Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL VÄGPLAN Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 366, Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7. E-post: Telefon: Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Författare: Ramböll Sverige AB, Anna Nivfors och Maria Danling, uppdragsledare André Brenner Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/16719 Kontaktperson: Malin Roberts

3 Innehåll SAMMANFATTNING 5 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund Projektets mål Trafik och trafikanter Planläggningsprocessen AVGRÄNSNINGAR Geografisk avgränsning Innehållsmässig avgränsning Nollalternativ och jämförelseår STUDERADE ALTERNATIV Trafikanalys Förstudie Åtgärdsvalsstudie Studerade alternativ inom ramen för vägplanen Utbyggnadsalternativet MILJÖKONSEKVENSER AV UTBYGGNADSALTERNATIVET Markanvändning Mark- och grundläggningsförhållanden Yt- och grundvatten Skyddade områden Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö och rekreation 25

4 4.8. Buller NOLLALTERNATIV MÅL- OCH LAGUPPFYLLELSE Projektmål Riksintresseavvägning Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler SAMLAD BEDÖMNING KÄLLOR 33

5 Sammanfattning Andelen arbetspendlande i Lomma kommun är högt tack vare läget i regionen. Trafikverket planerar att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken genom att addera två nya av- och påfartsramper från väg E6 till väg 896 (Vinstorpsvägen) som går in mot Lomma tätort. Även en utredning av korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen (som löper parallellt med och väster om E6) ingår i projektet, där målet är att skapa hög säkerhet och god framkomlighet i korsningen. För att möjliggöra att räddningstjänsten kan använda Vinstorpsvägen för större utryckningsfordon under väg E6 kommer sänkning av Vinstorpsvägen att ske med ca 20 cm. Området för de planerade åtgärderna utgörs av ett öppet och flackt landskap som domineras av åkermark. Väster om E6 ligger Lomma tätort. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för vägplanen. I detta konstateras att anläggningen kan komma att synas på långt håll i det flacka landskapet och det bör strävas efter att få trafikytorna att harmoniera med omkringliggande landskap, bland annat genom att skapa mjuka övergångar mellan ramper och omkringliggande marker. Samtidigt är det viktigt att markintrånget minimeras och sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet säkerställs, något som varit styrande i utformningen av ramperna och korsningen mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen. Jordbruksmarken i området kring Lomma tillhör den bördigaste i landet och det är av stor vikt att den bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Det alternativ som föreslagits för utformning av ramper och korsning är det som tar minsta möjliga mark i anspråk. Åtgärderna utförs i kanterna av fastigheterna. Bullerberäkningar har utförts för de föreslagna åtgärderna och det konstateras att föreslagen utbyggnad med bussramper har försumbar påverkan på trafikbullernivåer i området eftersom trafikförändringarna som vägplanens åtgärder innebär är mycket små i förhållande till de stora trafikflödena på väg E6 och Malmövägen. Detsamma gäller bullerförändringarna efter en ombyggnad av korsning Malmövägen/Vinstorpsvägen. Projektet är klassat som väsentlig ombyggnad, och 21 fastigheter har beräknats vara berörda av buller över riktvärden för väsentlig ombyggnad från vägar inom planområdet (55 db(a) utomhus vid fasad). För dessa fastigheter har utredning om bullerskyddsåtgärder gjorts. En befintlig bullervall kommer i konflikt med den nya avfartsrampen och olika bullerskyddsåtgärder har undersökts för att ersätta vallen. Även för övriga fastigheter inom planområdet som har riktvärden över 55 db(a) har bullerdämpande åtgärder som vall och plank studerats, liksom fastighetsnära åtgärder. Vägplanens åtgärder berör område av riksintresse för kommunikationer (E6) samt riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust. Riksintresset för kommunikationer bedöms inte påverkas negativt av åtgärderna eftersom syftet är att säkerställa framkomligheten på vägen, vilken inte försämras med ramperna som endast är till för kollektivtrafiken. Avseende riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust bedöms förutsättningarna som skapas för utökad kollektivtrafik gynna det lokala näringslivet, vilket riksintresset enligt miljöbalken inte ska utgöra hinder för.

6 1. Beskrivning av projektet Trafikverket planerar för förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken mellan Lomma/Bjärred och Malmö genom att addera två nya av- och påfartsramper för kollektivtrafiken från väg E6 till väg 896 (Vinstorpsvägen). Korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen skall också utredas för att skapa hög säkerhet och god framkomlighet för kollektivtrafiken. För att säkerställa fri höjd för större utryckningsfordon (framförallt brandkår) kommer Vinstorpsvägen att sänkas med ca 20 cm vid befintlig bro under E6. Syftet med vägplanens åtgärder är att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken genom att skapa en mer gen och komfortabel resväg för regionbussar till och från Malmö samt att skapa förutsättningar för en sammanslagning av, och ökad turtäthet för, busslinjerna 132 och 134. Nyttan med projektet beskrivs i projektets vägplanbeskrivning. Väg E6 och Vinstorpsvägen är belägna strax öster om Lomma tätort i västra Skåne. Väg E6 löper från Malmö längs med Lomma och sedan i nordvästlig riktning. Vinstorpsvägen löper österifrån in mot Lomma tätort. Malmövägen löper parallellt med och väster om väg E6, figur 1. Väg 896 benämns i fortsättningen Vinstorpsvägen, längre österut byter denna väg namn till Lommavägen men för tydlighetens skull används bara namnet Vinstorpsvägen i detta dokument. Figur 1. Översiktskarta över det aktuella området. 6

