SLUTRAPPORT MELLAN RUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT MELLAN RUM"

Transkript

1 SLUTRAPPORT MELLAN RUM

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 1 BAKGRUND 4 2 UTVÄRDERINGEN SAMMANFATTNING AV DELUTVÄRDERINGEN SLUTUTVÄRDERINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR DATAINSAMLING DATAANALYS AVGRÄNSNINGAR 6 3 PROJEKTET PROJEKTPROCESS PROJEKTETS INNEHÅLL JÄMSTÄLLDHETS- OCH TILLGÄNGLIGHETS- INTEGRERING PROJEKTPERSONALENS BILD 8 4 HANDLÄGGARE OCH CHEFER PROJEKTPROCESSEN MÅLGRUPPEN SAMVERKAN FYRPARTSSAMTAL OCH HANDLINGSPLAN AKTIVITETER INSATSER STÖD IMPLEMENTERING JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET 16 5 DELTAGARE MELLAN RUM FYRPARTSSAMTAL HANDLINGSPLAN DELTAGARNAS BEHOV OCH DELAKTIGHET AKTIVITETER OCH INSATSER FRAMTIDA MÖJLIGHETER 21 6 DISKUSSION, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER DISKUSSION OCH SLUTSATSER FRAMTIDA UTMANINGAR 25 REFERENSER 26 Bilaga1: Projektplan Mellan Rum Bilaga 2: Överenskommelse om samverkan Bilaga 3: Regional överenskommelse för lokal samverkan 2011 Mellan Rum Rapporten är skriven av Anette Moberg och Eva Sennemark, Contextio Ethnographic AB Grafisk form: Paff Performance 2

3 SLUTRAPPORT MELLAN RUM SAMMANFATTNING Detta är en slututvärdering som har genomförts för projekt Mellan Rum. Totalt genomfördes elva fokusgrupper med handläggare och chefer från arbetsförmedlingen, socialtjänsten och kommunernas arbetsmarknadsenhet samt en enskild intervju med resurspersonen i Kungsbacka. En enkät delades ut till berörda chefer inom arbetsförmedlingen, socialtjänsten och arbetsmarknadsenheterna. Totalt nåddes 75 deltagare genom fokusgrupper, personliga intervjuer och telefonintervjuer på samtliga tio orter. En enkät fylldes i av de 59 deltagarna som deltog i fokusgrupperna och personliga intervjuer. Projektets huvudmål har varit att utveckla samverkan så att projektdeltagarna ska stärkas och komma i egen försörjning. Huvudmålet har brutits ned i fyra delmål. För att bedöma om resultatet har uppnåtts för det första delmålet att fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning kan det behövas en längre tidsperiod då många deltagande orter kom igång sent i projektprocessen och att ett antal arbetsplatsförlagda utbildningar som leder till jobb inte avslutats ännu. Det finns inte heller något före läge att mäta mot. Utvärderingen pekar dock på att genom den process som startas genom projektet kan fler ur målgruppen komma i egen försörjning. Tre orter har sett en minskning i försörjningsstöd. Deltagarna upplever i hög grad att de fått det stöd de behöver, att stödet utgått från deras behov och att projektet bidragit till att de närmat sig arbetsmarknaden. Detta delmål påverkas också av konjunktursvängningar och var också det delmål cheferna uppgav hade lägst måluppfyllelse. Det andra delmålet stärkt utvecklad regional samverkan är uppnått då regionala träffar genomförts och en regional överenskommelse har upprättats. En samsyn bland chefer har vuxit fram angående vilka delar av projektet som ska implementeras. Ett chefsnätverk bestående av chefer både från kommunen och arbetsförmedlingen kommer att fortsätta att träffas efter projektets slut för att fortsätta utveckla samverkan. Projektprocessen har också förstärkts av den regionala samverkan. Utvärderingen visar att det tredje delmålet stärkt lokal samverkan har uppnåtts på alla orter. På två orter har projektprocessen tagit fart i mindre utsträckning och vinsterna med projektet är inte lika tydliga, men även där finns vinster i form av fördjupad samverkan. Utvärderingen visar att det fjärde delmålet synliggörandes av ungas behov är uppnått. Intervjuerna med deltagarna visade att projektidén i sig har synliggjort att det finns ett stort behov hos målgruppen av samordnade insatser i form av fyrpartssamtal och gemensamma handlingsplaner. Även möjligheten för deltagare att uttrycka sina behov under fyrpartssamtalet, workshops med deltagare om användandet av resurspotten och deltagandet i deltagarprogrammet har möjliggjort för deltagarna att uttrycka sina behov. 3

4 1. Bakgrund Projekt Mellan Rum är ett arbetsmarknadsprojekt som har beviljats stöd av Europeiska socialfonden, ESF. Bakgrunden till projektet är en ökad ohälsa bland ungdomar och att det trots högkonjunktur har funnits grupper av ungdomar som har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som därmed blivit beroende av försörjningsstöd. Initiativet till projektet togs av ett antal chefer från arbetsmarknadsenheterna och arbetsförmedlingen inom GR-kommunerna. Projektidén bottnade i en gemensam upplevelse av att det förekommer dubbelarbete mellan kommuner och arbetsförmedlingar i arbetet med de berörda ungdomarna. En förprojektering genomfördes som också var en del i förankringsarbetet av projektet. Projekt Mellan Rum har pågått mellan maj 2009 och april Totalt nio kommuner och en stadsdel 1 deltar i projektet. Det övergripande projektmålet är en utvecklad samverkan för att unga ska komma i egen försörjning. Delmål och indikatorer 2 har projektet utvecklat i samarbete med ESF-rådets processtöd. Projektets fyra delmål är följande: Att fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning Stärkt utvecklad regional samverkan Stärkt samverkan på lokal nivå Synliggörandet av ungas behov Före projektstart upprättades en överenskommelse om deltagande i genomförande av projekt Mellan Rum genom Socialfonden tiden av projektägaren och undertecknades av samverkansparterna. 3 Varje ort har åtagit sig att bidra med en medfinansiering på 25 procent från en heltidstjänst på arbetsförmedlingen respektive 75 procent från kommunen samt minst åtta deltagare till projektet. I den regionala överenskommelse som inledningsvis utarbetades i projektet bestämdes att för varje deltagande ungdom ska handläggare från aktuella parter genomföra ett fyrpartssamtal tillsammans med ungdomen som ska utmynna i en gemensam handlingsplan som ungdomen själv äger. Målgruppen är enligt projektplanen ungdomar mellan år som är i behov av stöd från kommunen och arbetsförmedlingen för att etablera sig på arbetsmarknaden, men som inte är i behov av vård eller annan behandling. Varje ort har själva definierat vilka ungdomar inom ramen för målgruppen som varit svåra att nå med insatser. Ungdomarna ska vara aktuella både hos kommunen och på arbetsförmedlingen. Projektet styrdes av en ledningsgrupp som träffades tre till fyra gånger per termin. Ledningsgruppen består av en chef från GR, två områdeschefer från arbetsförmedlingen, två representanter från arbetsmarknadsenheterna samt en verksamhetsuppföljare från arbetsförmedlingen och projektledarna. Projektet leds av två projektledare (som arbetar 100 respektive 75 procent av en heltidstjänst) där en av projektledarna kommer från arbetsförmedlingen medan den andra har kommunal erfarenhet. Arbetsförmedlingens projektledare slutade hösten 2010 och en ny tillsattes. Övrig personal är tre projektkoordinatörer vars arbetsuppgifter är att arbeta med arbetsplatsförlagt lärande, deltagar- och handläggarprogrammet, information och administration. Dessutom finns det en ekonom. 1. De deltagande orterna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Östra Göteborg har en sammanslagning skett mellan stadsdelarna Kortedala och Bergsjön till Östra Göteborg. 2 För projektplanen se bilaga 1 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 3 4

