Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2013/22332

Transkript

1 Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2013/22332

2 Dokumenttitel: Trafikverkets verksamhetsplan Skapat av: Ekonomi och styrning, avdelning Controlling Dokumentdatum: DokumentID: TRV 2013/22332 Version 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Catarina Bredbo Distributör: Trafikverket, telefon:

3 Innehåll Förord Inledning Mål och strategisk inriktning Vision, verksamhetsidé och värderingar Strategisk inriktning Förutsättningar för verksamheten Transportsystemets funktion Finansiella förutsättningar Inriktning och prioritering av verksamheten Styrkort Resmål Effektiviserings- och produktivitetsarbetet Trafikverkets verksamhet Planering av transportsystemet Effektivare användning av transportsystemet Underhåll Trafikledning och trafikinformation Om- och nybyggnadsåtgärder Forskning och innovation Internationell verksamhet Uppdragsverksamhet Tillståndsförändringar i transportsystemet Leveranskvaliteter Intern styrning och kontroll Finansiering och budget Viktiga förutsättningar Budget Bilagor: 1. Kopplingar mellan strategiska utmaningar och mål i Trafikverkets styrkort 2. Trafikverkets styrkort Verksamhetens intäkter och kostnader 4. Anslagsutnyttjande 5. Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice 3

4 4

5 Förord Utgångspunkterna för årets verksamhetsplanering har varit våra strategiska utmaningar, nuvarande överenskommelser mellan mig och cheferna för verksamhetsområden, centrala funktioner och resultatenheter samt vårt förslag till nationell plan för transportsystemet för åren Utöver detta är följande områden i fokus under planeringsperioden: Järnvägsunderhållet är planerat att följa en jämn upprustningstakt i enlighet med förslaget till nationell transportplan. Detta blir möjligt bland annat genom successivt höjda banavgifter. Genomförandet av underhållsstrategin är en prioriterad åtgärd. Programmet som avser det interna effektiviseringsarbetet ska slutföras under För att säkerställa detta gäller beslutade kostnadstak för verksamhetsområden och centrala funktioner. Därefter intensifieras arbetet med ständiga förbättringar. Arbetet med att sänka kostnaden i upphandlade entreprenader och bidra till ökad produktivitet och innovation inom anläggningsbranschen drivs vidare med hög prioritet. En del i detta utgörs av fortsatt arbete med att renodla Trafikverkets beställaroll. Trafiksäkerhetsarbetet på både väg och järnväg är fortsatt prioriterat, inklusive arbetet med att minska antalet självmord inom järnvägen. Särskilt fokus riktas mot att minska antalet arbetsplatsolyckor i entreprenadverksamheten. Minska infrastrukturens klimatpåverkan genom att ställa miljökrav i upphandling, samt minska trafikens klimatpåverkan till exempel genom ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genomförandet av en ny planeringsmodell är en stor utmaning, särskilt avseende analyser i tidiga skeden. Branschsamarbetet om järnvägens punktlighet har stort fokus. En ny målbild, Resmål 2016, har tagits fram för Trafikverket. Den visar vad som är särskilt viktigt i vårt förändringsarbete till 2016 och inriktas på vår leveransförmåga och genomförandekraft. Resmål 2016 har utgjort en viktig grund för planeringen där verksamheterna på olika sätt bidrar till ökad kundorientering, kompetenta och engagerade medarbetare samt smarta arbetssätt. Ökad kundorientering ligger också i linje med framförda synpunkter från Riksrevisionen. Genomförda organisationsförändringar inom IT- och inköps- /upphandlingsverksamheten ska fortsatt implementeras för ökad effektivitet i verksamheten. Trafikverket har med sin verksamhet en viktig roll i att utveckla Sverige - ett Sverige där alla ska komma fram smidigt, grönt och tryggt. När vi genomför verksamheten som beskrivs i Verksamhetsplan tar vi viktiga steg mot detta mål. Gunnar Malm Generaldirektör 5

6 1 Inledning Verksamhetsplanen är en rullande treårsplan som beskriver förutsättningar för samt inriktning och prioritering av Trafikverkets verksamhet under åren Av planen framgår också den fastställda budgeten på totalnivå och hur denna finansieras. Verksamhetsplanen fastställs av Trafikverkets styrelse. 2 Mål och strategisk inriktning 2.1 Vision, verksamhetsidé och värderingar Trafikverkets långsiktiga viljeinriktning uttrycks i visionen Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Visionen ska vara en ledstjärna i planeringen av verksamheten och innebär att det ska skapas förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert. Samtidigt ska trafikanter och transportörer ha goda möjligheter att genomföra sina resor och transporter. Verksamhetsidén beskriver kortfattat vad som görs och för vem: Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. Trafikverket har en viktig uppgift som samhällsutvecklare. Det är en roll som innebär att höja blicken och planera för helheten i det samlade transportsystemet. Värderingarna lyhördhet, nyskapande och helhetssyn är det tankesätt som ska styra hur Trafikverkets medarbetare ska vara och agera. 2.2 Strategisk inriktning De sex strategiska utmaningarna med mål och strategier som beslutades av Trafikverkets styrelse i december 2011 ligger fast. Våren 2013 gjordes en uppföljning av indikatorer som visar i vilken riktning verksamheten rör sig i förhållande till de strategiska målen. Uppföljningen visar att det krävs fortsatt stora insatser inom samtliga utmaningar. Exempel på särskilt kritiska områden de närmaste åren är trafikinformation, tågens punktlighet samt en robust och tillförlitlig infrastruktur. De strategiska målen och strategierna har varit viktiga utgångspunkter för planeringen och de avvägningar som skett i enheternas planering. Utifrån de strategiska målen och strategierna har kritiska framgångsfaktorer för verksamheten identifieras i ett treårsperspektiv. Dessa har varit underlag för resultatmålen i såväl Trafikverkets som enheternas styrkort. Strategiska utmaningar och strategiska mål framgår i Bilaga 1 Kopplingar mellan strategiska utmaningar och mål i Trafikverkets styrkort. 3 Förutsättningar för verksamheten 3.1 Transportsystemets funktion I Trafikverkets förslag till nationell transportplan för åren beskrivs utvecklingen i samhället som förändrar transportbehov och krav på transportsystemet. Förslaget är baserat på en prognos över transportarbetets utveckling fram till år Prognosen grundar sig på regeringens långtidsutredning, Konjunkturinstitutets 6

7 prognoser om ekonomisk utveckling och Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser. Det sammanlagda transportarbetet för persontransporter med bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 procent till år Ökningen för inrikes godstransporter med väg- järnvägs-, sjöfarts- och flygtransporter beräknas till 52 procent till år Nya mönster för arbetspendling, handel och bebyggelse gör att näringslivet har ett stort behov av väl fungerande transporter. Rese- och transportlösningar ska bidra till att miljö- och klimatmålen nås. Trafikverket är en av flera samhällsutvecklare och rollen och samspelet med samhället i övrigt behöver utvecklas för att finna de mest effektiva åtgärderna vid utveckling av transportsystemet. Viktiga delar i detta utgörs av arbetet med att utveckla attraktiva och tillgängliga städer utan bilberoende samt nya lösningar för godstransporter. Det uppstår ett ökat behov av kapacitet i kollektivtrafik, gång-, cykel-och godstransporter på järnväg och inom sjöfarten. Efterfrågan på person- och godstransporter förväntas öka kraftigt till år 2050, men att bara bygga nytt kommer inte att vara ekonomiskt hållbart eller lösa kapacitetsproblemen. Fyrstegsprincipen ska vara en grundläggande utgångspunkt vid valet av åtgärder i transportsystemet. Sverige är en del av Europa och transportsystemets koppling till andra länder i infrastruktur och funktion behöver utvecklas. Transportsystemet behöver användas på ett smartare, effektivare och mer hållbart sätt. Effektiva övergångar mellan trafikslagen behöver främjas. Drift och underhåll, trimningsåtgärder och styrmedel är åtgärder som säkerställer att transportsystemet är robust och maximerar kapaciteten. När det gäller miljö och hälsa preciseras det transportpolitiska målet med att transportsektorn ska bidra till miljökvalitetsmålen och minskad ohälsa. Begränsad klimatpåverkan ska nås genom att energieffektiviteten i transportsystemet ökar och beroendet av fossila bränslen bryts (2030 bör fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen). 3.2 Finansiella förutsättningar Trafikverket har i juni 2013 lämnat förslag till ny nationell transportplan för åren utifrån direktiv och förutsättningar från regeringen. Regeringen väntas fastställa planen under våren Tills beslut är taget gäller formellt den nationella transportplanen för åren Trafikverkets verksamhetsplan utgår från de finansiella förutsättningar som framgår av budgetpropositionen och regleringsbrevet för Järnvägsunderhållet har planerats för en nivå som överensstämmer med alternativet Jämn upprustningstakt i Trafikverkets planförslag. I finansieringen av detta ingår banavgifter enligt en successivt höjd nivå. För den resterande finansieringen har antagits en framtung upplåning. För investeringsverksamheten har det bedömts oundvikligt med ett betydande utnyttjande av tillgänglig anslagskredit under år 2014 för att säkra ett effektivt genomförande av pågående projekt. Inriktning och omfattning av investeringsverksamheten kommer att anpassas till ny transportplan då beslut fattats om denna och dess finansiella förutsättningar. Det omfattande arbete som Trafikverket bedriver för att effektivisera den egna verksamheten och för att öka produktiviteten i anläggningsbranschen är av avgörande betydelse för möjligheterna att kunna tillgodose kraven på transportsystemet. En 7

8 förutsättning i den långsiktiga planeringen är bland annat att Trafikverket genom sitt effektiviseringsarbete bidrar med 17 miljarder kronor under perioden till de föreslagna förstärkningarna. 4 Inriktning och prioritering av verksamheten 4.1 Styrkort På flera nivåer i verksamheten tillämpas styrkort, som fokuserar på kritiska delar för att Trafikverket ska nå sina mål (se Bilaga 2 Trafikverkets styrkort ). Det rullande treåriga styrkortet har genomgått några förändringar. I styrkortet ingår nu mål om störningar vid vägarbeten, framförhållning i planeringen, nya affärsformer, arbetsplatskontroller och mål om prognossäkerhet. Andra förändringar är att energimålet byts ut mot ett växthusgasmål och att punktlighetsmålet anpassas till en ny branschöverenskommelse. 4.2 Resmål 2016 Under året har en målbild Resmål 2016 arbetats fram. Den visar vad som är särskilt viktigt i förändringsarbetet till 2016 och inriktas på leveransförmåga och genomförandekraft. Resmål 2016 behandlar inte specifikt vad som ska åstadkommas i transportsystemet, utan då finns de transportpolitiska målen och de leveranskvaliteter som styrningen inriktas och följs upp mot liksom beslutade transportplaner. Internt uttrycks den långsiktiga inriktningen fram till 2021 i strategiska utmaningar, mål och strategier. Tillsammans levererar vi varje dag god tillgänglighet som ger samhällsnytta och utvecklar samhället Formuleringen Tillsammans levererar vi varje dag god tillgänglighet som ger samhällsnytta och utvecklar samhället, tydliggör Trafikverkets roll som samhällsutvecklare. För att nå dit krävs ett nytt förhållningssätt där fokus ligger på tre områden; kundorientering, kompetenta och engagerade medarbetare samt smarta arbetssätt. Samtliga verksamheter har utifrån sina respektive förutsättningar planerat in åtgärder för att bidra till den gemensamma målbilden. 8

9 4.3 Effektiviserings- och produktivitetsarbetet Ökad intern effektivitet Trafikverket genomför ett omfattande program för att öka den interna effektiviteten. Målet är att från och med 2014 ha sänkt den interna kostnadsmassan med 2-3 miljarder kronor jämfört med kostnadsnivån i verksamheten vid Trafikverkets bildande (se också kapitel 7 Finansiering och budget). De medel som frigörs används i första hand till att finansiera ytterligare insatser inom drift och underhåll på väg och järnväg. Programmet ska i allt väsentligt vara avslutat under 2014 så att planerade effekter kan hämtas hem. Det återstår ett arbete inom bland annat följande områden: Nationell tågledning (där effekterna faller ut först efter 2016) Effektivisering av IT-verksamheten Effektivisering av inköps-/upphandlingsverksamheten Anpassning till nya förutsättningar i den fysiska planeringen Genom regeringens beslut ska det interna effektiviseringsarbetet skapa utrymme för ytterligare åtgärder i infrastrukturen om 17 miljarder kronor under åren I syfte att säkerställa att kostnadsnivån i verksamheten 2014 hamnar på rätt nivå sett till målet för effektiviseringsarbetet har det införts kostnadstak i verksamheten. Nivån på de interna kostnaderna får till del variera med volymen i verksamheten (främst upphandlade entreprenader). Genom att programmet närmar sig sitt slut planeras nu för att stärka insatserna för att åstadkomma ständiga förbättringar i verksamheterna, för ökad effektivitet och kundnytta. Ökad extern produktivitet Trafikverkets mål för perioden är att genom aktiva produktivitetshöjande åtgärder frigöra 3 miljarder kronor i entreprenadverksamheten. Därefter är målet att åstadkomma en produktivitetsökning om 2-3 procent per år. Detta bedöms nödvändigt för att möta risken för en fortsatt ogynnsam prisutveckling på insatsvaror i entreprenaderna, som annars riskerar att urholka anslagens köpkraft. Trafikverkets strategiska inriktning för att påverka branschens produktivitet följer Produktivitetskommitténs rekommendationer att upphandla med god framförhållning och att välja affärsformer som främjar produktivitet och innovation. Det är väsentligt att Trafikverket fortsätter arbetet med att renodla sin beställarroll, vilket innebär ett nytt förhållningssätt och att Trafikverket i större utsträckning beställer funktionalitet i stället för tekniska lösningar. Det handlar i grunden om att Trafikverket ska skapa goda förutsättningar för marknaden. Anpassning av regelverk och utveckling av nya mätetal görs för att säkerställa att produktivitet och innovation utvecklas. Omställningsarbete och omställningsorganisation Effektiviseringsarbetet får konsekvenser för personalen. Konsekvenserna ska hanteras på ett bra sätt ur såväl arbetsgivar- som medarbetarperspektiv. Knutet till effektiviseringsarbetet finns en omställningsorganisation för att hantera frågor om övertalighet och omställning. Efter genomfört effektiviseringsprogram kommer omställningsarbetet att i större utstäckning hanteras i ordinarie linjeverksamhet. 9

10 4.4 Trafikverkets verksamhet Beskrivningen av verksamheten följer Trafikverkets verksamhetsindelning Planering av transportsystemet Ett prioriterat område är att fortsätta utveckla arbetet med åtgärdsvalsstudier. Det handlar om förmågan att finna de mest kostnadseffektiva åtgärderna i transportsystemet där planeringen förfogar över samtliga fyra trafikslag. Den så kallade fyrstegsprincipen är en grundläggande förutsättning i planeringen. Trafikverket ska utveckla sin roll som samhällsutvecklare och bli en mer aktiv part i samhällsutvecklingen. Regeringen har beslutat om ett nytt planeringssystem som innehåller en betydligt större del av politisk förankring och mer kontinuerliga trafikprognoser. Trafikverket ska under våren varje år för regeringen redovisa förslag till nystarter för investeringsprojekt under de kommande sex åren. Kraven på underlag är stora. En konsekvens av det nya planeringssystemet är att Trafikverket nu prioriterar arbetet med att bygga upp en större bank med färdigplanerade projekt. Syftet är att skapa den framförhållning som krävs för att klara regeringens krav på underlag, men också för att öka framförhållningen i verksamheten i syfte att bidra till ökad produktivitet. Insatser görs för att förbättra koordineringen av åtgärder i transportsystemet, så att störningarna för trafikanterna blir så begränsade som möjligt. Arbetet med att utveckla trafikinformationen har fortsatt hög prioritet liksom förbättringar av stationsmiljöerna generellt. Under planeringsperioden kommer fokus också att riktas på målet att halvera antalet dödade inom järnvägen, inklusive arbetet med att minska antalet självmord. Trafikverket bedömer att finansieringsfrågorna blir allt mer komplexa. Avgifter och medfinansieringar i transportsystemet ska samordnas över landet och mellan trafikslag. Ny lagstiftning införs under 2013 och 2014 som berör trängselskatter och infrastrukturavgifter på väg (broavgifter) Effektivare användning av transportsystemet Tyngdpunkten läggs under på att Trafikverket deltar i planeringens tidiga skeden, där det finns störst möjlighet att påverka. Det ökar möjligheterna att mer kostnadseffektiva lösningar väljs som leder till att transportsystemet används effektivare. Samverkan med andra aktörer i tidiga skeden ger möjlighet till långsiktigt effektiv resursanvändning; från samhällsplaneringens strategiska inriktning, i till exempel regionala utvecklingsplaner och regionala kollektivtrafikförsörjningsprogram, till kommunala översiktsplaner och trafikstrategier. I Trafikverkets arbete med att tillhandahålla effektiva transportkedjor för näringslivet är prioriterade godsstråk och noder/terminaler fortsatt viktiga. Etableringen av den internationella godskorridoren Stockholm-Palermo fortsätter. En utvecklad kollektivtrafik är en förutsättning för ett effektivare transportsystem. En fortsatt viktig uppgift är Trafikverkets stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och deras arbete med trafikförsörjningsprogram. Arbetet och stödet kommer under perioden fortsätta att utvecklas i dialog med myndigheterna. Väl fungerande stationer, bytespunkter och hållplatser är avgörande för att möjliggöra ett smidigt och enkelt resande. Under planeringsperioden görs bland annat riktade satsningar på flera stationer. 10

11 Transportsystemet ska vara tillgängligt för alla. För att uppnå detta kommer arbetet under de kommande åren att inriktas på att uppnå de tre delmålen i den funktionshinderpolitiska strategin. Ett av målen är att det prioriterade nätet, där effektiva bytespunkter och hållplatser är viktiga delar, ska vara tillgängligt år Att kunna cykla i större utsträckning är också viktigt för att uppnå en effektivare användning av transportsystemet. Trafikverket har tillsammans med branschen tagit fram en handlingsplan för ökad och säkrare cykling. Genomförandet av aktiviteterna i handlingsplanen är prioriterat under Underhåll Trafikverkets underhållsplan är anpassad till Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Nu gällande långsiktig plan har också beaktats. Inriktningen är att fortsätta förvalta infrastrukturen utifrån en samhällsekonomisk prioritering. De prioriteringar som görs inom väghållningen för åren innebär en satsning på cirka 9,9 miljarder kronor per år. Satsningar på beläggningsunderhåll leder till att standarden på vägar inom storstäder, längs stamvägar och för arbetspendling bibehålls och i förekommande fall återställs. Samtidigt kommer robustheten i ett längre perspektiv att bli lägre på de lågtrafikerade vägarna. Dagens standard på grusvägnätet upprätthålls. Detta gäller även broar och tunnlar. Satsning sker på underhåll av vägutrustning för att bibehålla krävd funktion. För att minska antalet olyckor, stopp och störningar vintertid sker en fortsatt satsning på att åtgärda vinterkritiska sträckor och punkter. Underhållsplanen för banhållning för åren innebär en satsning på cirka 7,7 miljarder kronor per år. Säkerheten är högt prioriterad och förbättras eller bibehålls på samtliga bantyper, bland annat genom spårbyten. Inriktningen är att öka det förebyggande underhållet och i synnerhet inom storstäderna och sträckor med snabbtågstrafik. Detta minskar de infrastrukturrelaterade driftstörningarna längs dessa banor. Banor med mindre eller ingen trafik prioriteras inte. Detta leder till att robustheten på dessa banor i ett längre perspektiv blir något lägre. Satsningen på att förstärka entreprenörernas snöberedskap som startade 2012 fortsätter. Trots de extra satsningar som nu görs så bedöms det ta 7-10 år innan anläggningen är tillräckligt robust och tillförlitlig Trafikledning och trafikinformation Under perioden kommer fokus inom trafikledning och trafikinformation att ligga på att underlätta vardagen för medborgare och näringsliv. Följande områden är prioriterade för en fortsatt utveckling av en modern trafikledning: Operativt samarbete med andra aktörer inom järnvägen. Satsningar görs i Malmö, Göteborg och Stockholm för att genom operativt samarbete förbättra trafikledningen och trafikinformationen. 11

12 Trafikinformation som hjälper kan ses som den enskilt största utmaningen för att kunna möta omvärldens växande krav och behov. En särskild satsning görs på trafikinformation och stationsmiljöer. Förbättrad trafikstyrning innebär en mer utvecklad trafikledning både på väg och järnväg. Under perioden kommer ett nytt tågledningssystem, NTL, att utvecklas och systemet ska vara i drift fullt ut år Parallellt med det genomförs åtgärder i den beslutade fjärrstyrningsplanen. Effektivare anläggningsövervakning är prioriterat för att kunna ta fler komplexa anläggningar i drift. Genom att ta tillvara ny teknik så kan anläggningsövervakningen centraliseras, vilket leder till en effektivisering och sänkta kostnader. Störningshanteringen prioriteras och innehåller bland annat ett program i Stockholm där rutiner för informationsutbyte vid störningar utformas i samarbete med så kallade blåljusmyndigheter Om- och nybyggnadsåtgärder Förslaget till nationell plan för transportsystemet och befintliga länsplaner utgör en grundläggande utgångspunkt i planeringen. I verksamhetsplanen ligger tyngdpunkten på att genomföra pågående investeringar i enlighet med gällande långsiktiga planer. Större åtgärder som genomförs är: Järnväg Tomteboda-Kallhäll, ökad kapacitet (pågår, klar 2025) Skutskär-Furuvik, dubbelspår (pågår) Svartbäcken-Samnan, dubbelspår genom gamla Uppsala (pågår, klar 2017) Strängnäs Härad (pågår, klar 2017) Hallsberg Degerön dubbelspår (pågår, klar 2018) Citybanan (pågår, klar 2017) Tunnel genom Hallandsås (pågår, klar 2015) Väg E4 Ljungby Toftanäs (påbörjas under perioden) E4 Förbifart Stockholm (projektering och förberedande arbeten) E4 Sundsvall, motorväg förbi Sundsvall, över Sundsvallsfjärden (pågår, klar 2015/2016) E18 Hjulsta Kista, motorväg förbi Rinkeby och Tensta (pågår, klar 2015) E20 Norra länken, tunnel under Stockholm (pågår, öppnar etappvis under perioden) E20 Alingsås Vårgårda (påbörjas under perioden) Rv 40 Rångedala Hester, motorväg på del av sträckan Göteborg Jönköping (pågår, klar 2016) Rv 56 Stingtorpet Tärnsjö (påbörjas under perioden) Väg/järnväg Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv (pågår, klar 2021) Västsvenska paketet (pågår) Medel för smärre åtgärder används inom två grupper: miljöinvesteringar, bland annat vattenskydd och bullerdämpande åtgärder 12

13 trimning och effektivisering, bland annat trafiksäkerhets-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder, samt projekt som ger förstärkt kraftförsörjning i järnvägssystemet. Den enskilt största bärighetssatsningen sker i samband med etablering av gruvverksamhet i Pajalaområdet. I övrigt sker investeringar i vägar i norra och mellersta Sverige för att öka bärigheten på det vägnät som är högt prioriterat av näringslivet. Det kan gälla vindkraftparker, gruvindustri och specialtransporter till eller från fabriker och hamnar. Regeringen gav den 18 december 2012 uppdrag åt Trafikverket att ta ett helhetsansvar för det fortsatta införandet av det EU-gemensamma trafikstyrningssystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS) i det svenska järnvägssystemet. För att införandet ska kunna ske enligt Trafikverkets förslag till tidsplan är det av yttersta vikt att frågan om finansiering av ombordutrustning på fordonen beslutas av regeringen. Under perioden kommer utvecklingsarbetet i allt väsentligt att vara avslutat och systemen vara färdigtestade inför en kontrollerad utbyggnad. Fokus kommer successivt att flyttas över från utveckling till utbyggnad av det nya systemet Forskning och innovation Det är ett faktum att alla uppsatta mål inte nås med de lösningar och den teknik som finns idag eller är överblickbar. Syftet med forskning och innovation (FoI) inom Trafikverket är att ge bidrag till möjligheten att nå mål genom att tillföra ny kunskap, utveckla nya lösningar, verifiera och demonstrera dem samt förbättra befintliga tjänster, produkter och processer. FoI-verksamheten styrs i portföljer som är knutna till Trafikverkets strategiska utmaningar. Insatser görs för att öka verkningsgraden av genomförda satsningar. En allt större del av Trafikverkets avsatta medel för FoI utgörs på regeringens uppdrag av FoI inom sjö- och luftfartsområdena. Detta kommer att föra med sig ett mer utvecklat samarbete med Sjöfartsverket och Luftfartsverket. För att skapa utrymme för ytterligare FoI inom sjö- och luftfart krävs det omprioriteringar av tidigare planerad FoI. Bland annat följande områden proriteras under den kommande treårsperioden: Trafikverkets utveckling mot rollen som renodlad beställare. Klimatpåverkan från byggande, underhåll och drift av infrastruktur. Energi- och transporteffektivitet för näringslivets transporter. Metoder för åtgärdsval för en mer robust infrastruktur. Prevention av suicid. Innovationsupphandlingar. Elvägar samt kapacitetsstarka lösningar för gång- och cykeltrafik Internationell verksamhet Under perioden ska Trafikverket löpande bistå och stödja regeringens EUarbete. Kritiska områden och viktiga aktiviteter är: Slutföra översynen av vilka internationella forum Trafikverket ska delta i. Fortsätta att genomföra den internationella strategin och fokusera på de sammanhang som bäst stödjer kärnverksamheten. 13

14 Medverka till effektiv tillämpning av EU-beslut och andra internationella överenskommelser. TEN-T korridoren Skandinavien - Medelhavet, forskningsprogrammet Horisont 2020, ITS och frågor inom miljöområdet är viktiga exempel. Arbeta aktivt med marknadsföring och minska inträdesbarriärer för att få internationella leverantörer inom EU att etablera sig och investera i Sverige Uppdragsverksamhet Trafikverkets resultatenheter ansvarar för att genomföra utpekade delar av Trafikverkets verksamhet på affärsmässiga villkor. Samspel mellan resultatenheter och övriga organisationen ska ske på konkurrensneutrala villkor. Resultatenheterna leds av interna rådgivande styrelser med styrelseordföranden som har mandatet att företräda Generaldirektören. Färjerederiet ska på uppdrag av Trafikverket trafikera vägfärjeleder i det allmänna vägnätet samt sköta drift och underhåll av isvägar. Resterande del av varvsverksamheten ska avvecklas. Färjerederiets möjligheter att i ett bredare perspektiv bidra till effektiva transportlösningar kommer att utvärderas. Förarprov ska leverera prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med avgiftsförordningen, vilket innebär en prissättning med krav på ett nollresultat över tiden. Tillsammans med Transportstyrelsen analyseras förutsättningarna för att utveckla förarprovsystemet. Järnvägsskolan ska leverera av marknaden efterfrågad järnvägsspecifik utbildning. Syftet med verksamheten är att säkerställa ett tillräckligt utbud av utbildningar där en extern marknad inte finns eller är i ett utvecklingsskede. Beslut har fattats om att Järnvägsskolan ska bli kvar i Trafikverket. Med anledning av det kommer den strategiska inriktningen att ses över. Trafikverkets museer ska svara för kunskapsuppbyggnad om verkets kulturarv för väg och järnväg samt visa museets samlingar. Från december 2013 har Trafikverket övertagit kulturhistoriskt intressanta flygplan från Luftfartsverket för bevarande och eventuell visning för allmänheten. Trafikverkets förvaltning av järnvägsfordon hyr ut lok och vagnar till i första hand nattågstrafiken till och från Norrland. Verksamheten omfattar drygt 90 fordon i form av lok, sovvagnar, liggvagnar, sittvagnar och restaurangvagnar. I aktiebolagsform drivs konsultverksamhet genom dotterbolaget Swedish National Road Consulting AB. Konsultverksamheten bedrivs över hela världen. Konsulter anlitas i första hand från Trafikverkets personal. 5 Tillståndsförändringar i transportsystemet För att förbättra styrningen och uppföljningen av Trafikverkets verksamhet har regeringen uppdragit åt Trafikverket att utveckla ett nytt styrramverk. En viktig del i ramverket är de så kallade leveranskvaliteterna som med stöd av ett antal indikatorer beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa. Leveranskvaliteterna ska beskriva transportinfrastrukturens status och utveckling över tid och kan ses som en konkretisering av Trafikverkets bidrag till de transportpolitiska målen. 14

