Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2017/35522

Transkript

1 Trafikverkets verksamhetsplan TRV 2017/

2 Dokumenttitel: Trafikverkets verksamhetsplan Dokumenttyp: Verksamhetsplan Skapat av: Ece Dokumentdatum: DokumentID: [DokumentID] Ärendenummer: TRV 2016/33412 Version: 1.0 Publiceringsdatum: [Publiceringsdatum] Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Catarina Bredbo Distributör: Trafikverket, telefon:

3 Innehåll Förord Inledning Styrning av verksamhetens inriktning Strategikartan; Förbättrad förmåga genom interna förändringar Trafikverkets verksamhet Verksamhetens intäkter och kostnader Planera åtgärder Planera trafik Underhållsverksamhet Investeringsverksamhet Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Leda, styra och stödja Forskning och innovation Internationell verksamhet Resultatenheter Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Säkerhetsarbete Effekter i transportsystemet Punktlighet Robusthet Kapacitet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa Intern styrning och kontroll Finansiering och budget Bilagor: 1. Finansiering, delen anslag och lån 2. Kontoslagsbudget för Trafikverket 3. Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice 4. Om- och nybyggnadsåtgärder 5. Viktiga och kritiska aktiviteter per verksamhetsområde och central funktion (ej klar) 6. Budget per verksamhetsområde och centrala funktion 2

4 Förord Utgångspunkterna för årets verksamhetsplanering har varit vår strategiska karta, förslag till nationella och regionala långsiktiga planer för transportsystemet för åren Verksamhetsplanen innebär bland annat: En successivt större verksamhetsvolym till historiskt mycket höga nivåer under perioden för investeringar och vidmakthållande. Den totala verksamhetsvolymen stiger från dagens nivå om cirka 55 miljarder kronor till drygt 70 miljarder kronor år Att den ökade verksamhetsvolymen ställer stora krav på bättre framförhållning i verksamheten (exempelvis effektivare hantering av enklare planärenden) och anpassning av organisationen. Det kommer också att uppstå ett stort behov av rekrytering och kompetensutveckling inom såväl Trafikverket som berörda branscher. Att upprätthålla kvaliteten på det statliga vägnätet med särskilt fokus på högtrafikerade vägar och bärigheten på vägar som är viktiga för näringslivets transporter. Fortsatta åtgärder för att minska antalet dödade och allvarligt skadade på väg- och järnvägsnätet i enlighet med uppsatta mål. Att minska transportsystemets negativa påverkan på miljön samt bidra till minskade koldioxidutsläpp genom Trafikverkets åtgärder, där bland annat elvägarnas möjligheter provas vidare. Ett fortsatt arbete med att utveckla en modern och effektiv trafikledning, inklusive förbättringar av trafikinformationen. Att i större utsträckning nyttja de möjligheter som digitalisering skapar avseende såväl transportsystemet som för Trafikverket som myndighet. Ett fortsatt arbete med att utveckla beställarrollen och förbättra förutsättningarna för marknaden att åstadkomma ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen. Att utveckla vår interna förmåga att fullgöra vårt uppdrag på bästa sätt utifrån den strategiska kartan. Att genomföra ytterligare åtgärder inom säkerhetsområdet, inklusive Trafikverkets åtgärder inom totalförsvaret. Fortsatt fokus på etik och moral. Verksamhetsplanens mål och inriktningar ligger väl i linje med de transportpolitiska målen och Trafikverkets vision om ett tillgängligt Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Lena Erixon Generaldirektör 3

5 1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver förutsättningar för samt inriktning och prioritering av Trafikverkets verksamhet under åren För investerings- och underhållsverksamheten sträcker sig planen till 2021 för att skapa ett underlag till Trafikverkets budgetunderlag och förslag till byggstarter inför regeringens beslut. 2 Styrning av verksamhetens inriktning Uppdragsgivarens mål och krav Trafikverkets uppgifter och ansvarsområden framgår av instruktionen (SFS 2010:185) och årsvisa förutsättningar i regleringsbrevet. Regleringsbrevet innehåller återrapporteringskrav, särskilda uppdrag, anslag och ekonomiska villkor för Trafikverkets verksamhet. De transportpolitiska målen är utgångspunkten för statens åtgärder inom transportområdet och Trafikverket ska bidra till att dessa uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. I april 2014 fastställde regeringen den nationella transportplanen för åren Planen är trafikslagsövergripande och åtgärder har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Grunden för prioriteringarna har varit att i första hand vårda den infrastruktur som vi har och att använda den mer effektivt. I augusti 2017 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell transportplan för åren till regeringen. Verksamhetsplanen är anpassad till förslaget. Regeringen förväntas fastställa planen en bit in på Beroende på regeringens beslut om fastställelse kan delar i verksamhetsplanen komma att behöva revideras. Trafikverkets vision Visionen - Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt - är en ledstjärna i planeringen av verksamheten. Styrningen av verksamhetens inriktning perioden Verksamhetsplanen synliggör inriktningen och prioriteringar i var och en av delarna i nedanstående förädlingskedja. Strategikartan, som beslutades av Trafikverkets styrelse i juni 2016, visar inom vilka områden det är särskilt viktigt att åstadkomma en förbättrad förmåga. Detta för att i sin tur förbättra genomförandet av verksamheten. Verksamhetens inriktning styrs främst av de prioriteringar som framgår av den nationella planen för transportsystemet jämte de regionala planerna för transportsystemet. I syfte att förbättra koordineringen av genomförandet av åtgärder har en genomförandeplan tagits fram, som innefattar investeringar, underhåll och trafikering. Genomförandeplanen är sexårig och omfattar åren samt revideras årligen. I vilken takt planerna kan genomföras avgörs av de ekonomiska förutsättningarna som framgår av regleringsbrevet. 4

