Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Svanskogs skola läsåret

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Godkänd/ansvarig Ane Skoland Diarie;Bu Utgåva Sida 1(11) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Svanskogs skola läsåret h:\hemsidan\svanskog\ lbp svanskog skola 1415 (2).docx

2 2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Svanskog skolas vision Alla elever och vuxna på Svanskog skola ska uppträda i ord och handling, på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller annan kränkande handling. Alla är lika mycket värda. Bakgrund Vad säger lagen? Vi följer lagtexten i skollagens 6 kapitel. Skollagen 2010:800 Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Läroplanen Lgr11 - Förståelse och medmänsklighet

3 3 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen skall också förhindra och förebygga sådan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbning. Den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens ändamål. Det innebär bl.a. att det skall upprättas en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen skall följas upp och ses över årligen. I detta arbete ska personal, elever och föräldrar vara delaktiga. Skolan har också enligt lagen en handlingsplikt att utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling (mellan barn och elever respektive mellan barn/elev och personal) och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvaret för att motverka kränkande behandling regleras i ett antal lagar och styrdokument. Förutom ovanstående finns också arbetsmiljölagen, brottsbalken och FN:s barnkonvention. Syfte Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,funktionsnedsättning, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

4 4 Likabehandlingsplan samverkan mellan elever, vårdnadshavare och personal Likabehandlingsplanen har utarbetats tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Elever inom ramen för klassråd och elevråd har elever bjudits in till ömsesidig dialog utifrån upplägg, förankring och diskussion. Vårdnadshavare inom ramen för skolans samverkansråd har vårdnadshavare bjudits in som referensgrupp. Referensgruppens uppdrag har varit att ge synpunkter på innehåll och att verka som en garant till att planen blir ett konkret verktyg. Personal inom ramen för konferenser inom arbetslagen och gemensamma personalkonferenser har personal diskuterat tillkomsten och förankring av planen. Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, MSN, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

5 5 Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever

6 6 Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på internet. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. HBT En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Kartläggning Varje termin genomförs en kvalitetsenkät för samtliga elever på Svanskogs skola. Frågeställningarna behandlar trygghet, trivsel, diskriminering, kränkningar och trakasserier. Inom skolans samverkansgrupper, d.v.s. samverkansråd, elevråd och personalkonferenser, ingår arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. I kvalitetsredovisningen som är en del i Svanskog skolas systematiska kvalitetsarbete, redovisas resultaten av de enkäter och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier. Utvärdering av förra läsårets utvecklingsområden PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅRET Trivselenkäten som besvarades av våra minsta elever (F-3) visade att några

7 7 tyckte det var barn som blev illa behandlade av andra elever. Det är då naturligt att göra det till ett prioriterat utvecklingsområde för läsåret. Vi förstärker rastvakteri och förser vakten med reflexväst. Gemensamma raster fungerar bra, där både stora och små är tillsammans. Vi har reflexvästar. En personal börjar klockan 7.30 och ansvarar för tillsyn och telefon. De äldre eleverna har blivit duktigare på att ta till sig de små. De stora har t ex idrottslektioner för de små. För att övergången mellan skola och fritids ska kännas trygg ska personalen följa eller möte upp barnen samt överlämna viktig information. Barnen är nu mer självständiga, ingen personal behöver möta eleverna mellan skola och fritids. Kontakten mellan skola och fritids har fungerat bra. Vi väljer att ha gemensamma raster för alla klasser med syfte att främja vikänslan i skolan. Det kommer att arbetas med värdegrundsfrågor med hjälp av kurator i tillägg till personalens vardagliga samtal och diskussioner med barnen. F-3 känner att de saknar kontakt med kurator, och undrar om hon glömt de små. Samtal med elever på individnivå görs, men vi måste få till en kontinuitet. Det är ett prioriterat arbetsområde att jobba med barnens ansvartagande för egna handlingar i år. Detta med bakgrund i att 100 % av eleverna svarade nej på frågan: behandlar du någon illa i skolan? Vi har uppmuntrat eleverna att tänka efter om de gör något bra för någon, om de har gått över på plus sidan Har du gjort någon glad i dag? Vi jobbar med att barnen ska ta ansvar för sina handlingar. Vad hade DU för del i konflikten? Barnen ska själva försöka se efter lösningar innan personalen gör det. Rektor har involverats i en-till-en möten gällande bemötanden elever emellan. Elevhälsoteamet har kopplats in i ärenden gällande kränkande behandling. Vi har varit noga med att anteckna. Även om vi ser att eleverna har blivit bättre på att plocka in leksaker från skolgården, så behöver det förbättras ytterligare. Vid genomgången av förslag till likabehandlingsplan med årskurserna 4 till 6 ställde vi frågor som: Finns det områden i skolan som känns otrygga? Är det speciella tider på dagen då du känner dig orolig eller rädd? Vad skall vi göra med detta och vem ska göra det? Tillsammans med barnen i åk 4-6 beslutades att rastvakten alltid skall ta en runda genom skogen och runt fritids. Detta fungerar bra under första rasten då vi är två rastvakter.

8 8 Vi skall försöka fixa till källaren och trappan ner för att det skall bli ljusare och inte så otrevligt som det är nu. Ingen ska känna oro för att använda toaletterna i källaren. Försök har gjorts att förbättra miljön, och vi fick till en liten förbättring. De flesta av våra stora elever tycker skolan känns trygg och trevlig, men vårt mål måste alltid vara att alla barn oavsett ålder och mognad känner att de kan gå till skolan och må bra hela dagen. Det har överlag varit god stämning under året, men vi har fortfarande ett arbete att göra framöver. Vi kommer även i år ha åldersövergripande aktiviteter för att främja trygghet och känsla av lika värde. Vi har haft ett antal gemensamma aktiviteter under året med goda resultat. Här följer några av barnens övriga tankar och idéer Man ska låta alla vara med Man ska inte säg eller göra dumma saker Man ska visa hänsyn om någon till exempel säger till att sluta Man ska hjälpa de små när de får Man ska hjälpa varandra när vi får problem Barnens tankar har legat till grund för skolans trivselregler. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅRET Vårt överordnade mål för året är att synliggöra alla positiva krafter som finns i alla barn och vuxna vid skolan. Vi hoppas på detta vis jobba med värdegrund och trivsel på ett främjande sätt. Alla värdegrundsmål för verksamheten finns synliga i vårt arbetsrum tillsammans med vår verksamhetsplan. I personalgruppen kommer vi varje vecka att prata med varandra om hur vi lyckas med våra mål. Vi uppmanar er om att titta in till oss så vi kan förklara hur vi jobbar! Mål att de yngre eleverna ska våga närma sig de äldre eleverna för att t ex be om hjälp att eleverna blir mer medvetna om hur de bör bemöta varandra för att vara goda förebilder att eleverna i större utsträckning vågar vara sig själva att eleverna blir duktigare på att uppmärksamma varandras positiva sidor att eleverna ska känna trygghet i att det alltid finns vuxna tillgängliga under raster att eleverna ska uppleva rasterna som socialt värdefulla

9 9 Hur ska vi jobba? Varje klass har en tummetavla i sitt klassrum. Där utvärderas stämningen i respektive klass en gång per vecka. Vi väljer ut två mål från varje klass som vi anser är viktiga för hela skolan att förbättra klassöverskridande. Dessa 8 mål utvärderas under en storsamling som kallas en gång i månaden i gymnastiksalen, där hela skolan utvärderar tillsammans. Viktigt att inte nämna namn, och att målen är formulerade så att igen blir utpekad. Tavlan från storsamlingen finns sedan upphängd/uppställd synligt på skolan och det är vår förhoppning att eleverna på sikt ska kunna sträcka på sig när de passerar tavlan. Under storsamlingen kommer personalen att hålla i ett forumspel där ett scenario spelas upp och eleverna får hjälpa till att hitta lösningar. Detta arbete kan dock endast fungera om vi hjälper och handleder eleverna i hur man bör bete sig mot varandra. De behöver många gånger stöd och värme. Att kontinuerligt prata med dem och ha vänskapsaktiviteter är viktigt och förebyggande. Om det visar sig att detta förebyggande arbete inte fungerar och mobbning/kränkningar ändå uppstår får eleven en varning innan vi går vidare. Upprepas handlingarna går vi genast vidare med uppföljningsmöten hos rektor. Till mötet ska man ha med sig en bok där man beskriver vad man har bidragit med för att göra situationen bättre. Uppföljning sker terminen ut. Vi hoppas på detta sätt lära eleverna att ta ansvar för sina handlingar och främja ett varmt och vänskapligt klimat i skolan. Åtgärder Arbetslaget Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i klassrummet, att kontinuerligt genomföra kompissamtal i klassen och på fritidshemmet, bestämda platser i matsalen etc. Dokumentation kring elevärenden är en framgångsfaktor för att nå ett gott resultat. BoEHT, barn- och elevhälsoteam

10 10 Svanskogs skola har ett välutbildat BoEHT som fungerar som resursteam för övrig personal i frågor kring diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. I teamet ingår rektor, kurator, specialpedagog och skolsköterskan. BoEHT träffas varje månad för att bl a diskutera elever och åtgärder som finns dokumenterade ifrån skolans arbetslag. Elevråd och klassråd Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar och där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. Klassrådet är vägledande i arbetet med att etablera en elevversion av Likabehandlingsplanen. På fritidshemmen finns samlingar där trivseln regelbundet diskuteras. Utredning Kränkning mellan elever 1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till ansvarig lärare. Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas kontakt med föräldrarna. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev. Ansvarig är mentor eller klassföreståndare med berörda parter. Anmälningar om kränkningar skall alltid anmälas till rektor som är ytterst ansvarig. Rektor anmäler ärendet vidare till Barn-och utbildningsnämnden. Se bilagor. 2. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med elevhälsoteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor. 3. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Vuxnas kränkning av barn/elev 1. Rektor samlar information om händelsen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 4. Rektor är ansvarig för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud. Barn/elevers kränkning av vuxna 1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller får stöd av arbetslaget. 2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev.

11 11 Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas en kontakt med elevvårdsteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och utförs. Ytterst ansvarig är rektor. Kränkning mellan vuxna 1. Konflikten löses på plats mellan de inblandade. 2. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett dokument som sätter sin prägel på verksamheten. Koppling till andra planer, t ex skolans verksamhetsplan och kommunens verksamhetsplan är nödvändig. Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas minst tre gånger per termin och vid varje läsårsslut av all personal och elevrådet. Vid behov revideras den och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd. Ny plan varje år Inom det årshjul i vilka uppdraget kring planer och kvalitetsarbete är organiserat på Svanskogs skola garanteras en årlig revision av Likabehandlingsplanen.