Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2015/82727

Transkript

1 Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2015/

2 Dokumenttitel: Trafikverkets verksamhetsplan Dokumenttyp: Verksamhetsplan Skapat av: Ece Dokumentdatum: DokumentID: [DokumentID] Ärendenummer: TRV 2015/82727 Version: 1.0 Publiceringsdatum: [Publiceringsdatum] Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Catarina Bredbo Distributör: Trafikverket, telefon:

3 Innehåll 1 Inledning Styrning av verksamhetens inriktning Transportsystemets funktion Tillståndsförändringar i transportsystemet Trafikverkets verksamhet Verksamhetens intäkter och kostnader Planera åtgärder Planera trafik Underhållsverksamhet Investeringsverksamhet Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Leda, styra och stödja Forskning och innovation Internationell verksamhet Uppdragsverksamhet Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Intern styrning och kontroll Finansiering och budget Bilagor: 1. Kontoslagsbudget för verksamhetsområden och centrala funktioner 2. Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice 3. Finansiering, delen anslag och lån 4. Om- och nybyggnadsåtgärder

4 Förord Utgångspunkterna för årets verksamhetsplanering har varit våra strategiska utmaningar, beslutad nationell plan för transportsystemet för åren samt nuvarande överenskommelser mellan generaldirektören och cheferna för verksamhetsområden, centrala funktioner och resultatenheter. Verksamhetsplanen innebär bland annat: Satsningar för att förbättra prestandan i järnvägssystemet, dels genom utökade medel, dels genom utveckling av Trafikverkets egen förmåga att identifiera behov, utveckla effektsamband och tydliggöra prioriteringar. Utmaningarna inom järnvägen är dock stora och det kommer att ta tid innan vi kan se väsentliga förbättringar av kvaliteten i systemet. Fortsatt fokus på att upprätthålla kvaliten på det statliga vägnätet med särskilt fokus på högtrafikerade vägar och bärigheten på vägar viktiga för näringslivets transporter. Fortsatta åtgärder för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på väg- och järnvägsnätet i enlighet med uppsatta mål. Minska transportsystemets negativa påverkan på miljön samt bidra till minskade koldioxidutsläpp genom Trafikverkets åtgärder. Fortsatt arbete med att utveckla en modern och effektiv trafikledning, inklusive förbättringar av trafikinformationen. Genomföra investeringsverksamheten på ett fortsatt effektivt sätt med de begränsningar som följer av bland annat årliga anslag och anslagskrediter. Utarbeta ett förslag till nationell transportplan för åren , med beaktande av Sverigeförhandlingen, som på bästa sätt bidrar till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Fortsatt arbete med att utveckla beställarrollen och förbättra förutsättningarna för marknaden att åstadkomma ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen. På ett effektivt sätt genomföra de prioriterade utvecklingsprojekten ANDA (anläggningsdata), NTL (nationell tågledning), MPK (marknadsanpassad planering av trafik) och ERTMS (signalsystem för järnväg). Utveckla och förenkla styrningen inom Trafikverket utifrån genomförda utvärderingar och översyn av den strategiska inriktningen under Verksamhetsplanens mål och inriktningar ligger väl i linje med de transportpolitiska målen och Trafikverkets vision om ett tillgängligt Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Lena Erixon Generaldirektör 3

5 1 Inledning Verksamhetsplanen är en rullande treårsplan som beskriver förutsättningar för samt inriktning och prioritering av Trafikverkets verksamhet under åren Dessutom anges de viktigaste/kritiska aktiviteterna under perioden. Av planen framgår också den fastställda budgeten på totalnivå och hur denna finansieras. Verksamhetsplanen fastställs av Trafikverkets styrelse. 2 Styrning av verksamhetens inriktning Trafikverkets styrning illustreras som i bilden nedan. Riksdag och regering ställer sina krav vilka sedan omsätts i styrning på lång och kort sikt. De olika delarna utvecklas i texten nedan. Transportpolitiska mål och leveranskvaliteter Transportplan Instruktioner Regleringsbrev Strategiska utmaningar, mål och strategier 2021 Verksamhetsplan Budget 1-3 år Styrkort, kritiska och mätbara mål Uppdragsgivarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning Uppdragsgivarens mål och krav Trafikverkets uppgifter och ansvarsområden i samhället framgår av instruktionen (SFS 2010:185). Mer konkreta krav framgår årsvis i regleringsbrevet. Regleringsbrevet innehåller mål och återrapporteringskrav, särskilda uppdrag, samt den årliga finansieringen av Trafikverkets verksamhet. De transportpolitiska målen är utgångspunkten för statens åtgärder inom transportområdet och Trafikverket ska bidra till att dessa uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion, och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för åren Planen är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som vi har och att använda den mer effektivt. Långsiktig styrning Trafikverkets långsiktiga viljeinriktning uttrycks i visionen Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Visionen är en ledstjärna i planeringen av verksamheten och innebär att det ska skapas förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert. Samtidigt ska resenärer och transportörer ha goda möjligheter att genomföra sina resor och transporter. Verksamhetsidén beskriver kortfattat vad som görs och för vem: Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. 4

6 Med utgångspunkt från de transportpolitiska målen har Trafikverket identifierat sex områden där situationen skiljer sig väsentligt från ett önskat börläge år Dessa Strategiska utmaningar som beslutades av styrelsen år 2011 är som följer: Ett energieffektivt transportsystem. Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna. Effektiva transportkedjor för näringslivet. Robust och tillförlitlig infrastruktur. Mer nytta för pengarna. Trafikverket en modern myndighet. En uppföljning som gjordes efter 2014 visar att det krävs fortsatta insatser inom samtliga utmaningar. Samtidigt kan konstateras en positiv utveckling inom Ett energieffektivt transportsystem då vägtrafikens koldioxidutsläpp fortsatt minskade. En sådan utveckling finns också inom Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna där antal fordonstimmar till följd av stopp har minskat betydligt. Utmaningarna innehåller strategiska mål som speglar de mest väsentliga delarna inom respektive utmaning. De omfattar också strategier, som är de viktigaste och mest prioriterade angreppssätten för att möta utmaningarna och gå i riktning mot de strategiska målen. Trafikverkets styrelse avser att under 2016 besluta om en ny strategisk inriktning för åren Operativ styrning Den operativa styrningen i ett treårsperspektiv konkretiseras i processen Planera verksamhet. Den startar i september med att Generaldirektören beslutar om direktiv för verksamhetsplaneringen för de närmaste tre åren. Direktivet hänvisar till utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen, det vill säga de långsiktiga planerna och de strategiska utmaningar inklusive resultatet av den uppföljning som skett mot dessa under våren. Utöver detta anger Generaldirektören sina viktigaste prioriteringar under planeringsperioden. Tillsammans med direktivet skickas också ut ett förslag till Trafikverkets styrkort. Utgångspunkten är de strategiska målen och strategierna. Utifrån de strategiska målen har kritiska framgångsfaktorer för verksamheten identifierats i ett treårsperspektiv. Dessa har varit underlag för resultatmål och mått i Trafikverkets styrkort. Det rullande treåriga styrkortet har förändrats i vissa delar. Nya mål har tagits fram avseende ökad innovation i upphandling av konsulter och entreprenader, medarbetare samt arbetsmiljö. Målet om växthusgaser inkluderar från och med 2016 bidrag från tillkommande trängselskatt. Målet om reduktion av omkomna i järnvägssystemet innehåller för närvarande inte tillräckliga bidrag för att det beslutade halveringsmålet till 2020 ska kunna nås. Generaldirektören har i november 2015 beslutat om ett uppdrag till verksamhetsområde Planering att senast till halvårsskiftet 2016 utreda och redovisa hur bidraget kan ökas. Målet som avser urspårningar har slopats men fortsatt uppföljning sker inom verksamhetsområde Underhåll. Utöver detta har målen om fordonstimmar till följd av stopp i storstad och riktade miljöåtgärder slopats då de inte bedömts tillräckligt kritiska. De prioriteringar som görs för planeringsperioden, styrkort och budget för Trafikverket totalt sammanställs i Trafikverkets verksamhetsplan. Verksamhetsplanen fastställs av styrelsen. Därefter tecknas överenskommelser mellan Generaldirektören och dennes närmast underställda chefer. Överenskommelserna omfattar bland annat styrkort och budget för nästkommande tre år. Verksamhetsplanen och överenskommelser är sedan grunden för den verksamhetsuppföljning som görs löpande under året. Uppföljningen sker månadsvis med fördjupningar vid varje tertial. 5

7 Tabell 1: Trafikverkets styrkort Perspektiv Prognos ) Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Uppdragsgivare Genom tillämpning av Trafikverkets klimatkrav, tillsammans med andra CO2e-reducerande åtgärder ska utsläppen av växthusgaser minska med minst: Trafikverket ska genomföra trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet som ger en teoretisk effekt att antalet omkomna i transportsystemet minskar med minst: Trafikverket ska genomföra trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga järnvägsnätet som ger en teoretisk effekt att antalet omkomna i transportsystemet minskar med minst: Kund ton ) ton ton ton 3,8 st 5,0 st 6,5 st 6,5 st 6,4 st 5,0 st 6,0 st 7,0 st Antal förseningsstimmar till följd av fel och händelser i järnvägsnätet ska genom åtgärder minska till högst: tim tim tim tim Andelen resenärer på järnväg som anser att trafikinformationen vid störningar är acceptabel eller bra ska öka till minst: 65 % 72 % 74 % 76 % Andelen inrapporterade vägarbeten till Trafikledning ska vara minst: 80 % 85 % 90 % 95 % Allmänhetens attityd till Trafikverket ska förbättras och utifrån en årlig Public Image mätning med skala uppgå till minst: Ekonomi 0,4 0,4 0,5 0,5 Avvikelse mellan januariprognos och årsutfall av anslag på totalnivå ska uppgå till högst: 2,0 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Av det totala antalet upphandlingar av konsulter och entreprenader ska andelen klassade som utvecklingsfrämjande uppgå till minst: 3) 20 % 30 % 40 % Arbetssätt Andelen nya objekt som vunnit laga kraft i den årligen inlämnade ekonomiska planen år 1-3 ska öka till minst: Trafikverket ska genom arbetsmiljöåtgärder verka för att antalet omkomna inom ramen för verkets byggherreansvar uppgår till högst: Medarbetare 30 % 90 % 95 % 95 % 1 st 0 st 0 st 0 st Mål- och resultatfokus för individen ska på Trafikverksnivå vara minst: ~3,6 3,8 4,0 4,2 1) Prognos per den 31 augusti ) Inkluderar effekten av den ändrade trängselskatten som genomförs i Stockholm den 1 januari Reduktionseffekten är beräknad till ton. 3) Nytt formulerat mål, varför utfallsvärde för 2015 saknas. 6

8 3 Transportsystemets funktion Prognoser för den svenska trafikutvecklingen visar på stora ökningar för samtliga trafikslag. Persontransportarbetet förväntas öka med cirka 25 procent till 2030 (jämfört med 2010) och godstransportarbetet med cirka 55 procent under samma period. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Storstäder, förortskommuner och de större orterna växer samtidigt som många små kommuner, främst glesbygdskommuner men även mindre kommuner, långsiktigt kan tappa befolkning. Transportsystemet är mycket omfattande och stora resurser krävs för att det ska fungera. Trender som ökande trafik, urbanisering, teknikutveckling och internationalisering samt ökat fokus på klimat och energi förändrar användandet och får effekt på framtida förutsättningar och de krav som ställs. Samtidigt ökar också betydelsen av att beakta sociala förhållanden, som vikten av ökat bostadsbyggande och tillgänglighet till utbildning och arbetsmarknad. I förvaltning och utveckling av transportsystemet är det en stor utmaning att hantera de skilda utmaningarna som finns i olika delar av landet. När transportsystemet utvecklas i samspel med andra samhällsfunktioner skapas förutsättningar för tillgänglighet och effektiva resor och transporter samtidigt som våra livsmiljöer blir mer attraktiva. En sådan utveckling ger förutsättningar för att nyttja det transportsätt (gång, cykel, bil, buss, järnväg, flyg eller sjöfart) som är mest lämpligt i olika reserelationer och för olika ändamål. 4 Tillståndsförändringar i transportsystemet Av tabellen nedan framgår bedömd förändring av tillståndet per leveranskvalitet till utgången av år 2018 för olika delar av väg- respektive järnvägsnätet, till följd av Trafikverkets åtgärder under planeringsperioden. Arbetet med indikatorer är under utveckling, varför uppgifterna är behäftade med osäkerheter. Tabell 2: Sammanfattande bedömd förändring av leveranskvaliteterna till utgången av 2018 Järnväg Storstad Större Stråk Övriga viktiga stråk Mindre trafik Ringa eller ingen trafik Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Väg Storstad Stamvägar Arbetspendling Utpekat viktigt för näringslivet Lågtrafikerat Punktlighet Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa 7

9 Punktlighet Punktlighet uttrycker transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmåga att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar. Det finns idag en överenskommelse med järnvägsbranschen om att punktligheten ska öka till minst 95 procent till 2020 och att 80 procent av resenärerna ska tycka att trafikinformationen är bra eller acceptabel vid en störning. Trafikverket kommer tillsammans med övriga aktörer inom branschen att fortsätta det systematiska arbetet med att åstadkomma förbättringar. Trafikverket ska minska sin andel av det totala antalet förseningstimmar med minst hälften från 2013 till Detta ställer stora krav på en väl fungerande intern samordning i förbättringsarbetet. Några större investeringsprojekt som färdigställs under perioden kommer att påverka punktligheten positivt, bland annat Citybanans öppnade under Mycket görs på vägarna för att förbättra framkomligheten. Inom storstäderna och främst Stockholm kommer framkomligheten troligen inte att förbättras framöver till följd av bristande kapacitet under delar av dygnet. Den stora inflyttningen till storstäderna genererar mer trafik som i sin tur medför problem med köbildning. Det kommer att arbetas med störningshantering och utvecklas mått som följer restidsvariationer, vilket bedöms ge bättre underlag för trafikanterna att välja väg vid störningar. Kunderna ska bli mer nöjda med trafikinformationen. Trafikinformationen ska vara lättillgänglig, tillförlitlig och relevant. Fokus ligger på att ha god framförhållning och precision vid annonseringar av tågförseningar och förbättra prognoser vid felavhjälpning. För trafikinformation på väg ska informationen tillgängliggöras skyndsamt i olika kanaler vid oplanerade (natur- och trafikrelaterade) och planerade störningar (vägarbeten, dispenstransporter och evenemang). Kapacitet Kapacitet handlar om transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter. Kapaciteten i järnvägsnätet är begränsad och därigenom uppstår kapacitetsproblem under vissa tider och på vissa sträckor, särskilt i storstäderna i samband med arbetspendling. Kapaciteten i storstäderna och på större stråk kommer på kort sikt att minska för att säkra åtkomst till spår för planerade investerings- och underhållsåtgärder. Under perioden kommer dock några stora investeringar att färdigställas vilket påverkar kapaciteten positivt. Detta gäller särskilt i Stockholm där Citybanan öppnas för trafik Kapaciteten förbättras också genom nya mötesstationer och plattformsförlängningar, exempelvis i Flemingsberg. Kapaciteten i vägnätet är näst intill obegränsad sett över hela året och hela systemet, dock med undantag för trängsel i storstäderna. Genom ombyggnaden av vissa flaskhalsar kommer systemet att erhålla en ökad kapacitet. Samtidigt försämras kapaciteten tillfälligt genom omfattande ombyggnader i Stockholm och Göteborg. När Norra länken öppnas fullt ut våren 2016 kommer kapaciteten i Stockholm att förbättras väsentligt. Robusthet Robusthet uttrycker transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar. Inriktningen för perioden är att antalet fordonstimmar till följd av totalstopp fortsättningsvis ska minska, särskilt på storstadsvägnätet. Prioritering av beläggningsunderhåll på storstadsvägnätet, övriga nationella vägar och pendlingsvägar kan medföra att robustheten i ett längre perspektiv blir något lägre på lågtrafikerade vägar. 8

10 För järnväg är inriktningen att antalet förseningstimmar ska minska i storstäder och på större stråk samt bibehållas på övriga viktiga stråk. Banor med mindre, ringa eller ingen trafik ges lägre prioritet. Denna prioritering kan innebära att robustheten längs dessa banor blir något lägre i ett längre perspektiv, även om inriktningen är att nuvarande robusthetsnivå i möjligaste mån ska bibehållas även där. Användbarhet Användbarhet handlar om transportsystemets förmåga att hantera olika gruppers behov av resor och transporter. Indikatorer för denna leveranskvalitet saknas i stor utsträckning, men det pågår ett utvecklingsarbete. Av det skälet är det i dagsläget inte möjligt att bedöma tillståndsutvecklingen förutom i de delar där indikatorer delvis har utvecklats. Ett sådant område är transportsystemets användbarhet för personer med funktionsnedsättning där användbarheten successivt förbättras bland annat genom åtgärder på stationer och busshållplatser. Förmågan att med god kvalitet tillgodose olika gruppers behov av resor och transporter speglas även i vissa avseenden genom indikatorer för andra leveranskvaliteter, exempelvis punktlighet. Andra åtgärder som påverkar användbarheten positivt är längre och tyngre tåg och om ett införande av 74 tons bruttovikt på väg skulle införas (utredning pågår). Säkerhet Säkerhet handlar om transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade. De satsningar som bland annat görs på mötesseparerade vägar, förbättrade sidoområden, åtgärder i korsningar, översyn av hastighetsgränser och ökat antal hastighetskameror bedöms leda till cirka 18 färre döda i vägtrafiken per år efter planeringsperiodens slut. Satsningarna är Trafikverkets bidrag till det nationella trafiksäkerhetsmålet år 2020 att antalet omkomna i vägtrafik inte ska överstiga 220 personer. När det gäller att minska antalet dödade i järnvägstrafiken prioriteras åtgärder för intrångsskydd av järnvägen vid platser som är särskilt utsatta för personpåkörningar. De av Trafikverket planerade åtgärderna i järnvägsnätet under den kommande treårsperioden bedöms leda till cirka 18 färre dödade per år efter planeringsperiodens slut. Arbetet är ett led i att nå det beslutade målet om maximalt 55 omkomna på järnväg år Bidraget om 18 färre dödade per år bedöms dock inte vara tillräckligt, varför ett uppdrag delats ut att senast till halvårsskiftet 2016 utreda och redovisa hur bidraget under planeringsperioden kan öka så att målet 2020 nås. Säkerhetsarbetet i Trafikverket förstärks också genom de organisatoriska åtgärder som görs inom verksamhetsområdena Planering, Underhåll och Trafikledning. Miljö och hälsa Miljö och hälsa handlar om transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. Dagens beslutade styrmedel och åtgärder innebär att utsläppen av klimatgaser från transportsektorn antas minska framöver, även om utsläppen ökade under För att nå målen krävs ytterligare åtgärder vad avser fordon och drivmedel samt en förändrad inriktning mot ett mer transportsnålt samhälle. Trafikverket bidrar till utvecklingen genom att utveckla beslutsunderlagen för ett hållbart transportsystem och genom att minska infrastrukturens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Transportsystemet, främst vägtrafiken, har stor negativ påverkan på luftkvaliteten. De lagstadgade miljökvalitetsnormerna för luft överskrids i flera tätorter. Miljökvalitetsmålen för frisk luft är ännu svårare att nå. För att långsiktigt klara målen är samverkan, kunskapsutbyte och regelstyrning av 9

11 stor vikt. På lokal och regional nivå genomför Trafikverket åtgärder enligt fastställda åtgärdsprogram. Ökat trafikarbete, ökad inflyttning till städer och byggande av bostäder nära bullerkällor bidrar till att fler människor blir bullerutsatta. För att minska de negativa effekterna krävs att stor hänsyn tas till buller och vibrationer när man förändrar samhällets strukturer samt att bullersavskärmande åtgärder för de mest utsatta kombineras med åtgärder för att minska bullret vid källan. Åtgärder för att minska antalet bullerutsatta är prioriterat. Cykling och gångtrafik ger betydande hälsovinster. Potentialen till ökat aktivt resande, det vill säga gång och cykel, är dock stor och därmed även potentialen för ökade hälsovinster. Planen innehåller en ökad satsning på att öka andelen som reser kollektivt eller cyklar. Andelen landskapsanpassad infrastruktur är låg och det krävs satsningar i både väg- och järnvägsmiljöer för att vända utvecklingen. Den gröna infrastrukturen behöver stärkas och kulturmiljöer värnas. Trafikverket säkrar passager för att minska barriärverkan samt vidtar åtgärder för yt- och grundvatten. Dessutom planeras restaurering och skötsel av väg- och järnvägsmiljöer. 10

12 5 Trafikverkets verksamhet Beskrivningen av verksamheten följer Trafikverkets verksamhetsindelning. 5.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Tabell 3. Verksamhetens intäkter och kostnader Mnkr Avgifter, medfinansiering och övriga intäkter Utfall Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Intäkter Finansiering genom anslag och lån Summa Verksamhet Planera åtgärder Planera trafik Underhållsverksamhet ) Investeringsverksamhet Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Leda, styra och stödja Delsumma Övrig uppföljning och kontroll Transfereringar Finansiella poster Externa uppdrag Forskning och innovation Delsumma Investeringar i anläggningstillgångar Summa totalt ) Inklusive medel som enligt regleringsbrevet är reserverat med 500 miljoner kronor under delposten Drift och underhåll av vägar respektive 315 miljoner kronor under delposten Drift, underhåll och trafikledning på järnväg. Uppställningen är ny för året och beskriver hur verksamheten är finansierad. Strukturen följer Trafikverkets huvudverksamheter och specificerar därutöver ett antal större poster för särskild uppföljning. Volymökningen återfinns fram för allt inom investerings- och underhållsverksamheten. Investeringsverksamheten ökar främst genom upplåning för genomförande av projekt Förbifart Stockholm. Ökningen inom Underhållsverksamheten respektive Trafikledning, trafikinformation och övrig drift är ett resultat av tillfälligt höjt anslag för vidmakthållande av järnväg. Budgeten för Planera åtgärder är lägre än utfallet 2015, då kostnader avseende Sverigeförhandlingen och inriktningsplaneringen varit höga under Kostnaden för Planera trafik ökar under perioden främst genom utveckling av nytt verktyg för marknadsanpassad planering av trafik (MPK). 11

13 5.2 Planera åtgärder Verksamheten innefattar den externa dialogen i samhällsplaneringen, analyser av behov och önskvärt läge i transportsystemet samt framtagande av förslag till och uppföljning mot planer för transportsystemet. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Trafikverket lämnade i november 2015 in ett inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen till regeringen. Baserat på detta förväntas regeringen besluta om en infrastrukturproposition under Efter riksdagens beslut och sedermera regeringens direktiv utarbetar Trafikverket ett förslag till nationell transportplan för åren (2017). Omhändertagande av resultatet från Sverigeförhandlingen och samordning med arbetet med Ny generation järnväg (2016 och framåt). Förbättrad samordning mellan planeringen av infrastruktur och bostadsbyggande (kontinuerligt). Fortsatt utveckling av arbetet med åtgärdsvalsstudier, i syfte att stärka rollen som samhällsutvecklare och för att öka effektiviteten i statliga medel (kontinuerligt). Utveckla förmågan att koordinera fysiska åtgärder med inriktning mot att bland annat minimera störningarna för trafikanterna (2016 och framåt). Åskådliggöra verksamhetsplanen för externa parter och i första hand för järnvägsåtgärder (EU-krav enligt det så kallade SERA-direktivet 1 ) (2016 och framåt). Åtgärder inom ramen för programmet för Näringslivets transporter, exempelvis när det gäller möjligheten att trafikera med tyngre och längre fordon samt intermodalitet (2016 och framåt). Säkerhetsfrågor på både väg och järnväg kommer fortsatt att prioriteras (2016 och framåt). 5.3 Planera trafik Verksamheten innefattar att fånga behov av att driva trafik och att skapa förutsättningar för och genom planer fördela, reglera och följa upp trafik. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Fortsatt fokus på att säkerställa en tågplan som skapar förutsättningar för hög punktlighet (löpande för varje ny tågplan). Förstärkning av tidiga dialoger med järnvägsoperatörer kring kapacitetsförutsättningarna. Planeringen av kapacitet för behovet av underhåll av järnvägsanläggningen förbättras med tydligare arbetssätt som medför bättre framförhållning och stabilare planering (2016). Fortsatt arbete med att säkerställa en daglig leverans av kvalitetssäkrad planerad kapacitet med maximalt fem dagars svarstid för ansökningarna om extratåg. Detta är särskilt angeläget för godstrafiken (2016). Utveckla och implementera nya arbetssätt och arbetsverktyg när det gäller kapacitetstilldelning, järnväg. Arbetet bedrivs i projektet Marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK ( ). Den under 2015 nyöppnade europeiska godstrafikkorridoren Scan Med RFC3 kommer att medge förbättrade transportmöjligheter för gods på järnväg mellan Norge/Sverige genom Europa till Italien. Kapaciteten ska ansökas hos och tilldelas av en gemensam funktion för hela korridoren. Detta kommer att kräva ett fortsatt implementerings- och utvecklingsarbete (2016). Affärsregler och avtalsvillkor för järnvägstrafik ska utvecklas ytterligare tillsammans med järnvägsbranschen och nya komponenter i ban- och kvalitetsavgifterna implementeras. Det innebär att nya åtaganden i form av ersättningar för avvikelser i planering, infrastrukturens utlovade standard och leveranser förväntas medföra ett ökat antal reklamationer. En effektivare reklamationsmodell tas därför fram. Avgiftsmodellerna kommer att utvecklas (2016). 1 Direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (Single European Railway Area SERA), som reviderar det första järnvägspaketet. 12

14 Riktlinjerna inom vägvisningsområdet ska ses över och utvecklas för att på ett bättre sätt kunna tillgodose sökandes behov av servicevägvisning (2016). 5.4 Underhållsverksamhet Verksamheten innefattar att förvalta infrastrukturanläggningen och att leda och styra underhållsprojekt. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Prioriteringen av underhållet utgår från nationell plan för transportsystemet Underhållsplanerna för väg och järnväg omfattar i huvudsak baskontrakten. Inriktningen är att successivt skapa större utrymme för förebyggande underhåll och reinvesteringar. De direkta åtgärder som genomförs inom underhållet av väg- och järnvägsnätet under 2016 innebär en satsning på cirka 8,3 miljarder kronor för vägarna och 6,5 miljarder kronor för järnvägarna. Prioriteringen mellan olika underhållsåtgärder görs utifrån hur de bidrar till att uppfylla leveranskvaliteterna (t ex säkerhet och punktlighet) samt hur kostnadseffektiva åtgärderna är. Flera stora trafiksatsningar kommer att färdigställas under planeringsperioden och som kräver underhåll (bland annat Citybanan). Anläggningarna är mer tekniskt utvecklade och det planeras för att klara detta på ett bra sätt med kompetens och organisation. Fortsatt genomförande av leverantörsdagar riktade till entreprenörer och teknikkonsulter för att ge information om planerade upphandlingar. Detta för att stärka konkurrensen vid upphandlingarna (2016 och framåt). Den extra satsning på järnvägsunderhållet som sker de närmaste åren har bland annat möjliggjort extra satsningar längs godsstråk och banor som är särskilt viktiga för näringslivet. Satsningen inkluderar fortsatt spårbyte längs sträckan Boden Bastuträsk under 2016 (etapp två av fyra). Det prioriteras en rad insatser för att stärka styrningen av underhållsverksamheten för ökad effektivitet. Detta sker bland annat genom att intensifiera arbetet med att utveckla ett samlat underhållssystem och att förbättra förmågan att omsätta politiska intentioner via leveranskvaliteter och åtgärder till tekniska krav. Förutsättningarna för samordnade underhållsarbeten förbättras genom så kallade servicefönster vid fördelningen av kapacitet på järnväg. Vidare vidtas åtgärder för att förbättra samverkan mellan aktörerna i branschen och för att stärka leveranskontrollen av utfört arbete. Det senare sker i egen regi. 5.5 Investeringsverksamhet Verksamheten innefattar att ta fram fysiska planer för infrastrukturen, hantera tillstånd och avtal samt leda och styra investeringsprojekt till rätt funktion, kostnad och färdigställandetidpunkt. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Nationell plan för transportsystemet och regionala planer för utgör utgångspunkter i planeringen jämte det byggstartsbeslut som regeringen beslutat om. Särskilda satsningar sker på att anpassa hållplatser och stationer för funktionshindrade och säkerhet ( ). Särskilt fokus på projektering och miljöåtgärder inom både väg och järnväg, för bättre framförhållning och mer miljöinsatser, enligt den nationella planen för transportsystemet ( ). Förbättra överlämnandeprocessen av färdiga anläggningar till interna mottagare och externa parter ( ). Fortsatt arbete med att förfina en effektiv framdrift, prognossäkerhet och riskhantering ( ). Skapa en god koordinering av all trafikpåverkande verksamhet för ett bra genomförande med minimal trafikpåverkan ( ). Ökat fokus på säkerhet genom bland annat det branschgemensamma arbetet Mot 0 allvarliga olyckor i anläggningsbranschen och genom att stärka den interna säkerhetskulturen ( ). 13

15 Bedömda totalkostnader på namngivna vägobjekt i den nationella transportplanen ligger totalt i nivå med plankostnaden. Dito för järnvägsobjekt ligger cirka fem procent över plankostnad. Större delen av denna kostnadsökning avser objekt i planeringsfasen, där kostnaden därmed fortfarande kan komma att påverkas. Större objekt som planeras och/eller byggs under perioden framgår av bilaga Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Verksamheten innefattar att övervaka och styra trafik samt att trafikinformera. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Snabb och korrekt trafikinformation - utveckla leveranser för att möta storstadens behov av snabb och korrekt trafikinformation. Säkra en robust bemanning - nyttja resurserna effektivt utifrån verksamhetens behov, samtidigt som fokus riktas mot förhållningssätt, delaktighet och trivsel i förändringen. Vidareutveckla säkerhetskulturen - förändringsarbetet är påbörjat och drivs som ett långsiktigt arbete. Utveckla ett nationellt tågledningssystem (NTL) och avveckla lokaltågklarering - det nya tågledningssystemet ska utvecklas enligt beslutad plan och vara infört senast 2020 parallellt med fortsatt avveckling av lokaltågklareringen enligt beslutad fjärrstyrningsplan. Anpassa operativa lokaler - omfattande arbeten med anpassning av lokaler för att skapa en bra arbetsmiljö, säkerställa införande av NTL och skapa samverkansmöjligheter med externa parter. Utveckla operativ samverkan - avtal har tecknats med bland annat Göteborgs stad för operativ samverkan i syfte att nå gemensamma effektmål i ett Trafik Göteborg. Ta emot och driftsätta nya anläggningar - Trafikverket har många pågående investeringsprojekt och åtgärder vidtas för att hantera behovet av utökad anläggningsbevakning och trafikledning med bibehållen kvalitet. Användarvänliga system - möjliggör ett säkert och effektivt arbete, framför allt i storstadsområden där dagens systemstöd inte ger rätt förutsättningar. 5.7 Leda, styra och stödja Verksamheten innefattar styrning, uppföljning och utvärdering av verksamheten, korrigerande åtgärder samt stöd. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Se över och besluta om en ny strategisk inriktning för verksamheten, som grund för verksamhesplaneringen inför (2016). Slutföra införandet av styrramverket i styrningen, bland annat genom att ta fram och implementera indikatorer för mätning av leveranskvaliteterna i transportsystemet (2016). Utifrån genomförd utvärdering av den övergripande styrningen bland annat stärka måloch resultatstyrningen, förbättra samordningen mellan organisatoriska enheter samt åstadkomma förenklingar ( ). Utveckla styrningen av utvecklingsverksamheten för ökad effektivitet (2016). Utveckla systematiken i arbetet med ständiga förbättringar, för ökad effektivitet och kundnytta (2016). Fortsatt implementera ramverket för integrerad riskhantering i styrningen ( ). 5.8 Forskning och innovation Verksamheten innefattar den forsknings- och innovationsverksamhet (FoI) som framgår av Trafikverkets instruktion. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Omvärldsbevakning och rapportering av FoI-trender. 14

16 Utveckling av samarbeten med akademi och industri inom; automation och fjärrstyrning, miljö och klimat, godstransporter, infrastruktur, mobilitetstjänster, samt stads- och landsbygdsfrågor. Genomförande av EU:s program Shift2Rail. Utveckla kunskap om innovationsupphandlingar och om rollen som renodlad beställare. Utveckla kunskap om energieffektivisering inom byggande, underhåll och drift av infrastruktur. Utveckla kunskap om energi- och transporteffektivitet för näringslivets transporter. Utveckla metoder för åtgärdsval för en mer robust infrastruktur. Finna innovativa lösningar för oskyddade trafikanter (gångvägar och cykeltrafik) Utveckla kunskap om elvägar och automatiserad körning. En stor del av Trafikverkets avsatta medel för FoI utgörs på regeringens uppdrag av FoI inom sjö- och luftfartsområdena. Detta ställer krav på ett mer utvecklat samarbete med Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen. 5.9 Internationell verksamhet Den internationella verksamheten särrredovisas inte ekonomiskt, utan ingår i budgeterade kostnader enligt ovan. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Löpande bistå och stödja regeringens EU-arbete. Regeringen har också aviserat ökat internationellt samarbete globalt under perioden, med stöd av sina myndigheter ( ). Fortsätta att genomföra den internationella strategin och medverka i de sammanhang som är prioriterade enligt strategin och som bäst stödjer kärnverksamheten. Dessutom säkerställa en effektiv koppling mellan regeringskansliets behov och Trafikverkets internationella strategi ( ). Slutföra översynen av vilka internationella forum Trafikverket ska delta i. Trafikverkets verksamhetsområden behöver tydligare koppla samman verksamhetens mål och krav med prioritering av den egna internationella verksamheten (2016). Medverka till en effektiv tillämpning av EU-beslut och andra internationella överenskommelser. Djupanalysen av trafiksäkerhet och arbetet med tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) ska slutföras under Samordning ska ske med den pågående översynen av Trafikverkets säkerhetsorganisation (GD-uppdrag) (2016). Arbeta aktivt med marknadsföring och minska inträdesbarriärer för att få leverantörer inom EU att vilja etablera sig och investera i Sverige och medverka till att den sociala dimensionen lyfts fram internationellt ( ) Uppdragsverksamhet Trafikverkets resultatenheter ansvarar för att genomföra utpekade delar av Trafikverkets verksamhet på affärsmässiga villkor. Samspel mellan resultatenheter och övriga organisationen ska ske på konkurrensneutrala villkor. Resultatenheterna leds av interna rådgivande styrelser med en styrelseordförande som har mandatet att företräda Generaldirektören. Färjerederiet ska på uppdrag av Trafikverket trafikera vägfärjeleder i det allmänna vägnätet samt sköta drift och underhåll av isvägar. Upphandling av två nya färjor har inletts. Färjerederiets möjligheter att i ett bredare perspektiv bidra till effektiva transportlösningar ska tas till vara. Ett nytt så kallat färjeavtal med funktionskrav ska tecknas i juni Förarprov levererar prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet i enlighet med det nya servicelöftet. Dessutom hyrs Trafikverksbilar ut vid körprov och utförs fotografering inför genomförande av prov. Förarprov kommer att överta ansvaret för de tekniska system som används för konstruktion, översättning och genomförande av teoretiska kunskapsprov från Transportstyrelsen. Ett nytt system kommer att anskaffas och som ersätter dagens tre system (2016). 15

17 Trafikverksskolan (byter namn från Järnvägsskolan den 1 januari 2016) ska leverera av marknaden efterfrågad väg- och järnvägsspecifik utbildning. Skolans roll som leverantör av utbildningstjänster för Trafikverkets egna behov ska stärkas och även inkludera upphandlade icke väg- och järnvägsspecifika utbildningstjänster. Stort fokus kommer att ligga på att implementera den nya rollen, som formellt börjar gälla från Trafikverksskolan ska parallellt fortsatt utveckla den externa marknaden. Trafikverkets museer ska svara för kunskapsuppbyggnad om verkets kulturarv för väg och järnväg samt visa museets samlingar. Trafikverkets förvaltning av järnvägsfordon hyr ut lok och vagnar till i första hand nattågstrafiken till och från Norrland. Verksamheten omfattar drygt 90 fordon i form av lok, sovvagnar, liggvagnar, sittvagnar och restaurangvagnar. I aktiebolagsform drivs konsultverksamhet genom dotterbolaget Swedish National Road Consulting AB. Konsultverksamheten bedrivs över hela världen. Konsulter anlitas i första hand från Trafikverkets personal Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Arbetssätt och affärsformer ska fortsatt utvecklas i syfte att förbättra konkurrensen och skapa goda förutsättningar för leverantörerna. Den viktiga översynen av tekniska regelverk som gäller för vägoch järnvägsanläggningar för att öka möjligheten till innovation kommer att slutföras under planeringsperioden. Fokus ligger alltjämt på att skapa en god framförhållning i den egna verksamheten och gentemot våra leverantörer. Det ska skapas ytterligare utrymme för innovationsfrämjande åtgärder i upphandlingarna. Detta för att främja en långsiktig produktivitetsutveckling om 2-3 procent per år. För att skapa underlag för att kunna förfina de valda strategierna utvecklas uppföljning och utvärdering för lärande, bland annat genom ett antal FOI-initiativ. Efter genomfört effektiviseringsprogram utvecklas nu systematiken i arbetet med ständiga förbättringar. Under slutet av 2015 togs fram en verktygslåda med vedertagna metoder att använda vid utveckling av verksamheten. I arbetet med ständiga förbättringar ska nyttjas medarbetarnas kompetens och engagemang för ökad effektivitet och nytta för medborgare och näringsliv. 6 Intern styrning och kontroll Arbetet med att identifiera och övervaka risker (hot och möjligheter), besluta om och följa upp åtgärder samt hantera inträffade händelser (incidenter, tillbud, olyckor, avvikelser, kris) är grundläggande för Trafikverkets resultat och för den interna styrningen och kontrollen. Riskhanteringen utgår från ett direktiv med principer, förhållningssätt och kriterier för värdering av risker och inträffade händelser. Därutöver finns en intern föreskrift som tydliggör riskhanteringsprocessen och ansvar för tillämpning. Det påbörjade arbetet med att integrera all riskhantering i Trafikverket, enligt det under 2014 uppdaterade riskramverket, ska fortsätta. Inom ramen för detta ska bland annat samordningen mellan risker och inträffade händelser och planeringen av åtgärder vid avbrott (kontinuitet) förbättras. Särskilt fokus läggs även på att förbättra arbetssätt för att övervaka verksamhetens höga risker. Risker som finns dokumenterade i Trafikverkets och respektive enhets verksamhetsanalys har utgjort en grund i verksamhetsplaneringen. Exempel på dessa höga risker är: Trafikverket lever inte upp till kunders och samarbetspartners förväntningar, t.ex. avseende punktlighet, minskade störningar och trafikinformation. Bristande uppföljning och analys av järnvägsvägssystemet. Bristande samplanering av underhåll samt reinvesteringar som ger lägre samhällsnytta. Normer och värderingar som prioriterar leveransen före trafiksäkerhet. 16

18 Stor potential för förbättrad styrning av stora utvecklingsprojekt. Riskanalyser har genomförts för de kritiska målen i styrkortet för att sätta rimligt utmanande målnivåer och för att tidigt i planeringen få fram prioriterade riskreducerande åtgärder. Exempel på mått där risknivån för styrkortsmålet är hög är: Minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2), som ett resultat av TRV insatser Färre omkomna till följd av åtgärder på det statliga vägnätet, antal Som en del i den interna styrningen och kontrollen genomförs även interna revisioner. Revisionerna kategoriseras i två grupperingar: Revision av verksövergripande aktiviteter. Revisionerna avser bland annat elsäkerhetsområdet, planeringsprocessen samt överlämning till förvaltning och mottagande av infrastruktur. Revision av operativ verksamhet. Revisionerna avser bland annat styrning av investeringsprojekt och vägunderhåll samt hantering av trafikinformation och systemrevision av stora leverantörer. Se vidare Internrevisionens revisionsplan Finansiering och budget Trafikverkets verksamhet är till största delen anslagsfinansierad. För investeringsverksamheten förekommer även finansiering med lån hos Riksgälden, kommunal och regional medfinansiering samt förskottering. Några investeringsprojekt kommer under de närmaste åren att delfinansieras via brukaravgifter och trängselskatt. Trafikverket bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet, dels genom offentligrättsliga avgifter, dels genom att sälja frivilligt efterfrågade tjänster. De finansiella förutsättningarna åren 2016 till 2018 utgår från anslagsnivåer enligt budgetpropositionen för Samtliga belopp är uttryckta i löpande pris. Det aktuella läget för anslagstilldelningen sammanfattas enligt följande: För anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva investeringsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. Anslagsposten Räntor och återbetalning av lån under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur visar ett stort ackumulerat sparande med anledning av det nuvarande låga ränteläget. För anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva underhållsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. Nivåerna innehåller en tillfällig förstärkning av drift och underhåll på järnväg om miljoner kronor per år under treårsperioden. Medel om 500 miljoner kronor har under 2016 enligt regleringsbrevet reserverats under delposten Drift och underhåll av vägar. Vidare har under delposten Drift, underhåll och trafikledning på järnväg reserverats 315 miljoner kronor. Medlen kan inte användas utan regeringens godkännande. Trängselskattefinansierade projekt i Stockholm visar ett stort ackumulerat sparande vid ingången av Under åren 2016 och 2017 beräknas tidigare uppkomna anslagssparande förbrukas, då produktionen i projektet Förbifart Stockholm ökar och att bidrag till utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm planeras att utbetalas från och med Av bilaga 3 framgår finansieringen, delen anslag och lån. 17

19 Kontoslagsbudget Bilaga 1 Mnkr Utfall Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Fakturerade intäkter Bidragsintäkter Totala intäkter Varor, material och entreprenader Projektering Personalkostnader Konsulter IT och telefoni El Lämnade bidrag Övriga kostnader Avskrivningar och räntor Totala kostnader Nettokostnader Bidragsintäkterna följer framdriften i de investeringsprojekt som har medfinansiering, vilket ger naturliga skillnader i så väl utfall som budget mellan åren. Även här syns de ökade volymerna inom investerings- och underhållsveksamheten tydligt. Fram för allt avseende kostnader för varor, material och entreprenader. Vidare kan de ökade personalkostnaderna till del hänföras till högre volymer och som en konsekvens av konsultväxling. Övriga kostnader ökar bland annat på grund av ökat antal åtgärdsvalsstudier och för utvecklingen av ett nytt systemstöd, marknadsanpassad planering av trafik (MPK). Den ökade kostnaden för lämnade bidrag 2017 avser planlagd statlig medfinansiering bland annat till Regionala spårfordon och Stockholms läns landsting för medfinansiering av tunnelbaneutbyggnaden samt snabbspårväg sträckan Alvik Ulvsunda - Solna station. Dessutom tillkommer sjöfartsstöd genom nytt anslag åren om 1,6-1,7 miljarder kronor per år. 18

20 Bilaga 2 Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice Förvaltning av järnvägsfordoskolaverksamheservice Trafikverk- Muséi- Material- Mnkr Färjerederiet Förarprov Totalt Prognos 2015 ( ) Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2016 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2017 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2018 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Trafikverksskolan har en prognos på ett negativt resultat för 2015 på cirka 3 miljoner kronor. Från 2016 budgeterar alla verksamheter ett positvt resultat. 19

21 Bilaga 3 Finansiering, delen anslag och lån Anslag, miljoner kronor Prognos ) UB Budget 2016 UB Budget 2017 UB Budget 2018 UB Administration Utveckling av statens infrastruktur Större investeringar i nationell plan Väginvesteringar Järnvägsinvesteringar Sjöfartsinvesteringar Luftfartsinvesteringar Övriga investeringar Investeringar i regional plan Övrig verksamhet Räntor och återbetalning av lån Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Vidmakthållande väg Vidmakthållande järnväg Forskning och innovation Trängselskatt Stockholm Trängselskatt Göteborg Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk Driftbidrag till icke statliga flygplatser Trafikavtal Sjöfartsstöd SUMMA ) Prognos per oktober 2015 Planerad verksamhet beräknas inte generera några kreditutnyttjanden med undantag av ett smärre kreditutnyttjande under Övrig verksamhet, som uppstår till följd av valutakursförändring avseende bidrag till Öresundsbrokonsortiet. Lån, miljoner kronor Prognos ) Skuld vid årets början Planerad upplåning Planerad amortering Utgående skuld ) Prognos per november 2015 Upplåningen åren 2017 och 2018 ökar främst genom lån till projektet Förbifart Stockholm. 20