Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Transkript

1 Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark och Miljö, Lanna försöksstation, Skara. Bakgrund Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Anledningen är nytt sortmaterial, högt fröpris, fler förfruktsalternativ t.ex. tidigt höstvete och bättre odlingsteknik. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Svenska försök som belyser hur ofta höstraps kan återkomma i växtföljden utan att skörden sjunker saknas. Under 1980 talet utfördes en försöksserie i främst Skåne som belyste olika förfrukters betydelse för höstrapsens avkastning (Nilsson, 1987). Höstraps var den klart sämsta förfruktsgrödan. Denna försöksserie tog inte alls upp långsiktiga effekter av hur ofta höstraps förekom i växtföljden. Under 1980 talet genomfördes också en försöksserie där våroljeväxter odlades i tre olika treåriga växtföljder med korn i olika kombinationer, 33, 66 respektive 100 procent oljeväxter (Nilsson, 1987). Några av slutsatserna av denna försöksserie var att det med dåvarande sortmaterial och tillgänglig odlingsteknik var mycket riskabelt att återkomma med våroljeväxter så ofta som vart tredje år i växtföljden, både vad avser ogräs, men också angrepp av svampsjukdomar som klumprotsjuka och kransmögel. Andelen angripna plantor med kransmögel redovisas också i en sammanställning från olika försök med olika frekvens våroljeväxter i en växtföljd (Lerenius och Svensson, 1986). Här konstateras att det var klart mycket mer kransmögel i led med våroljeväxter i monokultur jämfört med led där oljeväxterna förekom med flera års avbrott i växtföljden. Risken för angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter kan bedömas i en prognosmodell framtagen vid SLU (Wallenhammar, 2000; Twengström, 2001). I modellen är antal år som förflutit sedan oljeväxter senast odlades på platsen en viktig parameter. På senare år har ny teknik för att bestämma graden av smitta t.ex. klumprotsjuka och bomullsmögel börjat att användas (Wallenhammar et al. 2008). Med den så kallade PCR metoden kan smitta snabbt påvisas och precisionen i riskbedömningen ökas. Senare års undersökningar vid bl.a. SLU, Skara, Institutionen för Jordbruksvetenskap, senare Avdelningen för precisionsodling, har påvisat att höstraps har ett mycket högt förfruktsvärde till höstvete (Lindén och Engström 2006; Lindén, 2008). Med syfte att undersöka hur ofta kan man återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörd och sjukdomsangrepp påverkas, utfördes två fältförsök på Varaslätten, Västergötland,

2 Material och metoder Försöksplan och platser Två försök utfördes under perioderna och , ett på en mellanlera (Lanna, 35 % ler) och ett på lättlera (, 15 % ler). Syftet var att belysa hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd. På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, dvs i genomsnitt vart 8:e år. Försöken utfördes som tvåfaktoriella randomiserade blockförsök med totalt sex led och 4 block. Varje försöksruta var 3 x 12 m stor. Faktor ett var obehandlat (1) och svampbekämpning (2). Faktor två var tre olika sjuåriga växtföljder. I de tre olika växtföljderna odlades höstraps vartannat (A), vart tredje (B) och vart sjätte (C) år (Tabell 1). Det sjunde året i växtföljden odlades höstraps i samtliga led, vilket innebar att man fick ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning och svampbekämpningseffekt. Omväxlingsgrödan till höstraps var höstvete och förfruktseffekten av höstraps på höstvete studerades och jämfördes med höstvete som förfrukt. I varje växtföljd och gröda studerades effekten av fungicidbehandling (obehandlat och behandlat led jämförs). Jordprover tas i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA analys. Grödorna såddes efter plöjning och såbäddsberedning. Grödan etablerades enligt gällande rekommendationer vad avser såddbäddsberedning, utsädesmängd, sortval, såtidpunkt, gödsling, ogräs och insektsbekämpning. I försöket på genomförs en andra växtföljdsomgång Därmed går det då höstvete odlas i alla led 2017 och 2021 också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå. Tabell 1. Växtföljder i led A C i försök på Lanna och med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C). Lanna Växtföljd: A B C A B C 2007 höstraps höstraps höstraps 2008 höstvete höstvete höstvete höstraps höstraps höstraps 2009 höstraps höstvete höstvete höstvete höstvete höstvete 2010 höstvete höstraps höstvete höstraps höstvete höstvete 2011 raps* höstvete höstvete höstvete raps** höstvete 2012 höstvete höstvete höstvete raps** höstvete höstvete 2013 raps** raps** raps** höstvete höstvete höstvete 2014 höstraps höstraps höstraps *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som blev mycket ojämn och svag, skördades inte. **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd 2

3 Provtagning och analys Grödorna skördades på 20 m 2 i varje ruta och ett skördeprov (ca 500 g) togs för analys av vattenhalt, protein och oljehalt. Skörden per hektar beräknades i varje ruta utifrån rutskörden. För att undersöka hur mycket växtföljderna påverkat mängden smitta av klumprotsjuka togs jordprover i varje ruta i början och i slutet på varje växtföljd. För detta togs jordprov i matjorden (ca 10 stick) i varje ruta. som analyserade enligt PCR metoden (DNA teknik). Variansanalys gjordes för att undersöka statistiskt signifikanta skillnader vid p< 0,05 mellan led med olika växtföljder A C. Resultat och diskussion Olika växtföljders effekt på skörden av raps Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av oljeväxter i växtföljden (Figur 1A). Växtföljderna med oljeväxter vart tredje och vart sjätte år hade 37 procent eller 340 kg/ha, signifikant (statistiskt) högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart tredje eller vart sjätte år. A Vårrapsskörd (kg/ha) b a a Obeh. Svampbeh. 0 Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år Oljeväxter vart sjätte år Höstrapsskörd (kg/ha) B A B C Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år c b a Oljeväxter vart sjätte år A B C Obeh. Svampbeh. Figur 1. Effekten av tre olika växtföljder med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C) på skörden (9 % vh) av A) vårraps (Osorno) 2013 på Lanna och B) Höstraps (Compass) 2014 på, samt effekten av svampbekämpning 12 juli 2013 (Cantus) och 21 maj (Proline)

4 Försöket på hade höstraps i alla led 2014 (Figur 1B). Skörden av höstraps var signifikant högst i led med oljeväxter vart sjätte år och led med oljeväxter vart tredje år var signifikant större än led med oljeväxter vartannat år. Merskörden för växtföljderna med oljeväxter vart sjätte och vart tredje år var 714 kg/ha (18 %) resp. 443 kg/ha (11 %) i jämförelse med vartannat år. Vi ser därmed en tydlig minskning av skörden ju oftare oljeväxter förekommer i växtföljden. Effekten av svampbekämpning i oljeväxter i de olika växtföljderna Till skillnad mot tidigare år var det stor effekt av svampbekämpning (Cantus) i vårraps i försöket på Lanna 2013, i medeltal 11 procent högre skörd (Tabell 1). Behandlingseffekterna var 19, 11 och 2 procent i växtföljder med oljeväxter vartannat år, vart tredje resp. vart sjätte år (Figur 1). Ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. I försöket på var effekten av svampbekämpning i höstraps 2014 i medeltal endast 2 % och ej signifikant större än i obehandlat led (Tabell 2). Därmed kunde inga skillnader i svampbekämpningseffekt mellan växtföljderna konstateras. Tabell 1. Skörd av höstraps (kg/ha, 9% vh)och höstvete (kg/ha, 14 % vh) i försök med tre växtföljder med olika frekvens av oljeväxter (A C) och med svampbekämpning (beh.) och utan (obeh.), på Lanna Växtföljd A: h raps vartannat år B: h raps vart tredje år C: h raps vart sjätte år År Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh raps raps raps 2008 vete vete vete raps vete vete vete raps vete raps* vete vete vete vete vete raps** 840 raps** raps** *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som tyvärr blev mycket ojämn och svag, skördades inte **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd. 4