5 SLUTRAPPORT MELLAN RUM 2. UTVÄRDERINGEN Utvärderingen har en lärande ansats där utvärderarna har följt processen under projekttiden och kontinuerligt återkopplat till projektledning och andra berörda parter inom projektet. En delutvärdering genomfördes under våren 2010 och en halvtidskonferens anordnades i augusti Denna rapport är en slututvärdering. 2.1 Sammanfattning av delutvärderingen Redan i delutvärderingen visade resultatet att det fanns ett antal betydelsefulla framgångsfaktorer inom ramen för Mellan Rum. Merparten av de orter som såg tydliga vinster med samverkan var också de som hade tydliga rutiner för fyrpartssamtal och gemensamma handlingsplaner. Projektets design med resurspotten hade möjliggjort extra insatser för orterna också i form av mer otraditionella insatser. Deltagarprogrammet uppskattades där ungdomar fick inspiration och nya intryck i de flesta fall. En viktig framgångsfaktor för projektet var den aktiva projektledningsgruppen där ledningsgruppsmöten har använts för att styra projektet mot uppsatta mål. De förbättringsområden som delutvärderingen pekade på var vikten av att alla deltagande orter får tydliga rutiner för upprättandet av gemensamma handlingsplaner samt upparbetade rutiner för hur uppföljningssamtalen med ungdomarna ska dokumenteras. Utvärderingen visade också att det var viktigt att vakanta handläggartjänster tillsätts och metodutveckling av fyrpartssamtalet sker. Det behovsanpassade arbetssättet kräver tid. Utvärderingen visade att handläggarna har haft svårt att frigöra tid. Graden av reflektion ur ett jämställdhetsperspektiv bör öka bland handläggarna vid urval av deltagare för att uppnå kraven på ESF-rådets horisontella kriterier jämställdhet och tillgänglighet. 2.2 Slututvärderingens frågeställningar En verksamhetslogik över projektet arbetades fram under februari månad 2010 för att öka förståelsen om vad projektet vill åstadkomma och på vilket sätt. Övergripande målsättningar bröts ned till mindre och konkreta delar vilket visar hur projektledningen har uppfattat förutsättningarna för satsningen och den problembild som projektet jobbar med. Tillsammans med ledningsgrupp och projektledning skapades en visuell bild över projektets olika delar, dess resurser, tänkta aktiviteter och förväntade effekter på kort och lång sikt. Ett ramverk av bedömningsindikatorer skapades genom verksamhetslogiken och har används som utgångspunkt för analys av den fortsatta projektprocessen vid del- och slututvärderingen. Slututvärderingens resultat analyseras utifrån projektets delmål som finns i kapitel Datainsamling Totalt genomfördes elva fokusgrupper med handläggare och chefer från arbetsförmedlingen, socialtjänsten och kommu- nernas arbetsmarknadsenhet samt en enskild intervju med resurspersonen i Kungsbacka. Fokusgrupperna genomfördes från och med slutet av januari till början av mars Projektledningen bokade in fokusgrupper med handläggare och chefer. Fokusgrupperna tog från en timme till en och en halvtimme att genomföra och totalt deltog 68 personer i fokusgrupperna. Flertalet av handläggarna, 43 procent, kom från Individ och familjeomsorgen (IFO), 31 procent kom från kommunernas arbetsmarknadsenheter och 26 procent från arbetsförmedlingen. I några kommuner var chefen för IFO och arbetsmarknadsenheten samma person och denna person har då registrerats under IFO. Ort Antal deltagare AF IFO AME Ale Alingsås Östra Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Summa En enkät delades ut till berörda chefer inom projektet via nätverk eller skickades ut per mail och post. Totalt inkom 21 enkäter varav 15 från IFO och AME och sex från arbetsförmedlingen. Samtliga chefer från arbetsmarknadsenheterna har besvarat enkäten liksom sex av åtta chefer från arbetsförmedlingen. Önskemål från ledningsgruppen var att slututvärderingen skulle nå 70 procent (56 personer) av de deltagande ungdomarna i de deltagande orterna samt 20 före detta deltagare. Totalt nåddes 75 deltagare varav 59 genom fokusgrupper och personliga intervjuer och 16 deltagare genom telefonintervjuer. Handläggare på orterna bjöd in deltagarna till fokusgrupper eller enskilda intervjuer. Ett informationsbrev skickades ut till deltagarna. Inför fokusgrupperna/intervjuerna gjordes påminnelser per telefon av handläggarna eller utvärderaren. Fokusgrupper och intervjuer genomfördes på berörda myndigheters kontor, praktik- och arbetsträningsplatser, bibliotek och caféer samt på Elektronen. 5 Datainsamlingen ägde rum under januarimars 2011 och fördelar sig på respektive ort enligt tabell på nästa sida. 5

6 Ort Personliga Telefon Totalt Killar Tjejer intervjuer intervjuer Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Östra Göteborg Summa Samtliga deltagare som intervjuades fick besvara den enkät 6 som utarbetades initialt i projektet för avslutade deltagare. 2.3 Dataanalys Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band. Utvärderarna lyssnade därefter igenom intervjuerna och skrev ner dem i sammanfattad form. Svaren på telefonintervjun skrevs ned under intervjun. En tematisk analys genomfördes. Citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit genom analysen. Citaten är inte ordagranna utan har skrivits om från talspråk till skriftspråk, dock utan att förändra innebörden i det som sagts. 2.4 Avgränsningar Då fokusgrupperna på de olika orterna var spridda över en tidsperiod på cirka två månader kan svaren ha påverkats beroende på vilka aktiviteter och processer som var aktuella i projektet vid den tidpunkt då fokusgruppen genomfördes. Deltagarna fick besvara enkäten innan gruppintervjuerna och de personliga intervjuerna påbörjades. Under intervjuerna framkom att deltagaren inte alltid visste vad ett fyrpartssamtal var. När frågan om fyrpartssamtal ställdes av utvärderaren så förklarades det också. 5. Ungdomens hus i Kungsbacka 6. Utarbetades av Olivia Claesson som var praktikant i Mellan Rum hösten I redovisningen av resultatet används ordet ort. Med detta menas både kommunen och arbetsförmedlingen. 6

