Tillsammans steg för steg mot nya mål

Transkript

1 1 (18) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tillsammans steg för steg mot nya mål

2 2 (18) INNEHÅLL INNEHÅLL 1. BAKGRUND 3 2. ARBETSGÅNG 3. VISION 4. MÅL 5. ANSVARSFÖRDELNING 6. MÅL och AKTIVITETER UTVÄRDERING av MÅL och AKTIVITETER FÖREBYGGANDE ARBETE RUTIN VID UPPTÄCKT - arbetsgång UTVÄRDERING OMBUDSMÄN och ORGANISATIONER 13 BILAGOR HÅKSBERGS SKOLAS plan för förebyggande arbete gällande diskriminering/trakasserier och annan kränkande behandling 14 DOKUMENTATION AV ÄRENDE - KRÄNKNING Bilaga 1 15 Bilaga 2 16 DOKUMENTATION AV ÄRENDE Olycksfall 17 Tillbud 18 DEFINITIONER 19

3 3 (18) /PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HÅKSBERGS SKOLA 2016/ BAKGRUND Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: -diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen) -14 a kap skollagen (plan mot kränkande behandling) 2. ARBETSGÅNG Så snart någon i skolan eller på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. 3. Vision På vår skola och fritidshem ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. 4. MÅL November 2016 har samtlig personal, alla elever och målsmän fått information om likabehandlingplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling 5. ANSVARSFÖRDELNING Rektor Det är rektors ansvar, enligt lag och dess förarbeten, att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits.

4 4 (18) Lärare och övrig personal Det är lärares och övrig personals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan kritiskt reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och följa de åtgärder som ska vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling följs upp där den endskilda läraren är berörd. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan samt diskutera fram konkreta förslag på hur vi når målen. Personer som elever på vår skola kan prata med: föräldrar kompisar lärare rektor kurator, skolsköterska skolmåltidspersonal lokalvårdare Systematisk uppföljning För att årligen kartlägga i vilken utsträckning diskriminering och kränkande behandling förekommer på Håksbergs skola används följande utvärderingar; Riksenkät 1 gång/år i åk 5; Så här tycker jag om min skola Lokal elev enkät 2 gånger/läsår i åk F-6 Lokal föräldraenkät 1 gång/läsår i åk F-6 Resultaten ska diskuteras i skolans ledningsgrupp, elevråd och klassråd för att utgöra underlag till revideringen av likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. Åtgärderna redovisas i skolans styrkort och kvalitetsrapport.

5 5 (18) 6. MÅL OCH AKTIVITETER 2016/2017 Mål November 2016 har samtlig personal, alla elever och vårdnadshavare fått information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Aktiviteter Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling informeras om på föräldramöte Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling läggs ut på skolans hemsida Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling finns i samtliga klassrum/personalrum Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling skickas in till förvaltningens diarium Mål Maj 2017 förekommer färre kränkningar mellan elever på Håksbergs skola än maj Aktiviteter Vi arbetar tematiskt i klasserna med vår värdegrund etik, moral och språkbruk. Vi inför nolltolerans mot svordomar/fula ord och tecken. Vi arbetar i tvärgrupper för att skapa trygghet och integration. Vi diskuterar med eleverna om ordens betydelse, så som kränkning, mobbing etc. Rastaktiviteterna utvecklas kontinuerligt. I demokratisk anda revideras skolans ordningsregler, där elevrådet har stor betydelse. Mål Maj 2017 känner sig alla elever trygga på Håksbergs skola. Aktiviteter Så ofta det finns möjlighet ska det finnas en vuxen i omklädningsrummet vid idrotten. De elever som känner sig otrygga på toaletterna får prata med en vuxen om lösning. I alla klasser diskuteras hur man skapar trygghet i skolans alla lokaler. Detta finns även som en stående punkt på klassrådet och elevrådet. Det är alltid en vuxen som styr gruppindelningar och placeringar (i klassrum, matsal och köer m.m). Vi utarbetar en gemensam dagordning för klassråd.

6 6 (18) 7. UTVÄRDERING av MÅL OCH AKTIVITETER för 2015/2016 Mål November 2015 har samtlig personal, alla elever och målsmän fått information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Utvärdering av aktivitet I november 2015 hade samtliga åtaganden uppfyllts gällande delaktighet och informations kanaler gällande Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling. Mål Maj 2016 förekommer färre kränkningar mellan elever på vår skola än i maj Utvärdering av aktivitet I skolans lokala elevenkät kartläggs förekomsten av kränkningar (april 2015 samt april 2016). I enkäten framgår bla vad och hur elevernas upplevelse är av; Trygghet i klassrummet och på rasterna. Kartläggningen visar en negativ utveckling av skolans arbete när det gäller kränkningar från föregående läsår april FRÅGA APRIL 2015 APRIL 2016 Jag känner mig trygg att svara på frågor i klassrummet 99% känner sig trygg 99% känner sig trygg Jag känner mig trygg på rasterna 99% känner sig trygg 100% känner sig trygg På vår skola förekommer det kränkningar 9,8% Ja 22% Ja Under läsåret har skolan arbetat med att få bort kränkningar, mobbing och att förbättra elevernas språkbruk. Arbetet har bedrivits bland personalen, i samarbete med vårdnadshavare samt på elevnivå. På skolan och i klassrummen har arbetet kontinuerligt förts gällande etik och moral. Arbetssätten/metoderna har varit många. Genom samtal i klassen, klassråd etc. Arbetet har varit givande och visat på en ökad kunskap och förståelse bland eleverna.

7 7 (18) Mål Maj 2016 känner sig alla elever på Håksbergs skola sig trygg med någon vuxen. Utvärdering av aktivitet I skolans lokala elevenkät kartläggs förekomsten av kränkningar (april 2015 samt april 2016). I enkäten framgår även vad och hur elevernas upplevelse är gällande; trygga vuxna att vända sig till på skolan. FRÅGA APRIL 2015 APRIL 2016 Det finns vuxna på skolan som jag känner mig trygg med 98% många/flera 100% många/flera Enkätens resultat visar på ett bra resultat, som också förbättrats under läsåret. I skolan och i klasserna har pedagogerna skapat kravlösa situationer/stunder med eleverna, där man arbetat och diskuterat etik, moral och värdegrundsfrågor i klassrummet och på raster. På raster träffar eleverna och lär känna fler vuxna då vi har högre personaltäthet. Rastaktiviteter har ökat elevernas kontakt med alla vuxna på skolan Mål I maj 2016 känner sig alla elever trygga på Håksbergs skola. Utvärdering av aktivitet Så ofta det funnits möjlighet har det funnits en vuxen i omklädningsrummet vid idrotten. De elever som känt sig otrygga vid toalettbesök har i samråd fått ta med en kompis för att vakta. I alla klasser har det förts diskussioner om hur man skapar trygghet på skolan. De vuxna på skolan styr alltid gruppindelningar och placeringar. Aktiviteterna på skolgården har organiserats ur ett trygghetsperspektiv. FRÅGA APRIL 2016 Jag känner mig trygg på Håksbergs skola 99,5% ja/för det mesta. Mål Maj 2016 får alla elever på Håksbergs skola en god studiero. 97% har svarat ja. Utvärdering av aktivitet I klasserna har vi diskuterat vad begreppet studiero innebär. Vi har även tydliggjort detta genom rollspel och filmvisning.

8 8 (18) 8. FÖREBYGGANDE ARBETE På Håksbergs skola har alla vuxna på skolan ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Skollagen 1kap. 2 ) En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är bestämda platser i matsalen/klassrummet etc. Mentor ansvarar för att Likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och vårdnadshavare. Mentor genomför kontinuerligt rollspel och samarbetsövningar Skolan bestämmer placering i klassrum och grupperingar så att ingen ska behöva känna sig utanför. Mentor ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. Under utvecklingssamtal/elevsamtal är frågan om trivsel samt förekomsten av ev. kränkningar alltid med. Skolans elevhälsoteam består av rektor, specialpedagog, speciallärare, skolkurator samt skolsköterska Skolan upprättar, följer och förfinar rastaktiviteter med vuxennärvaro Skolan upprättar ett rastvaktsystem för taxi/buss-åkande elever

9 9 (18) 9. RUTIN VID UPPTÄCKT - arbetsgång Elev som kränker elev 1. Berörd personal samtalar med den eller de elever som känner sig diskriminerade/kränkta. - Samtalet dokumenteras enligt särskild rutin. - Berörd personal meddelar vårdnadshavare. - Rektor underrättas. Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 2. Berörd personal samtalar ytterligare enskilt med den/ de elever som utpekas och delger den/ de den information som framkommit. 3. Eleven/eleverna informeras om att skolan tar kontakt med vårdnadshavarna. - Samtalet dokumenteras. - Rektor underrättas. - Berörd personal kan ta hjälp av arbetslaget eller annan specialistkompetens. Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 4. Berörd personal kallar/samtalar med de inblandade vårdnadshavarna på skolan, (vid behov deltar rektor och representanter från arbetslaget). - Samtalet skall syfta till att få diskriminering och kränkning att upphöra. - Mötet dokumenteras. - Uppföljningsmöte ska bestämmas och ska bokas in inom en vecka. - Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 5. Skolan kontaktar kommunens resursgrupp. 6. Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 7. Ärendet anmäls till IFO (Individ och familjeomsorgen) 8. Vid samtal deltar minst två vuxna representanter från skolan. Lärare som kränker elev 1. Personal/elev som fått vetskap om att kränkning (lärare/personal - elev) skett, kontaktar rektor. 2. Rektor samtalar först med eleven och därefter med berörd personal. - Rektor informerar vårdnadshavare. Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 3. Rektor samtalar med berörd personal. Fortsätter kränkningarna blir nästa steg att: 4. Rektor, berörd personal, berörd elev och vårdnadshavare samtalar för att lösa den ouppklarade situationen. Elev som kränker personal 1. Rektor kontaktas och samtalar med berörd personal - samtalet dokumenteras. 2. Rektor samtalar med berörd elev/elever som informeras om att skolan tar kontakt med hemmet - samtalet dokumenteras. 3. Rektor kan ta hjälp av arbetslaget eller annan specialistkompetens.

10 10 (18) 9. UTVÄRDERING Håksbergs skolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling revideras före varje vårtermins slut efter att elev- och föräldraenkät sammanställts.

11 11 (18) Ombudsmän och organisationer Ombudsmän och organisationer att vända sig till vid frågor gällande diskriminering och annan kränkande behandling: Barn- och elevombudsmannen Skolverket BRIS (vuxentelefon) Diskrimineringsombudsmannen - (DO)

12 12 (18) HÅKSBERGS SKOLA plan för förebyggande arbete gällande diskriminering/trakasserier och annan kränkande behandling VARJE DAG: Morgonsamling i alla klasser Elevernas raster säkerställs genom rastaktiviteter och med vuxennärvaro Vuxennärvaro när taxi lämnar och hämtar elever i anslutning till skoldagen VARJE VECKA Personalmöte; med utrymme i mötesordningen för skolans likabehandlingsarbete VAR 14e DAG Klassråd; begrepp så som trygghet, ansvar, delaktighet, gemenskap, och respekt tas upp till diskussion. VARJE MÅNAD Elevhälsoteam; rektor kallar personal, skolhälsovård och specialpedagog- och lärare. Vidbehov kan även rektor kalla elevhälsan till extramöten Elevråd; rektor deltar. APT; stående diskussionspunkt gällande förebyggande likabehandlingsarbete VARJE TERMIN Lokal elevenkät i åk F-6: delaktighet, klimat, trivsel och trygghet Ansvar: mentor Högläsningsperioder ur utvalda böcker. Ansvar: mentor Tvärgruppsaktiviteter. Ansvar: mentor VARJE ÅR Lokal elevenkät 2 gånger /år i åk F-6: delaktighet, klimat, trivsel och trygghet Lokal enkät till vårdnadshavare 1 gång/år med barn i åk F-6r; Ansvar: mentor klimat, trivsel och trygghet Ansvar: mentor Riksenkät 1 gång/år i åk 5; Så här tycker jag om min skola Ansvar: mentor Hälsosamtal i åk 4, Ansvar: kolhälsovården Genomgång vid varje läsårsstart av gemensamt framtagna nyckelord; trygghet, ansvar, delaktighet, gemenskap, och respekt. Klimat bland eleverna kartläggs i oktober/november genom den lokala elevenkäten Ansvar: mentor Ansvar: mentor Bilaga 1A

13 13 (18) DOKUMENTATION AV ÄRENDE - PERSON SOM BLIVIT UTSATT ANMÄLAN GÄLLANDE DISKRIMINERING ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN/ELEVER Rörande diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. (ringa in det ärendet handlar om) Förskola/Skola Anmälare Händelse datum HÅKSBERGS SKOLA Samtalsledare/Utredare Person som blivit utsatt Personens personnummer Klass Person/er som utövat kränkningen/diskrimineringen: Klass TYP AV KRÄNKNING Nedsättande tilltal Ryktesspridning Förlöjligande Fysiskt våld Text, bildburet Annat (ange vad) Utredning som skett HÄNDELSENS ART Har skett direkt i verksamheten Vid enstaka tillfälle Återkommande och systematiskt Har skett utanför verksamheten på fritiden/indirekt via telefon, internet Vid enstaka Återkommande tillfälle och systematiskt Åtgärd Kontakt tagen med berörda elevers vårdnadshavare. Vårdnadshavarens namn (ej obligatoriskt) Samtalsledarens underskrift Rektors underskrift:

14 14 (18) Bilaga 1B DOKUMENTATION AV ÄRENDE - PERSON SOM BLIVIT UTSATT ANMÄLAN GÄLLANDE DISKRIMINERING ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN/ELEVER Rörande diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. (ringa in det ärendet handlar om) Förskola/Skola HÅKSBERGS SKOLA Anmälare Person som blivit utsatt Personens personnummer Klass Händelse datum Person/er som utövat kränkningen/diskrimineringen: Klass Övrigt Åtgärd Kontakt tagen med berörda elevers vårdnadshavare Vårdnadshavarens namn: Samtalsledarens underskrift: AVSLUTAT ÄRENDE Rektors beslut: Bilaga 2A

15 15 (18) Personnummer Barn/elev OLYCKSFALLSRAPPORT barn/elev Klockslag Enhet HÅKSBERGS REKTORSOMRÅDE Uppgiftslämnare - personal Var hände olyckan Hur gick olyckan till Vilken skada uppstod Togs kontakt med skolhälsovården, vårdcentral eller akuten JA NEJ Förslag på förebyggande åtgärder Blankettens original lämnas till handläggaren för arkivering/diarieföring. Underskrift: Ansvarig personal Rektor Bilaga 2B

16 16 (18) för tillbudet Tidpunkt för tillbudet TILLBUDSRAPPORT Plats för tillbudet Personnummer Enhet HÅKSBERGS REKTORSOMRÅDE Namn Beskriv i korthet vad som hände och varför? T ex under vilket arbetsmoment eller i vilket skede av arbetet? Vilken typ av utrustning eller maskin användes? Berodde det t ex på trasig maskin eller maskindel, dålig belysning, stress, otydliga instruktioner osv Vad kunde följden av tillbudet ha blivit? Vad behöver göras för att det inte ska hända igen? Förslag till åtgärder. Vem ansvarar för att åtgärden genomförs? Underskrifter arbetsledare Medarbetare Skyddsombud/Arbetsplatsombud Ett tillbud är en händelse som kunde ha lett till personskada eller ohälsa - nästan ett olycksfall. Rapportera alla tillbud. Kom även ihåg sådana som du råkat ut för pga. egen förskyllan eller klantighet. Det är viktigt att rapportera och dokumentera det som hänt så att liknande händelser kan förebyggas och förhindras. Läs gärna mer om tillbud i Arbetsmiljöverkets folder Rapportera tillbud eller på Kuriren under personal arbetsmiljö. Tillbudsrapporten skickas till förvaltningen samt till berörd facklig organisation. Behåll ett exemplar på arbetsplatsen för sammanställningen av tillbud och arbetsskador. Ta för vana att avrapportera tillbud på arbetsplatsträffen och vilka åtgärder som genomförts för att förhindra upprepning. Förvaltningens tillbudsrapportering ska årligen sammanställas och redovisas till förvaltningens samverkansgrupp skyddskommitté, samt till kommunens centrala samverkansgrupp. Bilaga 3

17 17 (18) DEFINITIONER Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal samt mellan elev och personal. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrätta-visningen som kränkande. TRAKASSERIER MOBBNING RASISM Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

18 18 (18) Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de fem diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder DISKRIMINERING ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på Lunarstorm. FRÄMLINGSFIENTLIGHET Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. HOMOFOBI SEXISM En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.