PLAN FÖR LIKABEHANDLING FÄRJESTADSSKOLAN 2015/2016 FRITIDSHEMSVERKSAMHETEN

Transkript

1 PLAN FÖR LIKABEHANDLING FÄRJESTADSSKOLAN 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN

2 Ansvarig samt giltighetstid: Rektor, till Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN... 5 LAGAR... 5 SKOLLAGEN (2010:800) 6 KAP... 5 DISKRIMINERINGSLAGEN... 5 VÅR VISION... 5 HUR HAR PLANEN TAGITS FRAM?... 6 FÖRANKRING AV PLANEN INOM FRITIDSVERKSAMHETEN... 6 UTVÄRDERING... 6 UTVÄRDERING AV PLANEN INOM FRITIDSVERKSAMHETEN... 6 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN... 6 NYA MÅL... 6 LOKALT, AKTUELLT ARBETE UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA... 7 KÖN... 7 ETNISK TILLHÖRIGHET... 7 RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING... 7 FUNKTIONSHINDER... 8 SEXUELL LÄGGNING... 8 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK... 8 KRÄNKANDE BEHANDLING... 9 FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE... 9 FÖREBYGGANDE ARBETE INOM FRITIDSVERKSAMHETEN... 9 POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONAL SOM ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL UNDER TIDEN PÅ FRITIDSHEMMEN RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE DEFINITIONER KRÄNKANDE BEHANDLING DISKRIMINERING Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

4 4 TRAKASSERIER MOBBNING RASISM FRÄMLINGSFIENTLIGHET... 14

5 VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Fritidshem. LAGAR Planen regleras i följande lagar: Skollagen (2010:800) 6 kap Enligt 6e kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen I skollagens 6e kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel uttrycka sig nedvärderande, hota eller använda våld. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder varje år upprättar en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och för att förhindra trakasserier VÅR VISION På Färjestadsskolan skall kränkande behandling eller trakasserier inte förekomma, vare sig i barn/elev- eller personalgruppen. Alla skall känna sig trygga och välkomna då de kommer till skolan. Ingen ska behöva känna sig utsatt för kränkning. Umgänget mellan oss ska kännetecknas av en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och tar hänsyn till varandra. Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 6 HUR HAR PLANEN TAGITS FRAM? Samtal har förts med elever om otrygga miljöer och situationer på skolan. Både inom skolverksamhet och fritidsverksamhet. Informationen dokumenterades på skolgårdskarta och diskuterades på elevråd. Skolans ordningsregler togs upp på klass- och elevråd. Under året har uppgifter från enkäter, KBU samt uppgifter från genomförda nationella prov och skolans bedömning av måluppfyllelse i åk 3, utvärderats i elevhälsoteamet. Underlaget för planen gjordes av arbetsgrupp på skolan och togs sedan upp för synpunkter på gemensamt möte med all personal. FÖRANKRING AV PLANEN INOM FRITIDSVERKSAMHETEN gås igenom och diskuteras av fritidspersonal i varje grupp gås igenom och diskuteras på möte med all personal Görs tillgänglig på gemensam plattform för samtliga vårdnadshavare, tas upp på föräldramöte med vårdnadshavare till blivande förskoleklasser i början på vårterminen UTVÄRDERING Årets plan ska utvärderas senast Utvärdering av planen inom fritidsverksamheten Utvärderingen görs av skolans elevhälsoteam samt skolans fritidshemspersonal. Elever utvärderar genom klassråd och elevråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Rektor. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN På Färjestadsskolan har vi en bra organistaion vad gäller verksamheten samt en hög personaltäthet på våra fritidshem vilket skapar bra förutsättningar för en god tillsyn och möjlighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Över lag upplever eleverna att vi har en bra och trygg verksamhet på våra fritidshem. Vi ser en liten skillnad mellan pojkar och flickor där pojkarna ligger lite lägre än flickorna. NYA MÅL Fortsätta utveckla arbetet med våra arbetsplaner för att tydliggöra mål och inriktning med verksamheten Alla elever ska ha en positiv upplevelse av fritidshemsverksamheten. Könsskillnader ska inte påverka upplevelsen.

7 LOKALT, AKTUELLT ARBETE UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Kön Kön = biologisk term, genus = socialt och kulturellt konstruerat kön Mål Alla elever ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar, om vad som är kvinnligt och manligt. Vårt mål är också att verka för att alla elever ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Aktiviteter för att nå målen Vi kommer att ägna tid på konferenser för att ytterligare uppmärksamma vårt eget sätt att tänka och handla i dessa frågor Vi använder de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens sätt att tänka och agera Vi är uppmärksamma på att alla elever får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten Skolan ska HBTQ-certifieras Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Alla oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut ska alltid känna sig välkomna i vår verksamhet. Aktiviteter för att nå målen Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen. På vår skola har vi många elever med invandrarbakgrund, och det är viktigt för oss alla att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som alla har med sig. Mångfald berikar! Religion och annan trosuppfattning Vi får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Mål Ingen diskrimineras eller trakasseras på grund av religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter för att nå målen Vi ska visa intresse och respekt för olika trosuppfattningar Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

8 8 Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt. Mål I vår verksamhet accepteras inte att någon elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Alla barn har möjlighet att delta oavsett funktionshinder. Aktiviteter för att nå målen När vi planerar verksamheten ska konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas innan vi fattar beslut Vi planerar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i verksamheten oavsett funktionshinder Vid behov ser vi till att få den fortbildning vi behöver Vi organiserar verksamheten så att det finns personal nära barnen för att förhindrar onödiga missförstånd (p.g.a. funktionshinder) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Mål Vi accepterar inte kränkningar på grund av sexuell läggning eller på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Aktiviteter för att nå målen Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen Vi ska vid något tillfälle under läsåret uppmärksamma detta område på våra gemensamma konferenser Skolan ska HBTQ-certifieras

9 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mål Alla som arbetar i vår verksamhet ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling. Alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska vara väl förtrogna med hur man ska hantera eventuella konflikter. Aktiviteter för att nå målet Tidig kartläggning av fritidshemsgruppen genom observationer, sociogram eller liknande, för att upptäcka eventuell utanförskap. Ge barnen verktyg för att kunna lösa enkla konflikter själva, för att avgöra vems lekförslag man ska anta när leken inte kommer vidare Lära alla barn att söka upp en vuxen om konflikten inte går att lösa på egen hand. Vid behov hjälper vi alltid barnen att lösa dem Be alla föräldrar vid läsårets start att kontakta oss om det hänt något som är viktigt för oss att känna till Ytterligare aktiviteter när det gäller likabehandling beskrivs längre fram i planen under rubriken Förebyggande arbete FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Alla vuxna på fritidshemmen har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på våra fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap. 2 ). En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet skapar goda relationer mellan alla och medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel kan vara att kontinuerligt genomföra någon form av kompissamtal på fritidshemmet samt att ha bestämda platser i matsalen etc. Förebyggande arbete inom fritidsverksamheten Regelbundna enkätundersökningar för att granska trivsel och upptäcka eventuell förekomst av mobbning, diskriminering eller kränkande behandling Uppföljning enligt den modell vi använder oss av kring kränkande behandling och konflikter Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

10 10 Kritiskt granska och förbättra våra rutiner vid behov, minst en gång per läsår i samband med utvärdering Fritidspersonalen ansvarar för att Likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och vårdnadshavare All personal bär gul reflexväst utomhus för att tydliggöra för barnen samt personal var det finns personal som arbetar på skolan All personal på våra fritidshem är i en pågående kompetensutvecklingsinsats kring kvaliteten i våra fritidshem På fritidshemmen finns forum där trivseln diskuteras regelbundet POLICY Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår fritidsverksamhet. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Personal äter frukost och mellanmål tillsammans med eleverna vilket skapar hög vuxentäthet i matsalen Elevstödjare På utvecklingssamtalen tas frågor upp som handlar om elevernas trivsel Elevhälsan samtalar med elev och vårdnadshavare i förskoleklass, samt kallar till hälsobesök i åk 2 Tidig kartläggning av fritidshemsgruppen genom observationer, sociogram eller liknande, för att upptäcka eventuell utanförskap. PERSONAL SOM ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL UNDER TIDEN PÅ FRITIDSHEMMEN Elever och vårdnadshavare vänder sig i första hand till ansvarig pedagog. Man kan alltid vända sig till skolans elevhälsoteam. Rektor Mikael Nilsson Specialpedagog Inger Liljebjörn Skolsköterska Tommy de la Rosée RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER När fritidsverksamheten får kännedom om att elev varit utsatt för någon form av kränkande behandling är vi skyldiga att utreda snarast vad som hänt. Gången är följande: Anmälan till rektor görs av personal på signal från personal, elev, vårdnadshavare eller annan vuxen enligt gällande rutin Rektor beslutar vilka pedagoger som ska göra utredningen. Utredningens syfte är att skaffa så mycket information som möjligt innan beslut om åtgärder kan fattas

11 Samtal med inblandade elever och pedagoger. Vårdnadshavare informeras snarast efter att samtal genomförts Diskussion i elevhälsoteamsmöte om åtgärd som rektor beslutar, t.ex. åtgärdsprogram, samtal, annat stöd mm, i samråd med vårdnadshavare Uppföljning och utvärdering av eventuella åtgärder Om inte kränkningarna har upphört tas beslut om nya åtgärder i elevhälsoteamet RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL När fritidsverksamheten får kännedom om att elev varit utsatt för någon form av kränkande behandling är vi skyldiga att utreda snarast vad som hänt. Gången är följande: Anmälan sker till rektor enligt gällande rutin Rektor utreder vad som hänt Rektor samtalar med berörd personal och informerar den utsattes vårdnadshavare och berörd personal om vilka åtgärder som ska vidtas RUTINER FÖR UPPFÖLJNING När utredning startas bestäms datum för information till skolans elevhälsoteam Datum för uppföljning, utvärdering samt ansvarig, skrivs in i upprättade åtgärdsprogram Om inte åtgärdsprogram upprättas följs ärendet upp enligt mall - Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen RUTINER FÖR DOKUMENTATION Åtgärder dokumenteras i åtgärdsprogram och/eller i mall - Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen Ansvarig för dokumentation är rektor och specialpedagog. Dokumentationen förvaras hos skolhälsovården/specialpedagog ANSVARSFÖRHÅLLANDE Personal ansvarar för att uppmärksamma och informera rektor om de fått vetskap om kränkande behandling Rektor utser vem/vilka som utreder Rektor beslutar efter diskussion i elevhälsoteamet, samtal med ansvariga pedagoger samt vårdnadshavare om åtgärd Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

12 12 DEFINITIONER Kränkande Behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling, är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan

13 barn och elever. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet Mobbning eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn och elever. En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada, eller obehag. Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

14 14 Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfient lighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karakteristika. Färjestadsskolan Mikael Nilsson Rektor Bilagor: Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen.

15 Den utsatte: Larm från: Datum: Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen (Klasslärare eller annan skolpersonal) Detta har hänt enligt anmälaren: Signatur/datum: Detta har hänt enligt den utsatte: Detta har hänt enligt tredje part: Detta har hänt enligt den anmälde: Utredarens bedömning: Vårdnadshavare till inblandade är informerade: Elev: Elev: Uppföljning av utredning till Eht: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.