6 De leveranser som verksamheten åstadkommer ska ge effekter i transportsystemet och samhället. Effekterna uttrycks i termer av leveranskvaliteter. 3 Strategikartan; Förbättrad förmåga genom interna förändringar Genomförandet av Trafikverkets strategiska karta som beslutades av styrelsen i juni 2016 fortsätter. Den strategiska kartan visar fem teman som tillsammans omfattar 21 strategiska målsättningar. Inom temat planera är syftet att förbättra förmågan att planera för ett effektivt transportsystem som stödjer en hållbar utveckling av samhället. Arbetet med temat vidmakthålla ska ge en bättre förmåga att säkerställa robusta vägar och järnvägar. Inom temat möjliggöra ska förbättringsinitiativ leda till en ökad förmåga att skapa förutsättningar för väl fungerande och säkra resor och transporter varje dag. Temat bygga syftar till att förmågan ska bli bättre vad gäller att utforma och bygga vägar och järnvägar med fokus på tid, kostnad och funktion. Det femte temat, effektivt och modernt Trafikverk, ska leda till ett stärkt fokus på omvärlden, ökad användning av ny teknik, stärkt säkerhetsarbete, säkerställd tillgång till rätt kompetens samt att utveckla både en värderingsbaserad kultur och ledar- och medarbetarskapet. Arbetet med förbättrad förmåga genomförs som ett antal förbättringsinitiativ. Allteftersom initiativen är genomförda så ska resultaten implementeras i praktiskt arbete i verksamheten för att bidra till bättre effekt av våra insatser. Indikatorer används för att följa och målsätta förbättringar där det är möjligt. Nedanstående sammanställning visar ett urval av viktiga förmågeförbättringar under perioden, med tyngdpunkt på förbättringar Tema Planera Identifiera mål för Trafikverket med utgångspunkt från Agenda 2030 (FNs 17 hållbarhetsmål) med hög prioritet för utveckling av mål för hållbarhet. Öka förståelsen för hur digitalisering påverkar morgondagens hållbara transporter, bl.a. hur den kan bidra till att bättre matcha efterfrågan och utbud. Bli bättre på praktisk samordning med kommuner i stadsmiljöer. Kommunala och regionala externa partners nöjdhet med samverkansformerna i samhällsutvecklingsprocesser följs upp. Implementera ett systemstöd som bidrar till ett bättre flöde och högre kvalitet i planeringen. Tema Vidmakthålla Utveckla arbetssätt som bidrar till en hållbar och uppkopplad anläggning Under 2018 pågår arbete med att vässa andelen anläggningsdata inrapporterade i rätt tid och med rätt kvalitet. Öka hänsynen till miljö och klimat inom vidmakthållande genom arbete för klimatkrav i beläggningsentreprenader, energieffektivisering av järnvägsanläggningen och förnyelsebar el inom vidmakthålla väg. Tema Möjliggöra Utveckla upplägget för körprov. Arbete med mer användbar trafikinformation och säkrare prognoser. Fler indikatorer införs och målen för ökad framförhållning vid tågförsening och andel korrekt inrapporterade vägarbeten skärps. Fortsatt fokus på att minska antal fel i produktionsplanen för järnväg genom förbättrat samarbete, bl.a. genom nolltolerans för säkerhetsrelaterade fel Tema Bygga Utveckling av LCC-metodik fortsätter och LCC-analys i tidigt skede genomförs vid uppstart av fem pilotprojekt. Klimatkrav för investeringar över 50 miljoner kronor är i drift och följs i den ordinarie verksamheten. Arbetssätt för att minska klimatpåverkan även för investeringar mindre än 50 miljoner kronor tas fram. 5

7 Tema Effektivt och modernt Trafikverk Stärka organisationens förmåga att ta tillvara kunskap från kundmätningar och FoI för att därigenom åstadkomma träffsäkrare åtgärder. En innovationsplattform för gods rullas ut Genomföra handlingsplanen för digitaliseringsstrategin. Arbetet har kommit en bit på väg och under perioden fokuseras på att gå från analys och planering till realisering för fler projekt. Genomföra handlingsplanen för säkerhet. Säkerhetskulturindex mäts på årsbasis. I arbete med säkerställd tillgång till rätt kompetens prioriteras kompetensutveckling av befintliga medarbetare, rekrytering från nya målgrupper och samarbete med branschen i kompetensförsörjningsfrågor. Vidare ska inkludering och likabehandling i Trafikverket öka genom mångfalds- och jämställdhetsarbete. 4 Trafikverkets verksamhet Beskrivningen av verksamheten följer Trafikverkets verksamhetsindelning. Den utgår från huvudverksamheterna och specificerar därutöver ett antal större poster för särskild uppföljning. 4.1 Verksamhetens intäkter och kostnader Miljoner kronor Avgifter, medfinansiering och övriga intäkter Utfall Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Intäkter Finansiering genom anslag och lån Summa intäkter Verksamhet Planera åtgärder och trafik Underhållsverksamhet Investeringsverksamhet Trafikledning, -information och övrig drift Leda, styra och stödja Delsumma kostnader Övrig uppföljning och kontroll Enskilda vägar och övriga driftbidrag Finansiella poster Externa uppdrag Forskning och innovation Delsumma kostnader Summa kostnader Produktionshjälpmedel Planperioden kännetecknas av en kraftig volymökning mellan 2018 och 2020, varav de största ökningarna återfinns inom underhålls- och investeringsverksamheten. Underhållsverksamheten ökar både för väg och järnväg, varav reinvesteringar på järnväg svarar för största delen. En utmaning inom järnvägsunderhållet är att planera verksamheten utifrån den varierande anslagsnivån mellan åren, där anslagsmedlen för 2018 minskar något jämfört med 2017, för att sedan markant öka under 2019 och Ökningen inom investeringsverksamheten avser främst namngivna väg- och järnvägsprojekt. 6

8 Större investeringsprojekt som kommer att öka i volym under planperioden är bland annat Förbifart Stockholm och Västlänken. 4.2 Planera åtgärder Verksamheten innefattar den externa dialogen i samhällsplaneringen, analyser av behov och önskvärt läge i transportsystemet samt framtagande av förslag till och uppföljning mot planer för transportsystemet. I planeringen tillämpas fyrstegsprincipen för att prioritera åtgärder inom transportsystemet. Syftet är att använda infrastrukturen mer effektivt och att steg för steg analysera hur ett transportbehov kan lösas på bästa sätt. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Förberedelse för att hantera åtgärder i förslag till nationell transportplan Fortsatt fokus på att koordinera fysiska åtgärder med inriktning att minimera störningarna för trafikanterna. Detta genomförs i samverkan med branschen (med tonvikt på järnväg). Fortsatt arbete med att åskådliggöra planerade åtgärder för externa parter, bland annat genom fortsatt arbete med att utveckla Trafikverkets Genomförandeplan. Fortsatt arbete för att öka framdriften inom investeringsverksamheten främst för smärreåtgärder, bland annat genom att förbättra framförhållningen i de interna beställningarna (exempelvis för cykelvägar, busshållplatser och riktade miljöåtgärder). Dessutom ska det ses över hur enklare planärenden kan hanteras snabbare. Utveckla vår förmåga kopplat till krisberedskap och totalförsvarsplanering. Vidareutveckling av verktyg för samhällsekonomiska bedömningar. Genomföra en omvärldsanalys som underlag till nästa inriktningsplanering. 4.3 Planera trafik Verksamheten inom Planera trafik innefattar att samla in transportbehov, skapa förutsättningar för trafik samt tilldela spårkapacitet på järnväg och reglera trafik på det statliga vägnätet. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Fortsatt arbete med kapacitetsplaneringen av järnvägstransporter genom projektet Marknadsanpassad Planering av Kapacitet. Arbetet kommer att ge förbättrade leveranser, arbetssätt och verktyg för kapacitetsplaneringen. Förändringarna kommer ge stor nytta för tågbolag och entreprenörer och genomförs tillsammans i tät dialog med branschen. I det årliga arbetet med att ta fram nästa års tågplan, med alla tidtabeller för tåg och tider för större banarbeten, är det kritiskt att ge förutsättningar för en robust och punktlig tågtrafik. För att klara den kritiska leveransen de närmsta åren är det av största vikt att Trafikverket kan balansera det växande behovet av kapacitet till banarbeten och samtidigt klarar att tillgodose kapacitetsbehovet för tågtrafiken. För godstrafik och upphandlad trafik är väl fungerande kapacitetstilldelning med snabba svarstider i innevarande tågplan en förutsättning. Att kontinuerligt klara kravet på korta svarstider är prioriterat. Trafikverket, Branschföreningen Tågoperatörerna, Näringslivets transportråd och Svensk Kollektivtrafik ska nu årligen genomföra en översyn av affärsregler i ett gemensamt uppdrag under Trafikverkets ledning. I uppdraget hanteras även eventuella behov av ändringar i avtalsvillkor kopplat till ändringar i lagar och förordningar. Ett exempel på det är den ändring som genomförs av Järnvägslagen under verksamhetsplanens period. Trafikverket deltar och bidrar i arbetet med att utveckla den europeiska godstrafikkorridoren Scan Med RFC3 Norge/Sverige-Italien. Korridoren skapar bättre förutsättningar för internationella godstransporter på järnväg. Korridoren kommer att utvecklas genom att stärka samarbetet med slutkunder, underlätta för kunderna genom att koordinera kapacitet och tjänster mellan länderna, överbrygga nationella olikheter, säkerställa ett kontinuerligt kvalitetsarbete och skapa kontinuitetsplaner. Ett moderniserat regelverk kring dispenstransporter på väg behöver arbetas fram i syfte att göra dessa transporter ännu mer trafiksäkra. Det kommer ske i samarbete med 7