5 Tabell 2. Skörd av höstraps (kg/ha, 9% vh)och höstvete (kg/ha, 14 % vh) i försök med tre växtföljder med olika frekvens av oljeväxter (A C) och med svampbekämpning (beh.) och utan (obeh.), på Växtföljd A: h raps vartannat år B: h raps vart tredje år C: h raps vart sjätte år År Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh. Gröda obeh. beh raps raps raps vete vete vete raps vete vete vete raps** vete raps** vete vete vete vete vete raps raps raps **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd. Smitta av klumprotsjuka i jorden Vid anläggningen av Lannaförsöket 2007 analyserades mängden smitta av klumprotsjuka (DNA) i jorden och resultaten visade ingen detekterbar förekomst. Efter skörden av vårraps 2013 visade analys av jordprov mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna (Figur 2). Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart tredje och vart sjätte år påträffads smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits vid jordbearbetning. I försöket på fanns vid starten 2008 ingen detekterbar förekomst av DNA. Efter skörden av höstraps 2014 fanns mycket stora mängder DNA i alla växtföljderna men ju oftare oljeväxter förekom desto mer smitta. I växtföljden med oljeväxter vart sjätte år var smittan endast 6 8 % av vad den var i de övriga växtföljderna. Trots den stora smittan i marken blev det bra skörd, vilket kan förklaras av att det inte blev några större angrepp på rötterna under hösten 2013 eftersom förhållandena då inte var optimala. Skördeskillnaden mellan växtföljderna indikerar ändå att det blev ett större angrepp i växtföljden med högre frekvens oljeväxter. Inga statistiska skillnader fanns i mängden DNA mellan växtföljderna i de två försöken. Det kan förklaras av att mängden smitta i jorden är mycket ojämnt fördelat (fläckvis) och gör att det blir en stor variation mellan blocken och därmed blir det svårt att få signifikanta skillnader. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden för att undvika angrepp av rötterna gynnsamma höstar eller vårar. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Angrepp av svampen sker främst i unga rötter då förhållandena är optimala, ca. 20 C i luften och rikligt med vatten i jorden. Vid smitta > 5

6 200 fg DNA/g jord rekommenderas inte odling ens av resistenta sorter på grund av att risken är mycket stor för uppförökning av smittan i marken. DNA fg/g jord Lanna Oljeväxter vartannat år Oljeväxter vart tredje år Oljeväxter vart sjätte år A B C Figur 2. Mängden DNA i jorden efter sexåriga växtföljder med olika frekvens av oljeväxter, i försök på Lanna 2013 och Effekten av svampbekämpning i höstvete Svampbekämpning i höstvetet på Lanna 2012 i de tre olika växtföljderna gav relativt stora skördeökningar, i medeltal 677 kg/ha (Tabell 1), men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta och inga skillnader i effekt fanns mellan växtföljderna. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen 2013 då det var höstvete i alla växtföljderna på (18 juni med Proline+Comet) var små och ej signifikanta, i medeltal 163 kg/ha, vilket var ganska väntat med tanke på det torra vädret (Tabell 2). I medeltal för hela växtföljden var effekten av svampbekämpning 480 och 260 kg/ha på Lanna respektive. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete i dessa försök. Förfruktseffekter av raps i höstvete Förfruktseffekten av höstraps i höstvete jämfört med vete efter vete studerades också i de två försöken (Figur 2). Merskördarna i vete efter raps var statistiskt signifikanta vid alla tillfällen utom ett, i medeltal för båda försöken 870 kg/ha. Merskördarna var generellt högre på än på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskördarna (förfrukten) var lägre på, i medeltal 1400 jämfört med 2300 kg per hektar på Lanna. Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lätta jorden på, oavsett förfrukt däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kg per hektar. Medelvärdet och den stora variationen i efterverkanseffekt på skörden av höstvete efter höstraps överensstämmer väl med vad som erhållits tidigare i 9 försök i Skåne (Engström& Lindén, 2009), i medeltal 700 kg/ha i merskörd och en variation mellan 0 och 1130 kg/ha mellan försöken. 6

7 A Höstveteskörd (kg/ha) a b a b a b a b ej sign. a b Lanna 2010 Lanna 2011 Lanna 2012 Förfrukt raps 2011 Förfrukt vete B Merskörd i höstvete (kg/ha) Lanna 1380 Figur 2. A) Skörd av höstvete (15 % vh) efter oljeväxter och höstvete som förfrukter i försök på Lanna (lerjord) och (lättare jord) och B) merskörd av höstvete efter höstraps som förfrukt jämfört med höstvete som förfrukt. Statistiskt signifikanta skillnader (p< 0,05) inom varje försök mellan höstvete med olika förfrukt är markerat med a och b. Slutsatser Vårrapsens och höstrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i den sjuåriga växtföljden. Oljeväxter vart annat eller vart tredje år gav skördesänkningar jämfört med vart sjätte år. I båda försöken uppförökades klumprotsjuka kraftigt med raps vartannat år. På hade även växtföljden med oljeväxter vart tredje år mer smitta än med oljeväxter vart sjätte år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden för att undvika angrepp. Rutinmässig svampbehandling i höstraps gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som förfrukt jämfört med höstvete, i medeltal 870 kg/ha högre men med en stor variation mellan platser och år. Referenser Engström, L., Lindén, B., Importance of soil mineral N in early spring and subsequent net N mineralisation for winter wheat following winter oilseed rape and peas in a milder climate. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B Plant Soil Science 59: Lerenius, C., Svensson, C Kransmögel på oljeväxter undersökningar Försöksrapport, försöksverksamheten 1985/86. Oljeväxtodlarnas Service AB, s Lindén, B., Engström, L Höstraps, havre och ärter som förfrukter till höstvete: Inverkan på kvävedynamiken i marken och på vetets avkastning. Rapport 4, Avdelningen för precisionsodling, SLU. 58 s. Lindén, B Efterverkan av olika förfrukter: inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång en litteraturgenomgång. Rapport 14, Avdelningen för precisionsodling, SLU. 66 s. 7

8 Nilsson. G., Fältförsök med hög andel våroljeväxter i växtföljden. Institutionen för växtodling, rapport s. Nilsson. G., Växtföljdsförsök med höstoljeväxter. Institutionen för växtodling, rapport s. Twengström, E Bomullsmögel i våroljeväxter. Växtskyddsprognoser från SLU. Nr Wallenhammar, A C Klumprotsjuka i våroljeväxter analys, varaktighet och bekämpning. Jordbrukskonferensen 2000, SLU, s Wallenhammar, A C, Almquist, C., Redner, A., Sjöberg, A Bomullsmögel i oljeväxter förbättrad riskbedömning med realtids PCR. Regional växtodlings och växtskyddskonferens Uddevalla s. Finansiering Försöken har finansierats av SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) och Västra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare. PCR analyserna av klumprotsjuka har utförts inom BiSoM projektet (Biologisk markkartering) vid SLU i Skara. Publikationer Artikel publicerades i Svensk Frötidning nr 3, 2014 med titeln Rapstät växtföljd sänker skörden. Övrig resultatförmedling till näringen Försöket besöktes och resultat presenterades för Agronomstudenter på växtodlingsresa (som ingår i kursen Marken i odlingen) maj Projektet planeras att presenteras på olika möten och konferenser under det kommande året (t.ex. Uddevallakonferensen 2016). 8

9 Sammanfattning Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Hur ofta man kan återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörden påverkas undersöktes i två fältförsök på Varaslätten med start De två försöken, som låg på en lerjord (Lanna, 35% lera) och på en lättare jord (, 15% ler), belyste hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd. På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, d.v.s. i genomsnitt vart 8:e år. Försök med olika rapsintensiva växtföljder I tre olika växtföljder odlades höstraps vartannat (A), vart 3:e (B) och vart 6:e (C) år se tabell. Det 6:e året odlades höstraps i samtliga led, för att få ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning. Detta 6:e år inföll 2013 på Lanna och 2014 på. I varje växtföljd och gröda jämförs dessutom effekten av fungicidbehandling. Jordprover togs i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA analys. I försöket på kommer en andra växtföljdsomgång att genomföras Därmed går det då höstvete odlas i alla led, också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå och effekten av svampbekämpning. Rapstät växtföljd sänkte rapsskörd Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led, eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av oljeväxter i växtföljden. Växtföljderna med oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år hade 37 procent högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år, beräknat som medeltal av obehandlat och svampbehandlat led. Det motsvarade en statistiskt signifikant merskörd på 340 kilo per hektar. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart 3:e respektive vart 6:e år. Dessa växtföljder behöver troligen ligga längre för att man ska få någon skillnad i skörd och uppförökning av smitta i marken. Utgångsläget var ju en växtföljd med mycket lite oljeväxter. I försöket på, som avslutades 2014, var skörden av höstraps hög (4 4,7 ton/ha) och sjönk med ökande frekvens oljeväxter i växtföljden. Merskördarna i de växtföljderna med oljeväxter vart sjätte och tredje år var 700 resp. 400 kg/ha i jämförelse med oljeväxter vartannat år. Störst svampeffekt i rapstät växtföljd men ej statistiskt signifikant Till skillnad mot tidigare år var effekten av svampbekämpning med Cantus i vårraps stor i försöket på Lanna 2013, i medeltal 10 procent. Högst behandlingseffekt, 20 procent, uppnåddes i växtföljden med oljeväxter vartannat år. I växtföljden med oljeväxter vart 3:e år var behandlingseffekten 11 procent och i växtföljden med oljeväxter vart 6:e år var effekten endast 2 procent. Den avklingande svampbehandlingseffekten visade att ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. I försöket på var 9

10 effekten av svampbekämpning i höstraps 2014 i medeltal endast 2 % och ej signifikant större än i obehandlat led. Därmed kunde inga skillnader i svampbekämpningseffekt mellan växtföljderna konstateras. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med oljeväxter vartannat eller vart tredje år Mängden smitta av klumprotsjuka (DNA) i jorden analyserades och de preliminära resultaten visade ingen detekterbar förekomst vid anläggningen av Lannaförsöket. Analyser av jordprov efter skörden av vårraps 2013 visade däremot mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna. Där fanns mycket höga nivåer motsvarande 7 miljoner sporer/g jord vilket ska jämföras med förekomster motsvarande ca sporer/g jord i de andra två växtföljderna. Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart 3:e och vart 6:e år påträffades smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits mellan parcellerna vid jordbearbetning. I försöket på fanns vid starten 2008 ingen detekterbar förekomst av DNA. Efter skörden av höstraps 2014 fanns mycket stora mängder DNA i alla växtföljderna men ju oftare oljeväxter förekom desto mer smitta. I växtföljden med oljeväxter vart sjätte år var smittan endast 6 8 % av vad den var i de övriga växtföljderna. Trots den stora smittan i marken blev det bra skörd, vilket kan förklaras av att det inte blev några större angrepp på rötterna under hösten 2013 eftersom förhållandena då var ogynnsamma. Skördeskillnaden mellan växtföljderna indikerar ändå att det blev ett större angrepp med högre frekvens oljeväxter. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Större förfruktseffekt i höstvete efter höstraps på än Lanna Förfruktseffekterna av höstraps jämfört med höstvete till höstvete studerades också i de två försöken. Merskördarna i vete efter raps var generellt högre på den lättare jorden på än på lerjorden på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskörden (förfrukten) var lägre på, i medeltal 1400 jämfört med 2300 kilo per hektar på Lanna. Förfruktsvärdet av höstraps till höstvete var alltså högre på den lättare jorden på. Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lätta jorden på, oavsett förfrukt. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kilo per hektar. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, och därför blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kg per hektar. Medelvärdet och den stora variationen i efterverkanseffekt på skörden av höstvete efter höstraps överensstämmer väl med vad som erhållits i tidigare försök i Skåne, i medeltal 700 kg/ha i merskörd och en variation mellan 0 och 1130 kg/ha. Svampbekämpning i höstvetet på Lanna 2012 i de tre olika växtföljderna gav relativt stora skördeökningar, i medeltal 677 kg/ha, men skillnaderna var ej statistiskt signifikanta och inga skillnader i effekt fanns mellan växtföljderna. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen 2013 då det var 10

11 höstvete i alla växtföljderna på (18 juni med Proline+Comet) var små och ej signifikanta, i medeltal 163 kg/ha, vilket var ganska väntat med tanke på det torra vädret. I medeltal för hela växtföljden var effekten av svampbekämpning 480 och 260 kg/ha på Lanna respektive. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete i dessa försök. Slutsatser Vårrapsens och höstrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i växtföljden. Raps vart sjätte eller tredje år gav 37 % högre vårrapsskörd 2013 jämfört med raps vartannat år. Raps vart sjätte eller tredje år gav 18 % resp. 11 % högre höstrapsskörd 2014 jämfört med vartannat år. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med raps vartannat och vart tredje år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Rutinmässig svampbehandling i oljeväxter gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Frekvensen raps i växtföljden påverkade inte svampbekämpningseffekten i höstvete. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som förfrukt jämfört med höstvete, i medeltal 870 kg/ha högre men med en stor variation mellan platser och år. 11

12 Ökad risk. Om utvintrad höstraps ersätts med vårraps ökar risken för att uppföröka klumprotsjuka. Det får samma effekt som att två rapsgrödor efter varandra ur sjukdomssynpunkt. Rapstät växtföljd sänker skörden Raps vart 3:e och vart 6:e år i växtföljden gav 37 procent högre skörd jämfört med raps vartannat år i försök i Västergötland. Klumprotsjukan uppförökades kraftigt med den rapstäta odlingen. Vårraps i stället för utvintrad höstraps får samma effekt som två rapsgrödor efter varandra. Text: Johan Roland, Lena Engström, Katarzyna Marzec Schmidt, Anders Jonsson och Ann-Charlotte Wallenhammar. SLU, Institutionen för Mark och Miljö, Lanna försöksstation, Skara. Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Odlingen av oljeväxter, främst höstraps, har ökat under senare år. Ökningen av odlingen har skett både i jordbruksområden där oljeväxter tidigare inte odlats så ofta, men också i områden där oljeväxter odlas regelbundet i växtföljden. Återhållsam rapsodling på fälten Oljeväxter alltför ofta i växtföljden kan innebära ökade risker för olika sjukdomsangrepp med sjunkande skördar som följd. Hur ofta man kan återkomma med oljeväxter i växtföljden utan att skörden påverkas undersöks i två pågående fältförsök på Varaslätten sedan De två försöken, som ligger på en mellanlera (Lanna, 35 % lera) och på en lättlera (, 15 % lera), ska belysa hur skördenivå och sjukdomsangrepp påverkas av hur ofta höstraps odlas i en växtföljd (tabell 1). På båda försöksplatserna hade det inte odlats oljeväxter mer än fem gånger de senaste 40 åren innan försöken anlades, d.v.s. i genomsnitt vart 8:e år. Olika rapsintensitet I tre olika växtföljder odlas höstraps vartannat (A), vart 3:e (B) och vart 6:e (C) år (tabell 1). Det 6:e året odlas höstraps i samtliga led, vilket innebär att man då kan få ett mått på de tre olika växtföljdernas inverkan på rapsens avkastning. Detta 6:e år inföll 2013 på Lanna och infaller 2014 på. I varje växtföljd och gröda jämförs dessutom effekten av fungicidbehandling. Jordprover tas i början och i slutet av varje växtföljdsomgång för att kunna dokumentera förekomst av klumprotsjuka med DNA-analys. I försöket på kommer en andra växtföljdsomgång att genomföras Därmed går det 2015, då höstvete odlas i alla led, också att studera de olika växtföljdernas inverkan på höstvetets skördenivå och effekten av svampbekämpning. Vartannat år sänkte rapsskörd Försöket på Lanna avslutades 2013 med vårraps i alla led eftersom höstrapsen fick köras upp. Skörden av vårraps blev låg, vilket de torra förhållandena under sommaren säkerligen bidrog till. Trots den låga skördenivån fanns en klar effekt av de olika frekvenserna av 10 Svensk Frötidning 3/14

13 Raps i 3 växtföljder på 2 försöksgårdar Lanna Växtföljd: A B C A B C 2007 höstraps höstraps höstraps 2008 höstvete höstvete höstvete höstraps höstraps höstraps 2009 höstraps höstvete höstvete höstvete höstvete höstvete 2010 höstvete höstraps höstvete höstraps höstvete höstvete 2011 raps* höstvete höstvete höstvete raps** höstvete 2012 höstvete höstvete höstvete raps** höstvete höstvete 2013 raps** raps** raps** höstvete höstvete höstvete 2014 höstraps höstraps höstraps Tabell 1. Växtföljder i led A C på Lanna och med oljeväxter vartannat år (led A), vart 3:e år (led B) och vart 6:e år (led C). *höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som blev mycket ojämn och svag, skördades inte. **höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd Tät rapsväxtföljd tappade i skörd Vårrapssköd (kg/ha) Obeh. Svampbeh. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. 0 Oljeväxter vartannat år A Oljeväxter vart tredje år B Figur 1. Effekten av tre olika växtföljder med oljeväxter vartannat år (led A), vart tredje år (led B) och vart sjätte år (led C) på skörden av vårraps 2013 på Lanna, samt effekten av svampbekämpning med Cantus den 12 juli. oljeväxter i växtföljden (figur 1). Växtföljderna med oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år hade 37 procent högre skörd jämfört med växtföljden med oljeväxter vartannat år, beräknat som medeltal av obehandlat och svampbehandlat led. Det motsvarade en statistiskt signifikant merskörd på 340 kilo per hektar. Däremot fanns ingen signifikant skillnad i skörd mellan växtföljderna med oljeväxter vart 3:e respektive vart 6:e år. Dessa växtföljder behöver troligen ligga längre för att man ska få någon skillnad i skörd och uppförökning av smitta i marken. Utgångsläget var ju en växtföljd med mycket lite oljeväxter. Oljeväxter vart sjätte år C Störst svampeffekt med tät växtföljd Till skillnad mot tidigare år var effekten av svampbekämpning med Cantus i vårraps stor i försöket på Lanna 2013, i medeltal 10 procent. Högst behandlingseffekt, 20 procent, uppnåddes i växtföljden med oljeväxter vartannat år. I växtföljden med oljeväxter vart 3:e år var behandlingseffekten 11 procent och i växtföljden med oljeväxter vart 6:e år var effekten endast 2 procent (figur 1). Den avklingande svampbehandlingseffekten visade att ju oftare oljeväxter förekom i växtföljden desto större var effekten av svampbehandlingen, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt Mängden DNA i jorden analyserades och de preliminära resultaten visade ingen detekterbar förekomst vid anläggningen av Lannaförsöket. Analyser av jordprov efter skörden av vårraps 2013 visade däremot mycket hög förekomst av klumprotsjuka i växtföljden med oljeväxter vartannat år i jämförelse med de övriga växtföljderna. Där fanns» mycket höga nivåer motsvarande 7 miljoner sporer per gram jord vilket ska jämföras med förekomster Svensk Frötidning 3/14 11

14 Klumprotsjukan ökade. I ledet med raps vartannat år i växtföljden fanns DNA av klumprotsjuka motsvarande 7 miljoner sporer per gram jord. Det var ca 60 gånger mer än i leden med raps vart 3:e eller vart 6:e år. Slutsatser Vårrapsens skördenivå påverkades tydligt av frekvensen oljeväxter i växtföljden. Oljeväxter vart 3:e och vart 6:e år gav 37 % högre skörd jämfört med raps vartannat år. Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med raps vartannat år viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Rutinmässig svampbehandling gav inga statistiskt säkra skördeökningar. Höstveteskörden var signifikant högre med oljeväxter som direkt förfrukt. Effekten på veteskördarna av de olika växtföljderna har ännu inte kunnat utvärderas. Stor förfruktseffekt på lättjord Förfrukt raps Förfrukt vete 9000 Mellanlera Lättlera motsvarande ca sporer per gram jord i de andra två växtföljderna. Vårraps ökar risken Att ersätta höstraps med vårraps har sannolikt bidragit till den kraftiga uppförökningen. I växtföljderna med raps vart 3:e och vart 6:e år påträffades smitta allmänt i låga nivåer, och kan ha orsakats av att infekterad jord spridits mellan parcellerna vid jordbearbetning. Studien visar att det är viktigt att ha koll på sjukdomsstatusen i jorden. Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att odla två på varandra följande rapsgrödor. Större förfruktsvärde på lättleran Hur växtföljderna inverkade på höstvetets skördenivå kan vi inte svara på förrän höstvete odlas med förfrukten höstraps i alla led, vilket blir 2015 på. Däremot kan man studera förfruktseffekterna av höstraps respektive höstvete till höstvete i de två försöken (figur 2). Merskördarna i vete efter raps var generellt högre på den lättare jorden på än på mellanleran på Lanna, i medeltal 1290 respektive 460 kg per hektar, trots att rapsskörden (förfrukten) var lägre på, i medeltal Höstveteskörd (kg/ha) Lanna jämfört med 2300 kilo per hektar på Lanna. Förfruktsvärdet av höstraps till höstvete var alltså högre på lättleran på Lanna 2011 Lanna Nederbörd påverkade förfruktsvärdet? Den blöta sommaren 2012 bidrog till att skördenivån blev mycket hög på den lättare jorden på, oavsett förfrukt. År 2013 däremot, påverkade det torra sommarvädret skörden negativt, men trots det blev det en kraftig merskörd med höstraps som förfrukt, 1380 kilo per hektar. Behandlingseffekterna av svampbekämpningen i höstvetet 2013 (18 juni med Proline+Comet) var små, i medeltal 4 procent och inte signifikanta, vilket kanske var ganska väntat med tanke på det torra vädret. Sett till hela växtföljdsomloppet gav en svampbehandling i höstvete i medeltal en skördeökning med knappt 400 kilo per hektar i båda försöken. Det fanns inget samspel mellan behandlingseffekt och de olika växtföljderna. Finansiering Figur 2. Skörd av höstvete efter oljeväxter och höstvete som förfrukter i försök på Lanna (ML) och (LL) Försöken har finansierats av SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) och Västra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. PCR-analyserna av klumprotsjuka har utförts inom BiSoM-projektet (Biologisk markkartering) vid SLU i Skara Svensk Frötidning 3/14