7 SLUTRAPPORT MELLAN RUM 3. PROJEKTET 3.1 Projektprocess 7 Att utveckla samverkan innebär att sammanföra organisationer som inte tidigare haft ett nära samarbete och att överbrygga de kulturskillnader som finns inom och mellan organisationerna menar projektledaren. Kulturskillnaderna blev främst tydliga i diskussionen kring handlingsplanerna där varje organisation hade sina egna handlingsplaner, riktlinjer och diskussioner men även i synen på de andra organisationernas arbete och uppdrag. Kartläggningarna som genomfördes i kommunerna var en bra start då det blev tydligt för alla berörda parter hur det fungerade på den egna orten. Det delade projektledarskapet, ett tydligt partnerskap mellan organisationerna på ledningsnivå, och en fungerande ledningsgrupp har bidragit till att organisationerna har kunnat mötas och projektet kunnat fungera bra menade projektledaren. I det fortsatta arbetet har det lokala arbetet och erfarenheten av att praktiskt arbeta tillsammans skapat värdefulla lokala organisationsövergripande handläggarteam kring målgruppen. Att projektdesignen var övergripande och utan detaljstyrning men möjliggjorde ett behovsanpassat arbetssätt från projektledningen men medförde också att handläggarna initialt upplevde projektet som otydligt. Resursbanken var från början tänkt som ett verktyg för regionalt resursutnyttjande vilket inte passade målgruppen. Istället har den bidragit genom att handläggare och chefer fått en överblick av de resurser de förfogar över på den egna orten. Resursbanken kommer därför att finnas kvar även efter projektets slut. Resurspotten var en viktig konstruktion i projektet för att få ordning på medfinansieringen som är kopplad till antal deltagare och handläggartimmar i projektet. Konstruktionen skapade trygghet då den medförde att alla deltagande orter fick eget ansvar för sin medfinansiering. Potten har främst använts till att bekosta insatser som orterna annars inte skulle ha haft råd med. Ett problem är att potterna inte har använts förrän i slutet av projekttiden. Några anledningar till detta, enligt projektledaren, är ovissheten om att klara medfinansieringsåtagandet, att handläggarna vanligtvis inte har mandat för inköp av insatser och att deltagarna har svårt att förmedla vilka behov de har. Ytterligare en anledning var att behovet inte var så stort som projektet inledningsvis antog utan att det största hindret som identifierades var att det fanns för lite handläggartid. Projektgruppens direkta arbete gentemot deltagarna har blivit mindre omfattande än vad som inledningsvis antogs. Utifrån ett ledningsbeslut ändrades inriktningen till att arbeta med synliggörandet av målgruppens behov genom handläggarna eftersom de finns kvar efter projekttidens slut och det leder till en långsiktlig utveckling för målgruppen. En ambition för projektet har varit att skapa nätverk som kan fortsätta även efter projektets avslut. Chefsnätverk kommer att fortsätta träffas så länge arbetsförmedlingen har i uppdrag att verka inom området. Chefsdagarna fungerade bra som ett forum för vidare samarbete och där berörda chefer har fått en samsyn kring uppdraget och insett vikten av samverkan. De har även gemensamt kunnat besluta om att behålla fyrpartssamtalen, handlingsplanerna, resursbanken och nätverken. Den samsyn och det förtroende som skapats genom chefsdagarna har varit en värdefull plattform att driva processen vidare från. 7. Bygger på intervju med den projektledare som varit med från projektets uppstart. 3.2 Projektets innehåll Inledningsvis hölls uppstartsmöten på varje ort där syftet var att introducera projektet, få en bild av den lokala samverkan samt se vilka resurser de olika parterna förfogade över. Vid introduktionen presenterades ramen för projektets syfte och mål, samtidigt som det betonades att projektet skulle utformas och anpassas efter orternas egna behov. För att kunna identifiera behoven var det viktigt att ha ett tydligt nuläge och därför gjordes en process- och resurskartläggning. På uppstartskonferensen i november 2009 utarbetades en Regional överenskommelse för regional samverkan. Utöver dessa punkter var det fritt för de deltagande orterna att utveckla samverkan lokalt. Några punkter ur den regionala överenskommelsen var att genomföra ett tidigt fyrpartssamtal och att deltagaren får en individuell gemensam handlingsplan. Handläggarprogrammet har bestått av olika insatser för att stötta handläggarna i deras arbete och för att bygga kontakter och nätverk mellan orterna. En seminarieserie med fokus på metodutveckling utvecklades utifrån det behov som framkom i delutvärderingen. Intresset från handläggarna var så stort att upplägget fick delas upp i två omgångar. Ytterligare aktiviteter för handläggarna har varit: Processtöd till chefer och handläggare Mångfald och jämställdhetskonferens Europeiskt handläggarutbyte genom Mind the Gap Arbetsförmedlingens ungdomsnätverk utökas även till kommunens ungdomshandläggare Uppföljnings- och slutkonferens 7

8 Deltagarprogrammet har bestått av ett antal temadagar för samtliga deltagare. Syftet med deltagarprogrammet har varit att väcka hopp, ge inspiration och nya intryck men har också medfört att handläggarna har haft lättare att presentera projektet för deltagarna. Deltagarprogrammet har bestått av: Från blogg till jobb med ungdomsföreningen Assista i Alingsås och Navid Modiri Studieresa till Oslo Självkänsla med Mia Börjesson Hälsa, kost och motion med Göteborgs fightingcenter Studieresa till Danmark Entreprenörskap och drömmar med Coompanion Att göra sin röst hörd med dramapedagogerna Erika Marklund och Gunilla Fransson 3.3 Jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering Projektet integrerar jämställdhet och tillgänglighet genom att beakta frågorna vid arrangemang för ungdomar och handläggare. Genom aktiva val av inbjudna gäster/talare, lokaler, utformning av informationen, upplägget för programmet och möjlighet till olika slags kost vid aktiviteter beaktas frågorna. Projektet har arrangerat en konferens för handläggare med mångfald och tillgänglighet där neuropsykiatriska funktionsnedsättningar belystes både ur ett teoretiskt- och brukarperspektiv. Under konferensen fick handläggarna tillfälle att reflektera över olika förutsättningar i människors levnadsvillkor. Tillgänglighetsperspektivet har även ingått som ett tema i handläggarprogrammet. 3.4 Projektpersonalens bild Flera i personalgruppen menade att deras egen roll varit oklar när de anställdes och hänvisade till att de upplevt projektets syfte diffust och hade svårt att se var fokus skulle ligga. Allt eftersom projektet fortskridit har både syfte och fokus blivit allt tydligare menade personalen. En person påpekade att regional samverkan framstod som ett orimligt mål i början av projektet men att det nu känns möjligt även om fokus ligger på de lokala processerna. Det är först nu i slutet av projektet som jag förstår och jag tror på poängen med samverkan och att poängen är att handläggarna kommer att må bättre och ungdomarna kommer att bli bättre bemötta och att det kommer bli en snabbare process. Så jag tror verkligen att det kommer bli lönsammare än att ge truckkort till 30 ungdomar. Att arbeta deltid på 25 procent i Mellan Rum har inte varit optimalt eftersom det varit svårt att anpassa till de ambitioner personalen själva har haft och det har varit svårt att bedöma hur mycket som kan utföras inom ramen för en fjärdedels tjänst. I ett fall varierade arbetstiden mycket över tid vilket gjorde det svårt att planera. För några av personalen ändrades också förutsättningarna under projekttiden. Personalen har haft ansvar för olika områden och har därför olika erfarenheter av sina arbetsuppgifter och själva projektprocessen. Deltagaraktiviteterna har fungerat bra och den ansvariga haft har möjlighet att bolla med personalgruppen om vad som varit möjligt och vad som fungerar bäst. Den viktigaste lärdomen är att ungdomarna har många tankar och åsikter vilka de inte alltid uttrycker på möten med myndigheterna. När erfarna workshopledare arbetar med dem och de sitter i smågrupper kan de plötsligt uttrycka sina åsikter, som i deltagarprogrammet. OCN 8 har tagit mycket tid i anspråk eftersom arbetssättet är mycket mer arbetskrävande än vanlig praktikplacering. Några handläggare upplevde att det var cheferna som bestämt sig för metoden och därför krävdes mycket förankringsarbete från projektets sida. Flera i personalen upplevde även att det delade projektledarskapet ibland försvårat för dem då de ibland fått motstridiga besked. Följande framgångsfaktorer identifierades av de intervjuade: Intresse från deltagande kommuner Kunnig projektledning Handläggarprogrammet har gjort handläggarnas roll tydlig Deltagarprogrammet där deltagare genomgått personlig utveckling Chefsdagarna Aktiv ledningsgrupp Lärande utvärdering Det delade projektledarskapet som initialt hade en dörröppnande funktion Resurspotten som morot för medfinansiering och trygghet Följande hinder identifierades: Projektet var otydligt i början och det har tagit tid att hitta relevanta verktyg Diffusa yrkesroller och förändrade villkor för de anställda Problem och osäkerhet kring implementering av OCN För mycket administration kring medfinansieringen i projektet och svårigheter att få in uppgifter från handläggarna Dubbelt projektledarskap 8. Open College Network som är en metod för att kvalitetssäkra lärandet på praktikplatser 8

9 SLUTRAPPORT MELLAN RUM 4. Handläggare och chefer Nedanstående kapitel bygger på fokusgrupper med handläggare och chefer på orterna samt en chefsenkät som skickats/ delats ut till samtliga berörda chefer inom arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheterna. Det är viktigt att poängtera är att benämningen ort innebär det arbete kommunen och arbetsförmedlingen gemensamt åstadkommit. 4.1 Projektprocessen Processen har sett olika ut på de olika orterna, där projektet på vissa håll förankrades ganska omgående. För andra tog det ett tag innan det klarnade och processen påbörjades. Det finns också exempel där processen har varit svårare att få igång av andra anledningar och där vinsterna med projektet inte är lika tydliga. Ale, Alingsås och Lilla Edet beskrev sin medverkan i projektet som relativt smidig och såg tidigt behovet av att upprätta en samverkan eller fördjupa den samverkan som redan fanns. Samverkansformerna utvecklades snabbt efter en viss initial osäkerhet. De här kontakterna som vi har mellan kommunen och arbetsförmedlingen är ju nödvändiga för att vi ska kunna genomföra det här gemensamma uppdraget vi har i Alingsås; att stötta och hjälpa ungdomar ut i arbetslivet. Det här är ett alldeles ypperligt sätt att skapa den här dialogen och öppna de här vägarna och hitta de här kanalerna som man inte kan ta via telefon som man kan ta när man känner varandra lite mer. Alingsås Lerum, Mölndal, Partille, Härryda och Kungsbacka uppgav att de behövde tid för att förstå syftet med projektet eftersom de upplevde att de redan hade en god samverkan. Den upplevda otydligheten gav upphov till irritation och frustration hos handläggarna. Flertalet menade att projektet började klarna under hösten 2010 då deltagar- och handläggaraktiviteter startades upp. Andra menade att det var först när de hittade samverkansformer, sina roller och vilka metoder de skulle använda som projektet konkretiserades och de började se vinsterna med projektet. I Mölndal hade cheferna initialt svårt att förstå projektets syfte och upplevde att innehållet hade förändrats sedan förprojekteringen vilket medförde att de tyckte att det var svårt att förankra projektet hos personalen. Det var jättejobbigt och frustrerande i början. När vi inte riktigt visste vad vi skulle göra, vad som förväntas och hur vi ska lägga upp det och väldigt roligt i slutet när vi hittade formerna. Vi hittade ett sätt att jobba på och vi hittade ett sätt att tänka på kändes det som. härryda I Stenungsund och Östra Göteborg har projektprocessen av olika skäl inte fått samma fart som på övriga orter. I Stenungsund upplevde de intervjuade inte att projektet helt infriat deras förväntningar eftersom de hade hoppats på nya metoder för att få ut deltagarna på arbetsmarknaden. Antagandet att svårigheterna i första hand berodde på resursbrist visade sig vara felaktigt. Istället hade de intervjuade upptäckt att omständigheterna runt dessa ungdomar är så komplexa att det är svårt för ett projekt att lösa problemen. Idealbilden är där alla kommunicerar och man hittar rätt insats från det som finns med bra arbetsfördelning. Ju mer man jobbar med sådant här desto mer hittar man rätt när man lär känna varandras uppdrag och resurser. Samtidigt kan jag känna så här efteråt att vet du sjutton om jag hade sagt ja till den här typen av projekt. Hade vi kunnat lägga fram en metod efter projektet då hade det varit skillnad för då hade det nog varit värt den tiden. Vi har lärt oss lite mer, vi har samarbetet lite mer men inte kommit hela vägen utifrån de förhoppningar som fanns. stenungsund I Östra Göteborg var deltagandet i Mellan Rum ett centralt beslut vilket medförde långa förankringsprocesser på flera nivåer vilket var tidskrävande. Att stadsdelen inte medverkade i förprojekteringen eller ingick i GR:s nätverk för arbetsmarknadschefer försvårade förankringsprocessen av projektet. Arbetsförmedlingen var skeptisk till ytterligare ett projekt i området och personalbyten på arbetsförmedlingen försvårade eller avstannade fyrpartsamtalen under en period. Arbetsmarknadsenheten arbetade inte initialt med ungdomar men blev åter aktuella i projektet efter projektets deltidsutvärdering. Efter en lång diskussion om resurspotten bestämde sig Östra Göteborg för att satsa på arbetsplatsförlagt lärande och anordnade flera utbildningar. Det ledde till att de valde att skriva in många deltagare i projektet för att kunna utnyttja platserna. De hann därmed inte med att genomföra fyrpartssamtal och skriva gemensamma handlingsplaner till samtliga deltagare. Cheferna på socialtjänsten uppgav att handläggarna upplevde att projektet inte skötts helt korrekt. På grund av att många deltagare skrevs in i projektet kunde inte tre- och fyrpartssamtal utföras under en period vilket medförde en ökad arbetsbörda. Handläggarna upplevde att samverkan hade fördjupats under projekttiden och att platserna med det arbetsförlagda lärandet hade fallit väl ut, men de hade ändå svårt att se syfte och vinsterna med projektet i stort. 9