9 Transportstyrelsen, Polismyndigheten och branschen. Som underlag för detta ingår även samverkan med ansvariga myndigheter och bransch i våra grannländer för harmonisering av regelverk. 4.4 Underhållsverksamhet Underhållsplaneringen utgår från de transportpolitiska målen och förslag till nationell transportplan Trafikverkets uppdrag är att vidmakthålla infrastrukturens funktion. Det innebär att medel och åtgärder fokuseras på att hålla infrastrukturen på samma funktionella nivå som den är byggd för, utifrån de ramar som ges. Underhållsåtgärderna värderas utifrån samhällsnytta, kostnadseffektivitet och anläggningens tillstånd. Underhållsbehovet ökar progressivt vid långvarig nedbrytning utan förebyggande underhåll. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Inriktningen är att successivt minska kostnaden för basunderhåll och därmed skapa större utrymme för förebyggande underhåll och reinvesteringar. Ta fram en handlingsplan i syfte att skapa bättre framförhållning i planering och genomförande av underhållsverksamheten. En tredjedel av risker för nedsättningar (oftast hastighet) på järnväg byggs bort med hjälp av åtgärderna i underhållsplanen under de kommande fyra åren. De faktiska nedsättningarna på grund av dåligt spår vid ingången av perioden mer än halveras sett till antalet nedsättningskilometer. Även om en tredjedel av nedsättningarna tas om hand kvarstår risker för nedsättningar på motsvarande cirka 800 kilometer och då främst på banor som inte är inom storstadsområden eller som inte bildar större sammanhängande stråk. Merparten av de större planerade reinvesteringarna på järnväg sker på Västra och Södra stambanan och inom Getingmidjan i centrala Stockholm. I senare delen av perioden sker ett utökat fokus mot övriga banor. Att upprätthålla kvaliteten på det statliga vägnätet med särskilt fokus på högtrafikerade vägar och bärigheten på vägar som är viktiga för näringslivets transporter kommer att innebära minskade åtgärder på det övriga lågtrafikerade vägnät. Vidareutveckla de funktionella kraven i underhållsplaneringen för järnväg och ta fram motsvarande krav för väg. En satsning på tillståndsbedömningar inom miljö förväntas ge ett stöd för planering av miljöåtgärder. I planeringen ingår landsbygdsatsning och satsning på personalintensiva åtgärder. 4.5 Investeringsverksamhet Verksamheten omfattar att ta fram fysiska planer för infrastrukturen, hantera tillstånd och avtal samt upphandla och projektleda investeringsprojekt till rätt tid, kostnad och funktion. Förslag till nationell transportplan och regionala planer för utgör utgångspunkter för planeringen. Bedömda kostnader och byggstarter på namngivna åtgärder utgår från Trafikverkets förslag till nationell transportplan för åren Även för de mindre investeringarna som ingår i åtgärdsområden, så utgör förslaget till nationell transportplan utgångspunkt för verksamhetens inriktning. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Genomföra investeringar i enlighet med de långsiktiga planerna (se bilaga 4). Särskilda satsningar sker för att anpassa hållplatser och stationer för funktionshindrade och för säkerhet. Särskilt fokus på projektering och miljöåtgärder inom både väg och järnväg, för bättre framförhållning och mer miljöinsatser. Skapa en god koordinering av all trafikpåverkande verksamhet för ett bra genomförande med minimal trafikpåverkan. Fortsatt satsning på trafiksäkerhet både väg och järnväg. Pågående regeringsuppdrag Nystart av nollvisionen fortskrider. Pågående och kommande landsbygdsatsning. Fortsatt satsning på stadsmiljöavtal. 8

10 Enligt förslag till nationell plan har medel avsatts för att möta näringslivets önskemål. 4.6 Trafikledning, trafikinformation och övrig drift Verksamheten ansvarar för att övervaka och leda trafiken på de statliga väg och järnvägarna på ett säkert och effektivt sätt. Trafiklednings verksamhet levererar trafikinformation, styr trafiken samt avropar avhjälpande underhåll för akuta åtgärder i anläggningen. De viktigaste prioriteringarna och aktiviteterna under perioden: Förbättrad störningshantering och trafikinformation till medborgare och näringsliv för hela resan eller transporten. Fortsatt arbete med skapandet av framtidens trafikledning och digitalisering. Här ingår digitalisering av tåglägestjänster inom NTL, utveckling av ett nationellt och modernt tågledningssystem. På vägsidan utvecklas också ett moderniserat systemstöd för vägtrafikledningen (MTLIV). Moderniseringen omfattar också successiv övergång från lokalbevakning till fjärrstyrning i enlighet med beslutad fjärrstyrningsplan. Vidareutveckla operativ samverkan internt och externt för att skapa bättre leveransförutsättningar framför allt inom storstadsregionerna, både avseende störningshantering och trafikinformation. Fortsätta med aktivt arbete kring ytterligare stärkt säkerhetskultur i en ständigt lärande organisation. Effektiv anläggningsövervakning med fokus på säkerhet. 4.7 Leda, styra och stödja Verksamheten omfattar principer, metoder och verktyg för Trafikverkets styrning, uppföljning och utvärdering samt korrigerande åtgärder. Arbetet med att anpassa, förtydliga och förenkla styrningen för ökad effektivitet och ökat bidrag till värdeskapande fortsätter. Det sker bland annat genom fortsatt fokus på förmåga-verksamhet-effekt, processorienterat arbetssätt, verksamhetsanpassning av styrningen, vässat analysarbete och utveckling av ett än mer användarvänligt ledningssystem. Dessutom är inriktningen att den nya ekonomiska styrmodellen kommer att vara införd under perioden. Det handlar om att i högre grad verksamhetsanpassa och förenkla den ekonomiska styrningen samt att utveckla systemstöd. Trafikverkets reviderade styrfilosofi är en viktig utgångspunkt för arbetet. Under 2018 kommer särskild vikt att läggas på aktiviteter för att åstadkomma ökad förståelse och ökat genomslag för den förändrade styrningen. 4.8 Forskning och innovation Forskning och innovation (FoI) är ett viktigt redskap för att kunna utveckla lösningar som bidrar till tillgänglighet i ett hållbart samhälle. FoI-verksamheten utgår från Trafikverkets uppgift jämte regeringsuppdraget att också bedriva forskning och innovation för minst 55 miljoner kronor inom sjöfartsområdet och minst 50 miljoner kronor inom luftfartsområdet. Huvudprocessen Forska och ta fram innovation styrs genom portföljer. Portföljerna har strukturerats om och fått ett nytt upplägg. Den nya strukturen utgår från att dagens transportsystem behöver förbättras, men även att lösningar som kan leda till förnyelse på systemnivån identifieras. Det innebär en tydligare koppling till verksamheten och en styrning för att utveckla morgondagens transportsystem genom strategiska initiativ. Innehållet för FoI-verksamheten presenteras i den årliga FoI-inriktningen som även är en bilaga till Genomförandeplanen. Under perioden kommer FoI-inriktningen att omarbetas med syfte att skapa en tydligare avgränsning och fokusering. Vidare ska arbetssätt och verktyg utvecklas. För att öka implementeringen av FoI-resultat kommer initiativ att tas till en ökad användning av olika upphandlingsverktyg, exempelvis innovationspartnerskap, inom områden där vi behöver stimulera utvecklingen. Inriktningen är att öka antalet demonstrationsprojekt. Under perioden kommer projekt 9

11 om elvägar och regeringsuppdraget om geostaket att genomföras och utvärderas. Även demonstrationer för autonoma fordon och digital trafikinformation kan bli aktuellt under perioden. Prioriterade forsknings- och innovationsområden enligt förslaget till den nationella transportplanen : Omställningen till ett klimatanpassat och fossilfritt transportsystem. Robust och säker infrastruktur i det digitaliserade samhället. Ett effektivt och sammanhållet transportsystem för näringsliv och medborgare. Ett jämställt och inkluderande transportsystem för landsbygd och stad. 4.9 Internationell verksamhet Under perioden ska Trafikverket löpande bistå och stödja regeringens EU-arbete. Regeringen har också aviserat fortsatt internationellt samarbete globalt under perioden, med stöd av sina myndigheter. Det gäller inte minst regeringens initiativ Nystart för Nollvisionen och exportfrämjande insatser. Kostnader för verksamheten ingår i de övriga posterna i tabellen ovan. Kritiska områden och viktiga aktiviteter är också: Regeringsuppdraget om att stödja genomförandet av Sveriges exportstrategi: Under 2018 etableras metoderna för uppföljning och för att identifiera prioriterade åtgärder, utöver Nollvisionen. Förstärka Trafikverkets engagemang i tidiga skeden inför kommande EU-lagstiftning, i samverkan med övriga berörda myndigheter; under 2018 etablera och vidareutveckla den taktiska och operativa samordningen och styrningen inom Trafikverket. Implementera och fortsatt säkerställa en effektiv tillämpning inom Trafikverket av EU-beslut och andra internationella överenskommelser på regeringsnivå; ett flertal beslutade EU rättsakter ska implementeras under perioden Fortsatt säkerställa en effektiv koppling mellan regeringskansliets behov och Trafikverkets strategiska inriktning i internationella frågor; fortsatt vidareutveckling av årsplan och bevakningslista. Arbeta aktivt med marknadsföring och minska inträdesbarriärer för att få utländska leverantörer att vilja etablera sig och investera i Sverige och medverka till att den sociala dimensionen lyfts fram internationellt. Säkerställa effektivt kunskapsutbyte och samarbete inom internationella medlemsorganisationer, i synnerhet CEDR, EIM, NVF och PIARC där Trafikverkets GD är invald till styrelsen. Trafikverket är 2019 ordförande för CEDR. Trafikverket är fram till 2020 ordförande i NVF och företräder därmed Norden i PIARC Resultatenheter Trafikverkets resultatenheter ansvarar för att genomföra utpekade delar av Trafikverkets verksamhet under bolagsliknande former. Samspel mellan resultatenheter och övriga organisationen ska ske på konkurrensneutrala villkor. Resultatbudget för respektive enhet framgår av bilaga 4. Styrningen av Trafikverkets resultatenheter ska inom ramen för nuvarande modell utvecklas vidare så att resultatenheterna i ännu högre utsträckning bidrar till Trafikverkets samlade uppdrag. Utvecklingen ska beakta resultatenheternas individuella förutsättningar. Fordonsresursers huvudsakliga verksamhet omfattar förvaltning, underhåll och uthyrning av fordon. Resultatenheten ansvarar för Trafikverkets tillstånd som järnvägsföretag och utför vissa trafikuppdrag med Trafikverkets järnvägsfordon. Verksamheten levererar kris- och beredskapsmateriel utifrån avtalade nivåer samt till planerade projekt inom och utom Trafikverket. En utmaning för verksamheten blir, efter att Järnvägsmuseet bryts ut, att formera sig utifrån den inriktning som arbetats fram. Kritiska framgångsfaktorer blir att rekrytera rätt kompetenser samt att förankra inriktningen både hos externa och interna beställare. Andra viktiga faktorer kommer att vara Trafikverkets roll i totalförsvaret samt vilka ytterligare fordonsrelaterade behov som tillkommer inom Trafikverket. 10

12 Färjerederiet ska trafikera vägfärjeleder i det allmänna vägnätet, samt sköta drift och underhåll av isvägar. Rederiets första batterifärja är under byggnation och beräknas levereras under sommaren Omställningen för en fossilfri flotta pågår och flera färjor med ny framdrivningsteknik planeras att byggas. Förarprov ansvarar för att genomföra prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet i hela landet samt tillgodoser samhällets behov av kompetens för bilstöd och villkorskodning. Verksamheten ska bidra till att skapa trafiksäkra, risk- och miljömedvetna förare. Stort fokus kommer att ligga på en översyn av förarutbildningsprocessen. Syfte är att vidareutveckla det svenska förarutbildningssystemet så att blivande nya förare på ett enkelt och effektivt sätt vill och kan tillgodogöra sig körkortsutbildning för att bli en trafiksäker, risk- och miljömedveten förare. Förarprov arbetar vidare med åtgärder för att kunna möta efterfrågan på prov och att få körkortstagarna bättre förbereda till prov genom att fortsätta rekrytera och utbilda fler förarprövare, genomföra nationella åtgärder för ökad tydlighet inom hela körkortsprocessen samt informationsåtgärder för att tydliggöra kravnivåer. Trafikverksskolan ska leverera efterfrågad väg- och järnvägsrelaterad utbildning. Skolan har också en roll som leverantör av samtliga utbildningstjänster för Trafikverket. I det senare uppdraget kommer fokus att vara på att lyfta utbildning till ett bättre stöd för Trafikverkets samlade utmaningar. Trafikverksskolan arbetar därmed också på att uppdatera metodik och teknik för att kunna leverera till både Trafikverket samt till externa marknaden. Viktiga prioriteringar under perioden är; uppdatera utbildningsutbud, exempelvis genom fler datorbaserade kurser, säkerställa rätt resurser för att fortsatt vara den ledande utbildaren, stabilisera ekonomin, samt uppdatera hela IT-miljön, inklusive kursadministrativa system Produktivitets- och effektiviseringsarbetet Kommande period kommer en årlig produktivitetsrapport att tas fram som svar på ett regeringsuppdrag. Uppdraget är treårigt och redovisas årligen. Rapporten kommer att fokusera på att återrapportera vad Trafikverket åstadkommer inom området produktivitet. Mer konkret innebär det att förklara vilka åtgärder Trafikverket vidtar för att skapa förutsättningar för ökad produktivitet i anläggningsbranschen och vilka effekter de bedöms få. Trafikverket kommer ta hjälp av VTI för att utveckla mätning och redovisning. Oavsett regeringsuppdraget kommer det även fortsättningsvis vara fokus på framförhållning i Trafikverket planering av åtgärder, skapa innovation vid upphandlingstillfället och utveckla arbetssätten kring bland annat BIM och LCC. Vidare har Val av affärsformer utvecklats med att innehålla ett antal typprojekt för entreprenader och konsulter vilket möjliggör uppföljning av detta arbete under den kommande perioden. Kontraktshantering och uppföljning av ställda krav i kontrakten gentemot leverantörer och konsulter kommer fortsätta vara i fokus. I syfte att effektivisera verksamheten ska i större utsträckning nyttjas de möjligheter som digitalisering skapar avseende såväl transportsystemet som för Trafikverket som myndighet. Det innebär också att befintliga IT-lösningar som inte längre anses vara effektiva avvecklas. Det kommer även fortsättningsvis vara fokus på frågor om etik och moral, inte minst avseende våra relationer med omvärlden. Den ökade verksamhetsvolymen under perioden ställer stora krav på anpassning av organisationen. Vi kommer att ompröva ambitionsnivåer och omprioritera resurser för att möta de ökade volymerna i verksamheten de kommande åren. Samtidigt kommer det att finnas behov av ytterligare rekrytering och kompetensutveckling inom såväl Trafikverket som berörda branscher. Trafikverket bidrar till samverkan genom bland annat järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) och Trafikverkets program för järnvägsutbildning för nyanlända ingenjörer (JUNA). En översyn av Trafikverkets ortsplaceringar kommer att genomföras bland annat i syfte att möta rekryterings- och kompetensbehov. För att underlätta för nyanlända och funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden genomförs också regeringsuppdraget avseende praktik i staten. 11

13 4.12 Säkerhetsarbete Arbetet med säkerhet sker i ett brett perspektiv och där hänsyn behöver tas till den nya hotbilden i omvärlden. Det handlar om säkerheten i transportnätet, vägar, järnvägar och färjeleder, men omfattar också bland annat säkerheten på byggplatser, elsäkerhet samt informations- och IT-säkerhet. Arbetet innefattar också Trafikverkets särskilda ansvar inom ramen för totalförsvaret. Inriktningen är att säkerhetsarbetet på ett bättre sätt ska samordnas och säkerhetskulturen stärkas. Mot bakgrund av detta har en handlingsplan utarbetats som ska genomföras under perioden. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder i form av exempelvis ansvarsfördelning, kommunikation, förenklade säkerhetsrutiner, utbildningspaket och säkerhetsklassning av all information. Dessutom är skydd mot intrång, sabotage och beredskap vid olyckor och kriser en del av säkerhetsarbetet. 5 Effekter i transportsystemet Trafikverket ska uppnå effekter i transportsystemet som bidrar till att de transportpolitiska målen nås. Vi följer effekter i transportsystemet i form av leveranskvaliteter. Vi har ett lärande arbetssätt och utvecklar successivt vår förmåga för att vara träffsäkra i att nå effekter av vårt arbete. Utfallet för respektive leveranskvalitet påverkas i varierande utsträckning av andra aktörers insatser och yttre omständigheter. I arbetet med effekter ingår att bedöma vilken mix av insatser av Trafikverket som bäst bidrar till en positiv utveckling av leveranskvaliteterna punktlighet, robusthet, kapacitet, användbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa under VP-perioden. Insatserna kan vara av olika slag, från analyser och samarbeten till konkreta åtgärder i infrastrukturen. Det finns synergier och påverkanssamband mellan leveranskvaliteterna. Åtgärder inom en leveranskvalitet kan påverka en eller flera andra leveranskvaliteter. Under perioden prioriteras de insatser som bedöms bidra bäst till utvecklingen av leveranskvaliteter med hänsyn till aktuellt läge och förväntad omvärldspåverkan de närmaste åren. De effekter som uppnås i transportsystemet påverkas även av andra aktörers insatser och av andra omständigheter som t.ex. förändringar av efterfrågan, väderförhållanden och förutsättningar på leverantörsmarknaden. Av tabellen nedan framgår mål för leveranskvaliteterna 2020 jämfört med tillståndet vid utgången av Efter tabellen beskrivs förutsättningar och insatser av särskild vikt i Trafikverkets arbete med leveranskvaliteterna Leveranskvalitet Mål för järnväg 2020 Mål för väg 2020 Punktlighet Robusthet Kapacitet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa 5.1 Punktlighet Punktlighet uttrycker transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmåga att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar. Punktligheten inom järnväg bedöms förbättras under planperioden medan punktlighet väg bibehålls på oförändrad nivå. För väg undersöks om ett nytt mått, restidsvariation, kan användas för att bättre spegla leveranskvaliteten för väg. 12

14 Det finns idag en överenskommelse med järnvägsbranschen om att punktligheten ska öka till minst 95 procent 2020 och att 80 procent av resenärerna ska tycka att trafikinformationen är bra eller acceptabel vid en störning. Detta kräver en markant tillståndsförbättring under den kommande treårsperioden för att målen ska nås. I ett första steg är det viktigt att under 2018 nå en bit över den punktlighet på cirka 90 procent som har gällt de senaste åren. Trafikverket kommer tillsammans med övriga aktörer inom branschen fortsätta det systematiska punktlighetsarbetet som genomförs i det branschgemensamma samarbetet Tillsammans för Tåg i Tid (TTT) i syfte att förbättra punktligheten och trafikinformationen. På vägsidan har vi särskild fokus på Stockholm och Göteborg, eftersom trängseln på vårt vägnät är störst där och de störningar som inträffar får stora konsekvenser. I storstadsområden ser vi samverkan med andra aktörer som en nyckelfaktor och vårt deltagande i det arbete är därför prioriterat. 5.2 Robusthet Robusthet uttrycker transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar. Bedömningen är att robustheten för järnväg och väg ligger på en oförändrad nivå i slutet av perioden. Arbete pågår med att förbättra robustheten, men anläggningen är omfattande och det tar tid att göra det som behövs. Under perioden genomförs omfattande arbeten som i sig ökar risken för störningar. För järnväg definieras leveranskvaliteten robusthet på en övergripande nivå som antal tågförseningstimmar på grund av infrastrukturen. I Trafikverkets genomförandeplan för åren beskrivs några viktiga prioriterade områden för vidmakthållande av järnvägssystemet. De prioriterade transportflödena innefattar banor i storstadsområden, banor som bildar större sammanhängande stråk och banor med omfattande godstransporter och resandetrafik. På övriga banor är Trafikverkets mål att bibehålla funktionaliteten på dagens nivå. Detta innebär att nuvarande restider och kapacitet ska bibehållas och att förseningar på respektive bantyp inte ska öka. För väg är förebyggande och planerade åtgärder viktiga för att förhindra och lindra negativa effekter för trafiken. Satsningar fortsätter på olika typer av tillståndsmätningar för att kunna vidta sådana åtgärder. 5.3 Kapacitet Kapacitet handlar om transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter. Bedömningen är att kapaciteten förbättras för både väg och järnväg under perioden. Ökad kapacitet uppnås främst vid utbyggnad och byggande av nya vägar och järnvägar. En fortsatt utbyggnad av flerfältsvägar kommer att ske och ett flertal vägsträckor kommer att mittsepareras. Andra åtgärder som är planerade under verksamhetsperioden och som bidrar till en ökad kapacitet på vägnätet är införandet av BK4, vilket innebär att bärigheten på vägnätet höjs till den nya bärighetsklassen BK4. Under verksamhetsperioden planeras för ett större antal kapacitetshöjande järnvägsinvesteringar samt ett mindre antal reinvesteringsåtgärder med positiva effekter för kapaciteten. De banarbeten som det ökade underhållet kräver medför samtidigt stor negativ påverkan på den tillgängliga kapaciteten för tågtrafiken under verksamhetsperioden. Av bilaga 5 framgår de namngivna objekt som öppnas för trafik under perioden. 5.4 Användbarhet Användbarhet handlar om transportsystemets förmåga att hantera olika gruppers behov av resor och transporter hos såväl medborgare som näringsliv. Bedömningen är att användbarheten för väg och järnväg förbättras. 13

15 De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på användbarhet är anpassning av bytespunkter i kollektivtrafiken som ökar användbarheten för personer med funktionsnedsättning (buss- och järnväg). Trafikverket planerar även att bygga mer cykelvägar längs det statliga vägnätet. Arbete med att ta fram mått och mål för ett bredare perspektiv på användbarhet genomförs också. 5.5 Säkerhet Säkerhet handlar om transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade. Bedömningen är att effekterna av Trafikverkets åtgärder förbättrar säkerheten inom väg och järnväg. De viktigaste satsningarna under perioden för att förbättra säkerheten inom järnväg är stängsling av järnväg, uppsättning av övervakningskameror, utvecklade rutiner vid spårspring med trafikstopp eller hastighetsnedsättning som följd och utveckling av säkerhetsstyrningen. De viktigaste satsningarna under perioden för att förbättra säkerheten inom väg är mittseparering, uppsättning av trafiksäkerhetskameror, sänkning av hastigheten och mindre åtgärder för säkrare sidoområden och korsningar. För väg noteras också att för att nå längre i att minska antalet dödade och skadade i vägtrafiken blir samverkan och påverkan allt viktigare, då potentialerna för förbättringar är större utanför det statliga vägnätet. Förutom ovan åtgärder i anläggningen kommer Trafikverkets handlingsplan för stärkt säkerhetsarbete att genomföras. 5.6 Miljö och hälsa Miljö och hälsa handlar om transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa. Bedömningen är att effekten av Trafikverkets åtgärder gör att leveranskvalitén miljö och hälsa bibehålls på oförändrad nivå. De åtgärder som Trafikverket genomför har liten påverkan på klimatutsläppen och begränsad påverkan på övriga miljömål i förhållande till transportsektorns totala påverkan. De viktigaste satsningarna under perioden för effekter på miljö och hälsa är satsningar på miljöåtgärder i befintlig infrastruktur till exempel bulleråtgärder och faunapassager. Användande av klimatkrav och klimatkalkyler görs för att minimera negativa effekter av Trafikverkets åtgärder i byggandet. Detta innebär t.ex. att anbud premieras där hänsyn tas till minskad energianvändning i transporter av material och byggande samt minskad användning av energikrävande material. Trafikverket kommer också att arbeta mer konsekvent med att återställa natur- och kulturvärden i landskapet från tidigare byggnationer. Därutöver kommer även elvägarnas möjligheter att provas vidare. 6 Intern styrning och kontroll Arbetet med att identifiera och övervaka risker, besluta om och följa upp åtgärder samt hantera inträffade händelser (incidenter, tillbud, olyckor, avvikelser, kris) är grundläggande för Trafikverkets resultat och för den interna styrningen och kontrollen. Trafikverkets integrerade riskhantering utgår från styrelsens direktiv med principer, förhållningssätt och kriterier för värdering av risker och inträffade händelser. Därutöver finns generaldirektörens interna föreskrift som tydliggör riskhanteringsprocessen och ansvar för tillämpning. Brister i implementering av riskramverket har konstaterats i intern revision under Handlingsplan om stärkt tillämpning av riskramverket för hela Trafikverket är upprättad och innefattar bl.a. ökad verksgemensam styrning och stöd. En justering av utformning av ändamålsenlighet kommer även att göras med anledning av den förändrade styrningen samt utifrån erfarenheter vid tillämpning. 14

16 Trafikverkets risk- och sårbarhetsanalys (RSA) inklusive förmågebedömning ska utvecklas etappvis med utökat innehåll samt förbättrad process för framtagandet och beslut. Olika analyser sammankopplas i större utsträckning med RSA som det övergripande dokumentet med årlig sammanställning i oktober. Riskanalyser för strategiska temana i strategikartan görs för att tidigt i planeringen få fram strategiska riskreducerande åtgärder. Rekommendationer från extern- och internrevision samt risker som finns dokumenterade i Trafikverkets och respektive enhets verksamhetsanalys har utgjort en grund i verksamhetsplaneringen. Exempel på hot för genomförandet är: Förmågan att ta emot, använda, förvalta och producera tjänsten tågläge med de nya digitaliserade arbetssätten. Skyddet mot antagonistiska attacker i it-miljön brister. Låg anslagskredit för utveckling och vidmakthållande kan medföra minskad effektivitet. Kunders och samarbetspartners förväntningar avseende exempelvis punktlighet, minskade störningar och trafikinformation infrias inte. Ökade volymer, ny teknik och en hög medelålder inom många områden medför en risk för brister i kompetens och bemanning. Samverkan/dialogen vid överlämningar mellan verksamhetsdelar och eller processteg brister. Som en del i den interna styrningen och kontrollen genomförs interna revisioner. Revisionerna kategoriseras efter de strategiska målområden som beskrivs i Trafikverkets strategikarta. Revisionsplanen har omfattande fokus på beställarrollen. Granskningar av styrning och uppföljning, inklusive riskhantering, kommer främst att genomföras inom följande grundläggande viktiga områden; trafiksäkerhet, arbetsmiljö och socialt ansvar, säkerhetsskydd inklusive informationssäkerhet, åtgärdsplanering, upphandling och leveransuppföljning, etikfrågor samt miljö. Följande riskområden omfattas dessutom av obligatoriska krav på revision; trafiksäkerhet järnväg, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö. Se vidare Internrevisionens revisionsplan Finansiering och budget Trafikverkets verksamhet är till största delen anslagsfinansierad. För investeringsverksamheten förekommer även finansiering med lån hos Riksgälden, kommunal och regional medfinansiering samt förskottering. Några investeringsprojekt kommer under de närmaste åren att delfinansieras via trängselskatt. Trafikverket bedriver också avgiftsfinansierad verksamhet, dels genom offentligrättsliga avgifter (exempelvis förarprov), dels genom att sälja frivilligt efterfrågade tjänster (exempelvis utbildning). De finansiella förutsättningarna åren 2018 till 2020 utgår från anslagsnivåerna enligt budgetproposition 2017/18:1. Nedanstående diagram är uttryckt i löpande pris för utveckling och vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Anslagsutveckling, budgetproposition för 2018 (mnkr) Tilldelat 2017 Förslag 2018 Beräknat 2019 Beräknat 2020 Utveckling av statens transportinfrastruktur Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 15

17 Det aktuella läget för anslagstilldelningen sammanfattas enligt följande: För anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva investeringsverksamhet som utmynnar i anslagssparande under perioden. Anslagssparandet beräknas disponeras de efterföljande åren. - Anslagsdelposten Väginvesteringar under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur visar en underförbrukning av anslagsmedel. Planerad nivå motsvarar Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet En del av underförbrukningen som uppstår i verksamhetsplaneringen föreslås finansiera överskridandet inom Sjöfartsinvesteringar avseende projekt Södertälje sluss. - Anslagsdelposten Sjöfartsinvesteringar under anslaget visar en överförbrukning av anslagsmedel i verksamhetsplaneringen. - Anslagsdelposten Luftfartsinvesteringar under anslaget visar ett anslagssparande i verksamhetsplaneringen som förbrukas år Sparandet orsakas av förskjutning av bidragsutbetalning till flygplats i sälen på grund av tidsförskjutningar i byggandet av flygplatsen. - Anslagsposten Investeringar i regional plan visar en underförbrukning på grund av senareläggningar av utbetalning av statlig medfinansiering. Underförbrukningen planeras upparbetas successivt under perioden 2018 till Anslagsdelposten Stadsmiljöavtal under anslagsposten Övriga investeringar visar ett anslagssparande under perioden för verksamhetsplaneringen. Trafikverket får inte under perioden in tillräckligt med ansökningar för att kunna fatta beslut om utbetalning av statlig medfinansiering motsvarande tillgängliga anslagsmedel. - Anslagsposten Räntor och återbetalning av lån under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur visar ett stort ackumulerat sparande med anledning av att den genomsnittliga räntan (1,00 %) för räntekostnader är betydligt lägre än räntan (4,00 %) som används vid beräkning för tilldelning av anslagsmedel. För anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beräknas Trafikverket bedriva underhållsverksamhet enligt tilldelade anslagsmedel. Åren 2018 till 2020 visar en successiv ökning av anslaget. Trängselskattefinansierade projekt i Stockholm visar ett stort ackumulerat sparande vid ingången av Sparandet kommer att förbrukas under 2018 och 2019, då produktionen i projektet Förbifart Stockholm ökar. Av bilaga 1 framgår finansieringen, delen anslag och lån. 16

18 Bilaga 1 Finansiering, delen anslag och lån Miljoner kronor Prognos ) UB Budget 2018 UB Budget 2019 UB Budget 2020 UB Administration Utveckling av statens infrastruktur Större investeringar i nationell plan Väginvesteringar Järnvägsinvesteringar Sjöfartsinvesteringar Luftfartsinvesteringar Övriga investeringar Investeringar i regional plan Övrig verksamhet Räntor och återbetalning av lån Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Vidmakthållande väg Vidmakthållande järnväg Forskning och innovation Överskott från Trängselskatt Stockholm Överskott från Trängselskatt Göteborg Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk Driftbidrag till icke statliga flygplatser Trafikavtal Sjöfartsstöd 2) SUMMA ) Prognos per oktober ) Utgående anslagssparande disponeras inte till 2018 Miljoner kronor Prognos ) Skuld vid årets början Planerad upplåning Planerad amortering Utgående skuld ) Prognos per oktober 2017 Upplåningen åren 2019 och 2020 ökar främst genom lån till projektet Förbifart Stockholm 17

19 Bilaga 2 Kontoslagsbudget för Trafikverket Miljoner kronor Utfall Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Intäkter Fakturerade intäkter Bidragsintäkter Summa intäkter Kostnader Varor, material och entreprenader Projektering Personalkostnader Konsultkostnader IT och telefoni El Lämnade bidrag Övriga kostnader (inom tak) Övriga kostnader (utom tak) Avskrivningar och räntor Summa kostnader TOTALT NETTOKOSTNAD Varav inom kostnadstak, exkl projektering Varav inom kostnadstak, projektering Summa kostnader inom kostnadstak Större volymer och ökad tilldelning av medel leder till en kraftig ökning av Varor, material och entreprenader. Volymökningen avseende entreprenadverksamheten bidrar till högre personal- och konsultkostnader. Summan av personal- och konsultkostnader sjunker dock i förhållande till volym. Ökningen av IT och telefoni beror på systemleveranser från flera större utvecklingsprojekt, till exempel NTL. Avskrivningar och räntor ökar på grund av större upplåning inom Västsvenska paketet samt Förbifart Stockholm. 18

20 Resultatbudget för resultatenheter och Materialservice Bilaga 3 Mnkr Färjerederiet Förarprov Förvaltning av järnvägsfordon Trafikverksskolan Materialservice Totalt Prognos 2017 ( ) Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2018 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2019 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning Budget 2020 Intäkter Anslag Kostnader Resultat efter finansnetto varav extern försäljning

21 Om- och nybyggnadsåtgärder Bilaga 4 Järnväg och Sjöfart Pågår och klart under 2018 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25 och lastprofil C Strängnäs-Härad, dubbelspår Skruv, mötesstation Pågår och klart under 2019 Stockholm C-Sörentorp, ökad kapacitet Kil-Laxå, mötesstationer Kil-Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder Södertälje Sluss, Mälaren Pågår och klart under 2020 Kilafors-Holmsveden, kapacitetsåtgärder Uppsala-Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och ökad kapacitet etapp 1 Kapacitetsåtgärder i Skåne Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår Pågår och klart under 2021 Gävle hamn, järnvägsanslutning Dingersjö, mötesstationer och kapacitetsförstärkning Hallsberg-Degerön, dubbelspår, etapp 1 Åstorp-Teckomatorp, etapp 2 och 3 och Marieholmsbanan Nationellt tågledningssystem Fjärrstyrning av järnväg ERTMS utveckling Startar 2018 och klart 2021 Bergsåker, triangelspår 2021 Sundsvalls hamn, Tunadalsspåret, Malandstriangeln m.m. Startar 2018 och fortsätter efter 2021 Olskroken, Planskildhet Norrbotniabanan Umeå-Dåva Ny järnväg Godsstråket Storvik-Frövi, kapacitetspaket 1+2 samt Sandviken-Kungsgården mötesstation Ny optoanläggning för ökad kapacitet i kommunikationsnät Teletransmissionsutrustning Utveckling transmissionsnätet Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping Startar 2019 och klart 2020 Falköping-Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/tim och ökad kapacitet Startar 2019 och klart 2021 Kontinentalbanan, miljöskademål Startar 2019 och fortsätter efter 2021 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Stockholm Central och Karlberg, funktionsanpassningar efter Citybanan Startar 2020 och fortsätter efter 2021 Lund (Högevall)-Flackarp, fyrspår 20

22 Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnad (inkl. Romaresväg) Godsstråket Dunsjö-Jakobshyttan-Degerön, dubbelspår Startar 2021 och fortsätter efter 2021 Väg Luleå C flytt av personvagnsuppställning (etapp 1) Laxå-Arvika, ökad kapacitet Pågår och klart under 2018 E4 Töre-Kalix E4 Ullånger-Docksta RV 70 Trafikplats Smedjebacksvägen Rv 70 Smedjebacksvägen-Gyllehemsvägen E18 Norrtälje Kapellskär E18 Trafikplatser Roslags Näsby Rv 50 Askersund-Åsbro Rv 70 Enköping-Simtuna E20 Förbi Hova E22 Rinkabyholm Pågår eller ska starta och klart under 2019 E16 Dala-Järna-Vansbro E4 Sundsvall, resterande delar av överenskommelsen Rv 26 Månseryd-Mullsjö Rv 25 Boasjön-Annerstad Pågår eller ska starta och klart under 2020 E4 Djäkneboda-Bygdeå E4 Salmis - Haparanda E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats Rv45 Ånimskog-Åmål, delen Tösse-Åmål E6.20 Söder/Västerleden, Sisjömotet E20 Tollered-Alingsås Rv 50 Askersund-Åsbro Pågår eller ska starta och klart under 2021 E4/E12 Umeå Sundsvall, E14 Sundsvall Blåberget E 14 Lockne-Optand/Förbi Brunflo E45/Rv70 genom Mora steg 1-3 E18 Danderyd-Arninge E20 Alingsås - Vårgårda E45 Falutorget-Marieholm E20 Förbi Skara E20 Förbi Vårgårda Rv 56 Kvicksund-Västjädra Rv 25 Österleden i Växjö Rv 25 Sjöatorp-Alvesta V E22 Trafikplats Ideon E22 Hurva-Vä etapp Linderöd-Vä Sätaröd-Vä och förbi Linderöd 21

23 Startar under perioden och fortsätter efter 2021 E10 Morjärv-Svartbyn E10 Avakko-Lappeasuando E4 Sikeå-Gumboda E4/E20 Essingeleden-Södra Länken E18 Frescati-Bergshamra-Stocksundsbron, förbättrat kapacitet och säkerhet Katrineholm-Bie väg 56 E22 Förbi Söderköping E6.20 Hisingsleden, Södra delen Rv 40 Nässjö-Eksjö E4 Ljungby- Toftanäs E22 Trafikplats Lund S E65 Svedala-Börringe E4 Kongberget-Gnarp E45 Vattnäs-Trunna Rv 56 Valsjön-Trafikplats Mackmyra. E4 Förbifart Stockholm E4/E18 Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten E4/Lv 259 Tvärförbindelsen Södertörn Regionalt cykelstråk, Täbystråket Rv 50 Medevi-Brattebro (inkl Nykyrka) Rv 56 Bie-Stora Sundby Räta linjen E18 Köping-Västjädra, kapacitetsbrister Västsvenska paketet väg E20 Förbi Mariestad E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden E20 Vårgårda - Vara E20 Götene - Mariestad E22 Gladhammar-Verkebäck Rv 40 förbi Eksjö E22 Lösen -Jämjö E22 Fjälkinge-Gualöv Väg och järnväg Västsvenska paketet (pågår), där bland annat Västlänken och Marieholmsbron ingår. Medel för smärre åtgärder används inom två grupper: miljöinvesteringar, bland annat vattenskydd och bullerdämpande åtgärder trimning och effektivisering, bland annat trafiksäkerhets-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder, samt projekt som ger förstärkt kraftförsörjning i järnvägssystemet. Satsningar för ökad bärighet: Det sker investeringar i vägar för att öka bärigheten på det vägnät som är högt prioriterat av näringslivet. Det kan gälla vindkraftparker, gruvindustri och specialtransporter till eller från industrier och hamnar. 22

24 Reinvesteringar järnväg Åtgärder > 30 mnkr Större nationella åtgärder: Nationella utbytesprogram vägskyddsanläggningar Alex DEF-slipersbyten Trafikantinformation Trädsäkring landsbygdsatsning Utbyten detektorer 23

25 24

26 25