichef

4

5 Efter neddragningarna 2010 satsade ledningen på att 2011 skulle bli en nystart för verksamheten blev också ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Däremot har nog nystarten inte varit så påtaglig som önskats. Det är bara att konstatera att hela organisationen behövt detta år för att återhämta sig från neddragningarna under Under året genomfördes två utredningar på uppdrag av landstingets kulturnämnd som berörde museet, dels om möjligheterna att överföra länshemslöjdskonsulenterna till stiftelsen, dels om närmare samverkan mellan länsmuseet och Stockholms stadsmuseum. På grundval av den första utredningen beslutades i slutet av året att länshemslöjdskonsulenterna ska överföras till stiftelsen vid årsskiftet 2012/2013. Under våren på börjades uppförandet av byggnader utanför våra lokaler som kommer att bidra till ett bättre läge i Sickla köpkvarter och en attraktivare miljö för museet när arbetena avslutas under hösten Museet har varit värd för ett arkeologiskt seminarium om gropkeramikerna under Den arkeologiska forskningsundersökning av en vikingatida gravplats vid Broby bro i Täby som museet drivit årligen sedan 2007 fortsatte under 2011 med två veckors grävning och guidning för allmänheten samt program för skolorna. Dokumentationsprojektet Om kriget kommer som handlar om kalla krigets kulturarv fortsatte under året och beräknas avslutas under 2012 med en populärvetenskaplig bok. En viktig del av museets arbete med kulturmiljövård har på sedvanligt sätt varit att fungera som remissinstans och rådgivande till länsstyrelsen, Svenska kyrkan och länets kommuner. Kommunerna har fått särskilt stöd från museet för vården av de sevärda fornlämningarna, både med kunskap om praktiska vårdfrågor och hjälp med informationsskyltar. Detta har skett inom ramen för bidraget för kulturmiljövård (7:2). I övrigt har bidraget finansierat projekt såsom t.ex. arbete med att tillgängliggöra historiska besöksmål för funktionsnedsatta, dokumentation av vattenanknutna kulturmiljöer, upprättande av vårdplaner för hembygdsgårdarna i länet och avslutande granskningsarbete med fornminnesinventeringen Skog & Historia. En översyn av vårt viktigaste redskap för en bättre byggnadsvård byggnadsvårdsguiden på museets webbplats påbörjades under året. Uppdragsverksamheten under 2011 har varit omfattande, särskilt under årets sista månader. Framför allt berodde detta på en ökad inströmning av uppdrag, både arkeologiska och bebyggelseantikvariska, men också på att många äldre projekt kunde avslutas under året och därmed resultatbokföras. Som regel har uppdragen genomförts väl både kvalitetsmässigt och ekonomiskt, vilket gett ett betydande överskott för uppdragsverksamheten under 2011 och goodwill för museet hos uppdragsgivarna. Det största arkeologiska projektet var en förundersökning av en ovanligt välbevarad stenåldersboplats som kommer att beröras av en planerad utvidgning av Arlandastad. Under året påbörjades också ett stort uppdrag för den byggnadsantikviska verksamheten. Det är ett treårigt projekt beställt av Stockholms stift som handlar om att karaktärisera kyrkogårdar, begravningsplatser och kyrkotomter i stiftet utanför Stockholms stad. Ett udda och spännande uppdrag som museet utförde under 2011 var dokumentationen av civilförsvarsanläggningen Elefanten i Sollentuna.

6 Under året påbörjades ett tvåårigt samarbetsprojekt med Malmö museer under namnet Bilder för framtiden som syftar till att ta fram strategier för insamling av digitalt födda fotografier. Som en del av projektet ingår Samtidsbild, som är museets egen satsning på insamling av digitalt födda fotografier från allmänheten. Utställningsverksamheten i museibyggnaden har omfattat fyra tillfälliga utställningar, varav konstutställningen Sjukt bra konst var museets största utställningsproduktion under året. Utöver denna producerade museet en utställning om turistandets historia från 1950-talet och fram till idag, Turist Javisst!, med Lasse Åbergs souvenirsamling som centrum i utställningen. Under hösten stod konstutställningen Ta plats som hyrdes från Konstfrämjandet. En mindre, men viktig förändring av museets fasta utställning genomfördes under våren. Rekonstruktionen av vikingakvinnan Estrid kunde nu införlivas med montern om Estrid, tillsammans med bl.a. ett bildspel om den arkeologiska upptäckten. Programverksamheten under året har i första hand varit knuten till utställningarna och utgjorts av verkstäder och lovaktiviteter för barn, visningar och föreläsningar. Utöver detta har vi haft flera temadagar/-helger under året, både på museet och ute i länet, som bl.a. rört arkeologi och offentlig konst. Årets Julbazar arrangerades i samarbete med Nacka kulturcentrum och hölls i Dieselverkstadens stora centrala hall framför huvudentrén. Museets publika verksamhet i länet har bestått av uppsökande skolverksamhet med utgångspunkt i den offentliga konsten och fornlämningarna samt att uppmärksamma och tillgängliggöra historiska besöksmål, särskilt Runriket i Täby och Vallentuna, bl.a. inom ramen för Skapande skola. För att kunna nå fler elever med vår särskilda pedagogik med utgångspunkt i det lokala kulturarvet påbörjade museet under 2011 pilotprojektet Fokus lärare. Det är en fortbildning för lärare i kulturmiljöpedagogik och offentlig konst som under detta år berörde lärare i Botkyrka, Täby och Vallentuna. Länsmuseets koncept för att uppmärksamma kulturarvet i landskapet, Upptäck länet, ska utvecklas till att bli en tydligare profil för museet och den dominerande publika verksamheten. Med anledning av det påbörjades arbetet med en femårig utvecklingsplan för Upptäck länet i slutet av 2011 samtidigt som ett treårigt samarbetsprojekt med Botkyrka kommun, Upptäck Botkyrka startades för att utveckla metoder för att nå nya målgrupper och skapa dialog med brukarna.

7 Målsättningen är att verksamhetsberättelsen skall vara ett tillfälle för utvärdering det gångna årets verksamhet och mäta resultaten i den mån det är möjligt. Målgrupp för verksamhetsberättelsen är museets ledning, personal och styrelse och därutöver i första hand våra anslagsgivare och närmaste samarbetspartners såsom Stockholms läns landsting, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Stockholms län. Verksamhetsberättelsen finns också tillgänglig på museets webbplats för alla övriga intresserade. Vägledande för planeringen av arbetet för 2011 var den treåriga verksamhetsplan som antogs av stiftelsens styrelse I den fleråriga planen har museets vision och verksamhetsidé setts över och justerats något. Samtidigt har det formulerats övergripande mål, både kvalitativa och kvantitativa, samt utpekats tre fokusområden för museets verksamhets under planperioden. Strategierna har även brutits ned enhetsvis för att göra dem praktiskt hanterbara i verksamheten. Nedan redovisas vision och verksamhetsidé i fullständig form, medan kvalitativa övergripande mål, strategier och fokusområden sammanfattas i rubrikform. I övrigt hänvisas till den treåriga verksamhetsplanen. Stockholms läns museum är den självklara kunskapskällan för regionens kulturhistoria, kulturarv och konst. Vi skapar mötesplatser för dialog och diskussion kring historien och samtiden. Stockholms läns museum skapar intresse och engagemang för länets kulturhistoria, kulturarv och konst. Vi ger boende och besökare i länet upplevelsevärden och perspektiv med tydliga kopplingar mellan historia och samtid. Stockholms läns museum arbetar med kunskapsuppbyggnad, kunskapsförmedling och uppdragsverksamhet. Stockholms läns museum har den fysiska miljön som utgångspunkt för arbetet med regionens historia och kulturarv. Stockholms läns museum ska ha verksamhet i hela länet Stockholms läns museum verkar för att koppla ihop historia med nutid Stockholms läns museum ska ha en konkurrenskraftig uppdragsverksamhet 7

8 Koncentration på arbetet ute i länet Förmedling är ett nyckelbegrepp Samverkan och strategiska allianser är nyckeln till framgång Stockholms läns museum ska ha en tydlig och fokuserad verksamhet Om museet ska närma sig det övergripande målet att nå alla länets invånare måste insatserna fokuseras inom verksamhetens tre huvudområden, länets kulturhistoria, kulturarv och konst. Detta ska ske genom att prioritera några starka fokusområden med utgångspunkt i museets särskilda kompetens och kunskap, vad andra liknande verksamheter bevakar i länet och våra målgruppers särskilda behov och intressen. Därmed profileras och kommuniceras museet tydligare mot omvärlden. Följande fokusområden har valts för en treårsperiod för att sedan utvärderas och eventuellt förnyas. Runstenarnas tid Fokusområdet syftar till att verka för kunskapsuppbyggnad och förmedling kring samhällsutvecklingen under sen vikingatid-tidig medeltid. Perioden omfattar bland annat den tidiga kristna missionen, anläggandet av de första städerna och en centralisering av makten i regionen. Genom runristningarna från och 1100-talen kan människorna sättas i fokus och historien levandegöras. Efterkrigstiden Länsmuseet avser att under den kommande treårsperioden lägga ett särskilt fokus på de senaste 60 årens bebyggelse- och kulturhistoria, dvs. från 1945 och fram till idag eller det som i dagligt tal brukar benämnas efterkrigstiden. Länsmuseet ser det som en prioriterad uppgift att visa att denna period är ett viktigt kulturarv, värt att beakta inte minst när Stockholms läns kommuner planerar för ny- och ombyggnationer. Offentlig konst Idag saknas en institution i länet som tar ett samlat ansvar för den offentliga konsten. Stockholms läns museum har under många år arbetat på olika sätt med detta konstområde och har därmed en särskilt kompetens, både kunskapsmässigt och pedagogiskt. Inom fokusområdet ska museet arbeta aktivt för att bli den självklara kunskapskällan och samarbetspartnern för att öka intresset för länets offentliga konst. Vi vill att länets invånare ska uppmärksamma den konst som finns omkring dem, där de bor och arbetar.

9 Under 2010 blev Stockholms läns museum tvingat att omorganisera och genomföra stora nedskärningar av den fasta personalstyrkan, från ca 30 till ca 20 tillsvidareanställda. Den främsta anledningen till omorganisationen var att konkurrensen ökat inom kulturmiljövårdsområdet genom att det varje år tillkommit nya privata företag inom branschen, vilket resulterat i att museets totala uppdragsvolym minskat betydligt under de senare åren. Genom omorganisationen har museet idag fått en ekonomi i balans och en uppdragsverksamhet som är väl anpassad till konkurrenssituationen, men samtidigt en mycket slimmad organisation med små marginaler. Neddragningarna har fått konsekvenser för anslagssidan och påverkar i första hand de verksamhetsområden där vi haft mer än en person anställd, d.v.s. inom foto, museipedagogik, och utställningsproduktionen. Den allvarligaste konsekvensen är att museet numera inte har kapacitet att digitalisera och tillgängliggöra äldre bildsamlingar. Efter neddragningarna 2010 satsade vi på att 2011 skulle bli en nystart för museet. Nystarten för verksamheten innebar att vi än mer än tidigare skulle fokusera på vår profil som ett länsmuseum som berättar om regionens historia och kulturarv utifrån den fysiska kulturmiljön. Med denna utgångspunkt riktar museet in sig på i huvudsak tre arbetsområden: historiska besöksmål, konstoch kulturarvspedagogik för skolan och stöd i kulturmiljöfrågor för kommunerna och allmänheten. Detta arbete sker i nära samverkan med kommunerna, andra museer, hembygdsrörelsen och det lokala näringslivet. Ett gott exempel på detta är besöksmålet Runriket där Täby kommun planerar ett upplevelsecentrum som ett resultat av det långsiktiga samarbetet mellan länsmuseet och kommunen blev ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Nystarten har kanske inte varit så påtaglig som vi önskat. Museet har behövt detta år för att återhämta sig från neddragningarna under Under sommaren påbörjades ett större nybyggnadsprojekt norr om Dieselverkstaden och mittemot länsmuseets lokaler. Dels uppförs ett nytt huvudkontor för Intrum Justicia, dels blir det gamla huvudkontoret för Atlas Copco ombyggt och påbyggt med fyra glasade våningar. Mellan dessa byggnader tillkommer ett lägre showroom i glas och en monumentaltrappa för gående mellan Sickla station och Sickla köpkvarters västra del med bl.a. Dieselverkstaden. Byggnadsarbetena ska vara avslutade i oktober Fastighetsägaren av Sickla köpkvarter, AtriumLjungberg, som också är byggherre tog kontakt med museet inför byggstarten och informerade om projektet. Vår gemensamma bedömning var att bygget kommer att påverka miljön vid museets entré och bidra till minskade besök. Vi kom överens om att försöka styra besöken till museet via Dieselverkstadens huvudentré under byggnadstiden. AtriumLjungberg såg till att vägvisarskyltar till museet i Sickla köpkvarter kom upp och riktades mot Dieselverkstadens huvudentré och att det blev en ny ljusskylt över museets entré som går via entréhallen i Dieselverkstaden. 9

10 Byggnadsarbetena hade en oväntat liten effekt på publiktillströmningen till museet under Besöken på museet minskade med endast ca 3 % och försäljningen i butiken påverkades inte alls. Kulturnämnden i Stockholms läns landsting beslutade att uppdra åt kulturförvaltningen att utreda möjligheten och effekterna av att flytta hemslöjdskonsulentverksamheten från kulturförvaltningen till länsmuseet. Utredningen togs fram av landstingets kulturchef i samverkan med verksamhetscheferna för Stockholms läns museum och länshemslöjdskonsulenterna. Landstingets kulturchef svarade för rapportens slutliga utformning och synpunkter. Under hösten presenterades rapporten för landstingets kulturnämnd som tog beslut om att överföra ansvaret för länshemslöjdskonsulenterna från kulturförvaltningen till Stockholms läns museum genom ett utökat verksamhetsstöd från år Dessförinnan hade länsmuseets styrelse ställt sig positiv till denna förändring. Kulturnämndens syfte med beslutet var att skapa distans mellan politiken och kulturen för att därmed minska politisk direktstyrning av kulturverksamheterna. Nämnden framhöll också i beslutet att det finns goda förutsättningar att länsmuseet och länshemslöjdskonsulenterna ska berika varandras verksamheter. Länsmuseets styrelse kunde också konstatera att det fanns många beröringspunkter. Båda organisationerna arbetar för att uppmärksamma och stärka kulturarvet betydelse i samhället. Här finns den stora gemensamma nämnaren. Hemslöjd är i många fall att betrakta som konsthantverk, vilket gör att hemslöjdkonsulenternas uppgift i hög grad ligger i linje med länsmuseets uppdrag att verka för att stödja det lokala konstlivet i länet. Hemslöjd innebär också att värna om materialkännedom och handburen kunskap om de traditionella hantverken. Även här anknyter hemslöjden till länsmuseets verksamhet. Länsmuseet har en viktig roll att verka för att uppmärksamma traditionella hantverk som ett viktigt kulturarv, t.ex. båtbyggeri och underhåll av gamla byggnader. Byggnadsvård är ett särskilt betydelsefullt verksamhetsområde för museet, vilket i hög grad bygger på tillgång till kunskap om traditionellt hantverk med anknytning till såväl byggnadernas konstruktion och underhåll som inredning. Under 2012 kommer överföringen av länshemslöjdskonsulterna till länsmuseet att planeras i samverkan mellan de berörda parterna och landstingets kulturförvaltning. Överföringen genomförs i praktiken vid årsskiftet 2012/2013. Kulturnämnden i Stockholms läns landsting beslutade att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa samverkan mellan Länsmuseet och Stockholms stadsmuseum, kring till exempel administration, utställningsverksamhet, informationsverksamhet, marknadsföring. Kulturborgarrådet i Stockholm gav därefter kulturförvaltningen i Stockholm i uppdrag att bistå utredningen. Verksamhetscheferna för länsmuseet och stadsmuseet fick uppdraget att sammanställa tidigare och aktuella samarbeten samt ge förslag till hur samverkan mellan institutionerna skulle kunna utvecklas. Utredningen överlämnades till respektive förvaltningar och stiftelsens styrelse under hösten Utredningens slutsatser blev att de främsta framtida samarbetsmöjligheterna mellan museerna var inom digitalisering och tillgängliggörande av digitalt källmaterial på nätet, t ex i Kulturarv Stockholm, Upptäck länet, Byggnadsvårdsguiden eller Stockholmskällan. Vidare att de främsta samordningsvinsterna kunde antas finnas inom själva digitaliseringen av källmaterialet. 10

11 Förutsättningar för samverkan inom det administrativa området konstaterades inte föreligga eftersom Stockholms stadsmuseum utnyttjar de stadsgemensamma resurserna vad gäller personal-, ekonomi- och IT-områdena. Förutsättningar för gemensamma utställningsproduktioner ansågs föreligga främst inom det arkeologiska området där vandringsutställningar för länets kommuner och stadens stadsdelar kan vara ett utvecklingsområde. Stockholm stadsmuseum ingår i de marknadsföringsinsatser som genomförs inom Stockholms stads gemensamma profil, vilket begränsar möjligheterna till gemensamma insatser. Utredarna ansåg också att det var svårt att se samordningsvinster inom marknadsföring av museerna generellt eftersom de verkar inom olika geografiska områden. Att bedriva en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ämnesområdena arkeologi, byggnadsvård och bebyggelsehistoria, kulturmiljövård, etnologi och kulturhistoria, samtidsdokumentation och konst utgör en del av museets kärnverksamhet. Detta sker dels inom uppdragsverksamheten, dels i form av mer riktade insatser finansierade med egna medel och med stöd av tillfälliga bidrag. Nedan presenteras den kunskapsuppbyggnad som finansierats med egna medel eller med stöd av bidrag. Den kunskapsuppbyggnad som sker som ett resultat av den uppdragsfinansierade verksamheten presenteras separat längre fram i verksamhetsberättelsen. Arkeologiskt seminarium Länsmuseets seminarieserie om arkeologi i Stockholms län genomförs i samarbete med Länsstyrelsen, RAÄ UV Mitt och Stockholms universitet. Stående värd för seminariet är länsmuseet. Årets seminarium var det sjunde i ordningen sedan starten år Temat för 2011 var lämningarna efter den så kallade gropkeramiska kulturen i länet. Seminariet var fullsatt med cirka 70 deltagare och hölls den 9 mars i Dieselverkstadens lokaler. Moderator var Anders Carlsson från Stockholms universitet, som även höll ett av föredragen. Liksom föregående år filmades samtliga föredrag och förmedlas till allmänheten på Youtube via länsmuseets webbplats. Under året fortgick sedan arbetet med att sammanställa en skriftlig publikation med artiklar från seminariet. Publikationen har titeln Gropkeramikerna och kommer att ges ut under Forskningsundersökning Broby bro Museet genomförde under året undersökningar av den vikingatida kristna gravgården vid Broby bro i Täby. Platsen har varit föremål för undersökningar årligen sedan 2007 och har genererat ny och värdefull kunskap om samhällsutvecklingen i regionen under och 1100-talen. Årets undersökningar genomfördes under två veckor, perioden maj. Utöver museets egen personal

12 deltog medlemmar från Stockholms läns hembygdsförbund samt en praktikant från Stockholms universitet. Sammanlagt undersöktes två skelettgravar på platsen. Projektet är planerat att fortsätta under Ett uttalat syfte med undersökningarna vid Broby bro är att de ska ha en publik dimension, med bland annat visningar för allmänheten. Om detta finns att läsa mer under rubriken Publik verksamhet. Bronsålderns offerplatser Under 2010 inleddes ett samarbete med forskaren Martin Rundkvist på temat bronsålderns offerplatser. Inom projektet har på ett antal platser, där kända deponeringar från bronsåldern påträffats, genomförts arkeologiska forskningsundersökningar. Projektet har bekostats av fondmedel införskaffade av Martin Rundkvist. Länsmuseet agerar projektledare och svarar för projektets kvalitets- och säkerhetskontroll. Platserna undersöktes under ledning av Martin Rundkvist under Resultatet blev fyndmässigt sett magert utan några indikationer som kunde styrka de utpekade platsernas funktion som offerplatser. En sammanfattande rapport över undersökningarna kommer att sammanställas under 2012 och införlivas i museets rapportserie. Projektet planeras att drivas vidare under 2012, förutsatt att finansiering erhålls. Gamla Årsta Länsmuseet har sedan 2010 deltagit i ett projekt som undersöker den lokala och regionala maktbasen för stormän i Stockholmsområdet under senmedeltiden. Projektet leds av Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet och är ett samarbete en rad museer och institutioner i länet såsom Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Länsmuseet, Länsstyrelsen och Stockholms medeltidsmuseum. Under 2010 genomfördes provgrävningar i den medeltida borgruinen vid Hammersta i Ösmo (närmare information finns på museets webbplats under projekt). Undersökningarna gav dock ett mycket magert resultat, varför fältarbetet för 2011 flyttades till de medeltida huslämningarna vid Årsta slott i Österhaninge socken. Här genomfördes provundersökningar under en vecka i augusti som gav ett förhållandevis rikligt fyndmaterial med dateringar från12/1300-tal till nutid. Med anledning av de givande resultaten planeras undersökningarna vid Gamla Årsta att fortsätta under Om kriget kommer Länsmuseet erhöll av länsstyrelsen i början av året kulturmiljövårdsbidrag för att fortsätta driva det under 2010 startade projektet Om kriget kommer kalla krigets försvarsanläggningar i Stockholms län. Projektet är ett samarbete mellan länsmuseet, länsstyrelsen och stadsmuseet och syftar till att inventera och kontextualisera de försvarsanläggningar som uppfördes eller förstärktes under det kalla kriget för att kunna stå emot ett kärnvapenanfall. Inventeringen omfattar såväl militära anläggningar som civila. Resultaten av projektet kommer under 2012 att presenteras i en publikation. Samdok Stockholms läns museum har under många år varit medlem i Samdok de kulturhistoriska museernas samarbetsorganisation för samtidsundersökningar. Under hösten 2011 avvecklade Nordiska museet huvudmannaskapet för organisationen. Diskussioner har därefter förts rörande en eventuell fortsättning på samarbetet, en diskussion som kommer att fortgå under

13 Offentlig konst I Stockholms län finns en stor samling offentlig konst en konstskatt som är helt gratis att besöka. Vårt mål är att öka intresset för den offentliga konsten hos den breda allmänheten. En grund för museets arbete med detta har under de senare åren bestått av att skapa en databas över offentlig konst i länet. Två-tre konstverk per kommun presenteras med text och fotografi och i dagsläget har vi samlat in material från 18 kommuner. Målet är att det ska finnas exempel från länets samtliga 26 kommuner. Urvalet består av konst som finns utomhus och som är lättillgänglig för länets invånare. Databasen med offentlig konst ska läggas ut på museets webbplats under våren Kulturmiljövårdsarbetet har som långsiktig målsättning att bidra till en god livsmiljö för invånarna i Stockholms län samt att en mångfald av spår bevaras i landskapet. Arbetet finansieras med de årliga anslagen och genom tillfälliga projektmedel, främst från det statliga kulturmiljövårdsbidraget som fördelas av länsstyrelsen efter ett ansökningsförfarande. Kulturmiljövård bedrivs även i form av uppdragsverksamhet, vilken redovisas separat längre fram i verksamhetsberättelsen. Byggnadsvårdsguiden Byggwebben Länsmuseet har som målsättning att den så kallade Byggwebben fortsatt ska vara ett av landets mest besökta forum för frågor som rör renoveringar och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För att detta ska bli verklighet krävs en kontinuerlig kvalitetsmässig översyn och utbyggnad av innehållet. Under 2011 har en utredning av byggwebbens struktur och innehåll påbörjats. En långsiktig plan med prioriteringar för det fortsatta arbetet kommer att presenteras i början av Vård av kulturlandskap och fornlämningar Länsmuseets arbete med vård av kulturlandskap och fornlämningar är huvudsakligen inriktat på att ge kommunerna råd och stöd. För dessa insatser söks årligen medel från det statliga bidraget för kulturmiljövård, vilket disponeras av länsstyrelsen. Under 2008 påbörjades en översyn av arbetet med fornvården inom länet. Tillsammans med Stockholms stadsmuseum presenterade länsmuseet i mars 2010, på uppdrag av länsstyrelsen, ett förslag till ny strategi för fornvården i länet. Diskussionen har därefter fortsatt och strategierna för arbetet fastställdes av länsstyrelsen under våren Museets erhöll därefter kulturmiljövårdsbidrag för arbetet med att implementera de nya strategierna. Länsstyrelsen klargjorde samtidigt att ett bidrag årligen kommer att tilldelas museet för fornvårdsarbete. På grund av att beslutet om bidragsmedlen dröjde så behövde de planerade insatserna för året revideras volymmässigt. Arbetet kunde dock påbörjas och kommer att fortlöpa i enlighet med de framtagna strategierna under kommande år. 13 Skog & historia Länsmuseet deltog mellan i projektet Skog & Historia. Projektet var statligt initierat

14 och drevs tillsammans med nuvarande Skogsstyrelsen med bidrag från länsstyrelsen. Projektet syftade till att inventera kultur- och fornlämningsbeståndet i skogsområden, bl.a. med hänsyn till de eventuella skador som kan uppstå i samband med skogsbruk. Personalen hämtades från arbetslösa som var boende i de kommuner där projektet bedrevs och även arbetsförmedlingen var därför en samarbetspart. Under 2011 har länsmuseet med stöd av medel från länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag genomfört de slutliga granskningarna av materialet från inventeringarna. Samtliga inventerade objekt inom Stockholms län är därmed kvalitetssäkrade och avrapporterade till det digitala fornminnesregistret, FMIS. Vattenanknutna kulturmiljöer Vårt behov av vattendrag som kraftkälla, för transporter och för näringsfång har över tiden avsatt många spår och lämningar i landskapet. Dessa lämningar hotas idag att förstöras i samband med ekologiska restaureringsprojekt i syfte att uppfylla nationellt uppsatta miljökvalitetsmål. Kunskapen om vilka kulturhistoriska värden som därmed riskerar att försvinna är begränsad då de befintliga kunskapsunderlagen för kulturmiljövården har stora brister. Under 2011 har länsmuseet därför, på uppdrag från länsstyrelserna i Stockholm och Västmanland och inom ramen för det statliga kulturmiljövårdsbidraget för kunskapsuppbyggnad, sett närmare på hur två vattendrag - ett i vartdera länet - har använts historiskt sett. Projektet hade som målsättning att komplettera och fördjupa kunskapsunderlaget för de valda vattendragen, bl.a. genom att studera i vilken omfattning de förändringar av vattendragen som människan har gjort har påverkat olika fiskarters möjlighet till lekvandringar. Vårdplaner för hembygdsgårdarna Under 2011 upprättade länsmuseet tio stycken vårdplaner för hembygdsgårdar som förvaltar kulturhistoriska byggnader i Stockholms län (Edsbro, Lohärad, Länna, Riala, Rimbo, Roslags-Bro, Singö, Söderbykarl, Upplands Väsby, Väddö). Syftet var att skapa tydliga och användarvänliga underlag för bättre vård, underhåll och bevarande av hembygdsgårdarna. Arbetet innebar samtidigt en kartläggning av gårdarnas byggnadsbestånd. Med hjälp av vårdplanerna skall hembygdsföreningarna själva kunna utföra byggnadsinventeringarna framöver. Projektet finansierades genom kulturmiljövårdsbidrag från länsstyrelsen samt med museets egna resurser. Samarbetspart var Stockholms läns hembygdsförbund och deltagande hembygdsföreningar. Under 2012 är avsikten att fortsätta upprätta vårdplaner för ytterligare hembygdsgårdar i länet. På längre sikt är målet att samtliga länets hembygdsgårdar, vilka uppgår till cirka 70 stycken, ska ha tillgång till vårdplaner för sina byggnader. Tillgängligt landskap åt alla Projektet har som syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning att besöka och uppleva utvalda besöksmål i länet. Arbetet utfördes i samarbete med Sveriges hembygdsförbund och med stöd av berörda kommuner. Under 2010 valdes två besöksmål ut Slagstaristningen i Botkyrka samt de historiska och förhistoriska lämningarna i anslutning till Brottby kvarn i Vallentuna. Det senare besöksmålet invigdes på den så kallade Kulturarvsdagen under hösten 2011 och projektet kom att uppmärksammas medialt i flera olika sammanhang. Länsmuseet driver frågan om en fortsättning med liknande insatser för andra besöksmål och har ansökt om bidrag för detta från länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag för Tillgänglig kulturmiljö Vätöberg Vid Vätöberg på Vätö i Norrtälje kommun fanns i början av 1900-talet ett stort och för Stockholms stads utbyggnad viktigt stenbrott. Verksamheten pågick fram till 1941 då företaget lades 14

15 ned. Förutom själva Vätöberg finns ytterligare ett 20-tal andra mindre stenbrott som varit verksamma under olika tider. Med stöd av länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag har museet under 2011 utrett möjligheterna att utveckla Vätö till ett besöksmål. Arbetet kommer att fortgå under 2012 och ska resultera i ett förslag till en informations- och tillgänglighetsplan för området. Arbetet sker i samråd med länsstyrelsen och i dialog med boende och andra lokala aktörer. Service till länsstyrelse, kommuner, kyrka och allmänhet En del av den arbetstid som bekostas av det årliga anslaget har, liksom tidigare år, använts till service och rådgivning till länsstyrelsen, länets kommuner, Svenska kyrkan och allmänheten. Servicen till kommunerna är kostnadsfri i den utsträckning museets resurser tillåter. Den utgörs i huvudsak av att besvara frågor från allmänheten, rådgivning per telefon och e-post samt att svara på remisser rörande detalj- eller översiktsplaner. För mer specifika ärenden, som till exempel begäran från kommuner om yttrande inför beslut om bygglov, tar museet som regel ut en avgift. Från länsstyrelsen remitteras tillståndsärenden enligt kulturminneslagen (KML) till länsmuseet. Länsmuseet deltar också tillsammans med länsstyrelsen och respektive stift i de regionala samrådsgrupperna för det kyrkliga kulturarvet. Samarbete med hembygdsrörelsen Det fortlöpande samarbetet med hembygdsrörelsen, såväl förbundets konsulent, som enskilda föreningar och medlemmar, har fortgått under året. Samarbetet är varierat och gällt allt från direkt projektsamarbete till rådgivning och besvarande av frågor från enskilda medlemmar. Det tidigare samarbetet kring insamling av kulturhistoriskt fotografi från föreningarna, vilket upphörde med museets omorganisation 2010, har under 2011 planerats för en fortsättning i nya former. Strategierna för arbetet kommer tillsammans med hembygdsförbundet fortsatt att ses över under Större och externt finansierade uppdrag inom kulturmiljövården omfattar främst olika former av arkeologiska och byggnadsantikvariska utredningar, undersökningar och dokumentationer. Resultaten av uppdragen presenteras som regel i rapportform. Under 2011 producerades totalt 51 stycken rapporter, varav 20 stycken inom det arkeologiska området, och 31 inom det byggnadshistoriska fältet. Samtliga rapporter kan läsas och laddas ned gratis via museets hemsida. År 2011 var ett volymmässigt sett bra år för museets uppdragsverksamhet, med ett överskott för verksamheten på närmare 1,2 miljoner kronor. Framför allt berodde detta på en ökad inströmning av uppdrag, både arkeologiska och bebyggelseantikvariska, men också på att många äldre projekt kunde avslutas under året och därmed resultatbokföras. Som en följd av de många uppdragen blev arbetsbelastningen, framför allt under hösten, märkbar och extra personal fick anställas både för arkeologiska och bebyggelseantikvariska uppdrag. 15

16 Sammanlagt diariefördes närmare fyrtio stycken arkeologiska uppdragsärenden under året, vilket var cirka 25% fler än året innan. Nedan beskrivs kortfattat några av de större arkeologiska uppdrag länsmuseet genomfört under Arlandastad 4 Museet vann under 2011 ett anbud rörande arkeologiska förundersökningar av lämningar från sten- och järnåldern i Arlandastad, Sigtuna kommun. Fältarbetet utfördes i två etapper och gav spännande resultat i form av en ovanligt välbevarad boplats från mellersta och senare delen av yngre stenålder. Preliminärt bedöms platsen kunna svara på frågor rörande strandförskjutningen under perioden, vilket tidigare inte varit möjligt att göra mer detaljerat för regionen. Rosersberg och Arninge Under året fortskred rapporteringsarbetet beträffande resultaten av 2010 års undersökningar vid Rosersberg i Sigtuna och järnåldersgravfältet i Arninge, Täby kommun. Båda dessa projekt har genomförts i samarbete med RAÄ UV Mitt. Övriga arkeologiska uppdrag Andra större eller vetenskapligt sett mer intressanta arkeologiska uppdrag under året har utgjorts av arkeologiska förundersökningar inför förestående V/A-arbeten på Helgö i Ekerö kommun och en för- och slutundersökning av en boplats från brons- och järnålder vid Ängby gård i Täby kommun. Till detta kommer ett antal mindre uppdrag i form av utredningar och förundersökningar. För en överblick av de arkeologiska projekt som avrapporterades under året hänvisas till rapportlistan i slutet av denna berättelse. Bortsett från ett sedvanligt antal mindre bebyggelseantikvariska ärenden genomfördes också flera större projekt under året. Några av dessa beskrivs mer ingående nedan. Till den senare kategorin hör också slutförandet av dokumentationen i samband med reparationer av Tullgarns och Bogesunds slott. Resultaten av dessa arbeten kommer att redovisas i rapportform i början av Karaktärisering av kyrkogårdar Det största enskilda bebyggelseantikvariska uppdraget under 2011 utgjordes av en kulturhistorisk karakterisering av kyrkogårdar, begravningsplatser och kyrkotomter inom Stockholms stift. Uppdraget utförs på beställning av stiftet som också finansierar projektet. Totalt omfattar karaktäriseringen cirka 60 kyrkogårdar och 16 stycken kyrkotomter. Projektet påbörjades med en pilotstudie år 2010 och är planerat att pågå fram till och med Under 2011 har museet utfört karaktäriseringar av kyrkogårdarna i Boo, Botkyrka, Ekerö, Färingsö, Gustavsberg-Ingarö, Nacka, Täby, Värmdö och Össeby församlingar. Inventering av Täby efterkrigstida bebyggelse Under 2011 färdigställde museet arbetet med att inventera Täby efterkrigstida bebyggelse. Uppdraget har genomförts på beställning av kommunen som också har finansierat arbetet. Inventeringen utgör ett komplement till det kommunala kulturmiljöprogrammet och ska fungera vägledande för den fortsatta kommunala planeringen. 16

17 Dokumentation av civilförsvarsanläggningen Elefanten Under året väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen för civilförsvarsanläggningen Elefanten i Sollentuna. Som ett underlag inför ett ställningstagande vände sig länsstyrelsen till museet med en beställning av en dokumentation av anläggningens status och kulturhistoriska värden. Projektet rönte massmedial uppmärksamhet, bland annat genom en artikel som publicerades i samtliga Mitt i-tidningar. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut i frågan om byggnadsminne under Antikvarisk förundersökning, Björksättra, Huddinge kommun Inför en förestående restaurering har en antikvarisk förundersökning utförts av Björksättra gårds mangårdsbyggnad på uppdrag av Huddinge kommun. Kyrkogårdsinventering, Ösmo kyrka, Nynäshamns kommun På uppdrag av Ösmo församling har en inventering utförts av kyrkogården kring Ösmo kyrka. Tegelbruket, Tyresö kommun Inför nya detaljplaner vid Tegelbruket på Brevikshalvön i Tyresö kommun har museet på uppdrag av kommunen tagit fram kulturmiljöunderlag av områdenas bebyggelse och kulturmiljö inför detaljplaneläggning. Antikvarisk medverkan Museet har under året haft ett tiotal uppdrag i form av antikvarisk medverkan. Bland dessa kan nämnas Lidingsbergs herrgård och Villa Sjövik på Lidingö, Hagas gård på Arholma i Norrtälje samt medverkan vid åtgärder i kyrkobyggnader i Malsta kyrka, Värmdö kyrka, Husby-Ärlinghundra kyrka, Tyresö kyrka, Ingarö kyrka, Skå kyrka och Adelsö kyrka. Kyrkoantikvarisk ersättning Kyrkoantikvarisk ersättning är ett statligt bidrag som kan tilldelas Svenska kyrkan för underhåll och bevarande av de kulturvärden som kyrkan förfogar över. Bidraget genererar arbete för länsmuseet, främst i form av rådgivning till länets enskilda församlingar. Det kan handla om restaurering eller ombyggnation av kyrkobyggnader, skötselfrågor m.m. Museet arbetar brett med publik verksamhet. Vi finns i länet och i museibyggnaden i Dieselverkstaden. Genom verksamheten i länet möter vi publiken på plats i deras närmiljö. Det gäller arkeologiska undersökningar, vandringsutställningar, pedagogisk verksamhet och olika typer av programverksamhet. I museibyggnaden får publiken ta del av utställningar och programpunkter. Tack vare att vi kan verka både uppsökande och på plats har vi möjlighet att nå ut brett till vår publik med en mångfacetterad verksamhet. 17 Totalt besökte personer museet under Drygt 1400 besökare kom till de program som anordnades i huset.

18 Under 2011 hade vi fyra tillfälliga utställningar. Tre av dem var egenproduktioner och en var inhyrd. Vi & Dom 25 september januari 2011 Under våren 2010 arbetade fotografen Ulla Lemberg med ett fotoprojekt tillsammans med elever i åk 8 på Fisksätraskolan. Eleverna fotograferade det som var angeläget i deras vardagsmiljö och berättade också om det i text. Det handlade om hur det är att leva och bo i Sverige och om möten med andra människor. I utställningen visades elevernas fotografier och texter tillsammans med Ulla Lembergs egna fotografier från 1970-talet. Sjukt bra konst 22 januari -15 maj 2011 Utställningen producerades i samarbete med landstingets kulturförvaltning och visade ett urval av den konst som finns på länets sjukhus. För att visa på landstingets mångfacetterade konstinnehav presenterades konst med många olika uttryck; skulptur, måleri, foto, teckning, collage och video med performance. I utställningen fick besökaren möta en bredd av konstnärer; kvinnor, män, utlandsfödda, svenskar, etablerade och mindre etablerade. Målet med utställningen var att belysa konstens roll i vården och att fler skulle få upp ögonen för landstingets stora konstinnehav. Turist Javisst! 28 maj 2 oktober 2011 En utställning om camping, charter och semesterminnen från 1950-, 60- och 70-talen samt godbitar ut Lasse Åbergs souvenirsamling med allt från kitschiga plastprylar till lokalt hantverk. Utställningen berättade om nöjesresans historia och visade bland annat en filmad bilfärd till Medelhavet i början på 1950-talet, unika reseminnen från naturnära campingsemestrar och utrikes charterturer. Filmen Sällskapsresan visades kontinuerligt i en liten minibiograf i utställningen. Ta plats! 15 oktober-15 januari 2012 Konst gör det möjligt att mötas oberoende av ålder, kön, etnicitet och funktionsförmåga. I den här vandringsutställningen visade vi samtidskonst med olika uttryck som lockade till aktivitet och rörelse. Det handlade om konst som berör flera av våra sinnen. Konst som låter, syns och känns. Utställningen bestod av fem konstverk av Jacob Dahlgren, Felix Gemlin, Performing Pictures, Lisa Jeannin och Rolf Shuurmann samt Lisa Torell. Verken valdes ut för att de uppmanar till samspel och för att de når människor oavsett funktionsförmåga och bakgrund. Utställningen producerades av Konstfrämjandet med stöd från Allmänna arvsfonden. Permanenta utställningen Ett annat liv byggdes om Under våren genomfördes en mindre men viktig förändring av museets fasta utställning. Den rekonstruktion av vikingakvinnan Estrid, som museet låtit modellmakaren Oscar Nilsson ta fram, kunde nu äntligen införlivas med montern om Estrid, tillsammans med bl.a. ett bildspel om den arkeologiska upptäckten. Estrid har med detta fått en portalposition i utställningen och fungerar därmed också som en utmärkt länk till Runriket i Täby/Vallentuna. Just Nu-montern Under året visades följande i montern: 18

19 Jan-mars Bildspel om hur Estrid upptäcktes och om den rekonstruktion som modellmakaren Oscar Nilsson fått i uppdrag av museet att ta fram. April-augusti Ett bildspel om hur det skulle se ut om elever från klass 8c i Källbrinksskolan, Huddinge, fick bestämma om den offentliga konsten. Bildspelet var resultatet av ett skapande skola-projekt under vårterminen September-december Ett bildspel med animationer som eleverna i fem klasser (åk 4-5) i Falsteboskolan i Järfälla tagit fram inom ramen för Skapande skola under vårterminen Museets programverksamhet spänner över samtliga av museets verksamhetsområden. Den programverksamhet som museet anordnar i museibyggnaden bygger ofta på olika teman ur de aktuella utställningarna. Programverksamhet knuten till utställningarna Sjukt bra konst: Utställningen invigdes av Anna Starbrink, landstingsråd med ansvar för bl.a. kulturfrågor. Jukka Korpi och Sten Sandell framförde en dans- och musikföreställning kallad Medika Akustika som tidigare visats på olika sjukhus. Under utställningsperioden arrangerade museet en efter jobbet-visning samt familjevisning med vykortsskapande. Dessutom bjöd vi in Ann Magnusson, konstnär och Linnea Nordberg, projektledare på landstingets kulturförvaltning att under rubriken Ett konstverk blir till berätta om konstverket Den dubbla blicken på Huddinge sjukhus. Programaktiviteterna till Sjukt bra konst lockade ca 220 personer. Turist javisst: Lasse Åberg invigde utställningen och berättade om sin hobby att samla på souvenirer. Ta plats!: Utställningen invigdes av Mikael Wahldén som är utredare på Handisam och kulturverksamheten Medis 5 stod för underhållningen. En lördagseftermiddag i november framförde duon Rita och Sabina musik från 1500-talet fram till idag och i december bjöd museet in familjer till skapande av taktila vykort. Samma månad arrangerade vi en tre dagar lång kulturfestival med Medis 5 som visade konstutställningen Städer, framförde musikpärlor och spelade på egenproducerade instrument. Vi arrangerade även ett välbesökt heldagsseminarium om tillgänglighet i utställningsarbete tillsammans med Riksutställningar och Konstfrämjandet. Under utställningsperioden arrangerade vi barnvagnsvisningar vid tre tillfällen, en lunchvisning och en visning för personer med synnedsättning. Övriga aktiviteter på museet Skelettskola: Under två dagar under höstlovet erbjöd Stockholms läns museum skelettskola. Barnen fick lära sig vad gamla ben från människor och djur kan berätta för oss och de fick bekanta sig med en del av vårt referensmaterial. Vi hade sammanlagt 9 besökare. 19 Kulturnatten: Lördagen den 9 april hade de flesta av Stockholms museer och kulturinstitutioner öppet hela dagen och kvällen fram till midnatt under begreppet Stockholms kulturnatt. På grund av att resten av Dieselverkstaden inte deltog 2011 blev besöksresultatet till länsmuseets Ficklampsvisning klent.

20 Julbazaren: Årets Julbazar gick av stapeln första advent, söndagen 27 november. För första gången arrangerades Julbazaren utanför museets publika lokaler, i den stora foajén utanför museets entré inne i Dieselverkstaden. Nacka kulturcentrum och Nacka konsthall var medarrangörer. Liksom tidigare år var Julbazarens inriktning mångkulturell. Ett tjugotal utställare med slöjd, hantverk och konst från alla världsdelar deltog. Ca 1000 personer besökte bazaren. I samband med julbazaren arrangerade museet julklappstillverkningen för barn och unga vilket var välbesökt. Profilen för museets butik och café är att har ett bra sortiment av varor med ekologisk och/eller rättvisemärkning. Omsättningen har inte nämnvärt förändrats trots ombyggnaden utanför museets huvudentré. En utvecklingsplan formulerades för butiken under slutet av året. Stockholms läns museum har producerat tre vandringsutställningar, konstutställningen Magiska Manteln för barn och fotoutställningarna Människor och minnen Solna under 100 år samt Amatörens blick som hyrs ut till bibliotek, äldreboenden, kommunalhus och köpcenter. Ingen av utställningarna har varit uthyrda under 2011, vilket främst beror på att resurser för att marknadsföra dessa saknats. Minskade resurser har också bidragit till att museet inte haft möjlighet att nyproducera vandringsutställningar sedan 2009, vilket sannolikt även medfört färre uthyrningar av de befintliga vandringsutställningarna. Länets skolor erbjuds hyra länsmuseets miniutställningar och konstmappar. Under året har en konstmapp varit uthyrd, vilket är en kraftig minskning med föregående år då fem uthyrdes. Museet anordnar programaktiviteter på olika platser runt om i länet. Uppskattningsvis totalt ca 1000 personer besökt något av museets program som arrangerats utanför museibyggnaden. I samarbete med Täby och Vallentuna kommuner anordnar museet årligen Runrikets dag. I år gick den av stapeln lördagen den 21 maj, mitt under pågående utgrävningar vid Broby bro i Täby. Stockholms läns museum hade bokbord med försäljning och information om museet vid Jarlabankes bro. Publik arkeologi bedrevs vid Broby bro där vi hade en arkeolog och en pedagog med arkeologisk inriktning på plats som höll visningar för allmänheten. Under två veckor i maj (16-27/5) pågick museets utgrävning vid Broby bro. Under dessa veckor anordnade museet dagliga visningar av utgrävningsplatsen och en grävdagbok publicerades på museets webbplats. Skolklasser bjöds in till guidade turer där eleverna också fick testa på att själva gräva. På Kulturarvsdagen den 11 september invigdes Tillgängligt landskap åt alla-projektet i Brottby. Ett 40-tal personer prövade ljudguider med fakta om platsen i radioteaterform. 20

21 Upptäck länet 2012 Upptäck länet är Stockholms läns museums största publika verksamhet. Utgångspunkten är ett 100-tal besöksmål som speglar länets mångfacetterade historia och rika kulturarv. Besöksmålen är av olika karaktär och storlek, och såväl historiska som samtida platser finns representerade. Museet uppmärksammar besöksmålen på olika sätt: på hemsidan under rubriken Upptäck länet, på plats med informationsskyltar och mobilguider, nedladdningsbara filer och pedagogiska aktiviteter och program. Syftet med verksamheten är att väcka intresse och engagemang för länets historia och kulturarv, att stimulera länets invånare och besökare att upptäcka historien med utgångspunkt i kulturmiljön. Urvalet av historiska besöksmål ska spegla regionens historia i hela sin bredd. Konceptet Upptäck länet lanserades 2006 i samband med att museet öppnade i de nya lokalerna i Dieselverkstaden. Sedan dess har Upptäck länet byggts ut med allt fler besöksmål till att idag omfatta 109 objekt. Under de sista åren har det uppstått ett behov av att se över urvalet av objekt, arbetsmetoder och hela konceptet i övrigt. Med anledning av detta togs det fram en femårig utvecklingsplan för Upptäck länet under hösten Samtidigt skapades en arbetsorganisation under ledning av chefen för publika enheten. Denna arbetsgrupp är enhetsöverskridande och ska svara för att museets samlade kompetens verkar på bästa sätt för utvecklingen av Upptäck länet. Projektet Upptäck Botkyrka som presenteras nedan är ett delprojekt inom Upptäck länet med syfte att skapa metoder för att ta fram besöksmål i dialog med brukarna/målgrupperna i kommunerna. Upptäck Botkyrka Projektet Upptäck Botkyrka påbörjades 2011 och syftar till att utveckla arbetet med besöksmål i Botkyrka i dialog och samverkan med kommunen, kommuninvånare och olika intresseorganisationer. Utgångspunkten är platsen och dess olika identiteter vilka har speglat människors liv genom historien. Ett mål är att hitta nya grupper som är intresserade av att berätta historien om denna plats utifrån sina egna perspektiv. Vi har arbetat parallellt med faktamässiga beskrivningar och personliga berättelser från platserna i närområdet. Under året har länsmuseet och Botkyrka kommun gemensamt etablerat kontakt med allmänhet, skolungdom och religiösa samfund samt hållit workshops med skolklasser. Erfarenheterna av projektet ska fungera som grund för framtida samarbeten inom Upptäck länet i andra kommuner. Runriket 2011 Besöksmålet Runriket inom Upptäck länet är ett samarbete mellan länsmuseet och Täby. Den fortsatta utvecklingen av Runriket, som den också har formulerats i en separat femårsplan, utgör fortsättningsvis en viktig del av museets fleråriga fokusområde Runstenarnas tid. Museets huvuduppgift i Runriket är att svara för sakkunskap och samordning med Täby och Vallentuna kommun och att leda arbetet med verksamhetsutvecklingen av Runriket. För denna arbetsuppgift har länsmuseet tidigare år fått tillfälliga statliga bidrag, men under det gångna året har det istället genomförts med museets årliga anslag. Den arkeologiska forskningsgrävningen vid Broby bro och Runrikets dag som nämnts ovan under rubrikerna Programverksamhet och Kommunikation bedrivs inom ramen för Runriket. 21 Under 2011 kunde samarbetsparterna för Runriket, Täby och Vallentuna kommuner samt länsmuseet, ta fram en marknadsplan för Runriket med stöd av konsultföretaget PWC. Insatsen från