10 I chefsenkäten fick cheferna lista de tre viktigaste delarna 9 inom Mellan Rum. Flest angav fyrpartssamtalet, gemensam handlingsplan och deltagarprogrammet. Fyra chefer nämnde även den fördjupade samverkan lokalt som en viktig del, en nämnde gemensam planering och att jobba med de arbetsplatsförlagda utbildningarna hade stärkt samverkan. Viktigaste delarna Antal svar Fyrpartsamtalet 17 Gemensam handlingsplan 13 Deltagarprogrammet 11 Handläggarprogrammet 6 Resurspotten 6 Resursbanken 4 Cheferna fick även gradera i vilken grad de upplevde att projektets måluppfyllelse hade uppnåtts. 90 procent av cheferna ansåg att delmålet stärkt samverkan på lokal nivå uppnåtts, 67 procent att delmålet stärkt utvecklad regional samverkan uppnåtts och 61 procent att delmålet att synliggöra ungas behov uppnåtts. Den minsta andelen chefer, 48 procent var de som ansåg att delmålet fler unga i målgruppen har ett självständigt liv och är i egen försörjning uppnåtts. Chefernas kommentarer kring delmålen var att regional samverkan är svårt att nå och en chef menade att samverkan fanns lokalt innan Mellan Rum men att projektet har ökat förståelsen av samverkan för att nå samhällsmålet arbete/egen försörjning. Vi har tragglat målbilden ganska så många gånger. Precis när vi var färdiga och visste vilka vi skulle ha, det var då vi kom fram till trappan. Då gick vi tillbaka igen. Jag tror att nu efter 1,5 år så vet jag på ett ungefär vad det är för ungdomar som vi pratar om när vi pratar med varandra utan att lägga in egna tolkningar i det. Det skulle till väldigt mycket innan vi kom överens om det. stenungsund Flertalet orter upplevde att deltagaraktiviteterna inte passade för projektets målgrupp. Det medförde att några kommuner också valde ungdomar som inte stod riktigt lika långt från arbetsmarknaden för att dessa skulle kunna ta del av deltagaraktiviteterna. Ett annat skäl var problem att fylla deltagarkvoten och därmed uppfylla kraven på medfinansiering. Jag tycker att vi har hittat en bra målgrupp inom ramen för projektet. Vi har dem som står nära och dem lägger man inte mycket tid på. Och sen har vi dem i nästa kategori och de är speciella mellanrummare och så har vi jobbcoach (psykisk ohälsa). ALE I Alingsås, Kungsbacka och Lerum har avslutade deltagare åter blivit aktuella inom socialtjänsten och arbetsförmedlingen och i Alingsås och Kungsbacka har deltagarna åter skrivits in i projektet. 10. Avslutade deltagare som åter blivit aktuella inom socialtjänsten och arbetsförmedlingen. 9. Därför är totala svar fler än antal besvarade enkäter. 4.2 Målgruppen Målgrupperna som definierades i projektansökan var ungdomar som stod mycket långt från arbetsmarknaden. Med detta avsågs att ungdomarna kunde vara svåra att nå, inte kom till möten och var i behov av samverkan. Många hade oavslutade utbildningar, diagnoser eller stark psykisk belastning och/eller var så kallade återvändare. 10 Lerum, Härryda, Kungsbacka och Partille har hållit sig till den målgrupp som initialt definierades. Initialt skulle orterna identifiera vilka ungdomar de ville jobba med inom ramen för målgruppen. Detta tog olika lång tid att komma fram till. Stenungsund utarbetade en målgruppsmodell som tydliggjorde vem som ansvarar för ungdomen i olika stadier och har därmed fått en samsyn kring målgruppen. Modellen visade att ingen ansvarade för målgruppen unga med psykisk ohälsa. Ungdomar med psykisk ohälsa har ingen instans i Stenungsund att vända sig till då även Samordningsförbundet ansåg att en deltagare som mådde dåligt psykiskt var för sjuk. 4.3 Samverkan Samtliga deltagande orter uppgav att de utvecklat eller fördjupat samverkan på grund av projektet och att det finns en rad vinster kopplat till det. En mer välstrukturerat och organiserad samverkan togs upp på några orter som en positiv följd av projektet. I ett par fall hade handläggarna bestämda mötestider för handläggarträffar och fyrpartssamtal. Arbetet upplevdes också fungera smidigare eftersom handläggarna lärt känna varandra och fått en ökad förståelse för varandras uppdrag. Samtliga orter menade också att de fått en ökad samsyn och ett minskat dubbelarbete genom att kommunikationen mellan handläggare förstärkts och alla arbetar mot samma mål. Den gemensamma handlingsplanen och kunskap om varandras resurser minskar risken för dubbelarbete men innebär också ett mer effektivt utnyttjande av resurserna. Stenungsund menade att samverkan har förbättrat deras kommunikation men att de ännu inte har lyckats fördela arbetet mellan de samverkande parterna. 10

11 SLUTRAPPORT MELLAN RUM Det har tagit lite tid att hitta våra roller också, turordning och hur vi lägger upp det här och vad vi har för gemensamma resurser och hur vi kan hantera dem. Nu börjar vi känna till varandras resurser och kan liksom bolla med dem. Det är lite mer en känsla för den gemensamma potten av resurser och det tycker jag är jättebra. Då går deltagaren hela vägen från helt oförmögen att arbeta till helt förmögen att arbeta och man har stöd hela vägen som man kan supporta dem med. kungsbacka Samtliga orter ansåg att de sparade tid genom samverkan samtidigt som samverkan också är arbetsintensivt. Några orter upplevde att projektet tagit mycket tid i anspråk främst vad gäller deltagar- och handläggarprogrammen samt de lokala processmötena, men de upplevde trots detta det som berikande. Tidssparande aspekter som nämndes var att det går snabbare att hitta rätt väg, beslutsvägarna blir kortare, det finns en samsyn runt deltagaren och en gemensam planering. Men även det att handläggare under perioder kunde släppa deltagaren eftersom de visste att andra ansvarade för deltagaren lyftes fram som positiva effekter av samverkan. Mindre positiva kommentarer i sammanhanget var den administrativa bördan i projektet, med redovisningen av medfinansieringen, vilken majoriteten upplevde som betungande och tidskrävande. Några orter nämnde vinster för deltagarna i form av en ökad samordning och att de slipper springa runt till olika handläggare. Handläggarna har också fått mer tid för deras ärende vilket minskar risken för att ungdomarna ska ramla mellan stolarna. Många orter uppgav också att deltagarna inte blev lika lätt avaktualiserade från arbetsförmedlingen. Ale, Kungsbacka och Lilla Edet uppgav att försörjningsstödet hade minskat vilket de menade är en effekt av en ökad samverkan. Då ungdomen inte blev avskriven från arbetsförmedlingen behövdes endast kompletterande försörjningsstöd vilket medförde att ungdomarna blev mer jobready och därmed skedde också en normalisering av deltagarens liv. Och jag tror att det här projektet Mellan Rum har bidragit till att vi har haft lättare att hålla kvar ungdomen som inskriven på arbetsförmedlingen och det innebär ju att ungdomarna behöver inte ett fullt försörjningsstöd utan de har bara ett kompletterande försörjningssätt. Det innebär ju också att de är mer jobready när de är inskrivna på arbetsförmedlingen och kan hålla sig kvar där. Alla har mer koll nu, även klienterna eftersom vi har en gemensam handlingsplan. kungsbacka Ökad regional samverkan nämndes av några orter som något positivt med Mellan Rum och utbytet med andra kommuner kring erfarenheter, tips och idéer. Även chefsnätverket och chefsdagarna som arrangerats inom ramen för projektet uppskattades av cheferna där de upplevde att de fått en regional samsyn kring vikten av samverkan och regionalt utbyte. Att Mellan Rum var ett regionalt projekt nämndes som en framgångsfaktor både vid intervjuerna och vid enkätsvaren då det krävs många deltagande orter för att uppnå den effekt som uppnåtts. Några chefer uppgav att samverkansprojektet gett dem ett utökat nätverk och samarbete, nya infallsvinklar och kontaktytor men även att ju fler kommuner som samverkar desto starkare blir påverkan. En chef uppgav att processen på kort sikt bromsas av den regionala samverkan då organisationen inte är redo för samverkan men blir bättre på lång sikt då organisationerna får en ökad samsyn. Diagrammet nedan visar chefernas uppfattning om att delta i ett samverkansprojekt och redovisas i procent. Vad tycker du om att 11 orter genomgått samma utvecklingsprocess? Ganska dåligt Bra Ganska bra Mycket bra 5 5 Hinder vid samverkan som framkom var svårigheter vid personalbyten och att hitta tider för gemensamma möten Fyrpartssamtal och handlingsplan Ale, Alingsås, Kungsbacka, Lilla Edet och Partille uppgav att de alltid genomför fyrpartssamtal med Mellan Rums ungdomar och skriver handlingsplaner som deltagarna får en kopia på. Andra orter gör det i olika hög grad där några orter menade att det händer att fyrpartssamtal inte genomförs på grund av svårigheter med att samordna fyrpartssamtalen. Fyrpartssamtalen tog mellan en halvtimme och en timme att genomföra. Ofta träffades handläggarna innan mötet för att utbyta information. Majoriteten upplevde att fyrpartssamtalet fungerade bra, men några orter hade upplevt att det varit lite trevande i början. Det upplevdes positivt att utifrån yrkesrollen och tillsammans med deltagarna försöka hitta bra och kreativa lösningar, vilket kunde vara svårt om deltagaren var blyg och tystlåten. Vissa deltagare behövde också flera möten innan de kunde formulera sina behov. Majoriteten av orterna upplevde att deltagarna uppskattade att få träffa alla handläggarna samtidigt. Det fanns en viss oro på några av orterna för att deltagarna skulle känna sig utsatta under fyrpartssamtalet eftersom de är i en beroendesituation. Alingsås diskuterade därför möjligheten att erbjuda deltagarna att ta med sig någon till fyrpartssamtalet

12 Deltagarna uppskattar att vi försöker samverka. Först när de kommer är de lite skeptiska för vi sitter tre och då känner de sig ensamma men om man förklarar upplägget och varför så trillar polletten ner, det är inte så dumt att slippa springa mellan de olika. Då tycker de att det känns bra. ALE Totalt inkom 136 handlingsplaner från perioden juni 2010 till februari 2011 varav några var uppföljningar. Utformningen på handlingsplanerna varierade där några orter uppgav att de skrev en detaljerad handlingsplan medan andras var grova skisser. Ale, Lilla Edet, Lerum och Partille använde sig av arbetsförmedlingens handlingsplan. Några handläggare uppgav att de var noga med att sammanfatta handlingsplanen på slutet av samtalet. Det förekom också att deltagaren själv fyllde i den gemensamma handlingsplanen. Majoriteten av orterna uppgav att den gemensamma handlingsplanen är ett bra verktyg som hjälper ungdomarna att känna sig delaktiga, komma ihåg tider och vad som beslutades under fyrpartssamtalet. För handläggarna själva blir ansvarsfördelningen också tydligare. Några handläggare menade att handlingsplanen blir mer individuell när alla parter deltar och kan bidra med sina resurser. Jag tror att det är ett jättebra verktyg egentligen. Också att det blir tydligare för klienten i fråga. Vi ska samarbeta och vem ska göra vad. Man lägger på personerna själva att fundera på vad vill jag och vart är jag på väg. MÖLNDAL Det fanns också några orter som menade att handlingsplanen inte har så stor betydelse för deltagarna utan att det är samtalet som räknas. Några trodde att deltagarna slängde handlingsplanen. Jag ser det mer som en process. Det är mer en produkt av vad vi har kommit fram till. Verktyget är ju samtalet. Har vi en gemensam plan, har vi en gemensam spelhalva. Vad är det för spel vi spelar? Vad vi skriver ned det är ju liksom en produkt. Det är inte det som är grejen. Grejen är att vi har ett gemensamt samtal och en gemensam plan. östra göteborg 4.5 Aktiviteter Vid intervjutillfällena hade alla handläggare deltagit i handläggarprogrammet men i varierande omfattning. Generellt var handläggarna positiva till programmet. Det fanns också handläggare som menade att de fått med sig konkreta verktyg som de kunde använda sig av i sitt arbete. Ett par orter hade velat få tillfälle till gemensam reflektion för att kunna omsätta de nya kunskaperna eller få fördjupa sig i ett par teman. Då handläggarprogrammet kommit i slutet av projektet och med täta intervall har det varit svårt för framför allt socialsekreterarna att få tid att gå på samtliga tillfällen. Samtliga orter har också deltagit i deltagaraktiviteterna vid minst ett tillfälle. Generellt sett upplevde handläggarna att deltagarprogrammet varit bra med god planering och ett varierat utbud. Flertalet orter vittnar om att många deltagare genomgått personlig utveckling under projekttiden och att deltagaraktiviteterna varit en viktig del. En deltagare hade efter Danmarksresan blivit intresserad av en lärlingsplats i Danmark och handläggaren planerar nu att åka dit med deltagaren. En annan positiv effekt som togs upp i några av fokusgrupperna var att handläggarna fick en annan kontakt med deltagarna och kunde se hur de fungerar i grupp. Jag tyckte att det var rätt så häftigt när vi har varit på resa och hade med oss en deltagare som definitivt inte var light. Det var ju jättehäftigt att se honom på den här resan och där blev det jättetydligt vad han hade för svårigheter rent socialt. Men han hängde med och tyckte att det var en jättebra resa. Jag tycker ändå att en del av de som har svårare problem har kunnat tillgodogöra sig deltagarprogrammet också. MÖLNDAL Deltagaraktiviteterna har tagit mycket tid från handläggarna samtidigt som de har fått kunskap som de kan använda till andra ungdomar och kan hitta andra arbetsmetoder. Uppföljningarna såg olika ut. De skedde antingen som enskilda samtal med någon av handläggarna eller i form av nya fyrpartssamtal. Det är också olika hur uppföljningarna dokumenteras, några ger muntlig information vid uppföljningen medan andra skriver en ny gemensam handlingsplan. 12

13 SLUTRAPPORT MELLAN RUM 4.6 Insatser Samtliga orter har haft svårt att göra av med pengarna i resurspotten. En anledning var att många inte vågade använda den i början då de inte visste om de klarade medfinansieringen. Orterna upplevde även att det var svårt att veta vad resurspotten fick användas till och att ESF:s regelverk satte stopp för många idéer. Några orter har haft en workshop med deltagarna för att förstå vilka behov som kunde mötas via resurspotten. I Östra Göteborg hade deltagarna kallats till ett informationsmöte där de fått information om vilka insatser stadsdelen har för att sedan lista dem på en intresseanmälan. I stort sett var alla nöjda med de insatser som genomförts inom ramen för resurspotten. En kommun framförde kritik mot handledarutbildningen då det inte stämde överens med de förväntningar de hade på den. I synnerhet har tre nya insatser skapats genom projektet; OCN, arbetsplatsförlagda utbildningar och anställning av en resursperson. Vi är ju väldigt inne på det här att de ska välja själva och de ska veta själva och de ska komma med egna förslag. Vi vill inte pracka på dem något. Men det är svårt för den här gruppen och det har vi väl lärt oss nu att det inte är alltid de vet vad som finns och då är det svårt att välja. Lilla Edet De insatser som respektive ort valt att satsa på finns i faktarutan intill. Nedan tas några exempel upp: Insatser från resurspotten på olika orter: Ale: Killgrupp, coach för mer intensivt och individuellt arbete, teoridelen på körkort och riskettan. Alingsås: Resursperson från arbetsförmedlingen, Göteborgsdag med studiebesök, föreläsning, friskvårdsdag, rese- och boendebidrag. Härryda: OCN, träning med personliga tränare, gymkort, hälsodag, studiebesök till Glasgow för handläggarna och till Oslo för deltagarna. Kungsbacka: Resursperson, utredningar, prova på träning och träningskort. Lerum: OCN, truckkort, teori för körkort, kursmaterial, hundmassagekurs, Ekonomismart och praktikhandledarutbildning. Lilla Edet: Livskunskap, truckutbildning, föreläsning, ekonomismart och praktikhandledarutbildning. Mölndal: Föreläsare, studiebesök till Oslo, truckkort, teori och riskettan för körkort, handledarutbildning, gymkort och utredningar. Partille: Studiematerial, OCN och KBT-kurs. Stenungsund: Studieresa till Stockholm, utvecklat trappmodellen och praktikhandledarutbildning, Östra Göteborg: Arbetsplatsförlagt lärande som leder till jobb som barrista, mopedreparatör eller på lager, Ekonomismart och utredningar. Arbetsplatsförlagt lärande Härryda, Lerum och Partille har lagt resurser på arbetsplatsförlagt lärande i form av OCN. Östra Göteborg har satsat på arbetsförlagt lärande inom barrista, mopedreparatör och lager vilket ska leda till anställningar för deltagarna. Samtliga tre orter upplevde idén med OCN som bra men tyckte att metoden var krånglig och tidskrävande. Vid intervjutillfället stod alla tre orterna inför att implementera metoden i orten. Svårigheter som nämndes var att hitta ett intresserat företag samtidigt med en matchande ungdom och att handläggarna fått för lite utbildning för att klara av de krav som ställs på dem. På en ort efterfrågade handläggarna deltagande från chefernas sida på OCN-utbildningen eftersom de hade svårigheter att förklara metoden. Vi känner nog lite motstånd i att driva igenom detta för vi känner oss ganska så ensamma i det och att vi inte har kompetensen till detta egentligen. Det är för lite utbildning känner vi att vi har fått för att kunna leva upp till det här kravet som ställs på oss som OCNutbildare för det är ändå vi som ska ta hand om det här materialet och godkänna det. Lerum Resursperson Kungsbacka och Alingsås valde att anställa en resursperson för resurspotten men även andra lösningar har använts av orterna, exempelvis en coach som ska arbeta mer intensivt med ungdomarna eller en personalstrateg. Resurspersonerna i Kungsbacka och Alingsås har haft samtal med ungdomarna om att söka arbete, deltagarens livssituation och lotsa vidare med den planering som bestämdes på fyrpartssamtalet. För resurspersonen i Alingsås har det ännu gått för kort tid för att se några effekter. Det kan vara vad som helst och inte bara fokus på att söka jobb utan det kan handla om livet i stort. Där kan jag kliva tillbaka och där jag kan bli en person de kan prata med. Jag är inte bara den där myndighetspersonen som kan påverka dem på något sätt och kan påverka genom att dra tillbaka ersättning. Det är skillnad för de är mycket mer öppna, det kan ju också ha med det att göra att jag träffar dem mer ofta och lär känna dem mer. Det finns inga förväntningar på att vi idag ska ha kommit fram till någonting ALINGSÅS Resurspersonen i Kungsbacka har suttit med på i stort sett alla fyrpartssamtal. Det är också resurspersonen som tar ansvar över alla handlingsplaner och oftast skriver dem under fyrpartssamtalet. Resurspersonen träffar deltagarna regelbun- 13

14 det och stöttar deltagarna att genomföra det som bestämts i handlingsplanen och skriver veckobrev till alla handläggare. Hon har även samlat ungdomarna för gruppaktiviteter, exempelvis träning på gym. Resurspersonen i Kungsbacka ser enorma möjligheter med att få utveckla en verksamhet för ungdomarna. Både handläggarna och resurspersonen uppgav att deltagarna vuxit som personer, att de trivs mer med livet, fått bättre självförtroende genom att de får ett socialt sammanhang och börjat motiveras till att göra något. Sedan resurspersonen anställdes har fler deltagare kommit till deltagaraktiviteterna. Både handläggare och chefer beskriver resurspersonen som kittet mellan dem och deltagarna. Kungsbacka har valt att behålla resurspersonen efter projektets slut då vinsterna är många. 4.7 Stöd Stödet från projektledningen uppskattades av samtliga orter. De lokala handläggarträffarna gav möjlighet till reflektion menade handläggarna. Projektledningen satte upp ramarna för projektet, gav råd och tips, var bollplank och strukturerade upp mötena så att de blev kreativa. De orter som var trögstartade uppskattade projektledningens stöd och ihärdighet att aktivt delta i projektet men också att de ställde krav på dem. En chef var imponerad av hur projektledningen lyckats driva på en process som denne inte ens var medveten om vara inne i. Jag tycker också att de har gjort väldigt bra ifrån sig de som varit projektledare. De har slitit på. De har tagit vår frustration och de har hållit modet uppe och verkligen hållit blåslampan på oss chefer Mölndal Utvärderingen visar att det underlättat för handläggarna när cheferna aktivt har prioriterat Mellan Rum. Cheferna själva uppgav att det har funnits resursbrist och tidvis varit svårt att frigöra tid för handläggarnas arbete. I Östra Göteborg har cheferna själva fått vara drivande och engagerade gentemot handläggarna för att få dem att orka fortsätta när problem uppstått. Från chefernas sida önskade en ort större tydlighet kring chefernas ansvar i projektet och vad som är projektledningens ansvar. Tabellen nedan 11 visar de delar cheferna själva uppgett att de bidragit med inom projektet. Bidragit med Antal svar Uppmuntrat och stöttat medarbetare 17 Följt upp processen 10 Drivit på processen 7 Frigjort tid för medarbetare 8 Undanröjt hinder 5 Prioriteringsvägledning till medarbetare 3 Med att undanröja hinder menade två chefer samförstånd kring tillämpningen av sekretesslagen på arbetsförmedlingen, regler runt upphandling och tidspressen. Två chefer hade även bidragit med att driva implementeringsprocessen, ansvar och administration. Handläggarna på en ort ville få mer information om idéer och tips från andra orter medan en annan ort hade velat få mer information, råd och tips kring resurspotten på ett tidigare stadium i projektprocessen. 11. Frågan var ett flervalsalternativ så den totala svarsfrekvensen är högre än

15 SLUTRAPPORT MELLAN RUM Och där kan man ju se då skillnaden då från oss som jobbar i två kommuner, att det är väldigt stor skillnad hur man har organiserat sig. Som ni då som har ungdomar hos alla handläggare medan man i Ale har ungdomshandläggare på socialtjänsten. Och då blir ju samarbetet enklare istället för att en person ska företräda sina kollegor. Lilla Edet 4.8 Implementering Nästan samtliga orter ska ha lokala implementeringskonferenser för att hitta gemensamma former för arbetet efter projektet. Redan nu har vissa diskussioner och förarbeten kommit igång med implementeringsarbetet. Majoriteten av de deltagande orterna ska fortsätta med fyrpartssamtal och med att skriva gemensamma handlingsplaner. En ort uppgav att de inte kommer att göra det i samma utsträckning som i projektet. Nedanstående tabell 12 visar vilka delar cheferna vill implementera efter projektets slut. Case Kungsbacka Delar att implementera Antal svar Fyrpartssamtalet 17 Gemensam handlingsplan 14 Insatser som utv från resurspotten 9 Handläggarprogrammet 4 Resursbanken 3 Deltagarprogrammet 2 Ytterligare delar som skulle implementeras som framkom genom enkäten var fortsatt utveckling av samarbetet och fortsatt stort fokus på ungdomar med särskilda behov. I Lilla Edet restes en oro över att endast en handläggare varit aktiv från IFO vilket försvårar implementeringsarbetet. En arbetsförmedling som arbetat både i Ale och Lilla Edet med projektet har sett att ha en ungdomshandläggare är en framgångsfaktor i samverkan. En rad samverkansformer har påbörjats utifrån den redan upparbetade samverkan. I Mölndal, Härryda och Ale kommer handläggare att finnas tillgängliga på varandras kontor. I Alingsås och Kungsbacka byggs en större organisation upp runt samverkan där andra parter såsom exempelvis fritid och utbildning ingår. Här intill presenteras fallet Kungsbacka. 12. Summan av svar är fler än 21 då respondenten kunde välja flera svarsalternativ. Att starta upp ett ungdomens hus (Kicken) i Kungsbacka är ett politiskt beslut där samverkan utökas till att också gälla handikappsomsorgen, livsstilsenheten, familjestödsteamet och öppenvårdsteamet. Förutsättningarna för att kunna fortsätta samverkan på samma sätt ökar. Fyrpartssamtalen kommer att flyttas dit och handläggarna ska vara där viss del av sin arbetstid. Här kommer också den resursperson som anställdes för resurspotten att fortsätta arbeta specifikt med målgruppen. Ungdomarna som nu är med i Mellan Rum fungerar som testgrupp och får komma med idéer inför uppstarten, till exempel komma med förslag på namn på verksamheter eller utforma blanketter. Det blir därför en naturlig fortsättning på Mellan Rum där ungdomarna kan fortsätta vara delaktiga i en permanent verksamhet och så småningom förhoppningsvis komma ut i arbete. Kommunen kommer också att ha en speciell implementeringskonferens med representanter från Mellan Rum och Kicken där modellen ska presenteras och föras vidare. Även ett samhällsekonomiskt bokslut kommer att genomföras och användas som underlag för implementeringen i framtiden. Arbetssättet ska införas även för personer mellan 25 och 35 år eftersom de ser att det gör skillnad. 15

SLUTRAPPORT MELLAN RUM

SLUTRAPPORT MELLAN RUM SLUTRAPPORT MELLAN RUM INNEHÅLL PROJEKT MELLAN RUM 3 1 BAKGRUND 4 2 UTVÄRDERINGEN 5 2.1 SAMMANFATTNING AV DELUTVÄRDERINGEN 5 2.2 SLUTUTVÄRDERINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR 5 2.3 DATAINSAMLING 5 2.4 DATAANALYS

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

2012-09-10. En första delutvärdering av SAMTIDIGT. Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer. Maria Padrón Hernández.

2012-09-10. En första delutvärdering av SAMTIDIGT. Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer. Maria Padrón Hernández. 2012-09-10 En första delutvärdering av SAMTIDIGT Ett projekt för samverkan kring barn i utsatta miljöer Maria Padrón Hernández Anette Moberg SAMMANFATTNING SamTidigt är ett treårigt ESF-finansierat projekt

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

UNGA TILL ARBETE W18 24

UNGA TILL ARBETE W18 24 2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Samordningsförbundet Göteborg Nordost Projekt Exsistre Årsredovisning 2012 Dnr 2013/01 Sida 1 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 ORGANISATION... 3 Projektägare...3 Styrgrupp för Exsistre...3 Projektledning...4

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Delrapport 1 för projektet Navigator i Berg

Delrapport 1 för projektet Navigator i Berg Delrapport 1 för projektet Navigator i Berg Gäller tiden 1 nov 2012 30 april 2013 Svenstavik 130429, Therese Martebo projektledare 1. Sammanfattning Navigator i Berg har som sitt övergripande mål att Skapa

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Projekt SamTidigt 2012-02-01 2014-05-31. Vi, skola och socialtjänst, ger barn i utsatta miljöer samordnade och samtidiga insatser i tid.

Projekt SamTidigt 2012-02-01 2014-05-31. Vi, skola och socialtjänst, ger barn i utsatta miljöer samordnade och samtidiga insatser i tid. Projekt SamTidigt 2012-02-01 2014-05-31 Vi, skola och socialtjänst, ger barn i utsatta miljöer samordnade och samtidiga insatser i tid. 7 kommuner i samverkan Alingsås Lerum Mölndal Partille Stenungsund

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 4

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 4 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 4 Idag Att utveckla vår verksamhet och våra kompetenser (Metodstöd) Avstämning - Genomförda och planerade utvecklingsinsatser

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer