Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2014/19593

Transkript

1 Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2014/19593

2 Dokumenttitel: Trafikverkets verksamhetsplan Dokumenttyp: Verksamhetsplan Skapat av: Ece Dokumentdatum: DokumentID: [DokumentID] Ärendenummer: TRV 2014/19593 Version: 1.0 Publiceringsdatum: [Publiceringsdatum] Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Catarina Bredbo Distributör: Trafikverket, telefon:

3 Innehåll 1 Inledning Styrning av verksamhetens inriktning Förutsättningar för verksamheten Transportsystemets funktion Ekonomiska förutsättningar Inriktning och prioritering av verksamheten Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Trafikverkets verksamhet Planering av transportsystemet Effektivare användning av transportsystemet Underhåll Trafikledning och trafikinformation Om- och nybyggnadsåtgärder Forskning och innovation Internationell verksamhet Uppdragsverksamhet Tillståndsförändringar i transportsystemet Leveranskvaliteter Intern styrning och kontroll Finansiering och budget Viktiga förutsättningar Budget Bilagor: 1. Verksamhetens intäkter och kostnader 2. Resultatbudget för resultatenheter och materialservice 3

4 Förord Utgångspunkterna för årets verksamhetsplanering har varit våra strategiska utmaningar, beslutad nationell plan för transportsystemet för åren samt nuvarande överenskommelser mellan mig och cheferna för verksamhetsområden, centrala funktioner och resultatenheter. Trafikverket har varit föremål för en omfattande granskning av framför allt järnvägens leveransförmåga och status. Granskningen har tagit utgångspunkt i ett antal händelser som urspårningar och avvikelser mellan internt arbetsmaterial och lagda underhållsplaner samt hur säkerhetsstyrningen och kulturen fungerar. Detta har självklart påverkat Trafikverkets trovärdighet när det gäller lagda planer och effekter. Diskussionen har också påverkat arbetssituationen negativt för många Trafikverkare då det egna arbetet blivit ifrågasatt. Utöver de traditionella utgångspunkterna i verksamhetsplaneringen står nu ett ökat fokus på medarbetarskapet, hur den externa och interna kommunikationen kan utvecklas samt på att skapa ökad transparens inom underhållsplanering, trafikledning samt kapacitetsplanering. Särskild fokusering ska ske på nedanstående områden: Ledar- och medarbetarskapet ska utvecklas för ökad kvalitet i verksamheten och mer nöjda medarbetare. Utvecklad intern och extern kommunikation. Arbetet med säkerhetsfrågor och systematisk avvikelsehantering förstärks inom verksamhetsområdena Planering, Trafikledning och Underhåll. Samhällsutvecklarrollen utvecklas och förtydligas. En samlad underhållsplan har beskrivits med avseende på åtgärder för avhjäpande och förebyggande underhåll, samt reinvesteringar och bedömda effekter. Ökade satsningar på trafikinformation för både väg och järnväg och på att utveckla ett modernt och mer effektivt tågledningssystem. Arbetet med att utveckla arbetssätt, beställarrollen, regler och affärsformer inom entreprenadverksamheten bedrivs vidare för ökad produktivitet och innovation. Den prioritering som nu gjorts av tillgängliga medel inom vidmakthållande järnväg jämfört med budgetpropositionen 2015 får också följande konsekvenser: Behovet av en extra satsning inom trafikinformation och för stationsåtgärder har uppmärksammats men kan inte tillgodoses enligt tidigare planer. Satsningen har minskat för 2015 och 2016 men förlängs och omarbetas för tydligare genomslag i de delar som genomförs. Satsningar på ytterligare trafikpåverkande underhållsåtgärder för bland annat ökad robusthet senareläggs. Inga medel avsatta för oförutsedda händelser, vilket kan leda till att akuta åtgärder kan komma att sakna finansiering (alternativt behöva finansieras genom anslagskrediten). Vid händelse av att riksdag och regering senare skulle besluta om extra medel som tidigare aviserats kommer dessa i huvudsak att användas till de satsningar som nu uteblivit enligt ovan. Gunnar Malm Generaldirektör

5 1 Inledning Verksamhetsplanen är en rullande treårsplan som beskriver förutsättningar för samt inriktning och prioritering av Trafikverkets verksamhet under åren Av planen framgår också den fastställda budgeten på totalnivå och hur denna finansieras. Verksamhetsplanen fastställs av Trafikverkets styrelse. 2 Styrning av verksamhetens inriktning Trafikverkets styrning kan illustreras som i bilden nedan. Vår ägare ställer sina krav vilka vi sedan omsätter i styrning på lång och kort sikt. De olika delarna utvecklas i texten nedan. Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning Transportpolitiska mål och leverans-kvaliteter Transportplan Instruktioner Regleringsbrev Strategiska utmaningar, mål och strategier 2021 RESMÅL2016 Verksamhetsplan Budget 1-3 år Styrkort, kritiska och mätbara mål Ägarens mål och krav Trafikverkets uppgifter och ansvarsområden i samhället framgår av instruktionen (SFS 2010:185). Mer konkreta krav framgår årsvis i regleringsbrevet. Regleringsbrevet innehåller mål och återrapporteringskrav, särskilda uppdrag, samt den årliga finansieringen av Trafikverkets verksamhet. De transportpolitiska målen är utgångspunkten för alla statens åtgärder inom transportområdet och Trafikverket ska bidra till att dessa uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion, och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för åren Planen är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som vi har och att använda den mer effektivt. 5

