Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp"

Transkript

1 Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark och Miljö, Lanna försöksstation, Skara. Bakgrund Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Anledningen är nytt sortmaterial, högt fröpris, fler förfruktsalternativ t.ex. tidigt höstvete och bättre odlingsteknik. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Svenska försök som belyser hur ofta höstraps kan återkomma i växtföljden utan att skörden sjunker saknas. Under 1980 talet utfördes en försöksserie i främst Skåne som belyste olika förfrukters betydelse för höstrapsens avkastning (Nilsson, 1987). Höstraps var den klart sämsta förfruktsgrödan. Denna försöksserie tog inte alls upp långsiktiga effekter av hur ofta höstraps förekom i växtföljden. Under 1980 talet genomfördes också en försöksserie där våroljeväxter odlades i tre olika treåriga växtföljder med korn i olika kombinationer, 33, 66 respektive 100 procent oljeväxter (Nilsson, 1987). Några av slutsatserna av denna försöksserie var att det med dåvarande sortmaterial och tillgänglig odlingsteknik var mycket riskabelt att återkomma med våroljeväxter så ofta som vart tredje år i växtföljden, både vad avser ogräs, men också angrepp av svampsjukdomar som klumprotsjuka och kransmögel. Andelen angripna plantor med kransmögel redovisas också i en sammanställning från olika försök med olika frekvens våroljeväxter i en växtföljd (Lerenius och Svensson, 1986). Här konstateras att det var klart mycket mer kransmögel i led med våroljeväxter i monokultur jämfört med led där oljeväxterna förekom med flera års avbrott i växtföljden. Risken för angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter kan bedömas i en prognosmodell framtagen vid SLU (Wallenhammar, 2000; Twengström, 2001). I modellen är antal år som förflutit sedan oljeväxter senast odlades på platsen en viktig parameter. På senare år har ny teknik för att bestämma graden av smitta t.ex. klumprotsjuka och bomullsmögel börjat att användas (Wallenhammar et al. 2008). Med den så kallade PCR metoden kan smitta snabbt påvisas och precisionen i riskbedömningen ökas. Senare års undersökningar vid bl.a. SLU, Skara, Institutionen för Jordbruksvetenskap, senare Avdelningen för precisionsodling, har påvisat att höstraps har ett mycket högt förfruktsvärde till höstvete (Lindén och Engström 2006; Lindén, 2008). Med syfte att undersöka hur ofta kan man återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörd och sjukdomsangrepp påverkas, utfördes två fältförsök på Varaslätten, Västergötland,

2 Material och metoder Försöksplan och platser Två försök utfördes under perioderna och , ett på en mellanlera (Lanna, 35 % ler) och ett på lättlera (, 15 % ler). Syftet var att belysa hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd. På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, dvs i genomsnitt vart 8:e år. Försöken utfördes som tvåfaktoriella randomiserade blockförsök med totalt sex led och 4 block. Varje försöksruta var 3 x 12 m stor. Faktor ett var obehandlat (1) och svampbekämpning (2). Faktor två var tre olika sjuåriga växtföljder. I de tre olika växtföljderna odlades höstraps vartannat (A), vart tredje (B) och vart sjätte (C) år (Tabell 1). Det sjunde året i växtföljden odlades höstraps i samtliga led, vilket innebar att man fick ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning och svampbekämpningseffekt. Omväxlingsgrödan till höstraps var höstvete och förfruktseffekten av höstraps på höstvete studerades och jämfördes med höstvete som förfrukt. I varje växtföljd och gröda studerades effekten av fungicidbehandling (obehandlat och behandlat led jämförs). Jordprover tas i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA analys. Grödorna såddes efter plöjning och såbäddsberedning. Grödan etablerades enligt gällande rekommendationer vad avser såddbäddsberedning, utsädesmängd, sortval, såtidpunkt, gödsling, ogräs och insektsbekämpning. I försöket på genomförs en andra växtföljdsomgång Därmed går det då höstvete odlas i alla led 2017 och 2021 också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå. Tabell 1. Växtföljder i led A C i försök på Lanna och med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C). Lanna Växtföljd: A B C A B C 2007 höstraps höstraps höstraps 2008 höstvete höstvete höstvete höstraps höstraps höstraps 2009 höstraps höstvete höstvete höstvete höstvete höstvete 2010 höstvete höstraps höstvete höstraps höstvete höstvete 2011 raps* höstvete höstvete höstvete raps** höstvete 2012 höstvete höstvete höstvete raps** höstvete höstvete 2013 raps** raps** raps** höstvete höstvete höstvete 2014 höstraps höstraps höstraps *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som blev mycket ojämn och svag, skördades inte. **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd 2

