Verksamhetsformer som omfattas av planen är skola F-3 samt fritidshem. Ansvarig för planen är Rektor.

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Färjestadsskolan Område öst Karlstad Mikael Nilsson Likabehandlingsplan 2014 Verksamhetsformer som omfattas av planen är skola F-3 samt fritidshem. Ansvarig för planen är Rektor. Planen gäller från Planen gäller till Planen regleras i följande lagar Skollagen (2010:800) 6 kap Enligt 6e kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen I skollagens 6e kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel uttrycka sig nedvärderande, hota eller använda våld. Postadress: Falkgatan 10, Karlstad Besöksadress: Falkgatan 10 karlstad.se Tel: E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad Bankgiro:

2 sid 2 (12) Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder varje år upprättar en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och för att förhindra trakasserier Vår vision På Färjestadsskolan skall kränkande behandling eller trakasserier inte förekomma, vare sig i barn/elev- eller personalgruppen. Alla skall känna sig trygga och välkomna då de kommer till skolan. Ingen ska behöva känna sig utsatt för kränkning. Umgänget mellan oss ska kännetecknas av en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och tar hänsyn till varandra. Hur har planen tagits fram? Samtal har förts med eleverna om otrygga miljöer och situationer på skolan. Dessa dokumenteras på skolgårdskarta och diskuteras på elevråd. Skolans ordningsregler tas upp på klass- och elevråd. Underlaget för planen görs av arbetsgrupp på skolan och tas sedan upp för synpunkter på gemensamt möte med all personal. Underlag till planen tas upp på föräldrasamråd. Planen följs upp och ses över på samtliga elevrådsmöten. Förslag på planen läggs ut på gemensam plattform till samtliga vårdnadshavare för kännedom. Förankring av planen Gås igenom och diskuteras av mentor/klasslärare i varje klass. Gås igenom och diskuteras på möte med all personal. Publiceras på skolans hemsida samt tas upp på föräldramöte med vårdnadshavare till blivande förskoleklasser i början på vårterminen. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast Utvärderingen görs av skolans elevhälsoteam, skolans personal genom APT och på möte med skolans arbetslagsledare. Elever utvärderar planen genom klassråd och elevråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Rektor.

3 sid 3 (12) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans elevhälsoteam, skolans personal genom apt. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Fortsätta att utveckla rastverksamheten Detta mål anses ha blivit uppnått. Rastverksamheten visar på en trygg utevistelse för barnen. Rastvärdarna anses har översikt av verksamheten och ingriper då det behövs. Rastvärdarnas närvaro verkar ge en tryggare rastaktivitet. Kön 16% av barnen i åk 2 anser i KBU-undersökningen att pojkar och flickor inte behandlas lika. Vi behöver fortsätta arbetet med samtal bland personalen om att inte särbehandla pojkar och flickor på något sätt. Etnisk tillhörighet Vi har from läsåret 13/14 barn från många olika kulturer, etniska tillhörigheter och länder. Vi anser att det är viktigt att alla förstår våra olika bakgrunder. Vi bör därför fortsätta att uppmärksamma likheter och olikheter hos varandra och lära mer om de olika kulturerna. Religion och annan trosuppfattning Genom att uppmärksamma religioner och trosuppfattningarnas högtider har en förståelse för dem visats. Vi ska arbeta mer aktivt med att visa de olika religionerna och trosuppfattningarna som finns bland oss på skolan. Vi ska fortsätta uppmärksamma olika högtider för att tydliggöra religionernas och trosuppfattningarnas likheter och olikheter. Funktionshinder Vi anser att vi har en god förmåga att hjälpa elever med fysiska funktionshinder men har inte nått ända fram vad gäller neuropsykiatriska, psykiska eller sociala funktionshinder. Arbetsgruppen anser att vi behöver arbeta mer effektivt kring hur vi ska hjälpa elever med neuropsykiatriska, psykiska eller sociala funktionshinder. Sexuell läggning Svårt att utvärdera. Eleverna på vår skola är från ht-13 elever i åldrarna 6-9 år. En ålder där sexuell läggning inte ännu är så etablerad då den framträder mer tydligt under puberteten. Arbetsgruppen anser dock att det är viktigt att personalen agerar goda förebilder och agerar korrekt vid situationer som uppstår i vardagen. Kränkande behandling Vi ser att kränkande behandling bland barnen fortgår. Något som till viss del även påvisats i KBU-undersökningen Arbetsgruppen anser att arbetet kring kränkande behandling måste fortgå och eventuellt förändras då elevgruppen nu förändrats åldersmässigt.

4 sid 4 (12) Lokalt, aktuellt arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Kön = biologisk term, genus = socialt och kulturellt konstruerat kön Mål Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller eller fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Vårt mål innebär också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över verksamheten. Aktiviteter för att nå målet Vi kommer att ägna tid på konferenser för att ytterligare uppmärksamma vårt eget sätt att tänka och handla i dessa frågor. Vi använder de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens sätt att tänka och agera. Vi är uppmärksamma på att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Alla oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut ska alltid känna sig välkomna i vår verksamhet. Aktiviteter för att nå målet Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen. På vår skola har vi nu många elever med invandrarbakgrund, det är viktigt för oss alla att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som alla har med sig. Mångfald berikar! Under läsåret ska skolan tillsammans med modersmålslärarna ha gemensam kompetensutveckling.

5 sid 5 (12) Religion och annan trosuppfattning Vi får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Mål Ingen ska diskrimineras eller trakasseras på grund av religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter för att nå målet Vi ska uppmärksamma alla religioners högtider. Vi ska visa intresse och respekt för olika trosuppfattningar, även om det strider mot våra egna uppfattningar. Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt. Mål I vår verksamhet accepteras inte att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Alla har möjlighet att delta oavsett funktionshinder. Aktiviteter för att nå målet När vi planerar verksamheten ska konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas innan vi fattar beslut. Vi planerar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i verksamheten oavsett funktionshinder. Vid behov ser vi till att få den fortbildning vi behöver. Vi organiserar verksamheten så att det finns personal nära barnen för att förhindrar onödiga missförstånd (p.g.a. funktionshinder).

6 sid 6 (12) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Mål Vi accepterar inte kränkningar på grund av sexuell läggning eller på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Aktiviteter för att nå målet Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen. Vi ska vid något tillfälle under läsåret uppmärksamma detta område på våra gemensamma konferenser Kränkande behandling Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mål Alla som arbetar i vår verksamhet ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska vara väl förtrogna med hur man ska hantera eventuella konflikter. Aktiviteter för att nå målet Ge barnen verktyg för att kunna lösa enkla konflikter själva, för att avgöra vems förslag man ska anta när leken inte kommer vidare. Lära alla barn att söka upp en vuxen om konflikten inte går att lösa på egen hand. Vid behov hjälper vi alltid barnen att lösa dem. Be alla föräldrar vid läsårets start att kontakta oss om det hänt något som är viktigt för oss att känna till. Gemensam föreläsning för personalen. Att handskas med besvärliga grupper. Diskussion och gemensamma rutiner för hur vi agerar vid kränkning. Ytterligare aktiviteter när det gäller likabehandling beskrivs längre fram i planen under rubriken Förebyggande arbete.

7 sid 7 (12) Förebyggande arbete Alla vuxna på skolan och på fritidshemmet har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och våra fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap. 2 ). En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet skapar goda relationer mellan alla och medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i klassrummet, att kontinuerligt genomföra någon form av kompissamtal i klassen och på fritidshemmet, bestämda platser i matsalen etc. Gemensamt på skola/fritids Regelbundna enkätundersökningar för att granska trivsel och upptäcka eventuell förekomst av mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Kontinuerliga samtal med barn och föräldrar. Uppföljning enligt de rutiner vi använder oss av kring oönskade händelser. Kritiskt granska och förbättra våra rutiner vid behov, minst en gång per läsår i samband med utvärdering. Trygghetsveckor anordnas i samband med skolstarten så att alla känner sig välkomna på ett bra sätt. Mentorerna ansvarar för att Likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Mentorerna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. På fritidshemmen finns forum där trivseln diskuteras regelbundet. Flertalet personal har genomgått SET-utbildning (Social och Emotionell Träning), och använder arbetsmaterialet Livsviktigt från förskoleklass t.o.m. år 3. Under utvecklingssamtal/elevsamtal är frågan om trivsel samt förekomsten av ev. kränkningar alltid med. Väl fungerande rastvärdssystem ska finnas, och vid behov ska omklädningsrummen i idrotten vara bemannade. Rastvärdar bär gul reflexväst för att tydliggöra för barnen vart det finns en vuxen samt tydliggör för personalen vart det finns andra vuxna samt var det finns behov av en vuxen i barngruppen.

8 sid 8 (12) Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig under lektionsfri tid. Samtliga pedagoger äter lunch tillsammans med eleverna vilket skapar hög vuxentäthet i matsalen. På utvecklingssamtalen tas frågor upp som handlar om elevernas trivsel. Skolhäsovården samtalar med elev och vårdnadshavare i förskoleklass, samt kallar till hälsobesök i åk 2. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar vänder sig i första hand till ansvarig pedagog. Man kan alltid vända sig till skolans elevhälsoteam: Mikael Nilsson Rektor Inger Liljebjörn Specialpedagog Britt Dahlström Speciallärare Tommy de la Rosée Skolsköterska Rutiner för att utreda och åtgärda situationen när elev kränks av annan elev När skolan får kännedom om att elev varit utsatt för någon form av kränkande behandling är vi skyldiga att utreda snarast vad som hänt. Arbetsgången är följande: 1. Anmälan till skolans elevhälsoteam, görs av personal på signal från personal, elev, vårdnadshavare eller annan vuxen enligt gällande rutin. 2. Elevhälsoteamet beslutar vilka pedagoger som ska göra utredningen. Utredningens syfte är att skaffa så mycket information som möjligt innan beslut om åtgärder kan fattas. 3. Samtal med inblandade elever och pedagoger. Vårdnadshavare informeras snarast efter att samtal genomförts. 4. Diskussion i elevhälsomöte om åtgärd som rektor beslutar, t.ex. åtgärdsprogram, samtal, annat stöd mm. Vårdnadshavare informeras om beslutet och kallas eventuellt till möte. 5. Uppföljning och utvärdering av åtgärder. 6. Om inte kränkningarna har upphört tas beslut om nya åtgärder i elevhälsoteamet.

9 sid 9 (12) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När skolan får kännedom om att elev varit utsatt för någon form av kränkande behandling är vi skyldiga att utreda snarast vad som hänt. Arbetsgången är följande: 1. Anmälan sker till rektor enligt gällande rutin. 2. Rektor utreder vad som hänt. 3. Rektor samtalar med berörd personal och informerar den utsattes vårdnadshavare och berörd personal om vilka åtgärder som ska vidtas. Rutiner för uppföljning. 1. När utredning startas bestäms datum för information till skolans elevhälsoteam. 2. Datum för uppföljning, utvärdering samt ansvarig, skrivs in i upprättade åtgärdsprogram. 3. Om inte åtgärdsprogram upprättas följs ärendet upp enligt mall - Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen. Rutiner för dokumentation 1. Åtgärder dokumenteras i åtgärdsprogram och/eller i mall - Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen. 2. Ansvarig för dokumentation är rektor och specialpedagog. Dokumentationen förvaras hos skolhälsovården/specialpedagog. Ansvarsförhållande Personal ansvarar för att uppmärksamma och informera någon i elevhälsoteamet om de fått vetskap om kränkande behandling. Elevhälsoteamet utser vem/vilka som utreder. Rektor beslutar efter diskussion i elevhälsoteamet om åtgärd.

10 sid 10 (12) Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling, är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e- post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

11 sid 11 (12) Diskriminering Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen.

12 sid 12 (12) Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada, eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Färjestadsskolan Mikael Nilsson Rektor