7 1.1. Bakgrund Lommas läge i regionen, med bland annat närhet till arbetsplatser i Lund och Malmö, ställer krav på bra kollektivtrafikförsörjning eftersom en stor del av invånarna arbetspendlar till andra kommuner. Kollektivtrafikstråket Malmö Bjärred är ett viktigt stråk för boende i Lomma och Bjärred som arbetspendlar till Malmö. Idag kan inte kollektivtrafiken konkurrera med biltrafiken eftersom restiden på grund av bland annat väntetid i befintliga plankorsningar är förhållandevis lång. Dessutom saknas ett genare stråk för kollektivtrafiken, något som kan uppnås med en ny på- och avfart i höjd med Vinstorpsvägen. Lomma kommun har tillsammans med Skånetrafiken ingått ett avtal för att skapa och främja ett attraktivt kollektivtrafikstråk mellan Bjärred och Malmö. Möjlighet att ta tåget från och till Lomma finns inte idag, men det finns planer på att öppna Lommabanan för persontrafik år 2020, och då kommer tåg- och busstrafik att komplettera varandra. Lomma tätort och centrum bedöms vara den allra största målpunkten för trafiken inom det studerade området. Malmövägen fungerar som en ringled som kopplar samman tätortens södra delar med anslutningen till väg E6 och väg 103 mot Lund. Huvudsakliga målpunkter i regionen är Lund och Malmö. Österut är även Hjärup och Åkarp större målpunkter. En trafikanalys, Trafikanalys, Lomma Burlöv Staffanstorp, gjordes och förstudie enligt den äldre planprocessen, Väg E6, bussramper vi Lomma, daterad , redovisar olika alternativ för av- och påfarterna. Dessa två dokument ligger till grund för Åtgärdsvalsstudien Kollektivtrafikstråk Malmö Lomma Bjärred, som togs fram i april 2014, se vidare under avsnitt Projektets mål Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop. 2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 7

8 Lokala mål I Lomma kommuns övergripande mål och riktlinjer anges att Lomma kommun ska verka för att infrastrukturen optimeras och kollektivtrafiken utvecklas, framförallt till Lund och Malmö Projektmål Projektet har som mål att: öka kollektivtrafikens attraktivitet minska personbilåkningen i kommunen förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och räddningstjänsten öka säkerheten i korsningspunkterna minimera intrånget i omgivande mark 1.3. Trafik och trafikanter Malmövägen (väg 892) och Vinstorpsvägen (väg 896) tillhör delar av Lommas huvudvägnät. Malmövägen är en viktig ringled längs med tätorternas östra kant och en viktig förbindelse söderut mot Malmö. Vinstorpsvägen är en av kommunens genomfartsleder som leder österifrån in mot Lomma centrum, hamnen och bebyggelsen med omkringliggande vägnät. Vinstorpsvägen är också en viktig regional förbindelse mellan Lomma och Hjärup. Idag råder stopplikt på Vinstorpsvägen vid korsningen med Malmövägen. Motorvägen E6 är klassad som riksintresse för kommunikationer (se vidare avsnitt 4.4) och sträcker sig längs Lomma tätorts östra kant. Väg E6 har skyltad hastighet 110 km/h. Enligt statistik från 2014 trafikeras väg E6 dagligen av ca fordon/dygn varav ca 15 % är tung trafik. Huvuddelen av trafiken är transittrafik som passerar genom kommunen. Längs med Vinstorpsvägen var trafikflödet år 2013, 3970 fordon/dygn varav andelen tung trafik var 3 %. Skyltad hastighet längs med vägen är 40 km/h väster om korsningen med Malmövägen och 70 km/h öster om Malmövägen. Malmövägen trafikerades år 2008 av ca 3500 fordon/dygn söder om Vinstorpsvägen och ca 4100 fordon/dygn norr om Vinstorpsvägen. Vid korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen är skyltad hastighet 40 km/h men strax norr och söder om korsningen skyltas hastigheten om till 60 km/h. Väg E6 och Malmövägen är statliga vägar. Vinstorpsvägen är öster om Malmövägen statlig och väster om Malmövägen kommunal väg. Parallellt med Vinstorpsvägen, på den norra sidan om vägen, går en separerad gång- och cykelväg. Den planskilda korsningen mellan väg E6 och Vinstorpsvägen består av en bro, bro som idag har en hinderfri höjd på 3,6 (skyltad 3,4). Bron ägs och förvaltas av Trafikverket. 8

9 Kollektivtrafik I Lomma kommun är andelen arbetspendlade hög tack vare läget i regionen. Idag arbetspendlar ca 7500 till framförallt Lund och Malmö. Ungefär 2700 arbetspendlar in till kommunen. Sträckan mellan Lomma och Malmö trafikeras idag av linje 132 och linje 133 och sträckan Malmö Bjärred Löddeköpinge av linje 134. Även linje 132 fortsätter till Bjärred och Löddeköpinge. Linjekarta visas i figur 2. Figur 2. Befintligt linjenät december 2015 (med ny bro vid Spillepengen), karta från Skånetrafiken. Enligt den prognos som Skånetrafiken gjort beräknas kollektivtrafiken i Skåne få ett ökat antal resenärer med en årlig ökning på ca 5 % fram till 2020 och därefter en ökning på 4 %. För att möta den ökade efterfrågan planerar Skånetrafiken för starka kollektivtrafikstråk, attraktiva och snabba linjer med hög turtäthet, nya miljövänliga bussar och effektiva biljettsystem Gång- och cykeltrafik Ett separerat cykelstråk löper på norra sidan om Vinstorpsvägen mellan Lomma tätort och Hjärup, i öst-västlig riktning. Gång- och cykelvägen är avgränsad i förhållande till 9

10 körbanan med tätt sittande pollare med gummiyta. Vid korsningen med Malmövägen är övergången kombinerad med farthinder. Gång- och cykelbanan fortsätter längs med Vinstorpsvägen väster om Malmövägen. Gång- och cykelvägen kommer vid sänkningen av Vinstorpsvägen att vara kvar i samma nivå som idag, och därmed bli något upphöjd i förhållande till vägbanan. I nord-sydlig riktning finns ingen separerad cykelväg utan eventuell cykeltrafik färdas i blandtrafik. Flödet i denna riktning bedöms som lågt Trafiksäkerhet Olycksstatistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar att korsningen mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen drabbats av 1-2 olyckor per år sedan Av dessa totalt 11 olyckor har det inträffat en dödsolycka och två svåra olyckor. I över 80 % av fallen beror olyckorna på kollision mellan korsande fordon Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar (Väglagen, Miljöbalken m.fl.) och som slutligen leder fram till en vägplan. Samråd är viktigt under hela planläggningsprocessen. I början av processen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver projektet och hur det kan komma att påverka miljön. Med detta underlag som stöd hålls ett inledande samråd. Samråd har i detta projekt inledningsvis skett med enskilda som antas bli direkt berörda samt med kommunen, Länsstyrelsen, Skånetrafiken och berörda ledningsägare under mars-april Samrådsunderlaget och inkomna synpunkter från samrådet ligger sedan till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Den fortsatta planläggningsprocessen, se Figur 3, är beroende av huruvida projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Då ska även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Om projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan tas istället en miljöbeskrivning fram och fortsatt samråd sker endast med samma parter som i det inledande samrådet. I detta projekt har Länsstyrelsen fattat beslut att projektet inte kan uteslutas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har därför även skett med övriga statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda. Detta samråd har skett genom länsstyrelsens försorg. Samråd med allmänheten skedde i juni

11 Figur 3. Planläggningsprocessen. Efter genomförda samråd tas, under den fas som i planläggningsprocessen kallas för samrådshandling, en MKB fram. Föreliggande dokument utgör projektets MKB. Syftet med MKB:n är att bidra till en miljöanpassning av projektet under planeringen genom att i samråd med berörda både ge och inhämta kunskap om projektet och projektområdet och ge möjlighet att påverka projektet. MKB:n ska också identifiera och beskriva projektets miljöpåverkan och redovisa ett underlag som kan användas för en samlad bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Det dokument som tas fram, MKB:n, ska godkännas av länsstyrelsen innan det ställs ut till granskning tillsammans med den föreslagna vägplanen. I MKB:n ska ges förslag till åtgärder för att undvika eller minska negativa miljökonsekvenser. Dessa förslag är inte fastlagda förrän de har lyfts in i vägplanen och redovisas i denna. Efter granskningsperioden fattar Planprövningsavdelningen i Borlänge beslut om fastställelse av vägplanen. När planen vunnit laga kraft kan arbetet med den nya vägen fortsätta för vidare projektering och byggnation. 2. Avgränsningar 2.1. Geografisk avgränsning Utredningsområdet för vägplanen innefattar väg E6, ca 500 meter söder om korsningen med Vinstorpsvägen och ca 100 meter norr om korsningen, se figur 4. Öster om väg E6 innefattas ett område fram till strax öster om Mariedalsvägen. Ytan för denna bit av utredningsområdet är anpassat för att innefatta en befintlig bullervall. Bullervallen kommer behöva ersättas med ny bullerskyddsåtgärd eftersom den nya bussrampen kommer att gå igenom vallen. Väster om väg E6 löper utredningsområdet fram till ca 150 väster om korsningen Vinstorpsvägen/Malmövägen. Rampernas av- och påfart vid väg E6 kommer att ansluta till Vinstorpsvägen på östra respektive västra sidan om vägen. 11

12 Figur 4. Utredningsområdets ungefärliga avgränsning. För utredningsområde buller hänvisas till figur Innehållsmässig avgränsning Genom att analysera de förutsättningar och intressen som finns i projektets närområde har det planerade arbetet bedömts kunna påverka nedanstående miljöaspekter så att det kan uppstå negativa eller positiva effekter/miljökonsekvenser. Markanvändning Mark- och grundläggningsförhållanden Yt- och grundvatten Skyddade områden Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö och rekreation Buller MKB:n behandlar även det planerade arbetets överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, riksintresseavvägning, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Nollalternativ och jämförelseår Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om de planerade utbyggnaderna inte genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning av de aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och förändringar som kan förväntas även utan de planerade utbyggnaderna. Syftet med nollalternativet är att vara ett referensalternativ för att bedöma projektets konsekvenser. För varje miljöaspekt som ingår i MKB:n ska det därför göras en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet, dessa redovisas i kapitel 5. Det år som nollalternativet ska jämföras med är samma som det jämförelseår/prognosår som används för hela utredningen vilket är satt till

13 3. Studerade alternativ 3.1. Trafikanalys togs en trafikanalys fram, Trafikanalys, Lomma Burlöv Staffanstorp, daterad Trafikanalysen redovisar sex scenarios för lokalisering och utformning av ny trafikplats vid Lomma. I rapporten förespråkas ramper i anslutning till Vinstorpsvägen. Övriga fem scenarior redovisar fullskaliga trafikplatser som skulle ta större mark i anspråk och dessa utreds därför inte vidare Förstudie 2012 En förstudie enligt den äldre planprocessen, Väg E6, bussramper vi Lomma, daterad , redovisar olika alternativ för av- och påfarterna vid Vinstorpsvägen. I förstudien presenteras tre olika alternativ för lokalisering och utformning av nya på- och avkörningsramper för kollektivtrafik till väg E6. Av de studerade alternativen förespråkas alternativ 1A, se figur 5. Med detta alternativ får kollektivtrafiken kortast möjliga körväg, vilket innebär minimal fördröjning och därmed störst tidsvinst. I förstudien har även korsningspunkten Malmövägen-Vinstorpsvägen studerats och här förespråkas en ny cirkulationsplats för att skapa en trafiksäker och gen korsning för kollektivtrafiken in mot och ut från Lomma centrum. Förstudien samråddes aldrig, men utgjorde underlag för den åtgärdsvalsstudie som togs fram efter att beslut fattats om att arbeta vidare inom den nya planläggningsprocessen, se vidare nedan. Figur 5. Principskiss över utredningsalternativ 1A, 2A, 2B och 3 som utretts i förstudien. I förstudien utreddes även en påfart väster om E6 som är identisk för alla alternativ. Denna visas inte i figuren ovan. Alternativ 1A förespråkas i förstudien och denna lokalisering utreds vidare i vägplanen, se figur Åtgärdsvalsstudie genomfördes en åtgärdsvalsstudie Kollektivtrafikstråk Malmö Lomma Bjärred, som är en förenklad åtgärdsvalsstudie vilken använder trafikanalysrapporten Trafikanalys, Lomma Burlöv Staffanstorp och förstudien Väg E6, bussramper vi Lomma som beslutsunderlag. Åtgärdsvalsstudien redovisar att följande åtgärder ska genomföras/utredas vidare: 13

14 - Två bussramper (påfart Malmö och avfart Malmö) från E6 till Vinstorpsvägen inkl. åtgärder som gör det omöjligt för andra bilar att använda ramperna. - Förbättra korsningen mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen så att kollektivtrafiken lätt kan komma fram och samtidigt öka trafiksäkerheten för övriga trafikanter Studerade alternativ inom ramen för vägplanen Gällande utformningen av vägplanen har två alternativa lösningar för den östra bussrampens korsning med Vinstorpsvägen studerats vidare efter genomförda utredningar enligt ovan. Två alternativa lösningar har utretts ur trafiksäkerhetssynpunkt med hänsyn till god sikt från både bussramp och Vinstorpsvägen (i östlig riktning). I alternativ 1A (det alternativ som förordas i förstudien) utreds en vanlig tre-vägkorsning med vänstersväng för busstrafiken, se figur 6. Förslagsvis får busstrafiken företräde i korsningen med Vinstorpsvägen genom trafiksignalreglering där busstrafiken är prioriterad. För att förhindra att personbilstrafik använder ramperna planeras tydlig skyltning och vägmålning samt avvikande asfaltsbeläggning på ramperna. Om man efter öppnandet av bussramperna får en betydande andel som olovligen använder sig av bussramperna har ett antal olika alternativa åtgärder tagits fram, som t.ex. dynamiska farthinder och portaler, som man kan komplettera med vid senare tillfälle. Läget för rampens anslutning till Vinstorpsvägen har utretts för att minimera markintrånget samtidigt som sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet inte får äventyras, därav de två olika alternativen som man kan se i vänstra delen av figur 6, alternativ 1A. I alternativ 1B utreddes en korsning med en droppkonstruktion. Alternativ 1A förespråkas i denna vägplan eftersom det tar mindre mark i anspråk och ger bättre körkomfort. Figur 6. Alternativ 1 A (till vänster) och Alternativ 1B (till höger). Korsningspunkten Malmövägen/Vinstorpsvägen har utretts utifrån trafiksäkerhetssynpunkt, kapacitet och god framkomlighet för kollektivtrafiken. I arbetet med 14

15 vägplanen har utretts vilken korsningslösning som bäst förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken och samtidigt ökar trafiksäkerheten för övriga trafikanter. Trafikverket har beslutat att gå vidare med en cirkulationsplats som redovisas i figur 7. Övriga alternativ som har utretts är en korsning med väjningsplikt för Malmövägen, cirkulationsplats med genomgående körfält för bussar i linjetrafik samt en trafiksignalreglerad korsning, men dessa bedöms ge sämre trafiksäkerhet och framkomlighet varför de förkastats Utbyggnadsalternativet Den utformning som föreslås för ramperna och korsningspunkten mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen och som konsekvensbeskrivs i denna MKB redovisas i ffigur 7 nedan. Figur 7. Föreslagen utformning av ramper och korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen. 15

16 4. Miljökonsekvenser av utbyggnadsalternativet 4.1. Markanvändning Förutsättningar Ytorna öster och väster om väg E6 består av jordbruksmark med spridd bebyggelse. Öster om vägen ligger en gård längs med en mindre gata, Bomhögsvägen. Längs med väg E6 finns en bullervall, ca 200 meter lång, som skyddar gården från buller från motorvägen. Norr om Vinstorpsvägen finns en större bostadsfastighet på östra sidan om väg E6. På västra sidan om Malmövägen består områdena av småskalig villabebyggelse. Mellan vägen och bostadsbebyggelsen finns ett grönstråk som ramar in bostadsområdet. En stor del av marken i Lomma kommun tillhör de bästa i Europa ur bördighetssynpunkt och är därför klassad som ett nationellt intresse. Inom utredningsområdet tillhör jordbruksmarken den allra högsta klassen för produktionsförmåga på jordbruksmark. En luftledning går i nordsydlig riktning längs med väg E6 och ansluter till transformatorstationen väster om väg E6, norr om Vinstorpsvägen, se Figur 8. Befintlig transformatorstation ägs och förvaltas av Kraftringen och kraftledningen ägs av E.ON Elnät. Figur 8. Vinstorpsvägen i östlig riktning. Till vänster syns transformatorstationen och i nord-sydlig riktning löper kraftledningen längs med väg E6. I Lomma kommuns översiktsplan har marken mellan väg E6 och Malmövägen, på västra sidan om väg E6 norr om Vinstorpsvägen, avsatts för framtida verksamhetsändamål. Marken öster om väg E6 är fortsatt avsatt för befintlig markanvändning, det vill säga jordbruksmark. Bostadsområdet väster om Malmövägen, norr om Vinstorpsvägen, tillhör detaljplan Del av Lomma 11:13 Stundentvången (laga kraft ). Ytan närmst korsningspunkten Vinstorpsvägen/Malmövägen är planlagd som allmän platsmark, 16

17 skydd, med parkmark och gång- och cykelväg längs med Vinstorpsvägen. Ytan innehåller också vall med krön med funktionen bullerskydd. Bostadsområdet väster om Malmövägen, söder om Vinstorpsvägen, tillhör detaljplan Stadsägorna m.fl. (laga kraft maj 1968). Ytan närmst korsningspunkten Vinstorpsvägen/Malmövägen är planlagt som allmän plats med park och plantering Effekter och konsekvenser Enligt miljöbalken 3 kap 4 är jordbruksmarken ett nationellt intresse som bara får exploateras restriktivt, det vill säga marken ska användas till ett väsentligt samhällsintresse. För att i så hög grad som möjligt värna om den bördiga jordbruksmarken har det vid alternativutredningen varit viktig att titta på ett alternativ som gör minst markintrång. Det alternativ, 1A, som valts är det som gör minst markintrång. Befintlig jordbruksmark tas i anspråk då vägområdet (mark och vägrätt) breddas. Intrånget minimeras så långt som möjligt samtidigt som trafiksäkerheten ska beaktas, och det föreslagna utformningsalternativet 1a för ramperna är det som tar minst mark i anspråk. Det kommer att bli två trekanter av jordbruksmark mellan väg E6, ramperna och Vinstorpsvägen som inte blir brukbara efter exploateringen. För rampen på östra sidan vid väg E6 görs ett markintrång i jordbruksmarken på ca 6600 m 2. På västra sidan görs ett markintrång på totalt ca 8700 m 2 för rampen och ytan sydöst om korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen. På fastigheten nordost om korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen görs ett intrång på ca 600 m 2. Utöver ovanstående intrång i fastigheterna från ramper och cirkulationsplats kommer även bullerskyddsåtgärder att ta mark i anspråk. Omfattningen av markintrånget från dessa är beroende av vilka bullerskyddsåtgärder som slutligen väljs, i kapitel 4.8 redovisas studerade bullerskyddsåtgärder. Eftersom åtgärderna sker i anslutning till fastigheternas ytterkanter bedöms de inte försvåra brukningen av markerna i någon större utsträckning. Störst påverkan bedöms det bli på jordbruksmarken öster om väg E6, där det brukbara området mellan väg E6 och bostadshuset/bomhögsvägen idag är på ca m 2 och där det efter anläggande av rampen kvarstår sammanhängande jordbruksmark på ca m 2. Till detta kommer även den markyta som kommer att upptas av ny bullerskyddsåtgärd. Det brukbara området blir som smalast ca 30 m. Med tillgänglig information om den aktuella marken kan ingen slutsats dras om ytan kan brukas rationellt eller ej efter genomförande av vägplanens åtgärder. Den aktuella vägplanen kommer att påverka gällande detaljplan Stadsägorna m.fl med ca 80 m (allmän plats) för cirkulationsplatsens sydvästra del. Detta för att undvika att cirkulationsplatsen blir kraftigt förskjuten. En kraftigt förskjuten cirkulationsplats leder till negativa effekter på kapacitet och trafiksäkerhet. Påverkan på detaljplan bedöms som en mindre avvikelse och motverkar inte detaljplanens syfte (enligt Väglagen 14). Kraftledningen och transformatstationen kommer att beaktas i den fortsatta planeringsprocessen. Skyddsavstånd ska följas i både plan och höjd. 17

18 4.2. Mark- och grundläggningsförhållanden Förutsättningar I april 2015 utfördes geo- och miljötekniska undersökningar och i september 2015 utfördes kompletterande geotekniska undersökningar i området. Syftet med undersökningarna var att bestämma vilka jordarter som förekommer i området samt dess egenskaper, undersöka om de massor som ska schaktas upp innehåller föroreningar och måste omhändertas samt om några föroreningar finns i dikesmassorna. Generellt består marken av ett skikt med mulljord följt av lermorän med skikt av sand (0,1-0,7 m mäktiga) och silt. Lägena för västra och östra rampen är ganska lika med ett mullskikt som underlagras av lermorän med ett sandskikt. Vid den tänkta cirkulationsplatsen Malmövägen/Vinstorpsvägen är det varierande sand eller lermorän under mullskiktet. På dessa sträckor förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Vid broläget är sandlagret betydligt mäktigare (1,1-1,3 m) och underlagras av lermorän. Brons grundläggning bedöms vara utförd på lermorän och det förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar, men brons stabilitet skall undersökas när vägen skall sänkas. Två av sju jordprover från den miljötekniska undersökningen har halter precis över riktvärdet för KM (känslig markanvändning) medan resterande jordprover samtliga har halter under KM. Det är halter av arsenik, kadmium och kobolt respektive kadmium precis över KM. Dessa två provpunkter är de som ligger närmast motorvägen. De flesta punkterna är under KM och därmed bedöms att ingen särskild hänsyn behöver tas vid schaktarbetet av jorden förutom vid schakt av jorden närmast motorvägen. Dessa massor närmast motorvägen kan användas inom detta projekt så länge de används närmast motorvägen. Om massorna inte ska användas inom projektet måste de tas om hand av en mottagningsanläggning för förorenad jord eller användas externt med användarrestriktionen att massorna har halter över KM. Vägdikesmassproven var under riktvärdet för KM i 6 av de 9 proven. I de tre övriga proven är halten mellan KM och MKM (mindre känslig markanvändning), halten är under miljökriterierna för vägdikesmassor. Därmed kan de enligt dessa miljökriterier återanvändas för vägändamål men ska de inte återanvändas måste de tas om hand av en mottagningsanläggning för förorenad jord eller användas externt med användarrestriktionen att massorna har halter över KM och under MKM Effekter och konsekvenser För att sänka körbanan på Vinstorpsvägen under väg E6 med 20 cm behöver schaktning under broläget ske till ca 1 meters djup för att möjliggöra ny uppbyggnad av vägöverbyggnad. Konsekvenserna på mark- och grundläggningsförhållanden bedöms dock bli mycket små då inga problem med stabilitet eller sättningar bedöms uppstå samt att det är låga halter av föroreningar som har detekterats i ett fåtal punkter Yt- och grundvatten Förutsättningar Vid de geo- och miljötekniska undersökningarna i april och september 2015 installerades fyra respektive två grundvattenrör som grundvattennivån mätts i. 18

19 Grundvattenytan har vid tre mättillfällen registrerats ca 1,7 3,3 m under markytan, i läget för ramperna och vid korsningen Vinstorpsvägen - Malmövägen. I läget för bron har vid ett mättillfälle grundvattennivån registrerats till 0,7 m under markytan väster om bron och 2,2 m under markytan öster om bron. Vinstorpsvägens korsning med E6an Vinstorpsvägen går under E6 och befintliga dagvattenledningar under vägen har en vattengång ca 1,2 m under markytan. Befintliga förhållanden för dagens dränering av Vinstorpsvägen är ej helt kända. Det finns nedstigningsbrunnar på öster respektive väster sida om väg E6. För att skapa fri väg för utryckningsfordon kommer vägbanan för Vinstorpsvägen behöva sänkas 0,2 m. Vid borrningen under bron påträffades mellan 1,1-1,3 m sand under asfalten, sanden var kraftigt vattenförande och underliggande morän bedömdes vara torr. Då de båda grundvattenrören vid broläget är installerade i moränen under sandlagret beror den uppmätta stora skillnaden mellan grundvattennivåerna i det västra och östra röret troligen på att det östra röret visar nivån i moränen, vilken är djup, medan det västra röret inte har blivit helt tätt och istället visar grundvattenytan i sanden, där nivån var mycket ytligare. Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen Vid Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen planeras korsningen byggas om till en cirkulationsplats. Ett grundvattenrör är installerat sydöst om korsningen. Här har grundvattenytan uppmätts till 2,4-3,0 m under markytan. Nordost om korsningen påträffades vattnet vid borrning 1,5 m under markytan. Dikningsföretag Ett dikningsföretag (Lomma-Hjerup, år 1947, 12-LN-869), korsar väg E6 i den södra delen av de planerade ramperna. Någon typ av nedstigningsbrunnar finns, en på vardera sidan väg E6. Den östra av dessa kommer att ligga i vägslänten och har en uppmätt vattengång 1,7 m under markytan medan den västra kommer att hamna på rampen för motorvägspåfarten och kommer att behöva flyttas. Dikningsföretaget saknar aktiv företrädare och är illa underhållet. Det finns även ett dikningsföretag (Vinstorp-Lomma 12-LN-768) som korsar väg E6 norr om Vinstorpsvägen. Dikningsföretaget fastställdes 1943 och sedan företagets tillkomst har väg E6 och Malmövägen anlagts och korsar över huvudavloppet. Företaget omprövades 2001 och delen nedströms Malmövägen ingår ej längre i dikningsföretaget och uppströmsdelen är anpassad till dagens förhållanden. Därmed berörs inte dikningsföretaget av detta projekt Effekter och konsekvenser Vinstorpsvägens korsning med E6an Då det i läget för bron finns ett tjockare lager sand som är mycket vattenförande kommer man behöva hantera detta vatten i byggskedet. När magasinet är tömt så bedöms risken för större vattenmängder avta då det bara är under bron som ett så tjockt lager sand påträffats och att risken för större vattenmängder från moränen bedöms som små. Om man vid sänkning av vägbanan under bron lägger in terrassdränering kommer man riskera att kontinuerligt dränera bort grundvatten vid perioder med högt 19

20 grundvattenstånd. Detta kan orsaka en lokal sänkning av grundvattenytan under dessa perioder men bedöms inte medföra några negativa konsekvenser i omkringliggande områden. Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen Då avståndet till grundvattenytan är stort och planerad korsning förväntas byggas i nivå med dagens markyta så förväntas inte schakt krävas mer än någon meter för att grundlägga cirkulationsplatsen. Detta förväntas således inte medföra några negativa konsekvenser för rådande grundvattenförhållanden. Dikningsföretag Dikningsföretaget bedöms inte bli påverkat av detta projekt mer än att brunnen väster om väg E6 behöver flyttas, men detta bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för dikningsföretagets funktion och syfte Skyddade områden Förutsättningar Riksintresse kustzon/högexploaterad kust Lomma kommun berörs i delen väster om väg E6 av ett större kustområde med geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap 1 och 4. Delar av utredningsområdet för vägplanen ingår i detta riksintresse för kustzonen i dess yttersta östra del, se Figur 9. Figur 9. Riksintresse Högexploaterad kust 4:4, korsningen väg E6 Vinstorpsvägen visas med pil i figuren. Enligt miljöbalken 4 kap 4 får inom kustområdet fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Enligt miljöbalkens 4 kap 1 är området som omfattas av riksintresse för kustzonen med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och 20

21 andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 i 4 kapitlet och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Bestämmelserna enligt ovan utgör enligt miljöbalken dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet (4 kap 1 2). I rapporten Skånes kustområden, ett nationallandskap, 2001:35 som utarbetats av länsstyrelsen och Region Skåne beskrivs Skånes kustområden bland annat utifrån dess natur-, kultur- och rekreationsvärden. Utgångspunkten är kustområdet som är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. I rapporten beskrivs kuststräckan mellan Landskrona och Malmö. För kusten utanför Lomma finns det två utpekade områden, Haboljug (område 6 i Figur 10) och Lomma Södra Arlövs ängar Alnarp (område 7 i Figur 10). Området Haboljug har enligt rapporten betydelse för bl.a. fågelliv och groddjur på grund av det kärrområde och de två dammar som ligger här. Tallskogen innanför kustvägen är ett viktigt strövområde. Arlövs ängar är enligt rapporten strandängar med mycket rik fågelfauna som norrut övergår i torrare ängs- och betesmarker som tidigare varit uppodlade. Även Alnarp ingår i område 7 och här finns det ett rikt växt- och djurliv knutet till parkanläggningen för Lantbruksuniversitetet. Figur 10. Områden med kärnvärden inom riksintresse kustzonen enligt rapporten Skånes kustområden, ett nationallandskap, 2001:35. Riksintresse kommunikationer Väg E6 är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8. Enligt miljöbalken 3 kap. 8 ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för 21

22 anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikation, vattenförsörjning eller möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Riksintresset för kommunikationer avser därmed att säkerställa funktionen hos transportsystemet. Tillkommande bebyggelse får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av transportsystemet. Väg E6 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Vägen sträcker sig genom Skåne längs västkusten och vidare upp till norska gränsen. Delsträckan genom Skåne är en del av det utpekade kollektivtrafiknätet. Den är även utpekad som särskild betydelsefull för dagens godstransporter. Väg E6 ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Vägen utgör anslutning till Trelleborgs hamn och kombiterminal som är utpekade som riksintressen Effekter och konsekvenser Detta projekt kommer att göra ett litet ingrepp i miljön i direkt anslutning till väg E6, i ytterområdet för riksintresse kustzon när ramperna och cirkulationsplatsen byggs. Projektet kommer att gynna utvecklingen av det lokala näringslivet i området eftersom ett bättre utbud av kollektivtrafiken förväntas öka resandet och fler kan enklare ta sig till och från sina arbetsplatser i Malmö. Detta kan i sin tur leda till att det blir mer attraktivt att bo i Lomma och Bjärred när pendlingsmöjligheterna förbättras. Eftersom bussramperna endast är avsedda för kollektivtrafik bedöms de inte påverka trafiken (persontrafik, godstrafik och farligt gods) på väg E6 negativt då inga köbildningar och stopp uppkommer på grund av bussramperna vilket kunde varit fallet om även persontrafik tillåtits på ramperna. Ramperna kan också användas som omledningsväg vid olyckor vilket ytterligare säkerställer framkomligheten på väg E Landskapsbild Förutsättningar Landskapet runt väg E6 är inom utredningsområdet dominerat av jordbruk och är öppet och flackt. Tung infrastruktur så som vägar och kraftledningar dominerar också landskapet. Nivåskillnader utgörs av Vinstorpsvägen som skär igenom jordbrukslandskapet, under bron längs med väg E6. Längs med Vinstorpsvägen ligger en fastighet norr om vägen, på östra sidan väg E6, där slänten mot fastigheten är förhållandevis brant. På östra sidan om väg E6, söder om Vinstorpsvägen, löper en längre bullervall som skyddar gården här mot buller från vägen. Bullervallen utgörs av en gräsbeklädd jordvall. Bostadsbebyggelsen väster om Malmövägen är enhetlig och denna är inramad från Malmövägen och det omgivande jordbrukslandskapet och väg E6 med en rand av gräs- och buskplanteringar som följer Malmövägen. Upptrampade gångstråk mellan bostadsområdet och vegetationsranden visar på att insidan av det smala grönstråket används av fotgängare, se figur 11. Norr om Vinstorpsvägen är marken kuperad och vallad för att fungera skyddande. 22

23 Figur 11. Fotona visar grönområdet längs med Malmövägens västra kant och det informella gångstråket mellan tomt och vegetation. Foto: Ramböll Under hösten 2015 har ett gestaltningsprogram tagits fram för vägplanen där projektets sammanhang (se kap 1.2.3) är utgångspunkten. I gestaltningsprogrammet konstateras att omgivningen utgörs av ett flackt öppet jordbrukslandskap med subtila terrängformer vilket medför att ingrepp i mark såsom skärning eller bank blir väldigt tydliga. Därtill präglas omgivningen av en spridd förekomst av träd, främst kring bostäder, gårdsbebyggelse, samt i viss utsträckning kring vattendrag och vägar. Detta gör att gestaltningen av vegetation kring vägens sidoområde kan synas på långt avstånd. Målet och ambitionen med gestaltningsprogrammet är att vägen med dess sidoområden harmonierar med det omgivande landskapet samt även utgör ett positivt visuellt inslag för både de som bor i närområdet samt trafikanter. Detta kan göras genom att utformningen av slänterna kring ramperna gestaltas så att de ger en mjuk övergång mellan trafikytor och omkringliggande landskap vilket kan uppnås med avrundat släntkrön, blommande ängsvegetation samt plantering av buskar och träd där platsen medger det. Planteringar av träd och buskar bör ske som spridda solitärer för att skapa variation och ge ett naturlikt utseende. Då den största fria ytan mark är den som lämnas i befintlig nivå mellan ramper och väg E6 bör också plantering av träd och buskar främst ske där samt på bullervall om så medges. Val och placering av teknisk utrustning som räcken, belysning och skyltstolpar bör så långt det är möjligt vara av samma typ som på kringliggande och anslutande vägar i syfte att låt den nya trafikanläggningen visuellt ingå i sitt sammanhang. Utformningen av den nya bullervallen öster om E6 är starkt begränsad av behovet att minimera intrång i angränsande åkermark och påverkan på närliggande bebyggelse. Vallens utformning är i stort styrd av tekniska aspekter som släntens maxlutning och det resultat som bullerutredningen visat. Korsningspunkten mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen utgör en infart till Lomma tätort vars betydelse kommer att accentueras när den byggs om till cirkulationsplats. Dess utformning bör minimera intrång i befintligt grönområde längs med Malmövägens västra kant men framför allt markera entrén till Lomma med en omsorgsfullt gestaltad plantering eller utsmyckning. 23

24 Effekter och konsekvenser Anläggande av ramper och ny cirkulationsplats innebär ingrepp i det flacka och öppna jordbrukslandskapet som präglar landskapsbilden. I en optimal situation ur gestaltningssynpunkt skulle vägens integration i landskapet uppnås genom att ge sidoområdena mjuka rundade terrängformer, men frågor rörande markintrång och tekniska aspekter är i stor grad styrande. Följs de gestaltningsriktlinjer som föreslås samtidigt som markintrånget minimeras bedöms projektet kunna genomföras med en acceptabla konsekvenser för landskapsbilden Kulturmiljö Förutsättningar Inga områden av riksintresse för kulturmiljö ligger inom utredningsområdet. I länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne och Lomma pekas det flacka odlingslandskapet mellan Lomma, Åkarp och Lund ut som regionalt intressant ur kulturmiljösynpunkt, området benämns Bomhög- Hjärup -Uppåkra och väg E6 och de aktuella åtgärderna tangerar kulturmiljöområdets västra kant. Det flacka odlingslandskapet kännetecknar en landskapstyp från 1800-talet. Lomma kommuns ställningstagande som beskrivs i översiktsplanen är att det öppna landskapets karaktär i största möjliga mån ska bevaras. I nära anslutning till utredningsområdet finns flera kända fornlämningar, bland annat två gravhögar vid Bomhög öster om väg E6, dock ej i det läge som de nya på- och fartsramperna planeras att byggas. Registrerade fornlämningar och regionalt kulturmiljöprogram i närheten av utredningsområdet redovisas i figur 12. Det kan inte uteslutas att det inom utredningsområdet finns tidigare okända under mark dolda fornlämningar. Korsningen väg E6 och Vinstorpsvägen Figur 12. Registrerade fornlämningar och regionalt kulturmiljöprogram i närheten av utredningsområdet för vägplanen. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län. 24

25 Effekter och konsekvenser De föreslagna åtgärderna innebär ingrepp i det flacka och öppna jordbrukslandskapet som värdesätts ur kulturmiljösynpunkt. Väg E6 och övrig infrastruktur dominerar dock landskapet i denna del och utbyggnadsförslaget bedöms därmed inte ge några större konsekvenser på området i stort. De åtgärder som föreslås anpassas dessutom i möjligaste mån för att minimera intrånget i omgivande jordbrukslandskap. En arkeologisk utredning ska genomföras, innan byggnation av åtgärderna i denna vägplan, för att klargöra om det finns sedan tidigare okända fornlämningar som kan komma att påverkas av utbyggnadsförslaget. Om sådana upptäcks kommer dessa att tas hänsyn till i det fortsatta arbetet Naturmiljö och rekreation Förutsättningar Längs med Vinstorpsvägen går ett viktigt gång- och cykelstråk som kopplar Lomma tätort med Hjärup. I ett tillägg till Lomma kommuns Översiktsplan, Naturmiljöprogram med grönplan för Lomma tätort beskrivs den bostadsnära naturen kring de två bostadsområdena norr och söder om Vinstorpsvägen. I beskrivningen av områdena omnämns bland annat att det är viktigt att avgränsningen mot tomterna behålls gröna. Vegetation längs med Malmövägen består av gräs och naturlika planteringar. Upptrampade gångstråk mellan bostadsområdet och vegetationsranden visar på att insidan av det smala grönstråket används av fotgängare, se figur 11. Vid en översiktlig studie av flygfoton samt fältbesök har inga biotoper som är generellt skyddade enligt miljöbalken, så som stenmurar, diken etc. identifierats. Vinstorpsvägen kantas idag av diken på båda sidor av vägen, men vägdiken saknar biotopskydd Effekter och konsekvenser Ett mindre intrång kommer att ske väster om Malmövägen, söder om Vinstorpsvägen på den befintliga gräsytan. Intrånget bedöms inte påverka vegetationen i stort och grönstrukturen blir i det närmaste intakt längs Malmövägen. De planerade ingreppen bedöms inte heller ge några negativa konsekvenser för naturmiljön i stort eftersom området idag redan är dominerat av storskalig infrastruktur. Cykelstråket längs Vinstorpsvägen förtydligas i och med att cykelbanan blir upphöjd i förhållande till vägbanan, vilket skapar en säkrare cykelmiljö Buller Förutsättningar Idag utgörs den största bullerkällan av trafik från väg E6. En större bullervall finns idag på den östra sidan om väg E6 i syfte att skydda gården som ligger vidare österut. Bullervallen är ca 200 meter lång och ca 2,5 meter hög. Under hösten och vintern 2015/2016 har en bullerutredning utförts för att utreda bullernivån vid dagens trafiksituation, ett nollalternativ år 2038 samt utredningsalternativet (ramper och ombyggnad av korsningen Malmövägen- Vinstorpsvägen) år

26 Vid tillämpning av riktvärden för buller från statliga vägar baseras bedömningen på tre olika planeringsfall; befintlig miljö, väsentlig ombyggnad av infrastruktur samt nybyggnad av infrastruktur. Beroende på planeringsfall skiljer tillämpning av riktlinjer och åtgärdsnivåer åt. Projektet är av Länsstyrelsen och Trafikverket bedömt som väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Då gäller riktvärdena fastslagits i trafikinfrastrukturpropositionen, se tabellen nedan. Inomhus (ekvivalentnivå) Inomhus (maximalnivå) Utomhus (ekvivalent frifältsvärde) Utomhus (maximal nivå) Bostadsbebyggelse 30 db(a) 45 db(a) (nattetid) 55 db(a) 70 db(a) (i anslutning till uteplats) Urvalet av fastigheter som berörs av buller har gjorts med solfjädersmodellen, vilket innebär att buller har beräknats från endast vägar inom planområdet för att bedöma var riktvärdet för väsentlig ombyggnad överskrids från vägar inom planområdet. De fastigheter som vid fasad får över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå anses därmed vara berörda av buller och utreds sedan för bullerskyddsåtgärder, men då räknat med buller från samtliga statliga vägar i området, se figur 13 för berörda fastigheter. Att fastigheterna är berörda av buller behöver alltså inte betyda att de får högre ljudnivåer till följd av planens genomförande. Vid tillämpning av riktvärdena i trafikinfrastrukturpropositionen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Ett område med bostäder längs Malmövägen (Lomma 11: i figur 13), norr om den nya cirkulationsplatsen, är nyligen uppförda och bullerfrågan har därmed redan hanterats för dessa. I och med att denna plan inte innebär några förhöjda ljudnivåer för dessa bostäder behandlas dessa inte ytterligare. 26

27 Figur 13. Fastigheter som berörs av buller över 55 db(a) Effekter och konsekvenser Föreslagen utbyggnad med bussramper beräknas inte ge någon väsentlig förändring av ljudnivåer från vägtrafiken. Tillkommande buller från nya ramper är försumbart i förhållande till buller från motorvägen och övriga vägar. Detsamma gäller bullerförändringarna efter en ombyggnad av korsning Malmövägen/Vinstorpsvägen. Konsekvenserna för bullermiljön i området bedöms således som försumbara till följd av anläggandet av nya ramper. Eftersom projektet är bedömt som väsentlig ombyggnad ska dock samtliga fastigheter som utsätts för buller över riktvärdena 55 db(a) utredas för bullerskyddsåtgärder, oavsett bullerkällan. Nedan redogörs för de olika bullerskyddsåtgärder som har studerats. Den planerade avfartsrampen på östra sidan av E6/E20 kommer att komma i konflikt med den befintliga bullervallen i anslutning till fastigheten Vinstorp 2:146. Utan denna bullervall beräknas bostadshuset inom denna fastighet att få fyra decibel högre ekvivalent ljudnivå än utan utbyggnad. Den befintliga bullervallen behöver därför ersättas med en ny bullerskyddsåtgärd. Fyra olika åtgärdsalternativ har studerats: Alternativ 1 är en 10 m hög vall längs avfartsrampen, Alternativ 2 är en 3,5 m hög vall längs avfartsrampen, Alternativ 3 är ett 3 m högt bullerplank mellan motorväg och ramp samt på utsidan av rampen och Alternativ 4 är en 2,5 m hög vall med ett 2,5 m högt bullerplank på vallkrönet. 27