6 Långsiktig styrning Trafikverkets långsiktiga viljeinriktning uttrycks i visionen Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Visionen är en ledstjärna i planeringen av verksamheten och innebär att det ska skapas förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert. Samtidigt ska resenärer och transportörer ha goda möjligheter att genomföra sina resor och transporter. Verksamhetsidén beskriver kortfattat vad som görs och för vem: Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. Med utgångspunt från de transportpolitiska målen har Trafikverket identifierat sex områden där situationen skiljer sig väsentligt från ett önskat börläge år Dessa Strategiska utmaningar som beslutades av styrelsen år 2011 är som följer: Ett energieffektivt transportsystem. Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna. Effektiva transportkedjor för näringslivet. Robust och tillförlitlig infrastruktur. Mer nytta för pengarna. Trafikverket en modern myndighet. En uppföljning som gjordes våren 2014 visar att det krävs fortsatta insatser inom samtliga utmaningar. Samtidigt kan konstateras en positiv utveckling inom Ett energieffektivt transportsystem då vägtrafikens kolidioxidutsläpp fortsätter att minska. En sådan utveckling finns också inom Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna där antal fordonstimmar till följd av stopp har minskat betydligt. Utmaningarna innehåller strategiska mål som speglar de mest väsentliga delarna inom respektive utmaning. De omfattar också strategier, som är de viktigaste och mest prioriterade angreppssätten för att möta utmaningarna och gå i riktning mot de strategiska målen. Trafikverkets styrelse avser att under 2015 besluta om en ny strategisk inriktning för åren Operativ styrning För att överbrygga tidsspannet fram till 2021 togs det under 2013 fram en målbild, Resmål Den visar vad som är särskilt viktigt i förändringsarbetet till 2016 och inriktas på leveransförmåga och genomförandekraft och är en viktig utgångspunkt när vi prioriterar i verksamheten. Vi behandlar inte specifikt vad som ska åstadkommas i transportsystemet, utan där finns de transportpolitiska målen liksom beslutade transportplaner. Resmål 2016 illustreras med nedanstående bild. 6

7 Tillsammans levererar vi varje dag god tillgänglighet som ger samhällsnytta och utvecklar samhället Den operativa styrningen i ett treårsperspektiv konkretiseras i vår process planera verksamhet. Den startar i september med att Generaldirektören ger ut sitt direktiv för verksamhetsplanering för de närmaste tre åren. I direktivet anges de redan nämnda utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen det vill säga nationell transportplan, strategiska utmaningar samt Resmål Utöver detta anger Generaldirektören här sina viktigaste prioriteringar under planeringsperioden. Tillsammans med direktivet skickas också ut ett förslag till Trafikverkets styrkort. Utgångspunkt för detta förslag har varit de strategiska målen och strategierna. Utifrån de strategiska målen har kritiska framgångsfaktorer för verksamheten identifierats i ett treårsperspektiv. Dessa har varit underlag för resultatmål och mått i Trafikverkets styrkort. Det rullande treåriga styrkortet har förändrats i vissa delar. I styrkortet ingår nu två helt nya mål, varav ett berör urspårningar på järnväg och ett riktade miljöåtgärder. Nuvarande punktlighetsmål har specificerats till att beröra minskning av förseningstimmar som Trafikverket kan påverka och målet om växthusgaser har kompletterats med krav om tillämpning av Trafikverkets klimatkrav. I övrigt består förändringarna mest av justeringar av formuleringar och resultatnivåer. Trafikverkets styrkort Perspektiv uppdragsgivare Resultatmål Utfall Genom tillämpning av Trafikverkets klimatkrav, tillsammans med andra CO2e-reducerande åtgärder, ska utsläppen av växthusgaser minska med minst: ton CO 2e ton CO 2e ton CO 2e ton CO 2e Trafikverket ska genomföra trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga järnvägsvägnätet som ger en teoretisk effekt att antalet omkomna i transportsystemet minskar med minst: Trafikverket ska genomföra trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet som ger en teoretisk effekt att antalet omkomna i transportsystemet minskar med minst: Urspårningar vid tågfärd ska minska med minst: (Minskningen motsvarar en reduktion om cirka 10, 12 och 13 % under åren ) 3,6 st 6,5 st 6,5 st 7,0 st 4,5 st 5,5 st 5,0 st 8,0 st Nytt mål 2 st 2 st 2 st 7

8 Perspektiv kund Resultatmål Utfall Antal förseningsstimmar till följd av fel och händelser i järnvägsnätet ska genom åtgärder minska med minst: (Trafikverket ska uppnå minst färre antal förseningstimmar fram tom 2020) Nytt mål timmar timmar timmar Fordonstimmar till följd av totalstopp i storstadsvägnätet ska minska till högst: timmar timmar timmar timmar Andelen resenärer på järnväg som anser att trafikinformationen vid störningar är acceptabel eller bra ska öka till minst: Andelen inrapporterade vägarbeten till Trafikledning ska vara minst: Allmänhetens attityd till Trafikverket ska under perioden förbättras och utifrån en årlig Public Image mätning med skala uppgå till minst: 67 % 70 % 72 % 74 % Nytt mål 80 % 85 % 90 % 0,38 0,4 0,4 0,5 Perspektiv ekonomi Resultatmål Utfall Avvikelse mellan januariprognos och årsutfall av 0,7 % 2,5 % 2,0 % 2,0 % anslag på totalnivå ska uppgå till högst: Frigjorda medel (inkl. ack. värden från 2012) ska genom ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen uppgå till minst: Andelen kontrakterad volym nystarter med nya affärsformer ska öka till minst: mnkr mnkr 60 % 50 % 50 % 50 % Perspektiv arbetssätt Resultatmål Utfall Andel objekt som vunnit laga kraft i den årligen inlämnade ekonomiska planen år 1-3 ska öka till minst: 10 % 50 % 90 % 95 % Andelen arbetsplatser på väg och järnväg med godkänt resultat vid genomförda arbetsplatskontroller ska öka till minst Riktade miljöåtgärder, enligt gällande plan, ska genomföras till minst: 50 % 90 % 92 % 95 % Nytt mål 75 % 85 % 95 % Perspektiv medarbetare Resultatmål Utfall MMI ska vara minst

9 Även finansiella planeringsramar skickas ut med direktivet. Dessa ramar anger de ekonomiska restriktionerna för budgeteringen för alla verksamhetsområden och centrala funktioner. När verksamhetsområden och centrala funktioner genomför sin verksamhetsplanering sker det utifrån Generaldirektörens direktiv. Dialog förs på olika nivåer innan slutliga prioriteringar görs och ett samlat material lämnas från respektive verksamhetsområde och central funktion. Därefter tar en central beredning vid, som bland annat omfattar fördialoger med respektive chef och ekonomidirektören, samt gemensamma dialoger med Generaldirektören. Utgångspunkten för detta arbete är den inriktning som slagits fast i tidigare styrelsebeslut och GD:s direktiv. De prioriteringar som görs för planeringsperioden, styrkort och budget för Trafikverket totalt sammanställs i en Verksamhetsplan. Verksamhetsplanen fastställs av styrelsen. Därefter tecknas överenskommelser mellan Generaldirektören och hans närmast underställda chefer. Dessa omfattar bland annat styrkort och budget för nästkommande tre år. Verksamhetsplanen och överenskommelser är sedan grunden för den verksamhetsuppföljning som görs under nästkommande år. Uppföljningen sker månadsvis med fördjupningar vid varje tertial. Genomgångar sker mot överenskommelser och planer med samma upplägg som i verksamhetsplaneringen enligt ovan. Tertialrapport behandlas i Trafikverkets styrelse och lämnas till näringsdepartementet. Utifrån det som är beskrivet ovan finns således en röd tråd mellan regeringens styrning av Trafikverket i form av regleringsbrev och transportpolitiska mål och Trafikverkets interna styrning i form av strategiska utmaningar, strategiska mål, styrkort samt budget. 3 Förutsättningar för verksamheten 3.1 Transportsystemets funktion De flesta prognoser visar att världens transporter kommer att fortsätta öka som en effekt av befolkningsutveckling, ekonomisk tillväxt och ökad världshandel. Även prognoser för den svenska trafikutvecklingen visar på stora ökningar för samtliga trafikslag. Det sammanlagda transportarbetet förväntas öka med cirka 30 procent till 2030 (jämfört med 2010) och godstransportarbetet med drygt 50 procent under samma period. Prognosen bygger på antaganden om oförändrade politiska förutsättningar och att transportbehoven i stort följer en fortsatt ekonomisk tillväxt i samma storleksordning som under de senaste decennierna. Samtidigt kan observeras att biltrafiken i Sverige med flera västländer har stagnerat under senare år. Det råder delade meningar om orsaken till detta. En förklaring är nedgången i den ekonomiska tillväxten. Andra möjliga förklaringar är att fler bor i städer. Oberoende av detta ser påfrestningarna på trafiksystemen ut att öka i redan befolkningstäta områden. Nya mönster för arbetspendling, handel och bebyggelse gör att näringslivet har ett stort behov av väl fungerande transporter. Rese- och transportlösningar ska bidra till att miljö- och klimatmålen nås. Trafikverket är en av flera samhällsutvecklare och rollen och samspelet med samhället i övrigt behöver utvecklas för att finna de mest effektiva åtgärderna vid utveckling av transportsystemet. Viktiga delar i detta utgörs av arbetet med att utveckla attraktiva och tillgängliga städer utan bilberoende samt nya lösningar för godstransporter. 9

10 Det uppstår ett ökat behov av kapacitet i kollektivtrafik, gång-, cykel- och godstransporter på järnväg och inom sjöfarten, men att enbart bygga nytt kommer inte att vara ekonomiskt hållbart eller lösa kapacitetsproblemen. Fyrstegsprincipen ska vara en grundläggande utgångspunkt vid valet av åtgärder i transportsystemet. Transportsystemets koppling till andra länder i infrastruktur och funktion behöver utvecklas. Transportsystemet behöver användas på ett smartare, effektivare och mer hållbart sätt. Effektiva övergångar mellan trafikslagen behöver främjas. Drift och underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder som säkerställer att transportsystemet är robust och maximerar kapaciteten. När det gäller miljö och hälsa preciseras det transportpolitiska målet med att transportsektorn ska bidra till miljökvalitetsmålen och minskad ohälsa. Begränsad klimatpåverkan ska nås genom att energieffektiviteten i transportsystemet ökar och beroendet av fossila bränslen bryts (2030 bör fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen). 3.2 Ekonomiska förutsättningar Regeringen fastställde under våren 2014 den nationella transportplanen för åren Denna jämte de regionala planerna för infrastrukturen utgör viktiga utgångspunkter för planeringen. Regeringens budgetproposition för 2015 fälldes i riksdagen och anvisade medel i regleringsbrevet har baserats på alliansens budgetmotion. Detta innebär bland annat en nivå på anslaget för vidmakthållande järnväg i stort sett i nivå med nationell plan för transportsystemet. Vidare minskar nästan samtliga anslag som traditionellt pris- och löneomräknas. Det innebär att de budgetramar som lämnades i förra årets budgetproposition inte är tillämpliga utan måste nedjusteras. Det finns en risk för att den faktiska omräkningen av anslagen inte motsvarar den underliggande kostnadsutvecklingen i verksamheten. Detta kan i sin tur leda till att åtgärder i mitten och slutet av planperioden kan sakna full finansiering. Intäkterna från banavgifter beräknas öka successivt med cirka 100 miljoner kronor per år under perioden. 4 Inriktning och prioritering av verksamheten 4.1 Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Ökad intern effektivitet Trafikverket har genomfört ett omfattande program för att öka den interna effektiviteten. Målet för programmet har uppnåtts då de interna påverkbara kostnaderna har sänkts med cirka 2,5 miljarder kronor jämfört med kostnadsnivån i verksamheten vid Trafikverkets bildande. De medel som har frigjorts i verksamheten har i första hand använts till att finansiera ytterligare insatser inom drift och underhåll på väg och järnväg. Programmet har i allt väsentligt avslutats under 2014, men arbete fortsätter bland annat inom följande områden: 10

11 Nationell tågledning (där effekterna faller ut först efter 2018). Effektivisering av IT-verksamheten. Effektivisering av inköps-/upphandlingsverksamheten. För att säkerställa att kostnadsnivån i verksamheten bibehålls på rätt nivå har kostnadstak införts i verksamheten. Vid uppföljning av dessa tas hänsyn till volymförändringar i entreprenadverksamheten och särskilda satsningar som kräver extra medel under en kortare period. Då programmet nu har avslutats stärks i stället insatserna för att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar i verksamheterna för ökad kvalitet och kundnytta. Ökad extern produktivitet Ytterligare insatser görs för att öka produktivitet och innovation i upphandlade entreprenader. Detta innefattar bland annat att utveckla arbetssätt och affärsformer och att se över regler i syfte att förbättra konkurrensen och skapa bättre förutsättningar för entreprenörerna. Den pågående översynen av regelverket är mycket kritisk och ska slutföras under planeringsperioden. Vidare görs insatser för att öka framförhållningen i verksamheten och för Trafikverkets leverantörer. Trafikverkets arbete följer Produktivitetskommitténs rekommendationer. Trafikverkets mål har varit att under perioden frigöra minst tre miljarder kronor genom aktiva insatser för att öka produktiviteten. Målet förlängs så att det ackumulerat till och med 2015 ska frigöras minst 4,5 miljarder kronor. Frigjorda medel beräknas som skillnaden mellan den traditionella byggkostnaden och antaget anbud, där hänsyn tagits till utpekade produktivitets- och innovationsåtgärder. Dessa åtgärder tillämpas nu i allt större grad vilket gör att effekterna kalkyleras in redan i egenkalkylen inför upphandling. Detta gör att den hittills valda metoden att mäta effekt i form av frigjorda medel inte längre kan tillämpas efter En ny metod ska därför tas fram under Trafikverkets verksamhet Beskrivningen av verksamheten följer Trafikverkets verksamhetsindelning Planering av transportsystemet Arbetet under 2015 kommer med stor sannolikhet att behöva anpassas till den inriktningsplanering som aviseras. Förmodligen kommer detta delvis att ske inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen, vilket är ett regeringsuppdrag som bland annat handlar om utbyggnad av nya stambanor. Arbetet med åtgärdsval fortsätter utifrån erfarenheter från genomförda studier. Även metoden för nationella åtgärdsvalsstudier kommer att utvecklas. Detta är viktigt för att Trafikverket ska uppfattas som en del av samhällsutvecklingen och för en effektiv hantering av statliga medel. Metoden för att koordinera olika åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv kommer att utvecklas och implementeras i verksamheten. Syftet är att störningarna för trafikanterna ska bli så begränsade som möjligt. Det arbete som påbörjats med att förbättra stationsmiljöerna kommer att fortsätta med hög prioritet. 11

12 4.2.2 Effektivare användning av transportsystemet Tyngdpunkten läggs under perioden på att Trafikverket deltar i planeringens tidiga skeden, där det finns störst möjlighet att påverka. Det ökar möjligheterna att välja mer kostnadseffektiva lösningar som leder till att transportsystemet används mer effektivt. Samverkan med andra aktörer i tidiga skeden ger möjlighet till en långsiktigt effektiv resursanvändning från samhällsplaneringens strategiska inriktning, i till exempel regionala utvecklingsplaner och regionala kollektivtrafikförsörjningsprogram, till kommunala översiktsplaner och trafikstrategier. I Trafikverkets arbete med att tillhandahålla effektiva transportkedjor för näringslivet är prioriterade godsstråk och noder/terminaler fortsatt prioriterade. Etableringen av den internationella godskorridoren Stockholm-Palermo fortsätter. En utvecklad kollektivtrafik är en förutsättning för ett effektivare transportsystem. En fortsatt viktig uppgift är Trafikverkets stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och deras arbete med trafikförsörjningsprogram. Arbetet och stödet kommer under perioden fortsätta att utvecklas i dialog med myndigheterna. Väl fungerande stationer, bytespunkter och hållplatser är avgörande för att möjliggöra ett smidigt och enkelt resande. Under planeringsperioden görs bland annat riktade satsningar på flera stationer och ett programarbete avseende trafikinformation och stationer. Transportsystemet ska vara tillgängligt för alla. För att uppnå detta kommer arbetet under de kommande åren att inriktas på att uppnå de tre delmålen i den funktionshinderpolitiska strategin. Ett av målen är att det prioriterade nätet ska vara tillgängligt år I detta nät ingår bytespunkter i form av stationer och busshållplatser och det är viktigt att åtgärder görs på dessa utifrån de kriterier som har satts upp för att de ska vara användbara för personer med funktionsnedsättning. Att kunna cykla i större utsträckning är också viktigt för att uppnå en effektivare användning av transportsystemet. Den övergripande inriktningen om en ökad säker cykling bedrivs utifrån den till regeringen redovisade strategin och handlingsplanen för en ökad säker cykling, som även är förankrad med externa aktörer och intressenter. Handlingsplanen följs löpande upp och nya aktiviteter tillkommer bland annat utifrån ny kunskap och efter dialog med andra aktörer i Trafikverkets cykelråd. Genomförandet av aktiviteterna i handlingsplanen är prioriterat under Underhåll Trafikverkets underhållsplan utgår från beslutad nationell plan för transportsystemet Inriktningen är att fortsätta förvalta infrastrukturen utifrån en samhällsekonomisk prioritering. De prioriteringar som görs inom väghållningen för åren innebär en satsning på cirka 9,9 miljarder kronor per år. Underhållsplanen för väghållning innefattar utöver baskontrakten bland annat följande prioriterade åtgärder: Åtgärder på vinterkritiska sträckor och punkter. Satsningar på belagd väg, installationer och byggnadsverk i storstad, längs stamvägar och längs viktiga vägar för arbetspendling. Åtgärder på busshållplatser för funktionshindrade. Åtgärder för att återställa vägar som skadats vid tjällossning. Ökat antal ATK-kameror. 12

13 Satsningarna leder till att standarden på vägar inom storstäder, längs stamvägar och för arbetspendling bibehålls och i förekommande fall återställs. Samtidigt kommer robustheten i ett längre perspektiv att bli lägre på de lågtrafikerade vägarna. Dagens standard på grusvägnätet upprätthålls. Detta gäller även broar och tunnlar och vägutrustning. Satsning sker på underhåll av vägutrustning för att bibehålla krävd funktion. Anslaget för vidmakthållande av järnväg är i stort sett enligt nivån i den nationella transportplanen för åren Utrymmet för de kommande tre åren är dock sammantaget cirka 1,8 miljarder kronor lägre än vad en tilldelning enligt en jämn upprustningstakt skulle innebära enligt Trafikverkets förslag till nationell transportplan. Den prioritering som nu gjorts på anslaget för vidmakthållande av järnväg baseras på den prioritering som följer av den nationella transportplanen. Detta innebär att satsningarna under perioden koncentreras till storstadsområden och större stråk, vilket innebär: För banor i storstadsområden ska det uppdämda behovet av åtgärder elimineras. För banor i större stråk och som sammanbinder storstadsområden samt Malmbanan kommer en halvering av det uppdämda behovet att ske. På övriga delar kommer det uppdämda behovet av underhållsåtgärder att öka. Till följd av det ansträngda finansiella läget har det gjorts en omfördelning inom underhållsverksamheten till förmån för säkerhetsrelaterade åtgärder på framför allt södra och västra stambanan. I övrigt sker prioriteringen enligt nationell plan. Satsningarna leder till ett minskat antal infrastrukturrelaterade driftstörningar inom främst storstäder. Banor med mindre eller ingen trafik har låg prioritering. Detta leder till att robustheten på dessa banor i ett längre perspektiv blir lägre. Det finns en risk för hastighetsrestriktioner och stängning av utpekade banor. Den prioritering som nu gjorts av tillgängliga medel får också följande konsekvenser: Satsningar på ytterligare trafikpåverkande underhållsåtgärder för bland annat ökad robusthet senareläggs. Inga medel avsatta för oförutsedda händelser, vilket kan leda till att akuta åtgärder kan komma att sakna finansiering (alternativt behöva finansieras genom anslagskrediten) Trafikledning och trafikinformation Under perioden kommer fokus inom trafikledning och trafikinformation att ligga på att underlätta vardagen för medborgare och näringsliv. Trafikverket har nyligen identifierat ett behov av åtgärder inom trafikinformation och stationsmiljöer om totalt cirka två miljarder kronor under en treårsperiod. Insatserna samordnas i ett program längs utpekade järnvägsstråk och innebär att åtgärder inom dessa områden koncentreras under de första åren av planen på bekostnad av andra åtgärdsområden och underhållsinsatser. Detta ska leda till att resenärer längs dessa stråk ska uppleva en märkbar förbättring av trafikinformation och stationsmiljöer. För 2015 och 2016 innebär det finansiella utrymmet dock att endast en begränsad del av programmet kan genomföras. Insatser prioriteras som ändå ger en synbar effekt på kort sikt. 13

14 Följande områden är prioriterade för en fortsatt utveckling av en modern trafikledning: Trafikinformation som hjälper är den enskilt största utmaningen för att kunna möta omvärldens krav och behov. En särskild satsning görs på trafikinformation och stationsmiljöer. Bland annat drivs ett treårigt trafikinformationsprogram som involverar både interna och externa parter. Resenärerna ska kunna se tydliga skillnader under perioden. Operativt samarbete med andra aktörer inom järnvägen. Satsningar görs i Malmö, Göteborg och Stockholm för att genom operativt samarbete förbättra trafikledningen och trafikinformationen. Förbättrad trafikstyrning innebär en mer utvecklad trafikledning både på väg och järnväg. Utvecklingen av ett nytt nationellt tågledningssystem, NTL, kommer under perioden att gå in i ett intensivt skede. Målsättningen är att teckna kontrakt med en leverantör under början av Systemet beräknas vara i drift fullt ut år För att få full effekt är det viktigt att övergången från lokal- till fjärrstyrning av tågtrafiken fortsätter enligt den reviderade planen, som innebär vissa förseningar i genomförandet. Kommande tre år kommer verksamhetsområde Trafikledning att vara i en intensiv förändringsfas. Till exempel kommer omfattande rekrytering behöver göras för att hantera utbildning och omställning. Effektivare anläggningsövervakning är prioriterat då flera komplexa väg- och järnvägsanläggningar tas i bruk under perioden. Förberedelserna för att ta emot Norra Länken, Citybanan och Hallandsås är påbörjade. Genom att ta tillvara ny teknik kan anläggningsövervakningen centraliseras, vilket leder till en effektivisering och sänkta kostnader. En fortsatt utveckling av säkerhetskulturen, främst inom säkerhetsstyrningen av järnvägstrafik kommer också att ske. Störningshanteringen prioriteras och under 2015 fortsätter arbetet med att korta ledtiderna vid en störning. Trafikledningen kommer att utveckla den tvärfunktionella operativa samverkan, internt och externt. Ett nationellt samverkanspilotprojekt med externa kunder kommer att fortsätta Om- och nybyggnadsåtgärder Den nationella planen för transportsystemet och befintliga länsplaner utgör grunden i planeringen. I verksamhetsplanen ligger tyngdpunkten på att genomföra pågående investeringar i enlighet med gällande långsiktiga planer. De större objekt som planeras och/eller byggs under perioden är: Järnväg och Sjöfart Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. (byggnation pågår, klar efter VPperioden) Luleå-Riksgränsen-(Narvik), införande av ERTMS (byggstart 2017, klar efter VP-perioden) Skutskär-Furuvik, dubbelspår (byggnation pågår, klar 2016) Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25 och lastprofil C (byggnation pågår, klar 2017) Svartbäcken-Samnan, dubbelspår genom gamla Uppsala (byggnation pågår, klar 2017) Strängnäs Härad (pågår, klar 2018) Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping (byggstart 2017, klar efter VPperioden) 14

15 Hallsberg Degerön dubbelspår (byggnation pågår, klar 2018) Ludvika Frövi, åtgärder för malmtransporter mm (byggstart 2015, klar 2018) Södertälje Sluss, Mälaren (Byggstart 2015, klar 2018) Tomteboda-Kallhäll, ökad kapacitet (byggnation pågår, klar efter VP-perioden) Citybanan (byggnation pågår, klar 2017) Ställdalen-Kil, fjärrblockering, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte, STAX 25 (byggnation pågår, klar 2018) Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv (byggnation pågår, klar efter VP-perioden) Göteborg-Skövde, ökad kapacitet inkl ombyggd infart Sävenäs (byggstart 2015, klar efter VP-perioden) Olskroken, Planskildhet (byggstart 2018, klar efter VP-perioden) Västsvenska paketet järnväg (byggstart 2017, klar efter VP-perioden) Tunnel genom Hallandsås (byggnation pågår, klar 2015) Flackarp-Arlöv, utbyggnad till flerspår (byggstart 2017, klar efter VP-perioden) Fjärrstyrning av järnväg (byggstart 2017, klar efter VP-perioden) Nationellt tågledningssystem (byggnation pågår, klar 2018) Väg E4 Sundsvall (klar 2014 men efterarbeten under 2015) E4 Kongberget Gnarp (byggstart 2017, klar efter VP-perioden) E4/E20 Norra länken, tunnel under Stockholm (byggnation pågår, öppnar etappvis under perioden med början 2014) E4/E20 Tomteboda Haga Södra (byggnation pågår, klar 2015) E4 Förbifart Stockholm, i oktober 2014 fattade regeringen beslut om att frysa produktionen fram till den 1 maj Fram till dess kommer Trafikverket endast att utföra sådant arbete som är kopplat till sökande av tillstånd och planer samt undanröjande av säkerhetsrisker för allmänna eller enskilda i pågående uppdrag. Rv 56 Stingtorpet Tärnsjö (byggnation pågår, klar 2017) Rv 40 Rångedala Hester, motorväg på del av sträckan Göteborg Jönköping (byggnation pågår, öppnar 2016) E6 Pålen Tanumshede (byggnation pågår, klar 2015) E18 väster om Karlstad (byggnation påbörjas 2015, klar 2017) E20 Alingsås Vårgårda (byggnation påbörjas 2015, klar efter VP-perioden) E20 Förbi Hova (byggnation påbörjas 2016, klar 2018) Västsvenska paketet, väg (byggnation påbörjas under perioden, klar efter VPperioden) E22 Förbi Söderköping (byggnation påbörjas 2017, klar efter VP-perioden) Rv 26 Månseryd Mullsjö (byggnation påbörjas 2016, klar efter VP-perioden) E4 Ljungby Toftanäs (byggnation påbörjas 2017, klar efter VP-perioden) E22 Hurva Vä (byggnation påbörjas 2016, klar efter VP-perioden) Medel för smärre åtgärder används inom två grupper: Miljöinvesteringar, bland annat vattenskydd och bullerdämpande åtgärder. Trimning och effektivisering, bland annat trafiksäkerhets-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder, samt projekt som ger förstärkt kraftförsörjning i järnvägssystemet. 15

16 Satsningar för ökad bärighet Det sker investeringar i vägar för att öka bärigheten på det vägnät som är högt prioriterat av näringslivet. Det kan gälla vindkraftparker, gruvindustri och specialtransporter till eller från fabriker och hamnar Forskning och innovation Transportsystemet behöver utvecklas och förnyas. Det är ett faktum att alla uppsatta mål inte nås med de lösningar och den teknik som finns idag eller är överblickbar. Syftet med forskning och innovation (FoI) inom Trafikverket är att utveckla Trafikverkets förmåga att arbeta effektivt och nå mål på både kort och lång sikt. Det sker genom att tillföra ny kunskap, utveckla nya lösningar, verifiera och demonstrera dem, samt förbättra befintliga tjänster, produkter och processer. En stor del av Trafikverkets avsatta medel för FoI utgörs på regeringens uppdrag av FoI inom sjö- och luftfartsområdena. Detta kommer att föra med sig ett allt mer utvecklat samarbete med Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen. Bland annat följande områden står i fokus under den kommande treårsperioden: Trafikverkets utveckling mot rollen som renodlad beställare. Energieffektivisering inom byggande, underhåll och drift av infrastruktur. Energi- och transporteffektivitet för näringslivets transporter. Metoder för åtgärdsval för en mer robust infrastruktur. EU:s program Shift2Rail. Prevention av suicid. Innovationsupphandlingar. Elvägar, automatiserad körning samt innovativa lösningar för gång- och cykeltrafik Internationell verksamhet Under perioden ska Trafikverket löpande bistå och stödja regeringens EU-arbete. Kritiska områden och viktiga aktiviteter är också: Fortsätta att genomföra den internationella strategin och medverka i de sammanhang som bäst stödjer kärnverksamheten. Slutföra översynen av vilka internationella forum Trafikverket ska delta i. Det har under 2014 visat sig att Trafikverkets verksamhetsområden tydligare behöver koppla samman verksamhetens mål och krav med prioritering av den egna internationella verksamheten (utgående från en så kallad GAP-analys). Medverka till effektiv tillämpning av EU-beslut och andra internationella överenskommelser, till exempel att delta i införandet av ITS-direktivet (om ramverk för införande av intelligenta transportsystem på väg), genomförande av riktlinjer för Transeuropeiska transportnät/ten-t inklusive finansiering. Arbeta aktivt med marknadsföring och minska inträdesbarriärer för att få leverantörer inom EU att vilja etablera sig och investera i Sverige Uppdragsverksamhet Trafikverkets resultatenheter ansvarar för att genomföra utpekade delar av Trafikverkets verksamhet på affärsmässiga villkor. Samspel mellan resultatenheter och övriga organisationen ska ske på konkurrensneutrala villkor. Resultatenheterna leds av interna 16

17 rådgivande styrelser med en styrelseordförande som har mandatet att företräda Generaldirektören. Färjerederiet ska på uppdrag av Trafikverket trafikera vägfärjeleder i det allmänna vägnätet samt sköta drift och underhåll av isvägar. Färjerederiets möjligheter att i ett bredare perspektiv bidra till effektiva transportlösningar ska tas till vara. Uppdragsverksamheten inom Förarprov består av uthyrning av Trafikverksbilar vid körprov. I övrigt ska Förarprov leverera prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med avgiftsförordningen, vilket innebär en prissättning med krav på ett nollresultat över tiden. Beslut har fattats om att Förarprov ska överta ansvaret för provkonstruktion och tillhörande it-system från Transportstyrelsen. Järnvägsskolan ska leverera av marknaden efterfrågad järnvägsspecifik utbildning. En ny strategi inom ramen för ett beslut att Järnvägsskolan ska tillhöra Trafikverket har utarbetats och skolans roll i det interna kompetensutvecklingsarbetet ska stärkas. Trafikverkets museer ska svara för kunskapsuppbyggnad om verkets kulturarv för väg och järnväg samt visa museets samlingar. Arbetet med att öka den publika exponeringen av de från Luftfartsverket övertagna kulturhistoriskt intressanta flygplanen pågår. Trafikverkets förvaltning av järnvägsfordon hyr ut lok och vagnar till i första hand nattågstrafiken till och från Norrland. Verksamheten omfattar drygt 90 fordon i form av lok, sovvagnar, liggvagnar, sittvagnar och restaurangvagnar. I fordonsflottan finns dessutom en konferensmotorvagn för uthyrning. I aktiebolagsform drivs konsultverksamhet genom dotterbolaget Swedish National Road Consulting AB. Konsultverksamheten bedrivs över hela världen. Konsulter anlitas i första hand från Trafikverkets personal. 5 Tillståndsförändringar i transportsystemet 5.1 Leveranskvaliteter Av tabellen nedan framgår bedömd förändring av tillståndet per leveranskvalitet till utgången av år 2017 för olika delar av väg- respektive järnvägsnätet, till följd av Trafikverkets åtgärder under planeringsperioden. Arbetet med indikatorer är under utveckling, varför uppgifterna är behäftade med vissa osäkerheter. För Miljö och hälsa är det inte relevant att dela upp den bedömda tillståndsförändringen på olika delar av väg- och järnvägsnätet. 17

18 Tabell 1: Sammanfattande bedömd förändring för leveranskvaliteterna till utgången av 2017 Järnväg Storstad Större Stråk Övriga viktiga Ringa eller ingen Mindre trafik stråk trafik Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Väg Storstad Stamvägar Arbetspendling Utpekat viktigt för näringslivet Lågtrafikerat Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Punktlighet Punktlighet uttrycker transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmåga att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar. Det finns idag en branschöverenskommelse om att punktligheten ska öka till minst 95 procent Detta kräver en tillståndsförbättring under den kommande treårsperioden för att målet ska nås. Trafikverket kommer tillsammans med övriga aktörer inom branschen att genomföra ett systematiskt punktlighetsarbete i syfte att förbättra punktligheten. Målnivån för punktlighetsmålet för järnväg ökar de kommande tre åren. Det är dock viktigt att poängtera att underhållsskulden är stor och att det planeras för omfattande åtgärder i infrastrukturen i form av bland annat banarbeten. Detta innebär sammantaget en mycket stor utmaning för att kunna nå uppsatta mål. Mycket görs på vägarna för att förbättra punktligheten och tiden för respektive trafikstopp har sjunkit drastiskt de senaste åren. Inom storstad, främst Stockholm, kommer den troligtvis inte sjunka lika mycket då det saknas omledningsvägnät. Problem med köbildning kommer också bli svårt att möta mot bakgrund av den stora inflyttningen till storstäderna. Genom fortsatta satsningar på trafikinformation bedöms den information som lämnas vid störningar förbättras. Kapacitet Kapacitet handlar om transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter. Kapaciteten i järnvägsnätet är begränsad och därigenom uppstår kapacitetsproblem under vissa tidsperioder och på vissa sträckor, särskilt i storstäderna i samband med arbetspendling. Kapaciteten i storstad och på större stråk kommer på kort sikt att minska för att säkra åtkomst till spår för planerade investerings- och underhållsåtgärder. Under perioden kommer dock några stora investeringar att färdigställas vilket påverkar kapaciteten positivt. Detta gäller särskilt i Stockholm där Citybanan öppnas för trafik 2017 och längs Västkustbanan där tunneln genom Hallandsås öppnas

19 Kapaciteten i vägnätet är näst intill obegränsad sett över hela året och hela systemet, dock med undantag för trängsel i storstäderna. Genom ombyggnaden av vissa flaskhalsar kommer systemet att erhålla en ökad kapacitet. Samtidigt försämras kapaciteten tillfälligt genom omfattande ombyggnader i Stockholm och Göteborg. Visst bidrag till att upprätthålla kapaciteten sker på storstadsvägnätet genom hög vinterväghållningsstandard. När Norra länken öppnas fullt ut kommer kapaciteten i Stockholm att förbättras väsentligt. Även öppnandet av E4 Sundsvall bidrar till kapacitetsökningar. Robusthet Robusthet uttrycker transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar. Inriktningen för perioden är att antalet fordonstimmar till följd av totalstopp fortsättningsvis ska minska, särskilt på storstadsvägnätet. Prioriteringen av beläggningsunderhåll på storstadsvägnätet, övriga nationella vägar och pendlingsvägar kan innebära att robustheten i ett längre perspektiv blir något lägre på de lågtrafikerade vägarna. För järnväg är inriktningen att antalet förseningstimmar ska minska i storstad och på större stråk, samt bibehållas på övriga viktiga stråk. Banor med mindre, ringa eller ingen trafik nedprioriteras. Denna prioritering kan innebära att robustheten längs dessa banor blir något lägre i ett längre perspektiv. Användbarhet Användbarhet handlar om transportsystemets förmåga att hantera kundgruppernas behov av transportmöjligheter. I nuläget bedrivs arbete för att utveckla indikatorer för denna leveranskvalitet då sådana ännu saknas i stor utsträckning. Av det skälet är det inte möjligt att bedöma tillståndsutvecklingen förutom i de delar där indikatorer delvis har utvecklats. Ett sådant område är transportsystemets användbarhet för personer med funktionsnedsättning där användbarheten successivt förbättrats bland annat genom åtgärder på stationer och busshållplatser. Vidare förbättras successivt tillgängligheten med kollektivtrafik mellan regioner. Säkerhet Säkerhet handlar om transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade. De satsningar som bland annat görs på mötesseparerade vägar, förbättrade sidoområden, åtgärder i korsningar, översyn av hastighetsgränser och ökat antal hastighetskameror bedöms leda till cirka 20 färre döda i vägtrafiken per år efter planeringsperiodens slut. Satsningarna är Trafikverkets bidrag till det nationella trafiksäkerhetsmålet år 2020 att antalet omkomna i vägtrafik inte ska överstiga 220 personer. När det gäller att minska antalet dödade i järnvägstrafiken prioriteras åtgärder för intrångsskydd av järnvägen vid platser som är särskilt utsatta för personpåkörningar. De av Trafikverket planerade åtgärderna i järnvägsnätet under den kommande treårsperioden bedöms leda till cirka 20 färre dödade per år efter planeringsperiodens slut. Arbetet är ett led i att nå det beslutade målet om maximalt 55 omkomna på järnväg år Säkerhetsarbetet i Trafikverket förstärks också genom de organisatoriska åtgärder som görs inom verksamhetsområdena Samhälle, Underhåll och Trafikledning. 19

20 Miljö och hälsa Miljö och hälsa handlar om transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. Dagens beslutade styrmedel och åtgärder innebär att utsläppen av klimatgaser från transportsektorn minskar. För att nå målen krävs dock ytterligare åtgärder på fordon och drivmedel samt en förändrad inriktning mot ett mer transportsnålt samhälle. Trafikverket bidrar till utvecklingen bland annat genom att utveckla beslutsunderlagen för ett hållbart transportsystem samt genom att minska infrastrukturens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Andelen landskapsanpassad infrastruktur är låg och behovet att anpassa befintlig infrastruktur till omgivande landskap genom förändrad skötsel och fysiska åtgärder är stort. Under perioden planerar Trafikverket att fokusera på ett antal säkra passager för djur för att minska barriärverkan och viltolyckor samt utveckla arbetssätt för att vända utvecklingen av artrika infrastrukturmiljöer och att åtgärda alléer, kulturobjekt och kulturvägar. Även åtgärder för yt- och grundvatten är planerade. För att transportsystemet ska bidra till förbättrad folkhälsa måste antalet personer som blir sjuka eller dör i förtid till följd av luftföroreningar och buller från transportsektorn minska och andelen som går och cyklar samt åker kollektivt öka. Risken för att överskrida de lagstadgade miljökvalitetsnormerna för luft kommer, trots åtgärder, att kvarstå i vissa tätorter. Trots genomförda bulleråtgärder ökar andelen bullerutsatta till följd av ökad trafikering och ökade hastigheter i vissa områden. 6 Intern styrning och kontroll Arbetet med att identifiera, genomföra åtgärder och följa upp risker (hot och möjligheter) och hantera inträffade händelser (incidenter, tillbud, olyckor, avvikelser, kris) är grundläggande för Trafikverkets resultat och för den interna styrningen och kontrollen. Till grund för Trafikverkets riskhantering ligger ett direktiv med principer, förhållningssätt och kriterier för värdering av risker och inträffade händelser samt en intern föreskrift som tydliggör riskhanteringsprocessen och ansvar för tillämpning. I verksamhetsplaneringen har risker för att inte nå mål för analyserats och värderats. Även höga risker som finns dokumenterade i Trafikverkets verksamhetsanalys har ingått i planeringen för alla verksamheter. Det påbörjade arbetet med att integrera all riskhantering i Trafikverket ska fortsätta. Inom ramen för detta ska bland annat tillämpning av riskhantering i Trafikverkets arbetsprocesser utvecklas genom att bättre samordna arbetet med risker och inträffade händelser samt planeringen av åtgärder vid avbrott (kontinuitet). I den interna styrningen och kontrollen kommer utöver arbetet med verksamhetens risker även interna revisioner att genomföras. Revisionerna kategoriseras i två huvudsakliga grupperingar: Revision av verksövergripande aktiviteter. Revisionerna avser bland annat materialförsörjning, styrning av miljöåtgärder och bidragshantering till enskilda vägar. 20

21 Revision av operativ verksamhet. Revisionerna avser bland annat styrning av investeringsprojekt och underhållsverksamhet (inklusive revision av leverantörer) samt regelefterlevnad inom operativ trafikledning. Se vidare Internrevisionens revisionsplan Finansiering och budget 7.1 Viktiga förutsättningar Trafikverkets verksamhet är till största delen anslagsfinansierad. För investeringsverksamheten förekommer även finansiering med lån hos Riksgälden, kommunal och regional medfinansiering samt förskottering. Några investeringsprojekt kommer under de närmaste åren att delfinansieras via brukaravgifter och trängselskatt. Trafikverket bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet, dels genom offentligrättsliga avgifter, dels genom att sälja frivilligt efterfrågade tjänster. Samtliga belopp är uttryckta i löpande pris om inte annat anges. Det aktuella läget för anslagstilldelningen sammanfattas enligt följande: För anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva investeringsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. För anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva underhållsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. Trängselskattefinansierade projekt i Stockholm visar på en beräknad underförbrukning Under åren 2016 och 2017 beräknas tidigare uppkomna anslagssparande förbrukas, bland annat planeras bidragsutbetalningar till utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm att utbetalas från och med Planeringen innehåller osäkerheter i och med frysningen av projekt Förbifart Stockholm. Anslaget för administration har sänkts med cirka 40 miljoner kronor för Det lägre anslaget är beaktat i beslutade budgetar för Det kommer att påbörjas ett arbete med att se över vilka långsiktiga prioriteringar som ska göras inom den verksamhet som finansieras av administrationsanslaget. 7.2 Budget Nedan redovisas budgeterade intäkter och kostnader för den samlade verksamheten. I intäkterna ingår även tillgängliga anslag och lånemedel. Tabellen visar kostnadernas fördelning på planerade verksamheter. 21

22 Tabell 2: Verksamhetens intäkter och kostnader Mnkr Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Anslag varav årets tilldelning varav anslagssparande från Banavgifter Lån till investering i väg och järnväg Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Administration Utveckling Vidmakthållande Övrigt SUMMA KOSTNADER ÖVER-/UNDERSKOTT varav överskott extern försäljning varav ofördelade anslagsmedel ackumulerat ofördelade anslagsmedel Tabellen är i ny anslagsstruktur som gäller från och med Prognos 2014 är omstrukturerad enligt ny anslagsstruktur. För ytterligare detaljer, se Bilaga 2 Verksamhetens intäkter och kostnader Anvisade anslags- och lånemedel för 2015 är sammantaget högre än föregående år. Intäkter från banavgifter beräknas successivt öka. Övriga intäkter innehåller försäljning av järnvägsspecifikt material samt försäljning av elström till tågdrift. I denna post ingår även intäkter genom medfinansiering enligt tecknade avtal. Tilldelad anslagsnivå 2015 är cirka 3,2 miljarder kronor högre än Anslagsökningen 2015 avser investeringsverksamheten inom utvecklingsanslaget. Utökningen inom utvecklingsanslaget inkluderar den särskilda kollektivtrafiksatsningen på 0,5 miljarder kronor per år under perioden 2015 till Tilldelningen av anslagmedel beräknas öka med cirka 2 miljarder kronor per år 2016 och Planerad verksamhet beräknas inte generera några väsentliga kreditutnyttjanden inom anslagen. 22