3 Provtagning och analys Grödorna skördades på 20 m 2 i varje ruta och ett skördeprov (ca 500 g) togs för analys av vattenhalt, protein och oljehalt. Skörden per hektar beräknades i varje ruta utifrån rutskörden. För att undersöka hur mycket växtföljderna påverkat mängden smitta av klumprotsjuka togs jordprover i varje ruta i början och i slutet på varje växtföljd. För detta togs jordprov i matjorden (ca 10 stick) i varje ruta. som analyserade enligt PCR metoden (DNA teknik). Variansanalys gjordes för att undersöka statistiskt signifikanta skillnader vid p< 0,05 mellan led med olika växtföljder A C. Resultat och diskussion Olika växtföljders effekt på skörden av raps Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av oljeväxter i växtföljden (Figur 1A). Växtföljderna med oljeväxter vart tredje och vart sjätte år hade 37 procent eller 340 kg/ha, signifikant (statistiskt) högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart tredje eller vart sjätte år. A Vårrapsskörd (kg/ha) b a a Obeh. Svampbeh. 0 Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år Oljeväxter vart sjätte år Höstrapsskörd (kg/ha) B A B C Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år c b a Oljeväxter vart sjätte år A B C Obeh. Svampbeh. Figur 1. Effekten av tre olika växtföljder med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C) på skörden (9 % vh) av A) vårraps (Osorno) 2013 på Lanna och B) Höstraps (Compass) 2014 på, samt effekten av svampbekämpning 12 juli 2013 (Cantus) och 21 maj (Proline)

4 Försöket på hade höstraps i alla led 2014 (Figur 1B). Skörden av höstraps var signifikant högst i led med oljeväxter vart sjätte år och led med oljeväxter vart tredje år var signifikant större än led med oljeväxter vartannat år. Merskörden för växtföljderna med oljeväxter vart sjätte och vart tredje år var 714 kg/ha (18 %) resp. 443 kg/ha (11 %) i jämförelse med vartannat år. Vi ser därmed en tydlig minskning av skörden ju oftare oljeväxter förekommer i växtföljden. Effekten av svampbekämpning i oljeväxter i de olika växtföljderna Till skillnad mot tidigare år var det stor effekt av svampbekämpning (Cantus) i vårraps i försöket på Lanna 2013, i medeltal 11 procent högre skörd (Tabell 1). Behandlingseffekterna var 19, 11 och 2 procent i växtföljder med oljeväxter vartannat år, vart tredje resp. vart sjätte år (Figur 1). Ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. I försöket på var effekten av svampbekämpning i höstraps 2014 i medeltal endast 2 % och ej signifikant större än i obehandlat led (Tabell 2). Därmed kunde inga skillnader i svampbekämpningseffekt mellan växtföljderna konstateras. Tabell 1. Skörd av höstraps (kg/ha, 9% vh)och höstvete (kg/ha, 14 % vh) i försök med tre växtföljder med olika frekvens av oljeväxter (A C) och med svampbekämpning (beh.) och utan (obeh.), på Lanna Växtföljd A: h raps vartannat år B: h raps vart tredje år C: h raps vart sjätte år År Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh raps raps raps 2008 vete vete vete raps vete vete vete raps vete raps* vete vete vete vete vete raps** 840 raps** raps** *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som tyvärr blev mycket ojämn och svag, skördades inte **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd. 4