15 Flera delar inom styrramverket behöver fortsätta att utvecklas under planeringsperioden. Det gäller särskilt indikatorerna och de mätningar som krävs för att verifiera resultat. 5.1 Leveranskvaliteter Punktlighet Punktlighet uttrycker transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmåga att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar. Det finns idag en branschöverenskommelse om att punktligheten ska öka till minst 95 procent Detta kräver en tillståndsförbättring under den kommande treårsperioden för att målet ska nås.trafikverket kommer tillsammans med övriga aktörer inom branschen att genomföra ett systematiskt punktlighetsarbete i syfte att förbättra punktligheten. Målnivån för punktlighetsmålet för järnväg ökar de kommande tre åren. Det är dock viktigt att poängtera att underhållsskulden är stor och att det planeras för omfattande åtgärder i infrastrukturen i form av bland annat banarbeten. Detta innebär sammantaget en mycket stor utmaning för att kunna nå uppsatta mål. Mycket görs på vägarna för att förbättra punktligheten och tiden för respektive trafikstopp har sjunkit drastiskt de senaste åren. Inom storstad, främst Stockholm, kommer den troligtvis inte sjunka lika mycket då det saknas omledningsvägnät. Problem med köbildning kommer också bli svårt att möta mot bakgrund av den stora inflyttningen till storstäderna. Genom fortsatta satsningar på trafikinformation bedöms den information som lämnas vid störningar förbättras. Kapacitet Kapacitet handlar om transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter. Kapaciteten i järnvägsnätet är begränsad och därigenom uppstår kapacitetsproblem under vissa tidsperioder och på vissa sträckor, särskilt i storstäderna i samband med arbetspendling. Kapaciteten i storstad och på större stråk kommer på kort sikt att minska för att säkra åtkomst till spår för planerade investerings- och underhållsåtgärder. På längre sikt kommer dock kapaciteten att öka. Kapaciteten i vägnätet är näst intill obegränsad sett över hela året och hela systemet, dock med undantag för trängsel i storstäderna. Genom ombyggnaden av vissa flaskhalsar kommer systemet att erhålla en ökad kapacitet. Samtidigt försämras kapaciteten tillfälligt genom omfattande ombyggnader i Stockholm och Göteborg. Visst bidrag till att upprätthålla kapaciteten sker på storstadsvägnätet genom hög vinterväghållningsstandard. Robusthet Robusthet uttrycker transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar. Inriktningen för den kommande treårsperioden är att antalet fordonstimmar till följd av totalstopp fortlöpande ska minska och särskilt på storstadsvägnätet. Prioriteringen av beläggningsunderhåll på storstadsvägnätet, övriga nationella vägar och pendlingsvägar kan komma att innebära att robustheten i ett längre perspektiv blir något lägre på de lågtrafikerade vägarna. 15

16 De planerade åtgärderna i järnvägsnätet bedöms inte ge någon förbättring av robustheten på aggregerad nivå. Inriktningen för den kommande treårsperioden är att antalet förseningstimmar ska minska i storstad och på större stråk samt bibehållas på övriga viktiga stråk. Banor med mindre, ringa eller ingen trafik prioriteras inte. Detta kommer att innebära att robustheten längs dessa banor i ett längre perspektiv blir något lägre än idag. Användbarhet Användbarhet handlar om transportsystemets förmåga att hantera kundgruppernas behov av transportmöjligheter. Leveranskvaliteten beskriver hur pass väl olika grupper, till exempel barn och personer med funktionsnedsättning, kan använda transportsystemet för sina behov. Indikatorer för att täcka in och ge en bild som fångar in dessa behov saknas idag, men är under utveckling. Av det skälet är det inte möjligt att bedöma tillståndsutvecklingen. Målsättningen är dock att minst bibehålla nuvarande nivåer vad gäller transportsystemets användbarhet. Säkerhet Säkerhet handlar om transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade. De satsningar som bland annat görs på mötesseparerade vägar, förbättrade sidoområden, åtgärder i korsningar och ökat antal hastighetskameror bedöms leda till cirka 20 färre döda i vägtrafiken per år efter planeringsperiodens slut. När det gäller att minska antalet dödade i järnvägstrafiken prioriteras åtgärder för intrångsskydd av järnvägen vid platser som är särskilt utsatta för personpåkörningar. De av Trafikverket planerade åtgärderna i järnvägsnätet under den kommande treårsperioden bedöms leda till cirka 20 färre dödade per år efter planeringsperiodens slut. Miljö och hälsa Miljö och hälsa handlar om transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. Dagens beslutade styrmedel och åtgärder för minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn bedöms innebära en svag minskning av utsläppen fram till Därefter bedöms utsläppen öka igen till följd av att effekten av förväntade trafikökningar överstiger effekten av mer energieffektiva fordon. Genom Trafikverkets åtgärder kommer utsläppen av växthusgaser att minska. För att transportsystemet ska bidra till förbättrad folkhälsa måste antalet personer som blir sjuka eller dör i förtid till följd av luftföroreningar och buller från transportsektorn minska och andelen som går och cyklar samt åker kollektivt öka. Risken för att överskrida de lagstadgade miljökvalitetsnormerna för luft kommer, trots åtgärder, att kvarstå i vissa tätorter. Trots planerade bulleråtgärder ökar andelen bullerutsatta till följd av ökad trafikering och ökade hastigheter i vissa områden. Under perioden förstärks satsningen på landskapsåtgärder. Exempelvis kommer det under åren att satsas på ett flertal passager för klövvilt och andra djur samt åtgärder för att minska risker för yt- och grundvatten. 16

17 Tabell 1: Sammanfattande bedömd förändring för leveranskvaliteterna till utgången av 2016 Sammanfattande bedömd förändring för leveranskvaliteterna Övriga viktiga Järnväg Storstad Större Stråk stråk Mindre trafik Ringa eller ingen trafik Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Väg Storstad Stamvägar Arbetspendling Utpekat viktigt för näringslivet Lågtrafikerat Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Kommentar: Pilarna anger bedömd förändring av tillståndet per leveranskvalitet till utgången av år 2016 för olika delar av väg- respektive järnvägsnätet, till följd av Trafikverkets åtgärder under planeringsperioden. Arbetet med indikatorer är under utveckling, varför uppgifterna är behäftade med vissa osäkerheter. För Miljö och hälsa är det inte relevant att dela upp den bedömda tillståndsförändringen på olika delar av väg- och järnvägsnätet. 6 Intern styrning och kontroll Arbetet med att identifiera, genomföra åtgärder och följa upp de största riskerna är grundläggande för Trafikverkets resultat och för den interna styrningen och kontrollen. Till grund för Trafikverkets riskhantering ligger en strategi och kriterier för värdering av risker samt en intern föreskrift för riskhanteringsprocessen. I verksamhetsplaneringen har risker för att inte nå mål för analyserats och värderats. Även de aktuella höga risker och möjligheter som finns dokumenterade i Trafikverkets verksamhetsanalys har ingått i planeringen för alla verksamheter. Det påbörjade arbetet med att integrera all riskhantering i Trafikverket ska fortsätta. Inom ramen för detta ska bland annat systematiken i den operativa riskhanteringen utvecklas genom att bättre samordna arbetet med inträffade incidenter och kriser samt planeringen av åtgärder vid avbrott (kontinuitet). I den interna styrningen och kontrollen kommer utöver arbetet med verksamhetens risker även interna revisioner att genomföras. Revisionerna kategoriseras i två huvudsakliga grupperingar: Revision av verksövergripande aktiviteter. Revisionerna avser bland annat beställningssystemet, utbetalningar, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och informationssäkerhet. Revision av operativ verksamhet. Revisionerna avser bland annat styrning av investeringsprojekt och underhållsverksamhet (inklusive revision av leverantörer). Se vidare Internrevisionens revisionsplan

18 7 Finansiering och budget 7.1 Viktiga förutsättningar Trafikverkets verksamhet är till största delen anslagsfinansierad. För investeringsverksamheten förekommer även finansiering med lån hos Riksgälden, kommunal och regional medfinansiering samt förskottering. Några investeringsprojekt kommer under de närmaste åren att delfinansieras via brukaravgifter. Trafikverket bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet, dels genom offentligrättsliga avgifter, dels genom frivilliga avgifter. En viktig förutsättning för budgeten är effekterna av Trafikverkets effektiviseringsprogram. Genom programmet frigörs medel som innebär att ytterligare insatser i infrastrukturen kan genomföras i enlighet med förslaget till nationell transportplan. Samtliga belopp är uttryckta i löpande pris om inte annat anges. Det aktuella läget för anslagstilldelningen sammanfattas enligt följande: För anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräknas ett kreditutnyttjande på cirka 1,4 miljarder kronor vid utgången av år 2016, som följd av att anslagstilldelning ännu inte aviserats i enlighet med föreslagen ny nationell transportplan. För anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur beräknas ett kreditutnyttjande till cirka 1,1 miljarder kronor kronor vid utgången av år 2014, som reduceras till knappt 0,7 miljarder kronor vid utgången av år Framdriften av trängselskattefinansierade projekt i Stockholm visar på en beräknad underförbrukning för åren Orsaken är tidsförskjutningar i genomförandet av projekt samt ett högt ingående anslagssparande. Verksamheten inom anslag Administration kan tack vare fortsatt effektivisering rymmas inom anslagsnivån som är sänkt med cirka 50 miljoner kronor i jämförelse med år Budget Nedan redovisas budgeterade intäkter och kostnader för den samlade verksamheten. I intäkterna ingår även tillgängliga anslag och lånemedel. Tabellen visar kostnadernas fördelning på planerade verksamheter. 18

19 Tabell 2: Verksamhetens intäkter och kostnader Mnkr Prognos 2013 Budget 2014 För ytterligare detaljer, se Bilaga 3 Verksamhetens intäkter och kostnader Budget 2015 Budget 2016 Anslag varav årets tilldelning varav anslagssparande från Banavgifter Lån till investering i väg och järnväg Övriga intäkter Överskott uppdragsverksamhet tidigare år 200 SUMMA INTÄKTER Administration Utveckling Vidmakthållande Övrigt SUMMA KOSTNADER ÖVER-/UNDERSKOTT varav överskott extern försäljning varav ofördelade anslagsmedel ackumulerat ofördelade anslagsmedel Anvisade anslags- och lånemedel för 2014 är sammantaget något högre än föregående år. Upplåningen för vidmakthållandet av järnvägen tidigareläggs för att möjliggöra en jämn upprustningstakt. Intäkter från banavgifter beräknas successivt öka enligt gällande nationell transportplan. Intäkter genom medfinansiering är inkluderade enligt tecknade avtal. Intäkter från övrig försäljning innehåller försäljning av järnvägsspecifikt material. Tilldelningen av anslag beräknas öka under perioden och särskilt under åren 2015 och Tilldelad nivå 2014 är cirka 0,8 miljarder kronor högre än Anslagsnivån år 2013 är cirka 41,2 miljarder kronor. Nivån i tabellen ovan inkluderar ett ingående anslagssparande år Anslagsökningen 2015 och 2016 avser främst medel för investeringar inom utvecklingsanslaget. Användningen av det disponibla utrymmet för nystarter kommer att avgöras av regeringens beslut om ny transportplan för åren Administrationskostnaden motsvarar tillgängliga anslag för varje år under perioden. Den högre kostnadsnivån 2014 motiveras främst av fortsatta engångskostnader knutna till effektiviserings- och produktivitetsarbetet, vilka är möjliga genom det anslagssparande som uppstår

20 Tabell 3: Utveckling av statens transportinfrastruktur Mnkr Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Investering järnväg Investering väg Investering regional plan Investeringar i Stockholm med trängselskatt Investeringar i Göteborg med trängselskatt Investering sjöfart Räntor och återbetalning av lån Övrigt Summa Utveckling Kreditutnyttjande anslag Tabellen visar total verksamhet oberoende av finansieringsform. För ytterligare detaljer om anslagsdelarna, se Bilaga 4 Anslagsutnyttjande. Inom anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår kreditutnyttjandet avseende investeringar inom järnvägen till cirka 1,1 miljarder kronor vid utgången av år För övriga investeringar beräknas ett betydande anslagssparande. Vid utgången av 2016 beräknas anslagsutnyttjandet i stort vara i balans. Det tillfälliga kreditutnyttjandet bedöms oundvikligt för att säkra ett effektivt genomförande av pågående investeringsprojekt i avvaktan på beslut om medelstilldelning enligt ny nationell transportplan. Tabell 4: Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Mnkr Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Drift, underhåll och trafikledning järnväg Drift och underhåll väg Bärighetsåtgärder väg Bidrag enskilda vägar Summa Vidmakthållande Kreditutnyttjande anslag Tabellen visar total verksamhet oberoende av finansieringsform. För ytterligare detaljer om anslagsdelarna, se Bilaga 4 Anslagsutnyttjande. Den planerade verksamheten inom Vidmakthållande motsvarar Trafikverkets förslag till ny nationell transportplan för åren Med beaktande av anslagsnivån enligt regleringsbrevet för 2014 och senaste budgetpropositionen innebär detta ett högt beräknat kreditutnyttjande under de närmaste åren. Om medelstilldelningen anpassas till Trafikverkets planförslag kommer större delen av kreditutnyttjandet att elimineras. Vid behov kommer budgeten ändras efter regeringens beslut om ny nationell transportplan och därmed sammanhängande medelstilldelning de närmaste åren. Tabell 5: Drift, underhåll och trafikledning järnväg Mnkr Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Anslag Lån Banavgifter Överskott uppdragsverksamhet tidigare år 200 Summa Kreditutnyttjande

21 Planerad verksamhet motsvarar en jämn upprustningstakt för järnvägen. Nivån på banavgifterna ökar successivt i enlighet med förslaget till ny nationell transportplan. Genom att anslagsnivån enligt budgetpropositionen för 2014 inte kompenserar för att banavgifterna är lägre de närmaste åren krävs ett tillskott för att uppnå nivån för jämn upprustningstakt. Under 2014 kommer ett balanserat överskott från uppdragsverksamhet tidigare år att användas som ett tillskott till finansieringen med 200 miljoner kronor. I verksamhetsplanen har antagits att den totala finansieringen av en jämn upprustningstakt därutöver klaras genom tidigareläggning av lånemedel. Tabell 6: Kontoslagsbudget, verksamhetsområden och centrala funktioner Mnkr Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Fakturerade intäkter Bidragsintäkter Totala intäkter Varor, material och entreprenader Personalkostnader Konsulter Övriga kostnader Avskrivningar och räntor Totala kostnader Nettokostnader Investeringsvolymer i entreprenadverksamheten ökar mellan åren 2015 och Minskningen i övriga kostnader mellan åren 2014 och 2015 avser lämnade bidrag och följer planerad bidragstakt. Tabell 7: Resultatbudget, resultatenheter och Materialservice Mnkr För ytterligare detaljer, se Bilaga 5 Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice. Det negativa resultatet inom förarprovsverksamheten åren 2015 och 2016 förklaras i huvudsak av att avgiften planeras vara oförändrad, samtidigt som kostnaden stiger utöver vad som är möjligt att hantera genom ökad produktivitet. Inriktningen är att intäkter och kostnader i förarprovsverksamheten ska balansera över tid. Tabell 8: Interna påverkbara kostnader Prognos 2013 (per ) Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning varav Förarprov Mdr kr Kostnadsnivå ,3 Kostnadsnivå 2010 prisjusterad 12,9 Budgeterad kostnad ,4 Kostnadssänkning 2,5 21

22 Den del av Trafikverkets kostnader som relaterar till arbetet med att öka den interna effektiviteten avser interna påverkbara kostnader. I dessa ingår samtliga kostnader, exklusive den externa kostnaden för upphandlade entreprenader och kostnader som inte eller i endast ringa grad kan påverkas av Trafikverket. Den budget som nu föreligger innebär att nivån på interna kostnader år 2014 beräknas bli cirka 2,5 miljarder kronor lägre jämfört med kostnadsnivån i verksamheten vid Trafikverkets bildande den 1 april 2010 (beräknad kostnadsnivå och prisuppräknat med nettoprisindex). Detta efter hänsyn till volymförändringar i verksamheten och när engångskostnader knutna till effektiviserings- och produktivitetsarbetet räknas bort. I den interna styrningen har fastställts kostnadstak för interna påverkbara kostnader för Tabell 9: Ytterligare satsningar i infrastrukturen i enlighet med förslaget till nationell transportplan för åren Verksamhet mnkr Per år Drift och underhåll av järnväg Drift och underhåll av väg Utveckling Summa Kommentar: Därutöver inkluderar planeringsramen om 522 miljarder kronor 2 miljarder kronor som omfördelas från administrationsanslaget I förslaget till nationell transportplan anges att ytterligare satsningar i infrastrukturen möjliggörs genom Trafikverkets effektiviseringsarbete. Genom sänkta anslag för bland annat administration och att Trafikverket tillförts nya verksamheter utan finansiering, minskar det utrymme som faktiskt kan omdisponeras i verksamheten. Detta gör att satsningarna blir lägre än de kostnadssänkningar som redovisas ovan. Av tabellen ovan framgår den bedömda fördelningen av hur de frigjorda medlen kommer att användas. Detta är beaktat i verksamhetsplanen. Av den löpande uppföljningen kommer att framgå storleken på de besparingar som fallit ut och till vad medlen använts. 22

23 Bilaga 1: Kopplingar mellan strategiska utmaningar och mål i Trafikverkets styrkort Tabellen visar kopplingar från strategiska utmaningar via strategiska mål och kritiska framgångsfaktorer till resultatmål i styrkortet. De utmaningar och strategiska mål där det saknas kritiska framgångsfaktorer och resultatmål är fortfarande viktiga områden, men bedöms inte som mest kritiska under på Trafikverksnivån. Resultatmål som också har bäring mot utmaning 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna och utmaning 3 Effektiva transportkedjor för näringslivet återfinns i utmaning 4 Robust och tillförlitlig infrastruktur. I utmaning 4 återfinns bland annat det nya punktlighetsmålet som bygger på den nya branschöverenskommelsen (Tillsammans för Tåg i Tid). Strategiska mål Kritiska framgångsfaktorer Resultatmål i styrkortet Utmaning 1 - Ett energieffektivt transportsystem Trafikverkets insatser ska ge väsentliga bidrag till uppfyllelse av riksdagens beslutade mål om koldioxidutsläpp i den ickehandlande sektorn, samt till uppfyllelse av målet 10 % förnyelsebart bränsle i transportsektorn Åtgärder i Trafikverket som leder till minskade CO2-utsläpp Utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska som ett resultat av Trafikverkets insatser minska med minst * ton CO2e 2014 * ton CO2e 2015 * ton CO2e 2016 Trafikverkets insatser ska ge väsentliga bidrag till att energianvändningen i transportsektorn minska