Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006

Transkript

1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2006

2 ISBN: Artikelnr: Omslag: Sättning: Tryck: Fhebe Hjälm Per-Erik Engström

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen (SoS) presenterar nu för första gången gemensamt jämförelser av kvalitet och effektivitet inom den svenska hälso- och sjukvården. Tidigare har vi var för sig rapporterat om olika delar av den svenska vården. Styrkan med ett gemensamt arbete är att samverka vad gäller datakällor, kompetens och erfarenhet. Jämförelser är viktiga ur flera aspekter. De visar medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. De hjälper oss att svara på om förändringar leder till förbättringar, de visar de behandlingsmetoder som är mest effektiva och vilka som inte borde användas och på goda exempel att sprida till hela vården. De stimulerar hälso- och sjukvården till förbättringar. Ytterst syftar de till att åstadkomma såväl nöjda och tillfredsställda patienter och medarbetare som kliniska resultat av högsta klass. Öppna jämförelser är ett utvecklingsarbete och en del i en långsiktig strategi för God Vård. God vård utvecklas när evidensbaserad kunskap, öppna jämförelser och förbättringsarbete samverkar i en helhet. I kommande rapporter räknar vi med att kunna presentera allt fler uppgiften som speglar kvalitet och effektivitet också inom andra delar av vården än de som täcks in av denna rapport. Ett nästa naturligt steg är vidare att jämförelser även görs mellan sjukhus och kliniker. Det är viktigt att informationen är korrekt och ger en rättvisande bild av hur vården fungerar på olika platser i landet. Därför lägger vi ner mycket arbete på att förbättra datakvaliteten och tillgången på data. Denna rapport har utarbetats av en arbetsgrupp som bestått av Fredrik Westander (SoS, SKL), Jesper Olsson (SKL), Mona Heurgren (SKL), Marianne Holmberg (SoS), Max Köster (SoS) och Klas Öberg (SoS). Diagrammen i rapporten har producerats av Per-Erik Engström (SoS). Nils Janlöv och Bengt-Göran Emtinger, båda Landstinget i Östergötland, har svarat för idéer och arbete med landstingsprofilerna i bilaga 2. Styrgrupp för arbetet med Öppna Jämförelser är Roger Molin (SKL) ordförande, Gunilla Hulth-Backlund (SoS) ordförande, Marianne Granath (SKL) och Måns Rosén (SoS). Kjell Asplund Generaldirektör, Socialstyrelsen Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting 3

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 8 Inledning Öppna jämförelser bakgrund Rapportens syfte och avgränsningar Rapportens disposition Jämförelsemodellen Val av jämförelseperspektiv Val av indikatorer Frågan om datakvalitet Resultaten Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Färgsatt överblicksbild alla landsting, alla indikatorer A Medicinska resultat Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (A:1) Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (A:2) Överlevnad vid cancersjukdom Tjocktarmscancer (A:3) Ändtarmscancer (A:4) Bröstcancer (A:5) Läkemedelsanvändning Andelen äldre med samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka (A:6) Andelen äldre med läkemedelsinteraktioner, klass D (A:7)

6 Vaccinationer Vaccinationsfrekvens barn MPR (A:8) Influensavaccinering av äldre (A:9) Förlossningsvård, mödrahälsovård Dödfödda barn (A:10) Neonatal dödlighet (A:11) Låg Apgar-poäng hos nyfödda (A:12) Perinealbristning vid vaginal förlossning (A:13) Sena aborter (A:14) Behandlingsmål för HbA1c primärvård (A:15) Behandlingsmål för blodtryck primärvård (A:16) Ögonbottenkontroll diabetiker vid medicinklinik (A17) Strokesjukvård dagars dödlighet efter stroke (A:18) Funktionsförmåga efter stroke (A:19) Vård på strokeenhet (A:20) Hjärtsjukvård dagars dödlighet efter hjärtinfarkt (A:21) Direkt PCI vid akut ST-höjningsinfarkt (A:22) Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt (A:23) Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (A:24) Väntetid till hjärtkirurgi (A:25) Ortopedisk sjukvård Knäledsplastik revisioner inom 1 år som följd av infektion (A:26) Knäledsplastik risk för revision inom 5 år (A:27) Total höftledsplastik överlevnad av implantat 10 år (A:28) Total höftledsplastik omoperation inom 2 år (A:29) Total höftledsplastik patientrelaterat utfall mätt med EQ-5D (A:30) Höftfraktur återkomst till ursprungligt boende (A:31) Väntetiden till operation vid höftfraktur (A:32) Annan behandling Ljumskbråck omoperationer inom fem år (A:33) Synskärpa vid kataraktoperation (A:34) Prostatacancer andel patienter som får kurativt syftande behandling (A:35) Referenser

7 B Patienterfarenheter Tillgång till sjukvård och förtroende (B:1, B:2, B:3) Patienternas betyg på besöket (B:4, B:5) Telefontillgänglighet och rimliga väntetider (B:6, B:7) Strokepatienter om sjukhusvård och rehabilitering (B:8, B:9) C Tillgänglighet Primärvårdens läkartillgänglighet (C:1, C:2) Specialiserad vård antalet patienter som väntat längre än 90 dagar (C:3, C:4) Referenser D Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (D:1, D:2, D:3, D:4, D:5, D:6) Kostnad per prestation produktivitet (D7, D8, D9) Referenser Diagram Bilagor (endast i elektronisk form) 1. Beskrivning av indikatorer 2. Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser 3. Datakvalitet m.m. jämförelse mellan landstingen 7

8 Sammanfattning Denna rapport är den första sammanhållna publiceringen av jämförelser av hälso- och sjukvårdens medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Rapporten är ett led i Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma arbete med att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet bedrivs under vinjetten Öppna Jämförelser. Rapportens syfte är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner, både i landstingen och i den offentliga hälso- och sjukvårdsdebatten i stort. Är sjukvården av lika god kvalitet och har den lika hög effektivitet i alla landsting? Syftet är också att stimulera landstingen och sjukvården till förbättringar. Jämförelserna ska ställa krav på, men också inspirera och stödja landstings- och sjukvårdsledningar i deras arbete för effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. 57 indikatorer på kvalitet och effektivitet används i rapporten. För varje indikator rankas landstingen, i diagram där resultat för riket och skillnader mellan landsting redovisas. Någon sammanvägd ranking av landstingens totaleffektivitet görs däremot inte. Motivet till detta är att en sådan ranking skulle förutsätta alltför stora förenklingar. För att skapa överblick och för att stödja landstingen i sin analys av de egna resultaten, görs sammanställningar per landsting. I dessa landstingsprofiler redovisas varje landstings alla resultat för alla indikatorer, jämfört med riksgenomsnittet. Vi tolkar inte eller drar slutsatser om orsaker till eller konsekvenser av resultaten. Omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter både allmän kunskap om sakområdet och kunskap om olika lokala omständigheter. Det är därför landstingen och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera det egna utfallet i de olika jämförelser som här presenteras. I detta arbete kan olika nationella datakällor vara till god ledning. Indikatorerna är valda därför att de belyser viktiga aspekter av hälsooch sjukvården och berör stora patientgrupper. De ger ändå inte en täckande eller representativ bild av svensk hälso- och sjukvård. Man bör se på jämförelserna som nedslag i hälso- och sjukvården. Flera viktiga frågor belyses, medan andra, lika viktiga, inte har kunnat belysas. Jämförelserna kommer successivt att utvecklas, liksom arbetet med att 8

9 använda jämförelser som stöd och utgångspunkt för förbättringar. Målet är att ge en alltmer rättvisande och nyansrik bild av svensk hälso- och sjukvård och att framgångsrika exempel skall spridas till alla delar av vården. 9

10 Inledning Denna rapport är den första sammanhållna publiceringen av jämförelser av hälso- och sjukvårdens medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Rapporten är ett led i Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma arbete med att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser. De senaste åren har organisationerna var för sig publicerat ett flertal rapporter där hälso- och sjukvården jämförts i olika avseenden. Sveriges Kommuner och Landsting har också publicerat rapporter med internationella jämförelser av sjukvården. Sveriges Kommuner och Landstings främsta drivkraft i arbetet är landstingens vilja att öppet visa upp hälso- och sjukvården för offentligheten. Medborgare och patienter har rätt att veta vad vården åstadkommer och hur det egna landstinget står sig i förhållande till andra. En lika viktig aspekt är att jämförelser stimulerar till att lära av varandra, för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har som drivkraft i arbetet sitt uppdrag att som statlig myndighet återkommande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården, inte minst med avseende på hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Socialstyrelsen har också särskilda uppdrag att utarbeta nationella kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården och att göra individbaserad patientinformation mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Jämförelserna kommer successivt att utvecklas, för att på sikt kunna spegla fler dimensioner av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Arbetet med att använda jämförelser som stöd och utgångspunkt för förbättringar ska också utvecklas. Målet är att ge en alltmer rättvisande och nyansrik bild av svensk hälso- och sjukvård och att framgångsrika exempel skall spridas till alla delar av vården. Hösten 2005 arbetade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen gemensamt fram en plan för utveckling av Öppna Jämförelser och samordning av olika aktiviteter inom detta område. Under 2006 har en styrgrupp för arbetet bildats, liksom ett mindre sekretariat. En grupp landstingsdirektörer utgör referensgrupp. Samtliga landsting och regioner har utsett kontaktpersoner för arbetet. 10

11 Öppna jämförelser bakgrund En bakgrund till arbetet med öppna jämförelser är det växande intresset för indikatorbaserade jämförelser inom hälso- och sjukvården, i utlandet såväl som i Sverige. Runt om i världen pågår arbeten med att formulera indikatorer, skapa modeller för och publicera jämförelser, både inom och mellan länder. Sverige deltar i flera samarbeten för att med ökad systematik jämföra den svenska hälso- och sjukvården med vården i andra länder. Men också inom Sverige är det viktigt med jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen formar nu tillsammans en strategi, både för att ge en samlad bild av vad hälso- och sjukvården åstadkommer och hur resultaten är relaterade till befolkningens behov och till de resurser som hälso- och sjukvården ges i samhället, och för att stimulera till kvalitets- och resultatförbättringar. Vi har identifierat flera viktiga utvecklingssteg i en strategi för God Vård. Detta begrepp innebär att vården är säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, effektiv, jämlik och kan ges i rimlig tid. För att nå dit krävs samarbete och samordning på nationell, regional och lokal nivå. Utöver öppna jämförelser ingår i en sådan strategi bland annat systematiskt framtagna kunskapsunderlag om nya och etablerade metoder i hälso- och sjukvården, som nationella riktlinjer för vård och behandling; IT-baserad och ändamålsenlig vårddokumentation, som i sin tur kräver en nationell informationsstruktur, med klassifikationer och enhetliga begrepp och termer, som möjliggör informationsutbyte; nationella kvalitetsindikatorer som gör det möjligt att mäta och följa upp vårdens kvalitet och effektivitet samt stöd till systematiskt förbättringsarbete. De jämförelser som redovisas i denna rapport är således ett viktigt steg i en sammanhållen strategi för utveckling av hälso- och sjukvården. Rapportens syfte och avgränsningar Rapporten redovisar skillnader i kvalitet, resultat, patienterfarenheter och kostnader inom hälso- och sjukvården. Syftet är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner. Har sjukvården lika hög effektivitet och är den av lika god kvalitet i alla landsting? Syftet är också att stimulera landstingen och sjukvården till förbättringar. Jämförelserna ställer krav på, men också inspirerar och stödjer landstingsoch sjukvårdsledningar i deras arbete för effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. Drivkrafterna för utveckling och kvalitetsförbättring omfattar alla, inte bara de enheter eller landsting som uppvisar jämförelsevis sämre resultat. 11

12 Ett tredje, men mera indirekt syfte, är att rapporten skall fungera som pådrivare för förbättrad datatillgång och datakvalitet. När sjukvårdsdata aktivt används i debatt och styrning, ökar kraven på att de är relevanta och av god kvalitet. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för en bra offentlig debatt om hälso- och sjukvården. Avsikten med rapporten är inte att stödja patienters val av vårdgivare eller andra val när man som patient står inför beslut om specifika behandlingar. Avsikten är heller inte att jämföra sjukhus eller kliniker med varandra. Redovisningen sker enbart på landstingsnivå. Flera avgränsningar har gjorts. För psykiatri, primärvård, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård saknas i hög grad data. Tandvård ingår ej. Inte heller har vi med indikatorer om befolkningarnas hälsostatus och hälsopåverkande vanor och livsstilar, som exempelvis rökvanor och droganvändning. Också indikatorer som speglar variation i sjukvårdskonsumtion har uteslutits, med hänvisning till att dessa data är svåra att värdera. Personalrelaterade faktorer som sjukskrivningsfrekvens, personalomsättning med mera är exkluderade på principiella grunder. Syftet är inte att belysa landstingen i deras roll som arbetsgivare. I fokus är istället rollen som befolkningsansvariga hälso- och sjukvårdshuvudmän. Någon sammanvägd ranking av landstingens totaleffektivitet görs inte i rapporten. Att ranka skulle vara ett sätt att skapa överblick och även att öka intresset för jämförelserna. Nackdelen är att man skulle tvingas till allt för stora förenklingar för att kunna ranka landstingen. Däremot är det viktigt att även utan ranking skapa överblick. Vi gör därför sammanställningar per landsting. I dessa landstingsprofiler redovisas utfallet i alla indikatorer för varje landsting, jämfört med riksgenomsnittet och jämfört med andra landsting. Landstingsprofilerna publiceras enbart elektroniskt, men är tillgängliga för alla och kan fritt hämtas på webbplatserna (se nedan). Det är viktigt att poängtera att denna rapport utgör startpunkten på ett nationellt arbete kring sjukvårdens effektivitet och kvalitet. De indikatorer vi redovisar representerar ett nedslag i sjukvården. Många aspekter på kvalitet och effektivitet belyses inte alls. Det är därför befogat att mana till en viss försiktighet, när slutsatser skall dras. Rapportens disposition I avsnitt två beskrivs jämförelsemodellen, urvalet av indikatorer och de indikatorgrupper som används i redovisningen. Även frågor om metod och datakvalitet berörs. 12

13 I avsnitt tre redovisas utfallen för alla indikatorer. Varje indikator beskrivs och resultatet presenteras i diagram och med stöd av korta texter. Skillnader mellan landsting, och i flera fall även mellan könen, kommenteras. Indikatorerna är indelade i fyra grupper eller jämförelseperspektiv, som presenteras var och en för sig: A Medicinska resultat B Patienterfarenheter C Tillgänglighet D Kostnader Rapporten har tre bilagor, som inte ingår i den tryckta rapporten utan enbart publiceras elektroniskt. Bilagorna är: Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 3 Datakvalitet m.m. jämförelse mellan landstingen Bilagorna, liksom den elektroniska versionen av rapporten, finns tillgängliga via de båda organisationernas webbplatser. Via kan man i huvudmenyn välja Verksamheter A Ö och därefter under bokstaven Ö finna rapporter, bilagor och övrig information om Öppna Jämförelser. Via väljer man Publicerat i huvudmenyn och anger därefter som sökord Öppna Jämförelser. 13

14 Jämförelsemodellen En fråga vid denna typ av jämförelser är hur många indikatorer som bör användas. Om syftet är att peka ut särskilda områden eller problem i hälsooch sjukvården, som man formulerar mål för och följer upp, är ett mindre antal indikatorer och mål som regel att föredra. Syftet med Öppna Jämförelser är bredare. Avsikten är i princip att spegla hela hälso- och sjukvårdssystemets kvalitet och effektivitet. Antalet indikatorer kan därmed potentiellt bli många. I denna rapport är antalet indikatorer 57. I flera fall redovisas i diagram dessutom könsuppdelade resultat per landsting. För att skapa överblick har vi delat in indikatorerna i fyra olika grupper, som avser olika teman eller uppföljningsperspektiv. Indelningen syftar även till att tydliggöra att jämförelsen är mångdimensionell avser flera olika aspekter av kvalitet och effektivitet. Val av jämförelseperspektiv Landsting och regioner har sina egna sätt att genom rubrikval och olika indelningar strukturera och formulera innehållet i den verksamhetsuppföljning man gör och i sin årliga redovisning av hälso- och sjukvårdsverksamheten. Många använder i sin uppföljning av vården indelningar av typen som finns i balanserade styrkort. Valet av rubriker i dessa uppföljningar eller styrkort har ofta en signaleffekt. Genom indelningar och rubrikval fokuserar man vissa aspekter eller sjukvårdsverksamheter och inte andra. Väljer man rubriker som Patientsäkerhet, Förebyggande insatser, Väntetider eller Produktivitet, så anger man underförstått eller uttryckligen att dessa aspekter är viktiga, och kanske även viktigare än andra. Syftet med den indelning som här valts är inte att den skall bli en nationell standard för uppföljningsperspektiv i svensk hälso- och sjukvård. Den avspeglar inte överväganden om vilka problem och aspekter som borde lyftas fram. Tvärtom har ett pragmatiskt och neutralt förhållningssätt eftersträvats. Indelningen har givits så liten laddning som möjligt. Tanken är också att den nationella modellen inte ska konkurrera med landstingens egna modeller, utan bara förse dem med indikatorer. Detta har fått till följd att en grov indelning valts: 14

15 A Medicinska resultat 35 indikatorer B Patienterfarenheter 09 indikatorer C Tillgänglighet 04 indikatorer D Kostnader 09 indikatorer Medicinska resultat innehåller flest antal indikatorer, över hälften av alla. Indikatorerna beskriver hälso- och sjukvårdens kliniska resultat och kvalitet. Resultatmått besvarar frågan hur det gick för patienten eller för befolkningen. Processmått belyser vad man gör i sjukvården. Exempel på indikatorer är överlevnad vid olika sjukdomar, operationsresultat och åtgärder inom hjärtsjukvården. Även indikatorer om täckningsgrad för vissa vaccinationer ingår. Patienterfarenheter innehåller indikatorer som speglar patienters och även befolkningens värdering av sina vårdkontakter och av vården, till exempel i vilken mån man har förtroende för hälso- och sjukvården. Flertalet indikatorer är övergripande, men några avser erfarenheter för patienter med specifik sjukdom. Tillgänglighet avser tidsrelaterad tillgänglighet och innehåller mått med koppling till väntetider och antalet väntande. Däremot ingår inte mått på geografisk tillgänglighet, telefontillgänglighet eller i vilken mån befolkningen upplever att till exempel patientavgifter eller språksvårigheter minskar tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Kostnader, slutligen, innehåller dels mått på kostnaden per invånare för olika delar av hälso- och sjukvården, dels mått på kostnaden per prestation, produktivitet. Dessa indikatorer är givetvis av allmänt intresse, men får sitt stora värde när de ställs mot resultatet för de övriga indikatorerna. Dessa fyra uppföljningsperspektiv ger en bra grund för en fortsatt utveckling av det nationella indikatorsetet under kommande år. Framförallt kommer den första indikatorgruppen att kunna expandera och därmed även behöva en tydlig undergruppering av rubriker. Men det är också möjligt att ett femte och ett sjätte perspektiv kan behöva läggas till de fyra i en framtid. Kravet på pedagogik och god överblick bör få styra denna utveckling. Val av indikatorer Även om tillgången på data varierar, så är antalet möjliga indikatorer, givet rapportens breda syfte, mycket stort. Vid urvalet tvingas man i praktiken ofta att göra en rad kompromisser, i förhållande till de principer man satt upp. Detta gäller även för den uppsättning indikatorer som används i denna rapport. 15

16 Framförallt har den aktuella tillgången på data styrt indikatorurvalet, vilket läsaren bör vara medveten om. En konsekvens av detta är exempelvis att indikatorer som speglar kliniska resultat av psykiatrisk sjukvård saknas och mycket få indikatorer gäller primärvården. I ett tidigt skede söktes vidare indikatorer som skulle kunna spegla samverkan mellan vårdgivare och huvudmän; men även denna ambition fick släppas. Utan att vara strikt tillämpade, har dock några vägledande kriterier spelat roll för urvalet: Mätbar och tillgänglig. Indikatorn skall vara mätbar, data skall finnas tillgängliga och de skall återkommande kunna rapporteras. Vedertagen och valid. Indikatorn skall vara vedertagen och därmed gärna förekomma i andra, etablerade indikatorset, även internationella. Därmed antas även att den är valid; är ett bra mått på den aspekt av sjukvården som den avser att mäta. Relevant. Indikatorn skall avse väsentlig volym/kostnad, eller en väsentlig aspekt eller problem. Särskilt när indikatorsetet är övergripande, avser hela sjukvårdssystemet, är detta ett angeläget krav. Tolkningsbar. Indikatorn skall stödja en värderande tolkning; man skall veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. Påverkansbar. Det skall vara möjligt för landstingen och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall, i varje fall på sikt. Resultat och process. Både resultatmått, som i princip är att föredra, och processmått kan användas. Processmått skall avse åtgärder i sjukvården som antas ha en stark påverkan på resultatet för patienten. Det praktiska tillvägagångssättet i urvalet av indikatorer har framförallt bestått av följande. Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen har inventerat de olika indikatorer man antingen tidigare tagit fram, eller påbörjat ett arbete med. Dessa indikatorer har patientregistret och andra hälsodataregister som sin källa. Ur denna inventering föreslogs ett antal indikatorer till indikatorgruppen Medicinska resultat. För det andra bad Socialstyrelsen företrädare för ett stort antal kvalitetsregister att föreslå indikatorer som skulle kunna användas. Av de indikatorer från kvalitetsregister som ingår i rapporten hämtades nästan alla från dessa förslag. Förslag till möjliga indikatorer avseende Patienterfarenheter, Tillgänglighet och Kostnader diskuterades fram tillsammans med de ansvariga för de aktuella datainsamlingarna vid Sveriges Kommuner och Landsting. Enkätundersökningen Vårdbarometern, databasen Väntetider i Vården samt gängse insamlingar av ekonomisk statistik är de använda källorna. 16

17 Frågan om datakvalitet En första självklar utgångspunkt när olika uppgifter om hälso- och sjukvård skall publiceras är att datakvaliteten är tillräckligt god. Annars blir jämförelserna missvisande och leder till att diskussionen fokuserar frågan om datakvalitet, snarare än om hälso- och sjukvården. Å andra sidan leder publicering och efterföljande tolkning och diskussion till att kvaliteten i data förbättras. Incitamenten att registrera och rapportera rätt stärks. Detta är ett argument för att publicera data som kan vara bristfälliga, men istället peka på kvalitetsproblemen och även väga in datakvalitetsaspekten när man tolkar resultatet av jämförelsen. Data som mera sällan använts för aktiv eller offentlig publicering riskerar att lida av olika kvalitetsproblem, som gör att tillförlitligheten minskar. I andra fall är täckningsgraden varierande eller generellt sett lägre än vad som vore önskvärt. Detta gäller några av de datakällor som använts i denna rapport. I rapporten har detta problem hanterats på olika vis för olika indikatorer. Generellt har frågan om datakvalitet kommenterats vid redovisningen av utfallet. I några fall har staplar i diagram rastrerats, för att markera ökad osäkerhet i data. En viktig slutsats är att frågan om datakvaliteten i olika nationella databaser kommer att behöva uppmärksammas betydligt mera de närmaste åren. Rutiner för formaliserade revisioner av datakvalitet behöver i flera fall förbättras. Samtidigt är det nödvändigt att redan nu använda databaserna för olika offentliga redovisningar av effektivitet och kvalitet, i likhet med vad som här sker. 17

18 Indikatorer A Medicinska resultat 35 indikatorer Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, m/kv Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, m/kv Överlevnad vid cancersjukdom Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad m/kv Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad m/kv Bröstcancer, 5-årsöverlevnad Läkemedelsanvändning Andel äldre med tre eller flera psykofarmaka Andel äldre med läkemedelsinteraktion av klass D Vaccinationer Vaccinationsfrekvens barn, MPR = mässling, påssjuka, röda hund Vaccinationsfrekvens av äldre > 65 - influensa Förlossningsvård, mödrahälsovård Dödfödda per 1000 födda Neonatal dödlighet - döda per 1000 levande födda Andel barn med Apgar-poäng under 7 Andel perinealbristningar grad III och IV, vaginal förlossning Andel sena aborter Diabetesvård Andel som uppnår mål för HbA1c - primärvård Andel som uppnår mål för blodtryck - primärvård Andel ögonbottenfotograferade - medicinklinik Strokesjukvård 28-dagars dödlighet efter stroke, m/kv ADL-förmåga 3 månader efter insjuknandet Andel patienter vårdade vid strokeenhet, m/kv Hjärtsjukvård 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, m/kv Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, m/kv Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, m/kv Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, m/kv Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, m/kv Ortopedisk sjukvård Knäledsplastik - revisioner inom 1 år pga. infektion Knäledsplastik - revisionsrisk, 5 års 18

19 Total höftledsplastik - överlevnad implantat, 10 års Total höftledsplastik - omoperation inom 2 år, alla orsaker Total höftledsplastik - patientskattad effekt av operation Höftfraktur - andel utskrivna till ursprungligt boende Höftfraktur - medelväntetid till operation, dygn Annan behandling Ljumskbråck - andel omopererade inom 5 år Kataraktoperation - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, m/kv Prostatacancer - andel patienter som fått kurativ behandling B Patienterfarenheter (9 indikatorer) Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler (motsv) Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus Sammanfattande betyg på besök - vårdcentraler (motsv) Sammanfattande betyg på besök - mottagningar/kliniker vid sjukhus Lätt/svårt att komma fram till vårdcentral (motsv) per telefon Andel som anser att väntetiden till besök var rimlig - vårdcentraler (motsv) Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, m/kv Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, m/kv C Tillgänglighet (4 indikatorer) Primärvård Andel patienter som fick läkarbesök inom 1 vecka Andel patienter som fick läkarbesök samma dag Specialiserad vård Antal som väntat längre än 90 dagar per inv - mottagning Antal som väntat längre än 90 dagar per inv - behandling D Kostnader (9 indikatorer) Kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl hemsjukv och tandvård, kr Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl tandv, rel till förväntad kostnad Primärvård, kostnad per invånare, exkl hemsjukvård, kr Specialiserad somatisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsj, kr Specialiserad psykiatrisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsj, kr Hälso- och sjukvårdskostnad p inv, exkl hemsjukv, tandv. Förändring Kostnad per prestation Kostnad per (konsumerad) prestation/drg-poäng, spec somatisk vård, kr Produktivitetsutveckling , spec. somatisk vård Kostnad per vårdkontakt i primärvård, viktade kontakter 19

20 Resultaten I denna rapport har vi sammanställt och presenterar 57 indikatorer, som används för att jämföra landstingen hälso- och sjukvård. Indikatorerna är valda därför att de belyser viktiga aspekter av hälso- och sjukvården, och rör i flertalet fall stora patientgrupper. De ger ändå inte en täckande eller representativ bild av svensk hälso- och sjukvård. Ojämn tillgång på data och behovet av att hålla nere antalet indikatorer innebär begränsningar. Man bör se på de knappt sextio jämförelserna som nedslag i hälso- och sjukvården, där flera viktiga frågor belyses medan andra, lika viktiga, inte kunnat belysas. Vi överlämnar resultatet av jämförelserna i form av en ranking av landsting per varje indikator och med ett diagram per indikator, där det i princip är önskvärt att ha en hög placering. Men vi tolkar inte eller drar slutsatser om orsaker till eller konsekvenser av utfallen. Enbart sammanställning av fakta leder inte till djupare förståelse, men kan ändå leda till att viktiga frågor ställs och till fortsatt analys. Omdömesgilla tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter både allmän kunskap om sakområdet, tid för analys och fördjupning, och ofta även kunskap om olika lokala omständigheter. Det är därför landstingen och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera det egna utfallet i de olika jämförelser som här presenteras. I detta arbete kan olika nationella datakällor vara till god ledning. Det material vi här överlämnar till landstingen och deras hälso- och sjukvårdsföreträdare och till den offentliga debatten, består av olika delar: Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Landstingsprofiler, en sammanställning för varje landsting (i bilaga) Färgsatt överblicksbild av alla landstings utfall i alla indikatorer Jämförelse av landstingen i 57 indikatorer Till varje indikator finns en kort text. Diagrammen är alla stapeldiagram, där landstingen ordnats i en fallande ordning, från gynnsamt/bra utfall längst upp till ogynnsamt/sämre utfall längst ned. Ett värde för rikets genomsnitt anges också, i annan färg än den som staplarna för landstingen har. Jämförelserna av kostnad per invånare i indikatorgruppen Kostnader skiljer sig ifrån denna logik; det är inte i sig gynnsamt att ha låga kostnader. Landstingen har dock rankats från hög till låg även för dessa indikatorer. 20

21 Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd sannolikhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents sannolikhet befinner sig. Jämförelserna i denna rapport baseras i de flesta fall inte på ett slumpmässigt urval, utan på totala antalet observationer inom en tidsperiod. Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95 % konfidensintervall. Även för rikets värden finns en slumpmässig variation över tid, om än mindre. Dessa redovisas dock inte med konfidensintervall i diagrammen. Det är mera sannolikt att det sanna värdet befinner sig i ett område nära mitten av konfidensintervallet, än vid den högsta eller lägsta gränsen för det. För några av indikatorerna refereras i text, som bakgrundsbelysning, hur Sveriges resultat står sig vid en internationell jämförelse. Detta har inte kunnat göras systematiskt, eftersom jämförelsedata som regel saknas. Det är i flera fall heller inte exakt samma, utan snarlika indikatorer som använts i de internationella jämförelserna. I flera av diagrammen är en svart tunn linje inlagd längs varje stapel, som anger de 95-procentiga konfidensintervallens utsträckning. Dessa anger den statistiska osäkerhetens utsträckning kring det faktiska värdet för landstingen. För de mindre landstingen, där antalet observationer är färre och utrymmet för slumpen därmed större, är konfidensintervallen bredare. Se vidare faktaruta. Textkommentarerna vid diagrammen berör i hög grad skillnaderna, spridningen, mellan landstingen. Det är därför viktigt att ha följande i åtanke, när diagrammen betraktas. Det är generellt sett, av rent statistiska skäl, mera sannolikt att de mindre landstingen som Gotland, Blekinge, Kronoberg och Jämtland intar extrempositioner i rankingen, än att de stora landstingen gör det. Tvärtom är det ökad sannolikhet att Stockholm, Västra Götaland och Skåne befinner sig nära värdet för riket, i och med att de själva utgör en större del av riket än vad övriga landsting gör. För det andra är avvikelse från riket eller spridning mellan landstingen 21

22 inte den enda måttstocken som bör användas. Om utfallet för värdet som helhet är positivt, kan en stor negativ procentuell avvikelse från riket vara förenligt med att utfallet för det avvikande landstinget ändå är bra. Då är den viktiga observationen att allas resultat är bra, inte att någon avviker i den ena eller den andra riktningen. Också det omvända gäller. Om landstingen generellt sett uppvisar dåliga resultat, jämfört med enskilda sjukhus i Sverige, i andra länder eller helt enkelt bara jämfört med vad som potentiellt är möjligt, kan en stor positiv avvikelse från rikets tal ändå vara ett dåligt resultat. Det är viktigt att inte omedvetet utgå från att medeltalet för riket är det optimala resultatet. Medelvärdet är bara ett statistiskt utfall av allas resultat, ingen värdering av vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Slutligen är även skillnader i befolkningarnas hälsotillstånd eller sjukhusens patientmix en faktor att ta hänsyn till. I några fall görs en åldersstandardisering av landstingens befolkningar, för att skapa ökad jämförbarhet. Man korrigerar då för den effekt som de olikartade åldersstrukturerna kan ha. Men det kan finnas skillnader i hälsotillstånd eller sjuklighet som inte hänger ihop med ålder. I rapporten används för flera indikatorer sjukhusbaserad statistik, där värdet per landsting är en aggregering av ingående sjukhusens värde, oavsett varifrån patienterna kommer. På de områden där sjukhus samarbetar och har en arbetsfördelning som innebär att ett sjukhus specialiserar sig på svårare sjuka patienter, medan andra i högre grad ägnar sig åt rutinfall, kan detta slå igenom i jämförelserna. Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I en separat, elektroniskt publicerad, bilaga har vi sammanställt en profil för varje landsting. Efter en inledning och läsanvisning finns för varje landsting dels en översiktstablå, dels diagram som redovisar utfallet per indikator för var och en av de fyra indikatorgrupperna A D. I översiktstablån återges för landstinget utfallet för alla indikatorer. Detta sker med en färgmarkering per indikator, där grönt anger placering 1 7, gult placering 8 13 och rött anger placering för det aktuella landstinget, i en ranking av alla landsting. Färgsättningen syftar till att ge en snabb bild av på vilka områden utfallen är goda, neutrala eller ogynnsamma. I översiktstablån återges också för varje indikator landstingets faktiska värde, rikets värde och landstingets avvikelse i förhållande till riket. Vidare anges det högsta respektive det lägsta värdet, samt slutligen variationsvidden, avståndet mellan det högsta och det lägsta värdet för alla landstingen. 22

23 I profilernas diagramdel redovisas för varje indikator och indikatorgrupp A D landstingets procentuella avvikelse från riket i ett stapeldiagram. Grönfärgad stapel anger att avvikelsen är positiv/gynnsam, rödfärgad anger att den är negativ/ogynnsam. För flera av de ekonomiska indikatorerna används uttrycket neutral avvikelse. Också variationsvidden anges för varje indikator. Med hjälp av landstingsprofilerna blir det möjligt för landstingens företrädare att enkelt skaffa sig överblick över det egna landstingets utfall i alla jämförelserna. För att värdera om en avvikelse är viktig eller mindre viktig, måste man komplettera med fortsatt analys och diskussion. Landstingsprofilerna finns tillgängliga både som pdf-fil och i Excelformat. Färgsatt överblicksbild alla landsting, alla indikatorer På följande sidor återges en färgsatt bild av alla landstingsutfall i alla indikatorer. Färgsättningen följer samma princip som beskrevs ovan. Horisontellt kan man för varje indikator följa varje landstings utfall i tredelningen grönt-gult-rött. Vertikalt kan man för varje landsting följa utfallet för samtliga indikatorer och indikatorgrupper. De vita rutorna avser framförallt de ekonomiska indikatorer där avvikelse är neutral, eller områden där data fattas eller jämförelse inte är meningsfull av annat skäl. Grönt utfall inom området innebär för ett landsting ett gynnsamt resultat, rött utfall det motsatta. Vi avråder från att göra en rak summering av utfallet för alla landsting, i termer av antalet röda, gula och gröna färgmarkeringar. Vi har inte sett detta som meningsfullt. Man bör inte godtyckligt anta att röd markering i en indikator kan jämställas med röd i en annan, eller ges ett värde i förhållande till de gröna markeringarna i andra indikatorer. Detta gäller både inom och mellan de olika indikatorområdena. Däremot kan man få en bild av vilka landsting som har gynnsamt eller ogynnsamt utfall i olika grupper av indikatorer, som överlevnad i cancer eller avseende patienternas erfarenheter. 23

24 Uppföljnings- A Medicinska perspektiv resultat Indikator Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till till till till till till till till 21 Rikssnitt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Åtgärdbar dödlighet 1a. Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, kvinnor 26,7 23,5 23, ,7 18,9 25,8 20,6 1b. Åtgärdbar dödlighet per inv - hälsopolitiskt relaterad, män 46,2 50,6 40,9 60,7 49,4 44,1 40,1 41,8 2a. Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, kvinnor 26,5 24,6 24,3 28,5 36,9 22,3 29,8 27,3 2b. Åtgärdbar dödlighet per inv - sjukvårdspolitiskt relaterad, män 37,7 36,9 38,5 52,6 43,5 27,3 36,6 43,3 Överlevnad vid 3a. Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad, kvinnor 60,6 58,3 66,7 51,7 55,5 63, ,3 cancersjukdom 3b. Tjocktarmscancer, 5-årsöverlevnad, män 56,9 58,7 64,5 49,5 58,4 61,6 53,8 51,9 4a. Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad, kvinnor 60,8 72,5 64, ,2 49,1 55,6 65,7 4b. Ändtarmscancer, 5-årsöverlevnad, män 56,6 59,6 57, ,6 59,9 51, Bröstcancer, 5-årsöverlevnad 87 85, ,6 87,4 86,9 88,7 86 Läkemedels- 6. Andelen äldre med tre eller flera psykofarmaka 4,1 4 3,7 2,9 3,8 4,7 3,3 4,5 användning 7. Andelen äldre med läkemedelsinteraktion av klass D 5 4,2 5,1 5,8 4,6 4,9 4,1 4,5 Vaccinationer 8. Vaccinationsfrekvens barn, MPR = mässling, påssjuka, röda hund 94,5 95,5 95,1 95,5 95,3 95,8 93,6 96,2 9. Vaccinationsfrekvens av äldre > 65 - influensa Förlossningsvård, 10. Dödfödda per födda 3,53 2,37 4,15 4,75 3,54 2,35 1,89 2,85 mödrahälsovård 11. Neonatal dödlighet - döda per levande födda 2,28 3,13 3,38 2,98 2,02 1,31 1,97 3, Andel barn med Apgar-poäng under 7 1,14 1,35 1,24 1,38 1,35 0,64 1,19 1, Andel perinealbristningar grad III och IV, vaginal förlossning 3,95 5,11 3,67 3,64 3,24 3,25 3,57 3,4 14. Andel sena aborter 1,25 1,06 1 1,4 1,54 1,16 1,5 0,94 Diabetesvård 15. Andel som uppnår mål för HbA1c - primärvård 54,9 54,7 47,9 42,9 55,7 53,6 53,4 53,9 16. Andel som uppnår mål för blodtryck - primärvård 35,4 27,4 26,4 31,5 37, ,5 35,3 17. Andel ögonbottenfotograferade - medicinklinik 92 97,1 81,6 97,8 92,9 97,7 96,9 85,2 Strokesjukvård 18a. 28-dagars dödlighet efter stroke, kvinnor 23,4 25,2 22,8 16,8 27,4 23,2 24, b. 28-dagars dödlighet efter stroke, män 23 26,7 24,2 26,6 25,6 20,1 24,6 23,9 19. ADL-förmåga 3 månader efter insjuknande 22,1 21,6 23,8 39,3 26, ,4 28,8 20a. Andel patienter vårdade vid strokeenhet, kvinnor 77,1 80,1 71, ,9 50,8 79,3 20b. Andel patienter vårdade vid strokeenhet, män 79, ,6 97,1 94,9 79, ,7 Hjärtsjukvård 21a. 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, kvinnor 31, ,4 33,3 30,3 29, ,1 21b. 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt, män 33,6 34,5 34,2 34,1 33,8 30,3 35,2 32,9 22a. Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel direkt PCI vid ST-höjningsinfarkt, män a. Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, män a. Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, kvinnor b. Andel clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt, män a. Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, kvinnor b. Hjärtkirurgi - medianväntetid till operation, män Ortopedisk sjukvård 26. Knäledsplastik - revisioner inom 1 år p g a infektion 3,6 1,93 3,61 2,16 5,96 4,06 3,44 1, Knäledsplastik - revisionsrisk, 5 års 3,31 2,7 5,25 3,45 6,12 2,32 3,2 2, Total höftledsplastik - överlevnad implantat, 10 års 92,7 91,8 91, ,4 92, ,2 29. Total höftledsplastik - omoperation inom 2 år, alla orsaker 1,4 1 0,8 1,6 2,5 2,2 1,3 1,8 30. Total höftledsplastik - patientskattad effekt av operation 0, , Höftfraktur - andel utskrivna till ursprungligt boende Höftfraktur - medelväntetid till operation, dygn 1,2 1-0,9 1,2 1 1,3 0,9 Annan behandling 33. Ljumskbråck - andel omoperade inom 5 år 3,3 1,3 2,7-4,7 5,1 2,9 2,7 34a. Kataraktoper. - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, kvinnor 25,1 14,8 32,5 23,1 38,7 22, ,5 34b. Kataraktoper. - andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat, män 22,8 16,9 27,5 22,8 36,6 20,7 26,7 21,5 35. Prostatacancer - andel patienter som fått kurativ behandling 82,1 81,6 83,1 90,9 88,9 84,2 93,1 75,4 B Patienterfarenheter Befolkning 1. Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler (motsv) Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus Patienter 4. Sammanfattande betyg på besök - vårdcentraler (motsv) Sammanfattande betyg på besök - mottagningar/kliniker vid sjukhus Lätt/svårt att komma fram till vårdcentral (motsv) per telefon Andel som anser att väntetiden till besök var rimlig - vårdcentraler (motsv) Strokepatienter 8a. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, kvinnor b. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med vården på sjukhuset, män a. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, kvinnor b. Strokepatienter - andel nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen, män C Tillgänglighet Primärvård 1. Andel patienter som fick läkarbesök inom 1 vecka Andel patienter som fick läkarbeök samma dag Specialiserad vård 3. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar per inv - mottagning Antal patienter som väntat längre än 90 dagar per inv - behandling D Kostnader Kostnad per invånare 1. Hälso- och sjukvårdskostnad per invåndare, exkl hemsjukv och tandvård, kr Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare, exkl tandvård, rel till förväntad kostnad ,3 103, ,2 92,3 100,5 96,7 3. Primärvård, kostnad per invånare, exkl hemsjukvård, kr Specialiserad somatisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsjukv, kr Specialiserad psykatrisk verksamhet, kostnad per invånare, exkl hemsjukv, kr Hälso- och sjukvårdskostnad p inv, exkl hemsjukv, tandv. Förändring ,1 5,5 8,7 8,7 7,1 5,8 5,8 9,3 Kostnad per 7. Kostnad per (konsumerad) prestation/drg-poäng, spec somatisk vård, kr prestation 8. Produktivitetsutveckling , spec somatisk vård 3,3 11,2 3,3-3,9 5,6 0,1 6,5 9. Kostnad per vårdkontakt i primärvård, viktade kontakter, kr

25 Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt Position Faktiskt 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 1 till 7 värde 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till 14 8 till till till till till till till till till till till till till till till 21 Uppföljningsperspektikator Indi- Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbott. Västernorrl. Västmanl. Västra Götal. Örebro Östergötland A Medicinska resultat Åtgärdbar dödlighet 1a. 25,3 20, ,1 30,2 24,9 26,1 20,9 25,2 31,6 24,9 31,4 24 1b. 45,8 40,3 37, ,1 51,1 41,7 49,5 36,1 45,4 49,5 42,4 48,5 39,7 2a. 28, ,7 25, ,5 21,6 29,6 26,2 29,1 32,6 26,6 29,2 24 2b. 39,9 28,5 45,8 35,2 37,2 46,1 26,7 43,3 38,4 36,6 32,2 37,5 42,1 38,3 Överlevnad vid 3a. 55,4 68,2 56,6 62,4 59,9 63,2 58,1 62,9 52,4 61,3 59,3 62,7 58,4 54,7 cancersjukdom 3b. 56,7 58,7 57,8 57,4 59,6 42, ,1 45,3 52,6 61,5 57,3 55,9 54 4a ,2 61,8 57,1 60,3 53,3 62,6 62,9 56,8 64,8 65,7 60,1 62,8 65,5 4b ,5 60,1 57,9 58,8 63,4 56,2 60,6 53,8 57,3 59,6 52,9 54,6 53, ,5 87,1 88, ,1 88,6 89,8 85,4 87,8 88,8 87,2 86,9 84,1 86,8 Läkemedels- 6. 3,4 4,8 2,8 4,5 3,6 3,4 4,6 3,8 4,1 4,2 3,6 5,2 3,5 3,5 användning 7. 4,4 5,2 5,3 5 5,2 4,6 4,7 5,4 5 5,1 5 5,4 4,7 4,3 Vaccinationer ,8 93,3 94,5 92,4 95,4 93,6 96,6 93,5 96,4 95,4 95,2 96,4 95, Förlossningsvård, 10. 3,95 4,08 4,05 3,75 3,35 3,99 2,32 3,77 4,16 2,47 4,09 3,81 3,94 3,96 mödrahälsovård 11. 3,44 2,33 2,25 2,01 2,17 2,46 3,01 1,77 2,55 2,07 3,03 2,06 2,28 2, ,64 1,21 1,15 1,1 1,06 1,07 0,96 1 1,24 1,05 1,59 1,21 0,91 1, ,94 3,71 3,08 3,81 5,05 3,16 2,8 3,1 3,89 4,52 2,59 3,54 3,01 5, ,06 1,01 1,52 1,31 1,35 0,9 0,8 1,09 0,92 1,46 1,28 1,35 1,28 1,31 Diabetesvård , ,7 56,9 54,4 55,3 55, ,5 44,6 54,4 58,2 52,9 58, ,2 31,6 31,9 38,1 35,7 36,7 34,5 36,4 40, ,1 35,6 35,2 38, ,1 96,7 98,6 97, ,1 95,9 95,5 86,3 93,6 98,1 83,5 98,2 92,1 Strokesjukvård 18a ,5 23,7 24,8 21,7 21, ,3 23,8 20,5 23, ,4 25,6 18b. 25,4 25, ,4 22,2 22, ,2 21,6 20,9 20,7 23,2 20,6 24, ,6 21, ,9 20,7 21, ,9 17,4 21,6 21,1 21,6 25, a. 74,4 93, ,7 68,4 74,5 60,4 89,1 84,7 74,8 83,5 73,4 83,5 20b. 73,3 91,7 73,4 82,3 77,9 64,1 73,7 67,9 89,4 88,6 79,6 82,9 79,4 82,3 Hjärtsjukvård 21a. 32,6 26,7 28,5 30,1 32,2 32,7 26,9 33,7 30,4 27,1 30,8 31,6 35,5 31,6 21b. 34,9 31,6 35,9 32,1 35, ,6 35,7 33, ,8 33,8 37,6 34,1 22a b a b a b a b Ortopedisk sjukvård 26. 4,97 7,45 4,95 3,64 3,92 0,7 3,36 4,27 2,26 5,02 0 3,06 1,28 2, ,95 3,26 3,18 3,9 3,59 1,92 4,51 2,31 2,49 3,13 1,99 2,95 2,74 3, ,4 95,1 94,2 90,7 90,9 96,5 87,6 91,2 96,2 94,5 94,1 93,2 95,4 94, ,3 0,6 1,8 1,2 1,6 1,2 2,5 2 0,7 2,6 0,4 1,1 1,2 0, ,41 0, ,4 0,37-0,35 0, ,9 1,5-1,2 1, ,4 0,9 1-1,3 0,9 1,1 Annan behandling 33. 4,4 2,3 3,3 3,7 3,7 2,7 1,4 2,6 3,5-0,6 4,2 1,8 3,8 34a. 27,4 22,2 24,1 28,3 20,6 25,9 23,6 21,5 24,3 25,5 30,1 25,1 29,5 37,3 34b. 25,1 23,8 21,2 26,8 18,9 20, ,8 21,6 23,8 23,3 21,8 25,3 33, ,1 88,9 81,8 90,5 83,1 77, ,8 83,6 84,1 75,4 75,9 88,1 65,9 B Patienterfarenheter Befolkning Patienter Strokepatienter 8a b a b C Tillgänglighet Primärvård Specialiserad vård D Kostnader Kostnad per invånare ,9 98,2 102,3 96,2 111,3 96,3 101,1 98,2 99,2 101, ,3 100,7 87, ,7 11,6 9,7 5,7 7,8 12,9-10,8 2,9 5,1-2,1 6,3 5 1,8 Kostnad per prestation ,3-1 1,3-0,4-6,2-5,5 13,7-5,4 18,1 2 2,6 12,