5 Tabell 2. Skörd av höstraps (kg/ha, 9% vh)och höstvete (kg/ha, 14 % vh) i försök med tre växtföljder med olika frekvens av oljeväxter (A C) och med svampbekämpning (beh.) och utan (obeh.), på Växtföljd A: h raps vartannat år B: h raps vart tredje år C: h raps vart sjätte år År Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh raps raps raps vete vete vete raps vete vete vete raps** vete raps** vete vete vete vete vete raps raps raps **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd. Smitta av klumprotsjuka i jorden Vid anläggningen av Lannaförsöket 2007 analyserades mängden smitta av klumprotsjuka (DNA) i jorden och resultaten visade ingen detekterbar förekomst. Efter skörden av vårraps 2013 visade analys av jordprov mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna (Figur 2). Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart tredje och vart sjätte år påträffads smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits vid jordbearbetning. I försöket på fanns vid starten 2008 ingen detekterbar förekomst av DNA. Efter skörden av höstraps 2014 fanns mycket stora mängder DNA i alla växtföljderna men ju oftare oljeväxter förekom desto mer smitta. I växtföljden med oljeväxter vart sjätte år var smittan endast 6 8 % av vad den var i de övriga växtföljderna. Trots den stora smittan i marken blev det bra skörd, vilket kan förklaras av att det inte blev några större angrepp på rötterna under hösten 2013 eftersom förhållandena då inte var optimala. Skördeskillnaden mellan växtföljderna indikerar ändå att det blev ett större angrepp i växtföljden med högre frekvens oljeväxter. Inga statistiska skillnader fanns i mängden DNA mellan växtföljderna i de två försöken. Det kan förklaras av att mängden smitta i jorden är mycket ojämnt fördelat (fläckvis) och gör att det blir en stor variation mellan blocken och därmed blir det svårt att få signifikanta skillnader. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden för att undvika angrepp av rötterna gynnsamma höstar eller vårar. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Angrepp av svampen sker främst i unga rötter då förhållandena är optimala, ca. 20 C i luften och rikligt med vatten i jorden. Vid smitta > 5

6 200 fg DNA/g jord rekommenderas inte odling ens av resistenta sorter på grund av att risken är mycket stor för uppförökning av smittan i marken. DNA fg/g jord Lanna Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år Oljeväxter vart sjätte år A B C Figur 2. Mängden DNA i jorden efter sexåriga växtföljder med olika frekvens av oljeväxter, i försök på Lanna 2013 och Effekten av svampbekämpning i höstvete Svampbekämpning i höstvetet på Lanna 2012 i de tre olika växtföljderna gav relativt stora skördeökningar, i medeltal 677 kg/ha (Tabell 1), men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta och inga skillnader i effekt fanns mellan växtföljderna. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen 2013 då det var höstvete i alla växtföljderna på (18 juni med Proline+Comet) var små och ej signifikanta, i medeltal 163 kg/ha, vilket var ganska väntat med tanke på det torra vädret (Tabell 2). I medeltal för hela växtföljden var effekten av svampbekämpning 480 och 260 kg/ha på Lanna respektive. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete i dessa försök. Förfruktseffekter av raps i höstvete Förfruktseffekten av höstraps i höstvete jämfört med vete efter vete studerades också i de två försöken (Figur 2). Merskördarna i vete efter raps var statistiskt signifikanta vid alla tillfällen utom ett, i medeltal för båda försöken 870 kg/ha. Merskördarna var generellt högre på än på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskördarna (förfrukten) var lägre på, i medeltal 1400 jämfört med 2300 kg per hektar på Lanna. Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lätta jorden på, oavsett förfrukt däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kg per hektar. Medelvärdet och den stora variationen i efterverkanseffekt på skörden av höstvete efter höstraps överensstämmer väl med vad som erhållits tidigare i 9 försök i Skåne (Engström& Lindén, 2009), i medeltal 700 kg/ha i merskörd och en variation mellan 0 och 1130 kg/ha mellan försöken. 6

7 A Höstveteskörd (kg/ha) a b a b a b a b ej sign. a b Lanna 2010 Lanna 2011 Lanna 2012 Förfrukt raps 2011 Förfrukt vete B Merskörd i höstvete (kg/ha) Lanna 1380 Figur 2. A) Skörd av höstvete (15 % vh) efter oljeväxter och höstvete som förfrukter i försök på Lanna (lerjord) och (lättare jord) och B) merskörd av höstvete efter höstraps som förfrukt jämfört med höstvete som förfrukt. Statistiskt signifikanta skillnader (p< 0,05) inom varje försök mellan höstvete med olika förfrukt är markerat med a och b. Slutsatser Vårrapsens och höstrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i den sjuåriga växtföljden. Oljeväxter vart annat eller vart tredje år gav skördesänkningar jämfört med vart sjätte år. I båda försöken uppförökades klumprotsjuka kraftigt med raps vartannat år. På hade även växtföljden med oljeväxter vart tredje år mer smitta än med oljeväxter vart sjätte år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden för att undvika angrepp. Rutinmässig svampbehandling i höstraps gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som förfrukt jämfört med höstvete, i medeltal 870 kg/ha högre men med en stor variation mellan platser och år. Referenser Engström, L., Lindén, B., Importance of soil mineral N in early spring and subsequent net N mineralisation for winter wheat following winter oilseed rape and peas in a milder climate. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B Plant Soil Science 59: Lerenius, C., Svensson, C Kransmögel på oljeväxter undersökningar Försöksrapport, försöksverksamheten 1985/86. Oljeväxtodlarnas Service AB, s Lindén, B., Engström, L Höstraps, havre och ärter som förfrukter till höstvete: Inverkan på kvävedynamiken i marken och på vetets avkastning. Rapport 4, Avdelningen för precisionsodling, SLU. 58 s. Lindén, B Efterverkan av olika förfrukter: inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång en litteraturgenomgång. Rapport 14, Avdelningen för precisionsodling, SLU. 66 s. 7

8 Nilsson. G., Fältförsök med hög andel våroljeväxter i växtföljden. Institutionen för växtodling, rapport s. Nilsson. G., Växtföljdsförsök med höstoljeväxter. Institutionen för växtodling, rapport s. Twengström, E Bomullsmögel i våroljeväxter. Växtskyddsprognoser från SLU. Nr Wallenhammar, A C Klumprotsjuka i våroljeväxter analys, varaktighet och bekämpning. Jordbrukskonferensen 2000, SLU, s Wallenhammar, A C, Almquist, C., Redner, A., Sjöberg, A Bomullsmögel i oljeväxter förbättrad riskbedömning med realtids PCR. Regional växtodlings och växtskyddskonferens Uddevalla s. Finansiering Försöken har finansierats av SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) och Västra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare. PCR analyserna av klumprotsjuka har utförts inom BiSoM projektet (Biologisk markkartering) vid SLU i Skara. Publikationer Artikel publicerades i Svensk Frötidning nr 3, 2014 med titeln Rapstät växtföljd sänker skörden. Övrig resultatförmedling till näringen Försöket besöktes och resultat presenterades för Agronomstudenter på växtodlingsresa (som ingår i kursen Marken i odlingen) maj Projektet planeras att presenteras på olika möten och konferenser under det kommande året (t.ex. Uddevallakonferensen 2016). 8

9 Sammanfattning Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Hur ofta man kan återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörden påverkas undersöktes i två fältförsök på Varaslätten med start De två försöken, som låg på en lerjord (Lanna, 35% lera) och på en lättare jord (, 15% ler), belyste hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd. På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, d.v.s. i genomsnitt vart 8:e år. Försök med olika rapsintensiva växtföljder I tre olika växtföljder odlades höstraps vartannat (A), vart 3:e (B) och vart 6:e (C) år se tabell. Det 6:e året odlades höstraps i samtliga led, för att få ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning. Detta 6:e år inföll 2013 på Lanna och 2014 på. I varje växtföljd och gröda jämförs dessutom effekten av fungicidbehandling. Jordprover togs i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA analys. I försöket på kommer en andra växtföljdsomgång att genomföras Därmed går det då höstvete odlas i alla led, också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå och effekten av svampbekämpning. Rapstät växtföljd sänkte rapsskörd Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led, eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av oljeväxter i växtföljden. Växtföljderna med oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år hade 37 procent högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år, beräknat som medeltal av obehandlat och svampbehandlat led. Det motsvarade en statistiskt signifikant merskörd på 340 kilo per hektar. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart 3:e respektive vart 6:e år. Dessa växtföljder behöver troligen ligga längre för att man ska få någon skillnad i skörd och uppförökning av smitta i marken. Utgångsläget var ju en växtföljd med mycket lite oljeväxter. I försöket på, som avslutades 2014, var skörden av höstraps hög (4 4,7 ton/ha) och sjönk med ökande frekvens oljeväxter i växtföljden. Merskördarna i de växtföljderna med oljeväxter vart sjätte och tredje år var 700 resp. 400 kg/ha i jämförelse med oljeväxter vartannat år. Störst svampeffekt i rapstät växtföljd men ej statistiskt signifikant Till skillnad mot tidigare år var effekten av svampbekämpning med Cantus i vårraps stor i försöket på Lanna 2013, i medeltal 10 procent. Högst behandlingseffekt, 20 procent, uppnåddes i växtföljden med oljeväxter vartannat år. I växtföljden med oljeväxter vart 3:e år var behandlingseffekten 11 procent och i växtföljden med oljeväxter vart 6:e år var effekten endast 2 procent. Den avklingande svampbehandlingseffekten visade att ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. I försöket på var 9

10 effekten av svampbekämpning i höstraps 2014 i medeltal endast 2 % och ej signifikant större än i obehandlat led. Därmed kunde inga skillnader i svampbekämpningseffekt mellan växtföljderna konstateras. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med oljeväxter vartannat eller vart tredje år Mängden smitta av klumprotsjuka (DNA) i jorden analyserades och de preliminära resultaten visade ingen detekterbar förekomst vid anläggningen av Lannaförsöket. Analyser av jordprov efter skörden av vårraps 2013 visade däremot mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna. Där fanns mycket höga nivåer motsvarande 7 miljoner sporer/g jord vilket ska jämföras med förekomster motsvarande ca sporer/g jord i de andra två växtföljderna. Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart 3:e och vart 6:e år påträffades smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits mellan parcellerna vid jordbearbetning. I försöket på fanns vid starten 2008 ingen detekterbar förekomst av DNA. Efter skörden av höstraps 2014 fanns mycket stora mängder DNA i alla växtföljderna men ju oftare oljeväxter förekom desto mer smitta. I växtföljden med oljeväxter vart sjätte år var smittan endast 6 8 % av vad den var i de övriga växtföljderna. Trots den stora smittan i marken blev det bra skörd, vilket kan förklaras av att det inte blev några större angrepp på rötterna under hösten 2013 eftersom förhållandena då var ogynnsamma. Skördeskillnaden mellan växtföljderna indikerar ändå att det blev ett större angrepp med högre frekvens oljeväxter. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Större förfruktseffekt i höstvete efter höstraps på än Lanna Förfruktseffekterna av höstraps jämfört med höstvete till höstvete studerades också i de två försöken. Merskördarna i vete efter raps var generellt högre på den lättare jorden på än på lerjorden på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskörden (förfrukten) var lägre på, i medeltal 1400 jämfört med 2300 kilo per hektar på Lanna. Förfruktsvärdet av höstraps till höstvete var alltså högre på den lättare jorden på. Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lätta jorden på, oavsett förfrukt. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kilo per hektar. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, och därför blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kg per hektar. Medelvärdet och den stora variationen i efterverkanseffekt på skörden av höstvete efter höstraps överensstämmer väl med vad som erhållits i tidigare försök i Skåne, i medeltal 700 kg/ha i merskörd och en variation mellan 0 och 1130 kg/ha. Svampbekämpning i höstvetet på Lanna 2012 i de tre olika växtföljderna gav relativt stora skördeökningar, i medeltal 677 kg/ha, men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta och inga skillnader i effekt fanns mellan växtföljderna. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen 2013 då det var 10

11 höstvete i alla växtföljderna på (18 juni med Proline+Comet) var små och ej signifikanta, i medeltal 163 kg/ha, vilket var ganska väntat med tanke på det torra vädret. I medeltal för hela växtföljden var effekten av svampbekämpning 480 och 260 kg/ha på Lanna respektive. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete i dessa försök. Slutsatser Vårrapsens och höstrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i växtföljden. Raps vart sjätte eller tredje år gav 37 % högre vårrapsskörd 2013 jämfört med raps vartannat år. Raps vart sjätte eller tredje år gav 18 % resp. 11 % högre höstrapsskörd 2014 jämfört med vartannat år. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med raps vartannat och vart tredje år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Rutinmässig svampbehandling i oljeväxter gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som förfrukt jämfört med höstvete, i medeltal 870 kg/ha högre men med en stor variation mellan platser och år. 11

12 Ökad risk. Om utvintrad höstraps ersätts med vårraps ökar risken för att uppföröka klumprotsjuka. Det får samma effekt som att två rapsgrödor efter varandra ur sjukdomssynpunkt. Rapstät växtföljd sänker skörden Raps vart 3:e och vart 6:e år i växtföljden gav 37 procent högre skörd jämfört med raps vartannat år i försök i Västergötland. Klumprotsjukan uppförökades kraftigt med den rapstäta odlingen. Vårraps i stället för utvintrad höstraps får samma effekt som två rapsgrödor efter varandra. Text: Johan Roland, Lena Engström, Katarzyna Marzec Schmidt, Anders Jonsson och Ann-Charlotte Wallenhammar. SLU, Institutionen för Mark och Miljö, Lanna försöksstation, Skara. Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Återhållsam rapsodling på fälten Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Hur ofta man kan återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörden påverkas undersöks i två pågående fältförsök på Varaslätten sedan De två försöken, som ligger på en mellanlera (Lanna, 35 % lera) och på en lättlera (, 15 % lera), ska belysa hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd (tabell 1). På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, d.v.s. i genomsnitt vart 8:e år. Olika rapsintensitet I tre olika växtföljder odlas höstraps vartannat (A), vart 3:e (B) och vart 6:e (C) år (tabell 1). Det 6:e året odlas höstraps i samtliga led, vilket innebär att man då kan få ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning. Detta 6:e år inföll 2013 på Lanna och infaller 2014 på. I varje växtföljd och gröda jämförs dessutom effekten av fungicidbehandling. Jordprover tas i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA-analys. I försöket på kommer en andra växtföljdsomgång att genomföras Därmed går det 2015, då höstvete odlas i alla led, också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå och effekten av svampbekämpning. Vartannat år sänkte rapsskörd Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av 10 Svensk Frötidning 3/14

13 Raps i 3 växtföljder på 2 försöksgårdar Lanna Växtföljd: A B C A B C 2007 höstraps höstraps höstraps 2008 höstvete höstvete höstvete höstraps höstraps höstraps 2009 höstraps höstvete höstvete höstvete höstvete höstvete 2010 höstvete höstraps höstvete höstraps höstvete höstvete 2011 raps* höstvete höstvete höstvete raps** höstvete 2012 höstvete höstvete höstvete raps** höstvete höstvete 2013 raps** raps** raps** höstvete höstvete höstvete 2014 höstraps höstraps höstraps Tabell 1. Växtföljder i led A C på Lanna och med oljeväxter vartannat år (led A), vart 3:e år (led B) och vart 6:e år (led C). *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som blev mycket ojämn och svag, skördades inte. **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd Tät rapsväxtföljd tappade i skörd Vårrapssköd (kg/ha) Obeh. Svampbeh. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. 0 Oljeväxter vartannat år A Oljeväxter vart tredje år B Figur 1. Effekten av tre olika växtföljder med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C) på skörden av vårraps 2013 på Lanna, samt effekten av svampbekämpning med Cantus den 12 juli. oljeväxter i växtföljden (figur 1). Växtföljderna med oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år hade 37 procent högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år, beräknat som medeltal av obehandlat och svampbehandlat led. Det motsvarade en statistiskt signifikant merskörd på 340 kilo per hektar. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart 3:e respektive vart 6:e år. Dessa växtföljder behöver troligen ligga längre för att man ska få någon skillnad i skörd och uppförökning av smitta i marken. Utgångsläget var ju en växtföljd med mycket lite oljeväxter. Oljeväxter vart sjätte år C Störst svampeffekt med tät växtföljd Till skillnad mot tidigare år var effekten av svampbekämpning med Cantus i vårraps stor i försöket på Lanna 2013, i medeltal 10 procent. Högst behandlingseffekt, 20 procent, uppnåddes i växtföljden med oljeväxter vartannat år. I växtföljden med oljeväxter vart 3:e år var behandlingseffekten 11 procent och i växtföljden med oljeväxter vart 6:e år var effekten endast 2 procent (figur 1). Den avklingande svampbehandlingseffekten visade att ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt Mängden DNA i jorden analyserades och de preliminära resultaten visade ingen detekterbar förekomst vid anläggningen av Lannaförsöket. Analyser av jordprov efter skörden av vårraps 2013 visade däremot mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna. Där fanns» mycket höga nivåer motsvarande 7 miljoner sporer per gram jord vilket ska jämföras med förekomster Svensk Frötidning 3/14 11

14 Klumprotsjukan ökade. I ledet med raps vartannat år i växtföljden fanns DNA av klumprotsjuka motsvarande 7 miljoner sporer per gram jord. Det var ca 60 gånger mer än i leden med raps vart 3:e eller vart 6:e år. Slutsatser Vårrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i växtföljden. Oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år gav 37 % högre skörd jämfört med raps vartannat år. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med raps vartannat år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Rutinmässig svampbehandling gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som direkt förfrukt. Effekten på veteskördarna av de olika växtföljderna har ännu inte kunnat utvärderas. Stor förfruktseffekt på lättjord Förfrukt raps Förfrukt vete 9000 Mellanlera Lättlera motsvarande ca sporer per gram jord i de andra två växtföljderna. Vårraps ökar risken Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart 3:e och vart 6:e år påträffades smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits mellan parcellerna vid jordbearbetning. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Större förfruktsvärde på lättleran Hur växtföljderna inverkade på höstvetets skördenivå kan vi inte svara på förrän höstvete odlas med förfrukten höstraps i alla led, vilket blir 2015 på. Däremot kan man studera förfruktseffekterna av höstraps respektive höstvete till höstvete i de två försöken (figur 2). Merskördarna i vete efter raps var generellt högre på den lättare jorden på än på mellanleran på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskörden (förfrukten) var lägre på, i medeltal Höstveteskörd (kg/ha) Lanna jämfört med 2300 kilo per hektar på Lanna. Förfruktsvärdet av höstraps till höstvete var alltså högre på lättleran på Lanna 2011 Lanna Nederbörd påverkade förfruktsvärdet? Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lättare jorden på, oavsett förfrukt. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kilo per hektar. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen i höstvetet 2013 (18 juni med Proline+Comet) var små, i medeltal 4 procent och inte signifikanta, vilket kanske var ganska väntat med tanke på det torra vädret. Sett till hela växtföljdsomloppet gav en svampbehandling i höstvete i medeltal en skördeökning med knappt 400 kilo per hektar i båda försöken. Det fanns inget samspel mellan behandlingseffekt och de olika växtföljderna. Finansiering Figur 2. Skörd av höstvete efter oljeväxter och höstvete som förfrukter i försök på Lanna (ML) och (LL) Försöken har finansierats av SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) och Västra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. PCR-analyserna av klumprotsjuka har utförts inom BiSoM-projektet (Biologisk markkartering) vid SLU i Skara Svensk Frötidning 3/14

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund Slutrapport för forskningsprogrammet: Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund En välplanerad växtföljd lägger grunden

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Slutrapport: H1033255 Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Mikael Gilbertsson Bakgrund Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Växtföljder för en uthållig växtodling

Växtföljder för en uthållig växtodling Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS SLUTRAPPORT Finansierat av Stiftelsen svensk Oljeväxtforskning och SL stiftelsen Borgeby 31 december 21 Agronom Magnus Melin HS Malmöhus Borgeby

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Nya sätt att upptäcka skadegörare Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Sakredovisning för år

Sakredovisning för år Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 2013-11-29 Side 1 af 4 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 Försöksdokumentation L5-0830-2013-001. Örtogräs i oljelin Resultat från nationella försök skall bara användas under följande förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Vårraps. Sorter och odlingsteknik Vårraps Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation johan.roland@slu.se Sammanfattning Vårrapsodlingen minskade ytterliga re under 2015. Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Vägen till 5 ton Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Innehåll 3 Projekt 20/20 är vägen till 5 ton 4 Tidig sådd ger högre skörd 6 Plogfritt i våroljeväxter fungerar med koll på växtresterna 8 Etablering

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer