Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006"

Transkript

1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2006

2 ISBN: Artikelnr: Omslag: Sättning: Tryck: Fhebe Hjälm Per-Erik Engström

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen (SoS) presenterar nu för första gången gemensamt jämförelser av kvalitet och effektivitet inom den svenska hälso- och sjukvården. Tidigare har vi var för sig rapporterat om olika delar av den svenska vården. Styrkan med ett gemensamt arbete är att samverka vad gäller datakällor, kompetens och erfarenhet. Jämförelser är viktiga ur flera aspekter. De visar medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. De hjälper oss att svara på om förändringar leder till förbättringar, de visar de behandlingsmetoder som är mest effektiva och vilka som inte borde användas och på goda exempel att sprida till hela vården. De stimulerar hälso- och sjukvården till förbättringar. Ytterst syftar de till att åstadkomma såväl nöjda och tillfredsställda patienter och medarbetare som kliniska resultat av högsta klass. Öppna jämförelser är ett utvecklingsarbete och en del i en långsiktig strategi för God Vård. God vård utvecklas när evidensbaserad kunskap, öppna jämförelser och förbättringsarbete samverkar i en helhet. I kommande rapporter räknar vi med att kunna presentera allt fler uppgiften som speglar kvalitet och effektivitet också inom andra delar av vården än de som täcks in av denna rapport. Ett nästa naturligt steg är vidare att jämförelser även görs mellan sjukhus och kliniker. Det är viktigt att informationen är korrekt och ger en rättvisande bild av hur vården fungerar på olika platser i landet. Därför lägger vi ner mycket arbete på att förbättra datakvaliteten och tillgången på data. Denna rapport har utarbetats av en arbetsgrupp som bestått av Fredrik Westander (SoS, SKL), Jesper Olsson (SKL), Mona Heurgren (SKL), Marianne Holmberg (SoS), Max Köster (SoS) och Klas Öberg (SoS). Diagrammen i rapporten har producerats av Per-Erik Engström (SoS). Nils Janlöv och Bengt-Göran Emtinger, båda Landstinget i Östergötland, har svarat för idéer och arbete med landstingsprofilerna i bilaga 2. Styrgrupp för arbetet med Öppna Jämförelser är Roger Molin (SKL) ordförande, Gunilla Hulth-Backlund (SoS) ordförande, Marianne Granath (SKL) och Måns Rosén (SoS). Kjell Asplund Generaldirektör, Socialstyrelsen Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting 3

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 8 Inledning Öppna jämförelser bakgrund Rapportens syfte och avgränsningar Rapportens disposition Jämförelsemodellen Val av jämförelseperspektiv Val av indikatorer Frågan om datakvalitet Resultaten Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Färgsatt överblicksbild alla landsting, alla indikatorer A Medicinska resultat Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (A:1) Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (A:2) Överlevnad vid cancersjukdom Tjocktarmscancer (A:3) Ändtarmscancer (A:4) Bröstcancer (A:5) Läkemedelsanvändning Andelen äldre med samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka (A:6) Andelen äldre med läkemedelsinteraktioner, klass D (A:7)

6 Vaccinationer Vaccinationsfrekvens barn MPR (A:8) Influensavaccinering av äldre (A:9) Förlossningsvård, mödrahälsovård Dödfödda barn (A:10) Neonatal dödlighet (A:11) Låg Apgar-poäng hos nyfödda (A:12) Perinealbristning vid vaginal förlossning (A:13) Sena aborter (A:14) Behandlingsmål för HbA1c primärvård (A:15) Behandlingsmål för blodtryck primärvård (A:16) Ögonbottenkontroll diabetiker vid medicinklinik (A17) Strokesjukvård dagars dödlighet efter stroke (A:18) Funktionsförmåga efter stroke (A:19) Vård på strokeenhet (A:20) Hjärtsjukvård dagars dödlighet efter hjärtinfarkt (A:21) Direkt PCI vid akut ST-höjningsinfarkt (A:22) Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt (A:23) Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (A:24) Väntetid till hjärtkirurgi (A:25) Ortopedisk sjukvård Knäledsplastik revisioner inom 1 år som följd av infektion (A:26) Knäledsplastik risk för revision inom 5 år (A:27) Total höftledsplastik överlevnad av implantat 10 år (A:28) Total höftledsplastik omoperation inom 2 år (A:29) Total höftledsplastik patientrelaterat utfall mätt med EQ-5D (A:30) Höftfraktur återkomst till ursprungligt boende (A:31) Väntetiden till operation vid höftfraktur (A:32) Annan behandling Ljumskbråck omoperationer inom fem år (A:33) Synskärpa vid kataraktoperation (A:34) Prostatacancer andel patienter som får kurativt syftande behandling (A:35) Referenser

7 B Patienterfarenheter Tillgång till sjukvård och förtroende (B:1, B:2, B:3) Patienternas betyg på besöket (B:4, B:5) Telefontillgänglighet och rimliga väntetider (B:6, B:7) Strokepatienter om sjukhusvård och rehabilitering (B:8, B:9) C Tillgänglighet Primärvårdens läkartillgänglighet (C:1, C:2) Specialiserad vård antalet patienter som väntat längre än 90 dagar (C:3, C:4) Referenser D Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (D:1, D:2, D:3, D:4, D:5, D:6) Kostnad per prestation produktivitet (D7, D8, D9) Referenser Diagram Bilagor (endast i elektronisk form) 1. Beskrivning av indikatorer 2. Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser 3. Datakvalitet m.m. jämförelse mellan landstingen 7

8 Sammanfattning Denna rapport är den första sammanhållna publiceringen av jämförelser av hälso- och sjukvårdens medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Rapporten är ett led i Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma arbete med att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet bedrivs under vinjetten Öppna Jämförelser. Rapportens syfte är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner, både i landstingen och i den offentliga hälso- och sjukvårdsdebatten i stort. Är sjukvården av lika god kvalitet och har den lika hög effektivitet i alla landsting? Syftet är också att stimulera landstingen och sjukvården till förbättringar. Jämförelserna ska ställa krav på, men också inspirera och stödja landstings- och sjukvårdsledningar i deras arbete för effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. 57 indikatorer på kvalitet och effektivitet används i rapporten. För varje indikator rankas landstingen, i diagram där resultat för riket och skillnader mellan landsting redovisas. Någon sammanvägd ranking av landstingens totaleffektivitet görs däremot inte. Motivet till detta är att en sådan ranking skulle förutsätta alltför stora förenklingar. För att skapa överblick och för att stödja landstingen i sin analys av de egna resultaten, görs sammanställningar per landsting. I dessa landstingsprofiler redovisas varje landstings alla resultat för alla indikatorer, jämfört med riksgenomsnittet. Vi tolkar inte eller drar slutsatser om orsaker till eller konsekvenser av resultaten. Omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter både allmän kunskap om sakområdet och kunskap om olika lokala omständigheter. Det är därför landstingen och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera det egna utfallet i de olika jämförelser som här presenteras. I detta arbete kan olika nationella datakällor vara till god ledning. Indikatorerna är valda därför att de belyser viktiga aspekter av hälsooch sjukvården och berör stora patientgrupper. De ger ändå inte en täckande eller representativ bild av svensk hälso- och sjukvård. Man bör se på jämförelserna som nedslag i hälso- och sjukvården. Flera viktiga frågor belyses, medan andra, lika viktiga, inte har kunnat belysas. Jämförelserna kommer successivt att utvecklas, liksom arbetet med att 8

9 använda jämförelser som stöd och utgångspunkt för förbättringar. Målet är att ge en alltmer rättvisande och nyansrik bild av svensk hälso- och sjukvård och att framgångsrika exempel skall spridas till alla delar av vården. 9

10 Inledning Denna rapport är den första sammanhållna publiceringen av jämförelser av hälso- och sjukvårdens medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Rapporten är ett led i Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma arbete med att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser. De senaste åren har organisationerna var för sig publicerat ett flertal rapporter där hälso- och sjukvården jämförts i olika avseenden. Sveriges Kommuner och Landsting har också publicerat rapporter med internationella jämförelser av sjukvården. Sveriges Kommuner och Landstings främsta drivkraft i arbetet är landstingens vilja att öppet visa upp hälso- och sjukvården för offentligheten. Medborgare och patienter har rätt att veta vad vården åstadkommer och hur det egna landstinget står sig i förhållande till andra. En lika viktig aspekt är att jämförelser stimulerar till att lära av varandra, för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har som drivkraft i arbetet sitt uppdrag att som statlig myndighet återkommande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården, inte minst med avseende på hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Socialstyrelsen har också särskilda uppdrag att utarbeta nationella kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården och att göra individbaserad patientinformation mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Jämförelserna kommer successivt att utvecklas, för att på sikt kunna spegla fler dimensioner av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet med att använda jämförelser som stöd och utgångspunkt för förbättringar ska också utvecklas. Målet är att ge en alltmer rättvisande och nyansrik bild av svensk hälso- och sjukvård och att framgångsrika exempel skall spridas till alla delar av vården. Hösten 2005 arbetade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen gemensamt fram en plan för utveckling av Öppna Jämförelser och samordning av olika aktiviteter inom detta område. Under 2006 har en styrgrupp för arbetet bildats, liksom ett mindre sekretariat. En grupp landstingsdirektörer utgör referensgrupp. Samtliga landsting och regioner har utsett kontaktpersoner för arbetet. 10

11 Öppna jämförelser bakgrund En bakgrund till arbetet med öppna jämförelser är det växande intresset för indikatorbaserade jämförelser inom hälso- och sjukvården, i utlandet såväl som i Sverige. Runt om i världen pågår arbeten med att formulera indikatorer, skapa modeller för och publicera jämförelser, både inom och mellan länder. Sverige deltar i flera samarbeten för att med ökad systematik jämföra den svenska hälso- och sjukvården med vården i andra länder. Men också inom Sverige är det viktigt med jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen formar nu tillsammans en strategi, både för att ge en samlad bild av vad hälso- och sjukvården åstadkommer och hur resultaten är relaterade till befolkningens behov och till de resurser som hälso- och sjukvården ges i samhället, och för att stimulera till kvalitets- och resultatförbättringar. Vi har identifierat flera viktiga utvecklingssteg i en strategi för God Vård. Detta begrepp innebär att vården är säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, effektiv, jämlik och kan ges i rimlig tid. För att nå dit krävs samarbete och samordning på nationell, regional och lokal nivå. Utöver öppna jämförelser ingår i en sådan strategi bland annat systematiskt framtagna kunskapsunderlag om nya och etablerade metoder i hälso- och sjukvården, som nationella riktlinjer för vård och behandling; IT-baserad och ändamålsenlig vårddokumentation, som i sin tur kräver en nationell informationsstruktur, med klassifikationer och enhetliga begrepp och termer, som möjliggör informationsutbyte; nationella kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att mäta och följa upp vårdens kvalitet och effektivitet samt stöd till systematiskt förbättringsarbete. De jämförelser som redovisas i denna rapport är således ett viktigt steg i en sammanhållen strategi för utveckling av hälso- och sjukvården. Rapportens syfte och avgränsningar Rapporten redovisar skillnader i kvalitet, resultat, patienterfarenheter och kostnader inom hälso- och sjukvården. Syftet är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner. Har sjukvården lika hög effektivitet och är den av lika god kvalitet i alla landsting? Syftet är också att stimulera landstingen och sjukvården till förbättringar. Jämförelserna ställer krav på, men också inspirerar och stödjer landstingsoch sjukvårdsledningar i deras arbete för effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. Drivkrafterna för utveckling och kvalitetsförbättring omfattar alla, inte bara de enheter eller landsting som uppvisar jämförelsevis sämre resultat. 11

12 Ett tredje, men mera indirekt syfte, är att rapporten skall fungera som pådrivare för förbättrad datatillgång och datakvalitet. När sjukvårdsdata aktivt används i debatt och styrning, ökar kraven på att de är relevanta och av god kvalitet. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för en bra offentlig debatt om hälso- och sjukvården. Avsikten med rapporten är inte att stödja patienters val av vårdgivare eller andra val när man som patient står inför beslut om specifika behandlingar. Avsikten är heller inte att jämföra sjukhus eller kliniker med varandra. Redovisningen sker enbart på landstingsnivå. Flera avgränsningar har gjorts. För psykiatri, primärvård, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård saknas i hög grad data. Tandvård ingår ej. Inte heller har vi med indikatorer om befolkningarnas hälsostatus och hälsopåverkande vanor och livsstilar, som exempelvis rökvanor och droganvändning. Också indikatorer som speglar variation i sjukvårdskonsumtion har uteslutits, med hänvisning till att dessa data är svåra att värdera. Personalrelaterade faktorer som sjukskrivningsfrekvens, personalomsättning med mera är exkluderade på principiella grunder. Syftet är inte att belysa landstingen i deras roll som arbetsgivare. I fokus är istället rollen som befolkningsansvariga hälso- och sjukvårdshuvudmän. Någon sammanvägd ranking av landstingens totaleffektivitet görs inte i rapporten. Att ranka skulle vara ett sätt att skapa överblick och även att öka intresset för jämförelserna. Nackdelen är att man skulle tvingas till allt för stora förenklingar för att kunna ranka landstingen. Däremot är det viktigt att även utan ranking skapa överblick. Vi gör därför sammanställningar per landsting. I dessa landstingsprofiler redovisas utfallet i alla indikatorer för varje landsting, jämfört med riksgenomsnittet och jämfört med andra landsting. Landstingsprofilerna publiceras enbart elektroniskt, men är tillgängliga för alla och kan fritt hämtas på webbplatserna (se nedan). Det är viktigt att poängtera att denna rapport utgör startpunkten på ett nationellt arbete kring sjukvårdens effektivitet och kvalitet. De indikatorer vi redovisar representerar ett nedslag i sjukvården. Många aspekter på kvalitet och effektivitet belyses inte alls. Det är därför befogat att mana till en viss försiktighet, när slutsatser skall dras. Rapportens disposition I avsnitt två beskrivs jämförelsemodellen, urvalet av indikatorer och de indikatorgrupper som används i redovisningen. Även frågor om metod och datakvalitet berörs. 12

13 I avsnitt tre redovisas utfallen för alla indikatorer. Varje indikator beskrivs och resultatet presenteras i diagram och med stöd av korta texter. Skillnader mellan landsting, och i flera fall även mellan könen, kommenteras. Indikatorerna är indelade i fyra grupper eller jämförelseperspektiv, som presenteras var och en för sig: A Medicinska resultat B Patienterfarenheter C Tillgänglighet D Kostnader Rapporten har tre bilagor, som inte ingår i den tryckta rapporten utan enbart publiceras elektroniskt. Bilagorna är: Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 3 Datakvalitet m.m. jämförelse mellan landstingen Bilagorna, liksom den elektroniska versionen av rapporten, finns tillgängliga via de båda organisationernas webbplatser. Via kan man i huvudmenyn välja Verksamheter A Ö och därefter under bokstaven Ö finna rapporter, bilagor och övrig information om Öppna Jämförelser. Via väljer man Publicerat i huvudmenyn och anger därefter som sökord Öppna Jämförelser. 13

14 Jämförelsemodellen En fråga vid denna typ av jämförelser är hur många indikatorer som bör användas. Om syftet är att peka ut särskilda områden eller problem i hälsooch sjukvården, som man formulerar mål för och följer upp, är ett mindre antal indikatorer och mål som regel att föredra. Syftet med Öppna Jämförelser är bredare. Avsikten är i princip att spegla hela hälso- och sjukvårdssystemets kvalitet och effektivitet. Antalet indikatorer kan därmed potentiellt bli många. I denna rapport är antalet indikatorer 57. I flera fall redovisas i diagram dessutom könsuppdelade resultat per landsting. För att skapa överblick har vi delat in indikatorerna i fyra olika grupper, som avser olika teman eller uppföljningsperspektiv. Indelningen syftar även till att tydliggöra att jämförelsen är mångdimensionell avser flera olika aspekter av kvalitet och effektivitet. Val av jämförelseperspektiv Landsting och regioner har sina egna sätt att genom rubrikval och olika indelningar strukturera och formulera innehållet i den verksamhetsuppföljning man gör och i sin årliga redovisning av hälso- och sjukvårdsverksamheten. Många använder i sin uppföljning av vården indelningar av typen som finns i balanserade styrkort. Valet av rubriker i dessa uppföljningar eller styrkort har ofta en signaleffekt. Genom indelningar och rubrikval fokuserar man vissa aspekter eller sjukvårdsverksamheter och inte andra. Väljer man rubriker som Patientsäkerhet, Förebyggande insatser, Väntetider eller Produktivitet, så anger man underförstått eller uttryckligen att dessa aspekter är viktiga, och kanske även viktigare än andra. Syftet med den indelning som här valts är inte att den skall bli en nationell standard för uppföljningsperspektiv i svensk hälso- och sjukvård. Den avspeglar inte överväganden om vilka problem och aspekter som borde lyftas fram. Tvärtom har ett pragmatiskt och neutralt förhållningssätt eftersträvats. Indelningen har givits så liten laddning som möjligt. Tanken är också att den nationella modellen inte ska konkurrera med landstingens egna modeller, utan bara förse dem med indikatorer. Detta har fått till följd att en grov indelning valts: 14

15 A Medicinska resultat 35 indikatorer B Patienterfarenheter 09 indikatorer C Tillgänglighet 04 indikatorer D Kostnader 09 indikatorer Medicinska resultat innehåller flest antal indikatorer, över hälften av alla. Indikatorerna beskriver hälso- och sjukvårdens kliniska resultat och kvalitet. Resultatmått besvarar frågan hur det gick för patienten eller för befolkningen. Processmått belyser vad man gör i sjukvården. Exempel på indikatorer är överlevnad vid olika sjukdomar, operationsresultat och åtgärder inom hjärtsjukvården. Även indikatorer om täckningsgrad för vissa vaccinationer ingår. Patienterfarenheter innehåller indikatorer som speglar patienters och även befolkningens värdering av sina vårdkontakter och av vården, till exempel i vilken mån man har förtroende för hälso- och sjukvården. Flertalet indikatorer är övergripande, men några avser erfarenheter för patienter med specifik sjukdom. Tillgänglighet avser tidsrelaterad tillgänglighet och innehåller mått med koppling till väntetider och antalet väntande. Däremot ingår inte mått på geografisk tillgänglighet, telefontillgänglighet eller i vilken mån befolkningen upplever att till exempel patientavgifter eller språksvårigheter minskar tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Kostnader, slutligen, innehåller dels mått på kostnaden per invånare för olika delar av hälso- och sjukvården, dels mått på kostnaden per prestation, produktivitet. Dessa indikatorer är givetvis av allmänt intresse, men får sitt stora värde när de ställs mot resultatet för de övriga indikatorerna. Dessa fyra uppföljningsperspektiv ger en bra grund för en fortsatt utveckling av det nationella indikatorsetet under kommande år. Framförallt kommer den första indikatorgruppen att kunna expandera och därmed även behöva en tydlig undergruppering av rubriker. Men det är också möjligt att ett femte och ett sjätte perspektiv kan behöva läggas till de fyra i en framtid. Kravet på pedagogik och god överblick bör få styra denna utveckling. Val av indikatorer Även om tillgången på data varierar, så är antalet möjliga indikatorer, givet rapportens breda syfte, mycket stort. Vid urvalet tvingas man i praktiken ofta att göra en rad kompromisser, i förhållande till de principer man satt upp. Detta gäller även för den uppsättning indikatorer som används i denna rapport. 15

16 Framförallt har den aktuella tillgången på data styrt indikatorurvalet, vilket läsaren bör vara medveten om. En konsekvens av detta är exempelvis att indikatorer som speglar kliniska resultat av psykiatrisk sjukvård saknas och mycket få indikatorer gäller primärvården. I ett tidigt skede söktes vidare indikatorer som skulle kunna spegla samverkan mellan vårdgivare och huvudmän; men även denna ambition fick släppas. Utan att vara strikt tillämpade, har dock några vägledande kriterier spelat roll för urvalet: Mätbar och tillgänglig. Indikatorn skall vara mätbar, data skall finnas tillgängliga och de skall återkommande kunna rapporteras. Vedertagen och valid. Indikatorn skall vara vedertagen och därmed gärna förekomma i andra, etablerade indikatorset, även internationella. Därmed antas även att den är valid; är ett bra mått på den aspekt av sjukvården som den avser att mäta. Relevant. Indikatorn skall avse väsentlig volym/kostnad, eller en väsentlig aspekt eller problem. Särskilt när indikatorsetet är övergripande, avser hela sjukvårdssystemet, är detta ett angeläget krav. Tolkningsbar. Indikatorn skall stödja en värderande tolkning; man skall veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. Påverkansbar. Det skall vara möjligt för landstingen och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall, i varje fall på sikt. Resultat och process. Både resultatmått, som i princip är att föredra, och processmått kan användas. Processmått skall avse åtgärder i sjukvården som antas ha en stark påverkan på resultatet för patienten. Det praktiska tillvägagångssättet i urvalet av indikatorer har framförallt bestått av följande. Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen har inventerat de olika indikatorer man antingen tidigare tagit fram, eller påbörjat ett arbete med. Dessa indikatorer har patientregistret och andra hälsodataregister som sin källa. Ur denna inventering föreslogs ett antal indikatorer till indikatorgruppen Medicinska resultat. För det andra bad Socialstyrelsen företrädare för ett stort antal kvalitetsregister att föreslå indikatorer som skulle kunna användas. Av de indikatorer från kvalitetsregister som ingår i rapporten hämtades nästan alla från dessa förslag. Förslag till möjliga indikatorer avseende Patienterfarenheter, Tillgänglighet och Kostnader diskuterades fram tillsammans med de ansvariga för de aktuella datainsamlingarna vid Sveriges Kommuner och Landsting. Enkätundersökningen Vårdbarometern, databasen Väntetider i Vården samt gängse insamlingar av ekonomisk statistik är de använda källorna. 16

17 Frågan om datakvalitet En första självklar utgångspunkt när olika uppgifter om hälso- och sjukvård skall publiceras är att datakvaliteten är tillräckligt god. Annars blir jämförelserna missvisande och leder till att diskussionen fokuserar frågan om datakvalitet, snarare än om hälso- och sjukvården. Å andra sidan leder publicering och efterföljande tolkning och diskussion till att kvaliteten i data förbättras. Incitamenten att registrera och rapportera rätt stärks. Detta är ett argument för att publicera data som kan vara bristfälliga, men istället peka på kvalitetsproblemen och även väga in datakvalitetsaspekten när man tolkar resultatet av jämförelsen. Data som mera sällan använts för aktiv eller offentlig publicering riskerar att lida av olika kvalitetsproblem, som gör att tillförlitligheten minskar. I andra fall är täckningsgraden varierande eller generellt sett lägre än vad som vore önskvärt. Detta gäller några av de datakällor som använts i denna rapport. I rapporten har detta problem hanterats på olika vis för olika indikatorer. Generellt har frågan om datakvalitet kommenterats vid redovisningen av utfallet. I några fall har staplar i diagram rastrerats, för att markera ökad osäkerhet i data. En viktig slutsats är att frågan om datakvaliteten i olika nationella databaser kommer att behöva uppmärksammas betydligt mera de närmaste åren. Rutiner för formaliserade revisioner av datakvalitet behöver i flera fall förbättras. Samtidigt är det nödvändigt att redan nu använda databaserna för olika offentliga redovisningar av effektivitet och kvalitet, i likhet med vad som här sker. 17

18 Indikatorer A Medicinska resultat 35 indikatorer Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, m/kv Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, m/kv Överlevnad vid cancersjukdom Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad m/kv Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad m/kv Bröstcancer, 5-årsöverlevnad Läkemedelsanvändning Andel äldre med tre eller flera psykofarmaka Andel äldre med läkemedelsinteraktion av klass D Vaccinationer Vaccinationsfrekvens barn, MPR = mässling, påssjuka, röda hund Vaccinationsfrekvens av äldre > 65 - influensa Förlossningsvård, mödrahälsovård Dödfödda per 1000 födda Neonatal dödlighet - döda per 1000 levande födda Andel barn med Apgar-poäng under 7 Andel perinealbristningar grad III och IV, vaginal förlossning Andel sena aborter Diabetesvård Andel som uppnår mål för HbA1c - primärvård Andel som uppnår mål för blodtryck - primärvård Andel ögonbottenfotograferade - medicinklinik Strokesjukvård 28-dagars dödlighet efter stroke, m/kv ADL-förmåga 3 månader efter insjuknandet Andel patienter vårdade vid strokeenhet, m/kv Hjärtsjukvård 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, m/kv Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, m/kv Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, m/kv Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, m/kv Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, m/kv Ortopedisk sjukvård Knäledsplastik - revisioner inom 1 år pga. infektion Knäledsplastik - revisionsrisk, 5 års 18

19 Total höftledsplastik - överlevnad implantat, 10 års Total höftledsplastik - omoperation inom 2 år, alla orsaker Total höftledsplastik - patientskattad effekt av operation Höftfraktur - andel utskrivna till ursprungligt boende Höftfraktur - medelväntetid till operation, dygn Annan behandling Ljumskbråck - andel omopererade inom 5 år Kataraktoperation - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, m/kv Prostatacancer - andel patienter som fått kurativ behandling B Patienterfarenheter (9 indikatorer) Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler (motsv) Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus Sammanfattande betyg på besök - vårdcentraler (motsv) Sammanfattande betyg på besök - mottagningar/kliniker vid sjukhus Lätt/svårt att komma fram till vårdcentral (motsv) per telefon Andel som anser att väntetiden till besök var rimlig - vårdcentraler (motsv) Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, m/kv Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, m/kv C Tillgänglighet (4 indikatorer) Primärvård Andel patienter som fick läkarbesök inom 1 vecka Andel patienter som fick läkarbesök samma dag Specialiserad vård Antal som väntat längre än 90 dagar per inv - mottagning Antal som väntat längre än 90 dagar per inv - behandling D Kostnader (9 indikatorer) Kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl hemsjukv och tandvård, kr Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl tandv, rel till förväntad kostnad Primärvård, kostnad per invånare, exkl hemsjukvård, kr Specialiserad somatisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsj, kr Specialiserad psykiatrisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsj, kr Hälso- och sjukvårdskostnad p inv, exkl hemsjukv, tandv. Förändring Kostnad per prestation Kostnad per (konsumerad) prestation/drg-poäng, spec somatisk vård, kr Produktivitetsutveckling , spec. somatisk vård Kostnad per vårdkontakt i primärvård, viktade kontakter 19

20 Resultaten I denna rapport har vi sammanställt och presenterar 57 indikatorer, som används för att jämföra landstingen hälso- och sjukvård. Indikatorerna är valda därför att de belyser viktiga aspekter av hälso- och sjukvården, och rör i flertalet fall stora patientgrupper. De ger ändå inte en täckande eller representativ bild av svensk hälso- och sjukvård. Ojämn tillgång på data och behovet av att hålla nere antalet indikatorer innebär begränsningar. Man bör se på de knappt sextio jämförelserna som nedslag i hälso- och sjukvården, där flera viktiga frågor belyses medan andra, lika viktiga, inte kunnat belysas. Vi överlämnar resultatet av jämförelserna i form av en ranking av landsting per varje indikator och med ett diagram per indikator, där det i princip är önskvärt att ha en hög placering. Men vi tolkar inte eller drar slutsatser om orsaker till eller konsekvenser av utfallen. Enbart sammanställning av fakta leder inte till djupare förståelse, men kan ändå leda till att viktiga frågor ställs och till fortsatt analys. Omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter både allmän kunskap om sakområdet, tid för analys och fördjupning, och ofta även kunskap om olika lokala omständigheter. Det är därför landstingen och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera det egna utfallet i de olika jämförelser som här presenteras. I detta arbete kan olika nationella datakällor vara till god ledning. Det material vi här överlämnar till landstingen och deras hälso- och sjukvårdsföreträdare och till den offentliga debatten, består av olika delar: Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Landstingsprofiler, en sammanställning för varje landsting (i bilaga) Färgsatt överblicksbild av alla landstings utfall i alla indikatorer Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Till varje indikator finns en kort text. Diagrammen är alla stapeldiagram, där landstingen ordnats i en fallande ordning, från gynnsamt/bra utfall längst upp till ogynnsamt/sämre utfall längst ned. Ett värde för rikets genomsnitt anges också, i annan färg än den som staplarna för landstingen har. Jämförelserna av kostnad per invånare i indikatorgruppen Kostnader skiljer sig ifrån denna logik; det är inte i sig gynnsamt att ha låga kostnader. Landstingen har dock rankats från hög till låg även för dessa indikatorer. 20

21 Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd sannolikhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents sannolikhet befinner sig. Jämförelserna i denna rapport baseras i de flesta fall inte på ett slumpmässigt urval, utan på totala antalet observationer inom en tidsperiod. Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95 % konfidensintervall. Även för rikets värden finns en slumpmässig variation över tid, om än mindre. Dessa redovisas dock inte med konfidensintervall i diagrammen. Det är mera sannolikt att det sanna värdet befinner sig i ett område nära mitten av konfidensintervallet, än vid den högsta eller lägsta gränsen för det. För några av indikatorerna refereras i text, som bakgrundsbelysning, hur Sveriges resultat står sig vid en internationell jämförelse. Detta har inte kunnat göras systematiskt, eftersom jämförelsedata som regel saknas. Det är i flera fall heller inte exakt samma, utan snarlika indikatorer som använts i de internationella jämförelserna. I flera av diagrammen är en svart tunn linje inlagd längs varje stapel, som anger de 95-procentiga konfidensintervallens utsträckning. Dessa anger den statistiska osäkerhetens utsträckning kring det faktiska värdet för landstingen. För de mindre landstingen, där antalet observationer är färre och utrymmet för slumpen därmed större, är konfidensintervallen bredare. Se vidare faktaruta. Textkommentarerna vid diagrammen berör i hög grad skillnaderna, spridningen, mellan landstingen. Det är därför viktigt att ha följande i åtanke, när diagrammen betraktas. Det är generellt sett, av rent statistiska skäl, mera sannolikt att de mindre landstingen som Gotland, Blekinge, Kronoberg och Jämtland intar extrempositioner i rankingen, än att de stora landstingen gör det. Tvärtom är det ökad sannolikhet att Stockholm, Västra Götaland och Skåne befinner sig nära värdet för riket, i och med att de själva utgör en större del av riket än vad övriga landsting gör. För det andra är avvikelse från riket eller spridning mellan landstingen 21

22 inte den enda måttstocken som bör användas. Om utfallet för värdet som helhet är positivt, kan en stor negativ procentuell avvikelse från riket vara förenligt med att utfallet för det avvikande landstinget ändå är bra. Då är den viktiga observationen att allas resultat är bra, inte att någon avviker i den ena eller den andra riktningen. Också det omvända gäller. Om landstingen generellt sett uppvisar dåliga resultat, jämfört med enskilda sjukhus i Sverige, i andra länder eller helt enkelt bara jämfört med vad som potentiellt är möjligt, kan en stor positiv avvikelse från rikets tal ändå vara ett dåligt resultat. Det är viktigt att inte omedvetet utgå från att medeltalet för riket är det optimala resultatet. Medelvärdet är bara ett statistiskt utfall av allas resultat, ingen värdering av vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Slutligen är även skillnader i befolkningarnas hälsotillstånd eller sjukhusens patientmix en faktor att ta hänsyn till. I några fall görs en åldersstandardisering av landstingens befolkningar, för att skapa ökad jämförbarhet. Man korrigerar då för den effekt som de olikartade åldersstrukturerna kan ha. Men det kan finnas skillnader i hälsotillstånd eller sjuklighet som inte hänger ihop med ålder. I rapporten används för flera indikatorer sjukhusbaserad statistik, där värdet per landsting är en aggregering av ingående sjukhusens värde, oavsett varifrån patienterna kommer. På de områden där sjukhus samarbetar och har en arbetsfördelning som innebär att ett sjukhus specialiserar sig på svårare sjuka patienter, medan andra i högre grad ägnar sig åt rutinfall, kan detta slå igenom i jämförelserna. Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I en separat, elektroniskt publicerad, bilaga har vi sammanställt en profil för varje landsting. Efter en inledning och läsanvisning finns för varje landsting dels en översiktstablå, dels diagram som redovisar utfallet per indikator för var och en av de fyra indikatorgrupperna A D. I översiktstablån återges för landstinget utfallet för alla indikatorer. Detta sker med en färgmarkering per indikator, där grönt anger placering 1 7, gult placering 8 13 och rött anger placering för det aktuella landstinget, i en ranking av alla landsting. Färgsättningen syftar till att ge en snabb bild av på vilka områden utfallen är goda, neutrala eller ogynnsamma. I översiktstablån återges också för varje indikator landstingets faktiska värde, rikets värde och landstingets avvikelse i förhållande till riket. Vidare anges det högsta respektive det lägsta värdet, samt slutligen variationsvidden, avståndet mellan det högsta och det lägsta värdet för alla landstingen. 22

23 I profilernas diagramdel redovisas för varje indikator och indikatorgrupp A D landstingets procentuella avvikelse från riket i ett stapeldiagram. Grönfärgad stapel anger att avvikelsen är positiv/gynnsam, rödfärgad anger att den är negativ/ogynnsam. För flera av de ekonomiska indikatorerna används uttrycket neutral avvikelse. Också variationsvidden anges för varje indikator. Med hjälp av landstingsprofilerna blir det möjligt för landstingens företrädare att enkelt skaffa sig överblick över det egna landstingets utfall i alla jämförelserna. För att värdera om en avvikelse är viktig eller mindre viktig, måste man komplettera med fortsatt analys och diskussion. Landstingsprofilerna finns tillgängliga både som pdf-fil och i Excelformat. Färgsatt överblicksbild alla landsting, alla indikatorer På följande sidor återges en färgsatt bild av alla landstingsutfall i alla indikatorer. Färgsättningen följer samma princip som beskrevs ovan. Horisontellt kan man för varje indikator följa varje landstings utfall i tredelningen grönt-gult-rött. Vertikalt kan man för varje landsting följa utfallet för samtliga indikatorer och indikatorgrupper. De vita rutorna avser framförallt de ekonomiska indikatorer där avvikelse är neutral, eller områden där data fattas eller jämförelse inte är meningsfull av annat skäl. Grönt utfall inom området innebär för ett landsting ett gynnsamt resultat, rött utfall det motsatta. Vi avråder från att göra en rak summering av utfallet för alla landsting, i termer av antalet röda, gula och gröna färgmarkeringar. Vi har inte sett detta som meningsfullt. Man bör inte godtyckligt anta att röd markering i en indikator kan jämställas med röd i en annan, eller ges ett värde i förhållande till de gröna markeringarna i andra indikatorer. Detta gäller både inom och mellan de olika indikatorområdena. Däremot kan man få en bild av vilka landsting som har gynnsamt eller ogynnsamt utfall i olika grupper av indikatorer, som överlevnad i cancer eller avseende patienternas erfarenheter. 23

24 Uppföljnings- A Medicinska perspektiv resultat Indikator Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till till till till till till till till 21 Rikssnitt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Åtgärdbar dödlighet 1a. Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, kvinnor 26,7 23,5 23, ,7 18,9 25,8 20,6 1b. Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, män 46,2 50,6 40,9 60,7 49,4 44,1 40,1 41,8 2a. Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, kvinnor 26,5 24,6 24,3 28,5 36,9 22,3 29,8 27,3 2b. Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, män 37,7 36,9 38,5 52,6 43,5 27,3 36,6 43,3 Överlevnad vid 3a. Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad, kvinnor 60,6 58,3 66,7 51,7 55,5 63, ,3 cancersjukdom 3b. Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad, män 56,9 58,7 64,5 49,5 58,4 61,6 53,8 51,9 4a. Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad, kvinnor 60,8 72,5 64, ,2 49,1 55,6 65,7 4b. Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad, män 56,6 59,6 57, ,6 59,9 51, Bröstcancer, 5-årsöverlevnad 87 85, ,6 87,4 86,9 88,7 86 Läkemedels- 6. Andelen äldre med tre eller flera psykofarmaka 4,1 4 3,7 2,9 3,8 4,7 3,3 4,5 användning 7. Andelen äldre med läkemedelsinteraktion av klass D 5 4,2 5,1 5,8 4,6 4,9 4,1 4,5 Vaccinationer 8. Vaccinationsfrekvens barn, MPR = mässling, påssjuka, röda hund 94,5 95,5 95,1 95,5 95,3 95,8 93,6 96,2 9. Vaccinationsfrekvens av äldre > 65 - influensa Förlossningsvård, 10. Dödfödda per födda 3,53 2,37 4,15 4,75 3,54 2,35 1,89 2,85 mödrahälsovård 11. Neonatal dödlighet - döda per levande födda 2,28 3,13 3,38 2,98 2,02 1,31 1,97 3, Andel barn med Apgar-poäng under 7 1,14 1,35 1,24 1,38 1,35 0,64 1,19 1, Andel perinealbristningar grad III och IV, vaginal förlossning 3,95 5,11 3,67 3,64 3,24 3,25 3,57 3,4 14. Andel sena aborter 1,25 1,06 1 1,4 1,54 1,16 1,5 0,94 Diabetesvård 15. Andel som uppnår mål för HbA1c - primärvård 54,9 54,7 47,9 42,9 55,7 53,6 53,4 53,9 16. Andel som uppnår mål för blodtryck - primärvård 35,4 27,4 26,4 31,5 37, ,5 35,3 17. Andel ögonbottenfotograferade - medicinklinik 92 97,1 81,6 97,8 92,9 97,7 96,9 85,2 Strokesjukvård 18a. 28-dagars dödlighet efter stroke, kvinnor 23,4 25,2 22,8 16,8 27,4 23,2 24, b. 28-dagars dödlighet efter stroke, män 23 26,7 24,2 26,6 25,6 20,1 24,6 23,9 19. ADL-förmåga 3 månader efter insjuknande 22,1 21,6 23,8 39,3 26, ,4 28,8 20a. Andel patienter vårdade vid strokeenhet, kvinnor 77,1 80,1 71, ,9 50,8 79,3 20b. Andel patienter vårdade vid strokeenhet, män 79, ,6 97,1 94,9 79, ,7 Hjärtsjukvård 21a. 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, kvinnor 31, ,4 33,3 30,3 29, ,1 21b. 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, män 33,6 34,5 34,2 34,1 33,8 30,3 35,2 32,9 22a. Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, män a. Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, män a. Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, män a. Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, kvinnor b. Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, män Ortopedisk sjukvård 26. Knäledsplastik - revisioner inom 1 år p g a infektion 3,6 1,93 3,61 2,16 5,96 4,06 3,44 1, Knäledsplastik - revisionsrisk, 5 års 3,31 2,7 5,25 3,45 6,12 2,32 3,2 2, Total höftledsplastik - överlevnad implantat, 10 års 92,7 91,8 91, ,4 92, ,2 29. Total höftledsplastik - omoperation inom 2 år, alla orsaker 1,4 1 0,8 1,6 2,5 2,2 1,3 1,8 30. Total höftledsplastik - patientskattad effekt av operation 0, , Höftfraktur - andel utskrivna till ursprungligt boende Höftfraktur - medelväntetid till operation, dygn 1,2 1-0,9 1,2 1 1,3 0,9 Annan behandling 33. Ljumskbråck - andel omoperade inom 5 år 3,3 1,3 2,7-4,7 5,1 2,9 2,7 34a. Kataraktoper. - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, kvinnor 25,1 14,8 32,5 23,1 38,7 22, ,5 34b. Kataraktoper. - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, män 22,8 16,9 27,5 22,8 36,6 20,7 26,7 21,5 35. Prostatacancer - andel patienter som fått kurativ behandling 82,1 81,6 83,1 90,9 88,9 84,2 93,1 75,4 B Patienterfarenheter Befolkning 1. Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler (motsv) Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus Patienter 4. Sammanfattande betyg på besök - vårdcentraler (motsv) Sammanfattande betyg på besök - mottagningar/kliniker vid sjukhus Lätt/svårt att komma fram till vårdcentral (motsv) per telefon Andel som anser att väntetiden till besök var rimlig - vårdcentraler (motsv) Strokepatienter 8a. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, kvinnor b. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, män a. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, kvinnor b. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, män C Tillgänglighet Primärvård 1. Andel patienter som fick läkarbesök inom 1 vecka Andel patienter som fick läkarbeök samma dag Specialiserad vård 3. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar per inv - mottagning Antal patienter som väntat längre än 90 dagar per inv - behandling D Kostnader Kostnad per invånare 1. Hälso- och sjukvårdskostnad per invåndare, exkl hemsjukv och tandvård, kr Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl tandvård, rel till förväntad kostnad ,3 103, ,2 92,3 100,5 96,7 3. Primärvård, kostnad per invånare, exkl hemsjukvård, kr Specialiserad somatisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsjukv, kr Specialiserad psykatrisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsjukv, kr Hälso- och sjukvårdskostnad p inv, exkl hemsjukv, tandv. Förändring ,1 5,5 8,7 8,7 7,1 5,8 5,8 9,3 Kostnad per 7. Kostnad per (konsumerad) prestation/drg-poäng, spec somatisk vård, kr prestation 8. Produktivitetsutveckling , spec somatisk vård 3,3 11,2 3,3-3,9 5,6 0,1 6,5 9. Kostnad per vårdkontakt i primärvård, viktade kontakter, kr

25 Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till till till till till till till till till till till till till till till 21 Uppföljningsperspektikator Indi- Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbott. Västernorrl. Västmanl. Västra Götal. Örebro Östergötland A Medicinska resultat Åtgärdbar dödlighet 1a. 25,3 20, ,1 30,2 24,9 26,1 20,9 25,2 31,6 24,9 31,4 24 1b. 45,8 40,3 37, ,1 51,1 41,7 49,5 36,1 45,4 49,5 42,4 48,5 39,7 2a. 28, ,7 25, ,5 21,6 29,6 26,2 29,1 32,6 26,6 29,2 24 2b. 39,9 28,5 45,8 35,2 37,2 46,1 26,7 43,3 38,4 36,6 32,2 37,5 42,1 38,3 Överlevnad vid 3a. 55,4 68,2 56,6 62,4 59,9 63,2 58,1 62,9 52,4 61,3 59,3 62,7 58,4 54,7 cancersjukdom 3b. 56,7 58,7 57,8 57,4 59,6 42, ,1 45,3 52,6 61,5 57,3 55,9 54 4a ,2 61,8 57,1 60,3 53,3 62,6 62,9 56,8 64,8 65,7 60,1 62,8 65,5 4b ,5 60,1 57,9 58,8 63,4 56,2 60,6 53,8 57,3 59,6 52,9 54,6 53, ,5 87,1 88, ,1 88,6 89,8 85,4 87,8 88,8 87,2 86,9 84,1 86,8 Läkemedels- 6. 3,4 4,8 2,8 4,5 3,6 3,4 4,6 3,8 4,1 4,2 3,6 5,2 3,5 3,5 användning 7. 4,4 5,2 5,3 5 5,2 4,6 4,7 5,4 5 5,1 5 5,4 4,7 4,3 Vaccinationer ,8 93,3 94,5 92,4 95,4 93,6 96,6 93,5 96,4 95,4 95,2 96,4 95, Förlossningsvård, 10. 3,95 4,08 4,05 3,75 3,35 3,99 2,32 3,77 4,16 2,47 4,09 3,81 3,94 3,96 mödrahälsovård 11. 3,44 2,33 2,25 2,01 2,17 2,46 3,01 1,77 2,55 2,07 3,03 2,06 2,28 2, ,64 1,21 1,15 1,1 1,06 1,07 0,96 1 1,24 1,05 1,59 1,21 0,91 1, ,94 3,71 3,08 3,81 5,05 3,16 2,8 3,1 3,89 4,52 2,59 3,54 3,01 5, ,06 1,01 1,52 1,31 1,35 0,9 0,8 1,09 0,92 1,46 1,28 1,35 1,28 1,31 Diabetesvård , ,7 56,9 54,4 55,3 55, ,5 44,6 54,4 58,2 52,9 58, ,2 31,6 31,9 38,1 35,7 36,7 34,5 36,4 40, ,1 35,6 35,2 38, ,1 96,7 98,6 97, ,1 95,9 95,5 86,3 93,6 98,1 83,5 98,2 92,1 Strokesjukvård 18a ,5 23,7 24,8 21,7 21, ,3 23,8 20,5 23, ,4 25,6 18b. 25,4 25, ,4 22,2 22, ,2 21,6 20,9 20,7 23,2 20,6 24, ,6 21, ,9 20,7 21, ,9 17,4 21,6 21,1 21,6 25, a. 74,4 93, ,7 68,4 74,5 60,4 89,1 84,7 74,8 83,5 73,4 83,5 20b. 73,3 91,7 73,4 82,3 77,9 64,1 73,7 67,9 89,4 88,6 79,6 82,9 79,4 82,3 Hjärtsjukvård 21a. 32,6 26,7 28,5 30,1 32,2 32,7 26,9 33,7 30,4 27,1 30,8 31,6 35,5 31,6 21b. 34,9 31,6 35,9 32,1 35, ,6 35,7 33, ,8 33,8 37,6 34,1 22a b a b a b a b Ortopedisk sjukvård 26. 4,97 7,45 4,95 3,64 3,92 0,7 3,36 4,27 2,26 5,02 0 3,06 1,28 2, ,95 3,26 3,18 3,9 3,59 1,92 4,51 2,31 2,49 3,13 1,99 2,95 2,74 3, ,4 95,1 94,2 90,7 90,9 96,5 87,6 91,2 96,2 94,5 94,1 93,2 95,4 94, ,3 0,6 1,8 1,2 1,6 1,2 2,5 2 0,7 2,6 0,4 1,1 1,2 0, ,41 0, ,4 0,37-0,35 0, ,9 1,5-1,2 1, ,4 0,9 1-1,3 0,9 1,1 Annan behandling 33. 4,4 2,3 3,3 3,7 3,7 2,7 1,4 2,6 3,5-0,6 4,2 1,8 3,8 34a. 27,4 22,2 24,1 28,3 20,6 25,9 23,6 21,5 24,3 25,5 30,1 25,1 29,5 37,3 34b. 25,1 23,8 21,2 26,8 18,9 20, ,8 21,6 23,8 23,3 21,8 25,3 33, ,1 88,9 81,8 90,5 83,1 77, ,8 83,6 84,1 75,4 75,9 88,1 65,9 B Patienterfarenheter Befolkning Patienter Strokepatienter 8a b a b C Tillgänglighet Primärvård Specialiserad vård D Kostnader Kostnad per invånare ,9 98,2 102,3 96,2 111,3 96,3 101,1 98,2 99,2 101, ,3 100,7 87, ,7 11,6 9,7 5,7 7,8 12,9-10,8 2,9 5,1-2,1 6,3 5 1,8 Kostnad per prestation ,3-1 1,3-0,4-6,2-5,5 13,7-5,4 18,1 2 2,6 12,

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

mförelser? offentlighetsperspektivet Utgångspunkter för f r arbetet Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i lso- och sjukvården

mförelser? offentlighetsperspektivet Utgångspunkter för f r arbetet Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i lso- och sjukvården Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Uppdrag Hälsa & Demokrati, 5 oktober 2006 Fredrik Westander

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2007 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2007 A Medicinska resultat 20,9 21,9 22,3 22,8 23,0 23,3 23,6 24,3 24,5 24,6 24,8 25,1 25,9 27,0 27,2

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2008 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Revisionsrapport 2009-01-02 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman

Gotland i NYSAM Hur lever Gotlänningen? Rolf Forsman Hur lever Gotlänningen? övervikt män övervikt kvinnor höftfraktur Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

1177.se / e-tjänster. Landstingsstyrelsen

1177.se / e-tjänster. Landstingsstyrelsen 1177.se / e-tjänster Landstingsstyrelsen 2017-06-13 1177.se Nationellt ~ 89 miljoner besök under 2016 - ökning med +14% Drygt 8,3 miljoner besök maj 2017 Kalmar län Drygt 1 243 000 besök under 2016 - ökning

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9 Del 1 Huvudrapport 2007-12-14 Vårdgarantin två år efter införandet en splittrad nationell bild Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 9:1 2007-12-14 1 Rapportens

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2008 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland

Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning Årets rapport vill ge ett aktuellt underlag som kan användas för diskussion, beslutsunderlag och analys

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning Tisdag 13 juni 2017 Jan Olov Strandell Indikator för samverkan vid utskrivning

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

Statistik och kvalitetsmätningskriterier Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m. Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer