årgång 102 nr 2009 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! LEDARE ETT SVEK OCH ETT HÅN MOT SJÖBEFÄLET NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årgång 102 nr 2009 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! LEDARE ETT SVEK OCH ETT HÅN MOT SJÖBEFÄLET NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 1"

Transkript

1 8 nr 2009 årgång 102 GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! LEDARE ETT SVEK OCH ETT HÅN MOT SJÖBEFÄLET NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 1

2 LEDARE. ETT SVEK OCH ETT HÅN MOT SJÖBEFÄLET Christer Lindvall, vd, SFBF. Sjöfartens Arbetsgivareförbund (SARF) har sagt upp ITP-avtalet inklusive ITP-sjöavtalet, som medger pensionering fr. o. m. 60 års ålder med upphörande den 30 mars Detta har väckt en storm av upprörda medlemmar, inte enbart för att man vill ta bort avtalade förmåner och av befälen betalade rättigheter, utan också på hur man i information och pressreleaser beskriver utvecklingen och orsakerna. Detta är ett svek mot sjöbefälen, som stannat kvar och varit lojala fram till 60-årsåldern och som räknat med att kunna lämna sjölivet, som blivit all tuffare, bakom sig. Detta är ju en kollektiv pensionsförsäkring, som man betalat till under alla år, genom att man avstått från delar av lönen. Jag förstår inte hur redarna kan behandla sina trognaste medarbetare på detta sätt. Redarna är ju själva helt och hållet orsaken till att de hamnat i denna situation. Det var redarna som tog beslutet om att stoppa inbetalningarna till fonden år 1991, trots våra protester. Orsaken var att det fanns ca 120 miljoner i överkonsolidering i olika fonder och man beslöt om ett solidariskt ansvar, i stället för avsättning till fonden. Detta medförde att ett antal rederier, som bildades och sedermera försvann, inte betalade in någon avgift till pensionsfonden under denna period och därmed slapp alla avgifter och åtaganden. De rederier 2 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 som finns kvar idag och imorgon får alltså bära hela ansvaret. Det fanns alltså ett betydligt större kapital i fonderna 1991, än vad redarna nu redovisar i sin information. Om alla hade betalat in sina avgifter och gjort en någorlunda vettig kapitalförvaltning hade detta kunnat täcka de kostnader, som man nu redovisar som en extraordinär kostnad. Redarna har alltså helt enkelt spelat bort sjöbefälens rättmätiga pensioner genom att inte betala in de avgifter som sjöbefälet har betalt. Vi ser det som en ren konfiskation av pengar, som tillhör sjöbefälen. Att dessutom i ett pressmeddelande ha mage att gå ut och påstå att arbetsförhållandena tidigare var betydligt hårdare och att dagens arbetsvillkor är helt annorlunda. (Det är de, men inte åt det positiva hållet). Detta är ett hån mot hela sjöbefälskåren. Detta gäller alla, men framför allt de som seglar på mindre underbemannade fartyg med all den ökade administrativa belastningen; ISPS-koden; vettingar, inspektioner och täta hamnanlöp. SIS Nu har återigen ett Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS) kommit på tal. Efter att ha hört representanter för de redare som förespråkar det, blir man både mörkrädd och förbannad, såväl som representant för sjöbefälet, men även som svensk skattebetalare. Det tänkta registret skall i första hand omfatta lastfartyg i internationell fart med anställda lågkostnadsbesättningar från länder utanför EU. och då på individuella villkor. Någon facklig inblandning skall ej få förekomma för dessa anställda. Detta skall gälla alla befattningar ombord från befälhavare till jungman. Villkoren skall i princip åtminstone följa ILOs minimistandard. Det innebär att en redare på t.ex Donsö skall kunna äga ett fartyg som seglar under svensk flagg med enbart utländskt sjöfolk på minimivillkor. Dessa kommer, såvitt jag förstår, ej ha någon anknytning till Sverige eller EU, förutom den tid då de befinner sig ombord. Vad kommer då detta att tillföra Sveriges eller EUs målsättning, som framfördes så sent som i januari i år, där kompetensen inom sjöfartsnäringen och rekryteringen av sjöbefäl stod högst på agendan? Jag vill dock här klart understryka att de utomeuropeiska sjöbefälen är idag många gånger välutbildade och kompetenta, men än en gång vad kommer de att tillföra det svenska sjöfartsklustret? Jag trodde i min enfald att de europeiska och svenska stödåtgärderna genom subventionerade skatter och sociala avgifter var till för att just kunna bibehålla en kompetent och konkurrenskraftig näring. Resultatet vid ett införande av ett SIS blir att svenska staten skall bistå ett >

3 > antal fartygsägare, vars enda anknytning till Sverige och EU är den respekterade svenska flaggan. Det skapar ingen framtid. Vi har ju facit från andra länder t.ex. Danmark och Norge, där man började med att slänga iland folket från fartygen, sedan kom turen till personalen iland. Rederier och verksamheter flyttas nu ut till framförallt Sydostasien m. fl. Den kompetens som idag finns i många rederier inom EU är korttidsanställda från lågkostnadsländerna. Ett exempel är väl Broströms, där bara ett fåtal anställda finns kvar i Sverige och hela Maersk personaladministration har flyttat till Singapore. Samtidigt går man ut med värvningskampanjer av sällan skådat slag för att locka till sig ungdomar - till vad då? Någon anställning kan de ju knappast få i den svenska handelsflottan. Tack och lov finns det mer framsynta redare inom och utom EU som med glädje ger praktikplatser och framtida anställningar. Det rådet ger vi också när vi träffar ungdomarna på skolorna. Det finns gott om jobb för svenskt sjöbefäl men tyvärr icke under svensk flagg. Våra erfarenheter visar också att de som flaggat ut knappast kommer tillbaka, utan sugs upp utomlands. De fartyg som förmodligen kommer att bli kvar under det vanliga registret är väl då färjorna. De kommer att ha svårt att ur språksynpunkt enbart anställa utomskandinaver. Skall dessa vara de, som utgör grunden för den svenska sjöfartskompetensen genom att de använder svenskt befäl, blir det bara ett fåtal, då stora delar av befälen är bosatta i Finland och knappast kommer att stanna i det svenska klustret om de lämnar sjölivet i förtid. (Forts. sid. 28) sid 4-7 KLIMATFÖRÄND- RINGEN ÖPPNAR NORDOSTPASSAGEN Smältande polarisar öppnar nya vattenvägar i norr och i somras gick två tyska handelsfartyg genom Nordostpassagen. Nästa sommar väntas ännu fler att passera den legendariska sträckningen. Men det är inte enbart positivt. INNEHÅLL. OMSLAGSBILD: Bilden är något beskuren på omslaget. Foto: TORBJÖRN ARVIDSON/ NORDICPHOTOS sid 11 DEBATTEN OM HORSSTENSLEDEN FORTSÄTTER Nu bemöter Tage Edvardsson, chef för Sjöfartsverkets avdelning Sjöfart och Samhälle, finansborgarrådet i Stockholms stad, Sten Nordins (M) inlägg i förra numret av NT. sid 19 SACOs KONGRESS Anna Ekström omvaldes som ordförande i Saco i ytterligare fyra år....dessutom: Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 14-15, God Jul & Gott Nytt År från Sjöpaketets annonsörer sid 16-18, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Bemannings- och utbildningskonferens i Manilla sid 26, Inträdesanmälan (NY) sid 29 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 3

4 MILJÖ. KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÖPPNAR NORDOSTPASSAGEN Smältande polarisar öppnar nya vattenvägar i norr och i somras gick två tyska handelsfartyg genom Nordostpassagen. Nästa sommar väntas ännu fler att passera den legendariska sträckningen, men de arktiska farvattnen är riskabla med låga temperaturer, oberäkneliga isrörelser och små möjligheter till undsättning. Med moduler till sibiriska kraftverk gick Beluga shippings Fraternity och Foresight i somras från Ulsan i Sydkorea till Novyy i Sibirien. Därefter fortsatte resan till Arkangel för lastning av stål som slutligen lossades i Nigeria. Enligt rederiet blev resan både lyckad och lönsam och ska ha sparat amerikanska dollar per fartyg jämfört med om de valt en sydlig rutt. Den kortare, norra sjövägen mellan öst och väst lockar, men det finns flera skäl till att inget rederi idag bedriver reguljär trafik längs Nordostpassagen. De smältande polarisarna har visserligen ökat möjligheterna för fartygstrafik i området, och under några få sommarmånader är det numera farbart där. Men vattnen utanför den sibiriska kusten är fortfarande mycket osäkra. Morten Mejlaender- Larsen är chef för Det Norske Veritas forskningsprogram om arktisk sjöfart. Han radar upp ett antal risker som klassningssällskapets projekt kartlagt. Den främsta är isen. - Att få information om isförhållandena är svårt. Man kan få en del sattelitbilder men de måste tolkas manuellt av en expert för att bli användbara, säger han. Väderförhållandena ändras snabbt och djupa, lokala lågtryck kan bildas utan förvarning. Att frysa fast i isen, krocka med drivande isberg eller drabbas av kraftig nedisning är några av de problemen sjöfarten stöter på i Arktis. Sommartid är sikten ofta dålig på grund av dimma och under vintern är det mörkt dygnet runt. Möjligheterna till räddningsinsatser är små. Det är långt till civilisationen och beredskapen för undsättningsaktioner är mycket begränsad. Ett exempel på detta gavs i november 2007 då kryssningsfartyget Explorer, byggt särskilt för arktiska farvatten, körde in i ett isflak och rev upp styrbord sida. De 154 personerna ombord evakuerades i livbåtar och gummiflottar och det tog fem timmar innan alla hade plockats upp av andra fartyg i närheten. Vackert väder gjorde att det gick bra den gången. Annars är det ett problem att traditionell livräddningsutrustning inte är anpassad efter polarhavens förhållanden. - Vi har inga bra lösningar för livbåtar i Arktis och avstånden är för långa för att man ska kunna evakuera folk med helikopter. Ryssarna kräver att de som går in i området har isbrytarassistans, vilket är bra eftersom man då är två fartyg som kan hjälpa varandra om något händer, säger Morten Mejlaender-Larsen. Fartygstrafiken innebär också stora påfrestningar för besättningarna. Buller och vibrationer från kraftfulla maskiner och isbrytning försämrar sömnkvalitet, allmän komfort och hälsa. De mörka vintrarna, dimmiga somrarna och isnavigering kräver stort yrkeskunnande och mental styrka. - Det är psykologiskt krävande att vistas där. Vetskapen om att man inte bara kan lyfta mobilen och ringa om något händer kan vara påfrestande. Att rekrytera rätt besättning för de här uppdragen är mycket viktigt, och man bör inte anställa filippinare utan ryssar som är vana vid bistra förhållandena. Ryssland har också maritima skolor som är specialiserade på navigation i arktiska områden, säger Morten Mejlaender-Larsen. Ryssarna har lång erfarenhet av sjöfart i Arktis. Även om man inte har linjer som går hela sträckan från öst till väst bedrivs kontinuerlig fartygstrafik in och ut ur området, och det är främst den trafiken som väntas öka de närmaste tio åren. Import av mat, byggmaterial och andra nödvändigheter skeppas till de artiska samhällena. Malm och metaller fraktas från industrierna i Norilsk medan olja och gas exporteras från Barents hav och västra delen av Karahavet. - Vissa speciella laster kan säkert vara lönsamma för sjöfarten och Beluga hävdar att de tjänade stora pengar på sin resa. Men när man pratar om interkontinentala transporter från Asien till Europa måste man komma ihåg att det inte är all last som tål de låga temperaturerna i området. En sjöresa genom Arktis medför också merkostnader, säger Morten Mejlaender-Larsen. De fördyringar han syftar på är bland annat ökad bunkerförbrukning då man går i is, liksom kostnader för den 4 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

5 Väderförhållandena ändras snabbt och djupa, lokala lågtryck kan bildas utan förvarning. Att frysa fast i isen, krocka med drivande isberg eller drabbas av kraftig nedisning är några av de problemen sjöfarten stöter på i Arktis. Sommartid är sikten ofta dålig på grund av dimma och under vintern är det mörkt dygnet runt. Möjligheterna till räddningsinsatser är små. obligatoriska isbrytarassistansen. - Beluga fick betala euro för isbrytningen, men det var nog ett välkomstpris. Isbrytare av den storleken brukar kosta runt US-dollar om dagen, säger Morten Mejlaender-Larsen. Andra merkostnader tillkommer om fartyget behöver läggas upp på varv. - Då måste man köra ner det till reparationsvarv i Europa och det är en lång och kostsam resa. Samtidigt har man förmodligen inget annat fartyg att ersätta med på traden, säger Morten Mejlaender-Larsen. Att bygga fartyg som klarar av de nordliga farvattnen utan isbrytare är betydligt dyrare än traditionella fartygsbyggen, och den investeringen kan vara svår att räkna hem, säger Morten Mejlaender-Larsen. Trots krympande ismassor är Arktis fortfarande bara seglingsbart några få månader om året. Samtidigt är merkostnaderna för att bygga fartyg med tillräcklig isklass och maskinstyrka så stora att det skulle bli en dålig affär resten av året då man skulle tvingas konkurrera med konventionella fartyg på andra håll i världen. - Möjligen kan det jämna ut sig något under året om man kan tjäna mer i Arktis under sommaren. Men idag är det inga andra än ryssarna som bygger sådana här fartyg, säger Morten Mejlaender-Larsen. Men trots alla problem och risker tycks sjötransporter genom Nordostpassagen fortsätta att locka. Enligt Morten Mejlaender-Larsen visar beräkningar att det under en resa i september månad (den tid på året då istäcket är som minst utbrett) går att spara sju dygn på en nordlig rutt mellan Rotterdam och Yokohama. Och på Beluga shipping säger man sig vara mer än nöjd med sommarens pionjärresor. Till nästa år har rederiet ansökt hos ryska staten om tillstånd för att passera med ytterligare transporter. Beluga räknar då med att ha en ny generation fartyg, Beluga P-klass (super heavy lift powerhouses), som man hoppas ska spara hela US-dollar per fartyg och resa. Linda Sundgren Fartygstrafiken innebär också stora påfrestningar för besättningarna. Buller och vibrationer från kraftfulla maskiner och isbrytning försämrar sömnkvalitet, allmän komfort och hälsa. De mörka vintrarna, dimmiga somrarna och isnavigering kräver stort yrkeskunnande och mental styrka. NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 5

6 MILJÖ. BÅDE FÖR- OCH NACKDELAR MED NORDOSTPASSAGEN Bra med kortare resvägar, men stora problem om något inträffar. Världsnaturfondens Arktisexpert, Tom Arnbom, ser både för- och nackdelar när fartygstrafiken norr om Ryssland ökar. Att resvägen mellan Ostasien och Europa kan kortas betydligt med en nordlig sträckning talar för Nordostpassagen ur miljöhänseende. Kortare transporter ger minskad bränsleförbrukning och därmed mindre utsläpp. Men sjöfarten medför också miljöproblem. Den känsliga faunan, dålig beredskap för oljesanering och de ännu inte kartlagda kolonierna av val och säl gör att sjöfarten i Arktis också är ett hot mot miljön. - Jag är inte emot fartygstrafik i Arktis, men jag tycker att den borde frysas tills man har ett regelverk som reglerar rörelserna här, säger Tom Arnbom. Han framhåller att det finns större miljöproblem än sjöfarten i området, och nämner utvinningen av naturfyndigheter som olja, gas, metaller och mineraler. Även det alltmer frekventa fisket är ett problem. Men de ökande aktiviteterna genererar också mer sjötransporter, och skulle olyckan vara framme är beredskapen för saneringsinsatser små. - Olja som hamnar i vattnet här beter sig annorlunda än i exempelvis Östersjön. På grund av kylan dunstar inte oljan, utan sjunker till botten där den blir liggandes. Idag finns ingen teknik för att få upp olja ur vatten med drivis och man har heller inga saneringsfartyg i området, säger Tom Arnbom. Vid Norska polarinstitutet i Tromsö har man under många år studerat miljöeffekter i Arktis. Institutets Gunnar Sander berättar att olja och is är en mycket problematisk kombination som man ännu inte funnit någon lösning på. - Om oljan tränger in i isen har man inga metoder för att bli av med den och isflak med olja kan spridas över stora områden. Till det kommer de andra problemen med att få upp olja ur vattnet med vågor, strömmar och i mörker, säger han. Den marina arktiska miljön är känslig. Det kalla vattnet huserar ett fåtal arter som är lättpåverkade av inslag utifrån. Enligt Gunnar Sander är det särskilt stor risk att nya arter från de nordligaste delarna av Stilla havet etablerar sig i de norra delarna av Atlanten. Hantering av barlastvatten i området är något som måste ske med största försiktighet, men även påväxter på skrov kan bidra till etablering av främmande arter och ge oönskade konsekvenser. - Vi har redan sett att nya arter etablerat sig i området och de kan lätt slå ut inhemska arter. Det händer saker ganska fort i de här områdena nu och sjöfarten är en bidragande orsak, säger Tom Arnbom. Ett annat problem är luftutsläppen. Sotpartiklar som bildas vid förbränning av fossila bränslen kan bidra till den generella uppvärmningen av atmosfären, men också påskynda att isarna i Arktis smälter. - Stora ansamlingar av mörkt sot som lägger sig lokalt på isen kan dra åt sig värme från solljuset och leda till att den smälter fortare. Därför kan det bli nödvändigt med extra stränga krav för luftutsläpp här, säger Gunnar Sander. Sjöfarten misstänks även kunna orsaka ljudmattor i vattnen som skulle kunna störa val och säl, men det är något forskarna ännu inte är överens om. Gunnar Sander berättar att det pågår ett arbete inom International Maritime Organization, IMO, för att omvandla rekommendationerna för sjöfart i Arktis till bindande regler. Enligt Tom Arnbom arbetar WWF med flera frågor som rör fartygstrafiken i Arktis. Dels ska man kartlägga särskilt känsliga områden i polhaven för att om möjligt dra om fartygstrafiken till andra rutter. Det kan handla om platser med kolonier av säl och val som man inte vill störa. Dels bedriver WWF ett arbete med att ta fram ett gemensamt regelverk för de fem länder som har arktiska kuster (Kanada, USA, Ryssland, Norge och Grönland/Danmark). - Förmodligen kommer vi att lägga fram förslag till våren. Att få gemensamma regler för de här områdena är mycket viktigt nu när fartygstrafiken ökar. Den ganska frekventa sjöfart som idag bedrivs i Arktis med ryska fartyg är inte av det miljövänliga slaget, säger Tom Arnbom. - De tar ingen större hänsyn till miljön och deras aktiviteter i området är en ganska smutsig hantering. Däremot tror jag att de har järnkoll på vilka fartyg de släpper in och de är säkert noga med att inte få dit undermåliga båtar eftersom det är så svårt att hantera olyckor. Linda Sundgren 6 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

7 Nordostpassagen. annonce_185*128_out.indd 1 NAUTISK TIDSKRIFT 16/11/09 8/09 9:48:26 7

8 SFBF. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 5 850:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 150:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING söker OMBUDSMAN En av våra ombudsmän kommer att gå i pension och vi söker därför en ombudsman till vårt kontor i Stockholm. För denna tjänst krävs att man innehaft befattning inom föreningens verksamhetsområde, samt har mycket goda kunskaper i svenska och engelska i såväl tal som skrift. Juridisk examen är en merit, men inget krav. I tjänsten ingår förhandlingar i löne- och allmänna anställningsvillkor samt arbete med yrkesfrågor som sjöfartspolitik, utbildning, miljö och säkerhet, lagstiftning, sjöfartsskydd, arbetsmiljö mm. Tjänsten är förenad med resor i ganska stor omfattning. Tidpunkt för tillträde av tjänsten enligt överenskommelse. Upplysningar om tjänsten lämnas av Jörgen Lorén, ordförande SFBF, tel , Christer Lindvall, vd SFBF, tel och Hans- Dieter Grahl, personalrepresentant, tel Ansökan med CV och löneanspråk skickas till Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, Stockholm senast den 28 februari Sveriges Fartygsbefälsförening organiserar ca sjöbefäl i den svenska handelsflottan - befälhavare, styrmän, maskinbefäl och intendenturbefäl. SFBF har sitt kansli i centrala Stockholm med 7 anställda. Stewardarnas Garanti- och Understödsfond Fonden har till ändamål att dels trygga genomförandet av åtgärder till försvar för väsentliga intressen, som äga samband med förhållandet till arbetsgivaren och dels lämna tillfälligt understöd åt medlemmar som erlagt stipulerade avgifter och som utan eget förvållande råkat i nödställd belägenhet. Ansökan ska vara SFBF tillhanda senast den 22 december. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

9 sjöfartens kultursällskap utlyser en novelltävling: Kärlek till sjöss Mötte du ditt livs kärlek i mässen? Har du aldrig kunnat glömma ett flyktigt möte i en främmande hamn? Är kärlek till sjöss en evig längtan till familjen där hemma? Eller är det kärleken till havet, till naturens ständiga kraftmätning, som lockar fram din skrivlust? Skildra livet ombord idag! prissumma: 1:a pris: kr 2.a pris: kr 3:e pris: kr Sjöfartens Kultursällskap har tidigare gett ut Sjömansboken 1 och 2. Nu planerar vi en uppföljare med kärlekstema. Alla inskickade bidrag förutsätts även ingå i urvalet till boken. Juryn består av: Sjöfartsprofilen Anders Lindström och författarna Ove Allansson och Majgull Axelsson. Namnet på pristagarna offentliggörs vid Sjöfartens Kultursällskaps årsmöte i maj Boken lanseras i samband med Bokmässan i Göteborg i september Tävlingsregler: Alla som arbetar eller har arbetat till sjöss är välkomna att delta. Även andra utan egna erfarenheter av sjömanslivet kan delta. Novellens handling ska helst spegla den moderna sjöfarten, och passa in i det övergripande temat Kärlek till sjöss. Tävlingsbidraget skickas in per e-post senast 1 mars 2010 till helst i Wordformat. Novellen får vara max tio maskinskrivna sidor, dvs. max tecken. Worddokumentet måste avidentifieras helt. Däremot ska det med novellen bifogas en fil med författarens namn, adress och telefonuppgifter samt e-postadress. Kultursällskapets kansli ser till att samtliga tävlingsbidrag är anonyma för juryn. Frågor besvaras av Sjöfartens Kultursällskaps ständiga sekreterare Berit Blomqvist, tel Mer info finns på NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 9

10 SJÖSÄKERHET. SOLAS MER HELTÄCKANDE Nu har SOLAS blivit mer heltäckande. Samtidigt får fartygsdesigners en större frihet att skapa ett säkert fartyg. Det säger Erik Eklund, chef för Fartygstekniska avdelningen vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Det handlar om kapitlet om skadestabilitet i SOLAS som trädde i kraft i år. SOLAS uttyds Safety Of Life At Sea, och är IMO:s säkerhetsregler för internationell trafik. Reglerna gäller alla fartyg med undantag av lastfartyg mindre än 500 brutto. De nya reglerna gäller fartyg som byggs från 1/ Skadestabilitet är fartygets förmåga att hålla sig flytande efter en skada, utan att kapsejsa eller sjunka. - Vi har fått ett regimskifte när det gäller att beräkna skadestabilitet, säger Erik Eklund. Tidigare, i SOLAS 1974 as amended, hade man en deterministisk räknemetod. I den definierade man en viss storlek av en faktiskt skada. Sedan applicerade man denna skada längs fartyget och utvärderade hur fartyget klarade respektive skada. I de nya reglerna har man en probabilistisk metod. Där räknar man med flera hundratals tänkbara skadefall och summerar alla skador där fartyget har ett acceptabelt flytläge. Resultatet blir ett index som måste överstiga ett visst värde för att godkännas. Indexet kallas A, attained index. Formeln för indexet är A= pivisi, där i är ett identifieringsnummer per skadefall, p är sannolikheten för position och utbredning långskepps samt inträngningsdjup, v är sannolikheten för skadans utbredning vertikalt över vattenlinjen och s är sannolikheten för överlevnad i ett skadefall. Sigma,, innebär att man summerar alla skadefall. - Varje skadefall där fartyget har ett acceptabelt flytläge bidrar till att få upp indexet, säger Erik Eklund. Han poängterar att reglerna är så nya att man inte sett det verkliga utfallet än, men det troliga är att man nu skapat möjlighet för en kreativare design. Med alla skadefallen som man räknar med får man dessutom ett mer heltäckande regelverk. Det har dock rests kritik mot de nya reglerna eftersom man inte tagit tillräcklig hänsyn till fall med vatten på bildäck. Detta ska tas upp till diskussion i IMO i januari Inom EU tar man så allvarligt på detta att ett direktiv som bygger på Stockholmsöverenskommelsen fortfarande gäller. Överenskommelsen kom till efter Estonia och reglerar hur man ska hantera fall med vatten på bildäck. Den är baserad på SOLAS 1974 as amended, därför gäller de gamla reglerna fortfarande i EU, parallellt med de nya. - Vi arbetar för att få en lösning inom IMO på det här, säger Erik Eklund. Nästa år kommer regler som gäller fartyget som sin egen livbåt. Eftersom det är förenat med risker att evakuera alla passagerare på ett stort modernt passagerarfartyg, träder nya regler i kraft 1/ där det finns kriterier för hur fartyget ska kunna ta sig till hamn oavsett vilken skada eller olycka man råkat ut för. Vid läcka eller brand ska vissa vitala system fungera ändå. Vid brand kan man utnyttja zonindelning, skapade platser som är säkra där passagerarna kan vara. Reglerna är målstyrda vilket betyder att man inte i detalj reglerar hur fartyget ska utformas, utan man ska visa att man klarar att få fartyget till hamn om något har hänt. Reglerna gäller nybyggda större passagerarfartyg. En regel gäller att vatteninträngningssensorer med larm ska finnas. I framtiden kan det kombineras med beslutsstödssystem för kaptenen. Han ska ganska snabbt kunna se vilka avdelningar som är vattenfyllda, ett program räknar sedan ut vilken stabilitet fartyget har och ger stöd till beslut. SFBF:s VD Christer Lindvall ser positivt på de nya reglerna. - Vi kan inte leva på de gamla bestämmelserna längre. Jag är glad över att det kommer nya bestämmelser som basererar sig på de olyckor som varit, säger han. Han anser att reglerna som träder i kraft i år är bra, men att de som träder i kraft 1/7 och 1/ innebär de verkligt radikala greppen. I oktober 2010 kommer nya brandregler som även gäller äldre fartyg. De ska ha automatiska sprinkler och larmsystem bland annat. - Det betyder att ett stort antal äldre passagerarfartyg fasas ut. Det här med att EU har tuffare regler än övriga världen, att både Solas 1974 as amended och reglerna från i år gäller här, anser han är fel. - EU-regeln är dessutom delad i två delar, en för norra och en för södra Europa. Jag anser att det ska vara samma regler i hela världen. Människoliv är lika mycket värda var de än befinner sig, säger han. Agneta Olofsson 10 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

11 Debatten om Horsstensleden fortsätter... I NT 7/09 anklagade Göran Andersson och Benny Pettersson Stockholms stad för bypolitik. Sten Nordin (M), finansborgarråd i Stockholms stad, menade å sin sida att om Sjöfartsverket anser att Horsstensleden är ett projekt av nationellt intresse så bör det finansieras av statliga medel. Här svarar Tage Edvardsson, Sjöfartsverket på Sten Nordins inlägg. Den tilltänkta Horsstensleden. Utsnitt ur Skärgårdskort Arholma-Landsort. Publicerat med tillstånd av Hydrographica. Hydrographica DEBATT. Obegripligt nej från Stockholms stad Stockholms stad och Stockholms hamnar har på olika sätt, bland annat genom en avsiktsförklaring om medfinansiering för farledsinvestering Horsstensleden, framhållit hur viktig kryssningstrafiken är för staden och näringslivet. Kryssningstrafiken är alltså i högsta grad en kommunal angelägenhet för Stockholm. Den ökande kryssningstrafiken innebär påfrestningar på miljön på olika sätt. Furusundsleden får under sommarhalvåret ta emot en ansenlig trafikökning av allt större kryssningsfartyg, som givetvis påverkar bottnar, stränder och luft. Sjöfartsverket har tillsammans med Stockholms hamnar under lång tid drivit frågan om en ny led in till Stockholm Horsstensleden. Räknat i pengar är det en mycket låg kostnad för en infrastrukturinvestering som betyder oerhört mycket för miljön. För de stora kryssningsfartygen handlar det om att de kan minska bränsleförbrukningen med 40 kubikmeter för ett enda anlöp om de slipper gå den långa omvägen via Söderarm genom Furusundsleden. Emissioner till luften skulle därmed minska drastiskt. Horsstensleden skulle också innebära en välbehövlig avlastning för Furusundsleden och reducera risken för olyckor i Sandhamnsleden. Horsstensleden skulle enligt den samhällsekonomiska kalkyl som tagits fram vara det bästa man kan göra för miljön och sjösäkerheten i Stockholms skärgård. Stockholm hamnar har under lång tid drivit frågan om Horsstensleden och framhållit att man haft stöd från Stadshuset. Det är då inte konstigt om Sjöfartsverket blir förvånat när finansborgarrådet säger nej tack till en medfinansiering om 50 miljoner kronor för en i sammanhanget mycket måttlig investering om 100 miljoner kronor när man har en infrastrukturbudget på 100 miljarder där Stockholms stad ska medfinansiera mer än 50 procent. Vi blev också förvånade att man dagen efter beslutet att säga nej till medfinansiering av Horsstensleden bidrog med 50 miljoner kronor till Volvo Ocean Race. Horsstensleden är förvisso en statlig angelägenhet. Men den är, som vi ser det, i kanske ännu högre grad en angelägenhet för Stockholms stad eftersom det är TAGE EDVARDSSON, chef för Sjöfartsverkets avdelning Sjöfart och Samhälle. Foto: Tommy Gardebring dit kryssningsfartygen går och det är där man får huvuddelen av de pengar som kryssningsresenärerna spenderar. Sedan bör påpekas att medfinansiering mer eller mindre är ett krav från staten för denna typ av investeringar som så uppenbart gynnar till exempel en stad. Det gäller såväl för väg- som järnvägsinvesteringar, men framför allt är kravet obevekligt när det gäller sjöfart. Det känner man till också i Stockholms stadshus. TAGE EDVARDSSON Chef för Sjöfartsverkets avdelning Sjöfart och Samhälle NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 11

12 AKTUELLT. DANSKT REDERI HYR BEVÄPNADE SOLDATER För första gången har ett danskt rederi, Clipper, hyrt beväpnade soldater till rederiets fartyg när de går genom Adenbukten. Clippers fartyg är registrerade på Bahamas; det betyder att rederiet inte behöver ansöka om tillstånd hos det danska justitedepartementet för att ta vapen ombord. På vissa av Clippers fartyg finns det upp till sex beväpnade ryska marinsoldater, när fartygen seglar genom de pirathärjade farvattnen utanför Aden. De Clipper-fartyg som haft beväpnade soldater ombord har också haft rysk besättning. Vi betalar inte för att ha de ryska marinsoldaterna ombord, säger general manager i Clipper, Niels Mathiesen, till Lloyds List. Soldaterna har kommit ombord på ryskt initiativ när våra fartyg har seglar i ryskt ledda konvojer. Men även Clipper-fartyg med besättningar från andra länder har haft ryska marinsoldater ombord. Andra danska rederier har bekräftat att de har vakter ombord när deras fartyg går genom Adenbukten. Men samtidigt har rederierna understrukit att det är fråga om obeväpnade vakter. Belgien har skapat en särskild lösning på detta område. Belgiskt ägda och belgiskt registrerade fartyg kan mot betalning få belgiska soldater ombord vid genomsegling av Adenbukten. Kostnaden är dollar per passage. Christer Källström KOSTFÖRMÅNSVÄRDET 2010 Skatteverket har fastställt värdet av kostförmånen (under tiden du är ombord) för helt fri kost till 190 kr (en ökning med 5 kr från 2009). För lunch eller middag är förmånsvärdet 76 kr och för frukost 38 kr. Förmånsvärdet av fri bostad ombord är fortsatt värderat till noll kr. NT DIREKT Stipendium Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och utveckling, innefattande bl.a. medicinsk och teknisk forskning, samt att lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning, allt företrädesvis inom sjöfartsnäringens område. För enskilda studier krävs bl.a. intyg om påbörjade studier, kurslitteraturförteckning m.m. Vad gäller enskilda studier avseende sjöbefälsutbildning lämnas bidrag till studier för de två sista läsåren av kursen. Utförlig ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda senast den 15 mars För ytterligare information samt ansökningsblankett se även vår hemsida Kontakta gärna Fredrik Upman, telefon , e mail: Signe och Olof Wallenius Stiftelse Box 17086, Stockholm 12 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

13 A : Garanterad trygghet när du behöver! Sveriges Fartygsbefälsförening och SalusAnsvar har ett samarbete där vår största uppgift är att värna om dig som medlem. Ett exempel på det är att du har tillgång till lägre pris och bättre villkor på försäkringar för hem, bil, villa och fritidshus. Trots det kanske du känner dig osäker när du ska byta försäkringsbolag. SalusAnsvar lovar att deras försäkringar är så pass bra att du som medlem får 1 års trygghetsgaranti när du tecknar en ny Egendomsförsäkring. Vad det innebär får du veta mer om när du kontaktar SalusAnsvar. Gå in på eller ring Välkommen! Genom SalusAnsvars över hundra år långa historia har vi samarbetat med ett fl ertal av Sveriges organisationer, föreningar och företag. Tillsammans med Sveriges Fartygsbefälsförening erbjuder vi försäkrings lösningar som är speciellt framtagna för dig som är medlem. i samarbete med SalusAnsvar En del av NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 13

14 Sjöfartsavdelningen informerar 4/2009 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga jobbar på golvet. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon eller e-post Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): - - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida. Ny blankett Rapport om sjöolycka Inrapportering av sjöolyckor och allvarliga tillbud till utredningsenheten är obligatorisk för handelsjöfarten och fisket. Den lämpligaste formen att rapportera sådana är med blanketten Rapport om sjöolycka. Denna har emellertid med tiden blivit alltmer otidsenlig och besvärlig att hantera. Utredningsenheten har därför gjort om den gamla blanketten till en som är smidigare att arbeta med. Gamla och relativt ointressanta uppgifter har rensats, medan uppgifter som av utredarna betraktas som viktiga och relevanta behållits. Det är därför angeläget, att anvisningarna till den nya blanketten följs och att man fyller i de aktuella delarna så noggrant som möjligt. Blanketten finns tillgänglig på Transportstyrelsens hemsida. SFu Livboj sjönk rapport från Insjö I sjöfartens olycks- och tillbudsrapporteringssystem Insjö finns för närvarande stycken rapporter. En av dessa berättar om en märklig händelse som inträffade på en svensk färja. Då en matros höll på med underhållsarbete skulle en livboj lyftas undan från sin upphängningsplats på relingen. Matrosen reagerade på att livbojen verkade väldigt tung. Dessutom kluckade den och det droppade vatten från ett av reflexbanden. En liten spricka syntes i reflexbandet och vid tryck brast detta och ett ca 15 mm stort hål uppstod. Innanför plastskalet verkade det vara tomt och när matrosen vände upp och ner på bojen rann flera liter vatten ut. Vid senare kontroll visade det sig att samtliga livbojar (som köpts 2004) hade hål under reflexbandet. Ett test visade att en vattenfylld livboj sjönk direkt när den placerades i vatten! Livbojarna är av fabrikat Velerias Georgio, Italien, och har rattmärkning Insjö ID 2404 Livboj sjunker. Hål i livboj. Högsta Domstolen fäller paying crew För något år sedan skulle en segelyacht seglas över Atlanten till Västindien för att säljas. Inför resan dit hade ägarna (varav en var skeppare ombord) annonserat efter besättning/passagerare som skulle betala för att resa med. Man hade dessförinnan försökt att få fartyget godkänt som handelsfartyg, men det visade sig att den tekniska standarden var för dålig. Yachten förblev alltså klassad som fritidsfartyg. När man kom ut i Nordsjön blev det dåligt väder och p.g.a. av fartygets svagheter hamnade man i sjönöd och samtliga utom två evakuerades med sjöräddningens hjälp. Fartyget klarades dock, och så sett gick det bra. Händelsen kom emellertid att utredas av polis, och ägarna blev fällda i domstol för att man inte uppfyllt reglerna för handelsfartyg. Anledningen till att yachten ansågs utgöra ett handelsfartyg var att man hade betalande passagerare ombord, som ägarna kallade paying crew. Domen överklagades av ägarna, men den stod sig både i hovrätten och högsta domstolen, där den till sist hamnade. Eftersom domen därmed är prejudicerande, kan man konstatera att det fastställts att det i Sverige inte accepteras att man har betalande passagerare ombord utan att uppfylla reglerna för handelsfartyg. SFu dnr TSS NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

15 Innan ombyggnad. Port föll efter slarvig ombyggnad Efter att en hiss till väderdäck byggts om till ramp kom också porten till väderdäck att ändras till en modell av giljotintyp, d.v.s. den öppnades och stängdes i vertikalled. I samband med lossning körde en truck mot sidan av portarrangemanget, och då porten sedan skulle stängas gick inte det då porten inte kom ner de sista tre meterna. En besättningsman klättrade upp på en lejdare för att försöka rätta till skadan. Därefter föll porten ur sin infästning och ramlade över besättningsmannen och lejdaren. Som väl var lossade inte nederkanten av porten, utan det bildades ett triangelformat utrymme under porten, vilket räddade besättningsmannen från att bli klämd till döds. Däremot blev hans ena ben klämt och allvarligt skadat då lejdaren krossades i flera delar. I den omedelbara närheten fanns ytterligare två besättningsmedlemmar som klarade sig med nöd och näppe. Utredningen visar att ombyggnaden, som gjordes nyligen, var i högsta grad undermålig. Kompletta ritningar över arrangemanget hade inte sänts in till klassificeringssällskapets huvudkontor för godkännande. Trots detta hade klassen lokalt godkänt arrangemanget, egentligen utan att veta vad man godkänt. Vidare har rapportering av händelsen från fartyget till tillsynsmyndigheten i praktiken helt uteblivit. Sjöfartsavdelningens jurister har därför gjort en polisanmälan för att man inte rapporterat. Haverirapport för FESTIVO kommer att läggas ut inom det snaraste på vår hemsida SFu dnr TSS Efter ombyggnad. Oljeutsläpp På morgonen efter ankomst upptäcktes en brun fläck på isen utanför fartyget. Fartygets saneringsteam aktiverades, och man sanerade det som gick. Oljan, marindiesel, hade trängt upp via en plugg till ett pejlrör på bildäck. Pluggen var inte tätt iskruvad. Man uppskattade utsläppet till 150 liter, varav 50 på utsidan. Senare visade det sig att oljan hade tagit en märklig väg då många faktorer samverkat på ett osannolikt sätt. Man hade gjort servicearbete i en dagtank, och därför stängt snabbstängningsventilen, som normalt står öppen. Efter arbetet glömde man att öppna denna ventil. Man fyllde dagtanken som vanligt, till strax under larmnivå, och startade rundseparering. Eftersom snabbstängningsventilen på sugsidan fortfarande var stängd, uppstod ett undertryck i systemet. Det visade sig att en av ventilerna, en av butterflytyp, till en annan tank, en förrådstank, läckte. Pumpen kom alltså att suga olja från den tanken, pumpade oljan genom separatorn och vidare till dagtanken, som överfylldes. Överfyllnadslarmet aktiverades, men kom inte att väcka några misstankar eftersom fartygets rörelser i kombination med det faktum att oljan i dagtanken kom från en kall tank till ett uppvärmt område snarare gjorde att man ansåg detta normalt istället för anmärkningsvärt. Det var ju inte heller någon förbrukning från tanken. Oljan från den överfyllda dagtanken pressades till överfyllnadstanken. Pejlpluggen, som befanns sig lägre än systemets högsta del, utsattes därmed för ett visst tryck, oljan läckte ut och rann via en scupper på bildäck Porten efter fallet. Det var härunder som matrosen hamnade och klämdes. ut på utsidan. Sammanlagt, förstod man senare, hade liter läckt ut. Inga synliga skador på miljön uppstod emellertid. I utredningen noteras iakttagelsen att anledningen till den läckande ventilen var att gummimaterialet skadats och hindrade ventilen från att stängas. Tester visade att gummit inte var oljebeständigt. Vidare beskrivs i en bilaga till utredningen hur befälhavaren kom att behandlas av polisen, då han fick sitta i häkte i tre dagar. Se haverirapport FINNEAGLE Den skadade ventilen. Den läckande pejlpluggen och scuppern intill. NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 15

16 Marinelektronik God J Gott N öns Sjöpaketet och d Examinationscenter för alla klasser A M K AUTO MARIN KYLTEKNIK AB2 Box 150 SE ONSALA Besöksadress: Tranas väg 4 Tel Fax TÄRNTANK SHIP MANAGEMENT Donsö 16 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

17 Telefon ul & ytt År kar ess annonsörer MAN Diesel Sverige AB Tel Fax E-post CODAN MARINE REDERI AB TRANSATLANTIC BOX SKÄRHAMN TEL: FAX: SJÖMANSSKOLAN STOCKHOLM NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 17

18 God Jul & Gott Nytt År önskar Sjöpaketet och dess annonsörer Telefon Fax E-post NORSKA REDERIER ÖNSKAS VÄLKOMNA HEM Kom tillbaka till Norge! Den uppmaningen riktar den nye näringsministern, Trond Giske, till de norska rederier som tidigare valt att flagga ut sin verksamhet. Samtidigt önskar ministern utländska aktörer välkomna till Norge. Det hela är ett led i en kampanj som går under namnet Norge som maritimt värdsland. Kampanjen ska genomföras under det första halvåret Trond Giske vill nu bjuda in representanter för den maritima sektorn för att diskutera utveckling och genomförande av kampanjen, som tilldelats en miljon kronor av regeringen. En av de första uppgifterna blir att kartlägga regelverk och administrativa procedurer som kan utgöra hinder för rederier att välja Norge som värdsland. Regeringen för en aktiv maritim näringspolitik, säger näringsminister Trond Giske. Initiativet till att genomföra en målriktad informationskampanj är ett led i den maritima strategien som går ut på att Norge ska vara en ledande maritim nation. I dag sysselsätter den maritima näringen i Norge omkring personer, som årligen skapar en ekonomisk tillväxt på 100 miljarder kronor. Under senare tid har antalet beställningar av nya fartyg på norska varv minskat drastiskt. Under 2007 kom det varje kvartal in order värda 21 miljarder kronor till varven; i år ligger den siffran på 1,25 miljarder per kvartal. Trond Giske recept för att ändra på situationen lyder på ett ord: omstrukturering. Regeringen vill samarbeta med varv, utrustningsleverantörer, rederier och forskare. Den stora utmaningen för branschen är, enligt Trond Giske, att finna innovativa och miljövänliga lösningar och en stark satsning på kompetens. Christer Källström 18 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

19 AKTUELLT. Anna Ekström, ordförande i Saco. Foto: Peter Rosén ANNA EKSTRÖM OMVALD SOM ORDFÖRANDE I SACO Anna Ekström omvaldes som ordförande i SACO i ytterligare fyra år på Sacos kongress på Norra Latin i Stockholm den november. Kongressen beslutade även om inriktningen för Sacos arbete de kommande fyra åren. Anna Ekström öppnade kongressen med att tala om löneskillnader: - Det finns löneskillnader som är alldeles för stora - mot löneskillnader på grund av kön eller ursprung ska vi förstås ha nolltolerans. Men är det gäller löneskillnaderna i allmänhet i Sverige, så är problemet inte att de är för stora, utan att de är alldeles för små. Den usla löneutvecklingen över livet gör förstås att begynnelselönen blir en mycket viktigare siffra än vad den borde vara. Jag tycker att det borde vara normalt att den som jobbar och sliter, utvecklar sig i yrket och bidrar med sin kunskap tredublar sin reallön under sitt yrkesliv. Akademikerkongressen fattade också beslut om inriktning på Sacos arbete de kommande fyra åren. I dokumentet Färdriktning anger kongressen ståndpunkter inom en rad områden. Dokumentet inleds med orden: Saco är akademikernas organisation. Saco arbetar för ett uthålligt samhälle som sätter kunskapen i centrum - för att åstadkomma både en hållbar utveckling och öka medborgarnas välstånd, men också för att göra människors vardag rikare och stärka demokratins institutioner. I dokumentet finns ståndpunkter och resonemang om EU, globaliseringen, rörlighet, integration, utbildning och forskning, den individuella lönebildningen, ökad lönespridning, arbetsrätten, socialförsäkringar, skattesystemet, cheferna och företagande. Hela dokumentet Färdriktning finns att ladda ner på www. saco.se. Kongressen omvalde Anna Ekström som ordförande i Saco. Richard Malmberg, Sveriges Ingenjörer omvaldes som förste vice ordförande och Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, valdes till ny andre vice ordförande. Övriga ledamöter i Sacos styrelse är: Lars Ahlin, Sveriges Psykologförbund (nyval), Göran Arrius, Jusek (nuval), Mikael Igelström, Civilekonomerna (nyval), Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR (nyval), Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund (omval) och Anitha Wijkström, SRAT (omval). Marie Halvdanson NAUTISK TIDSKRIFT 8/09 19

20 SJÖSÄKERHET. FARTYGSOLYCKOR ÖKAR I EUROPA Antalet fartygsolyckor i Europa ökar och i fjol omkom 82 sjömän i europeiska farvatten. Värst drabbade är tättrafikerade områden som Engelska kanalen och River Scheldt mot Antwerpen. Det visar den årliga statistiska sammanställningen från EU:s sjöfartsmyndighet EMSA. Den som trafikerade EU-vatten 2008 löpte dubbelt så stor risk att råka ut för en olycka jämfört med fem år tidigare. Förra året var 754 fartyg inblandade i 670 kollisioner, grundstöningar, bränder, explosioner och andra allvarliga olyckor och ett drygt 50-tal av dem gick till botten. Även dödsfallen ökar. I fjol omkom 82 sjömän vilket var fem fler än året innan. Av dem var 43 sysselsatta inom handelsflottan, 30 var fiskare medan elva tjänstgjorde på andra typer av fartyg. Den mest omfattande olyckan inträffade den 27 september då torrlastaren Tolstoy sjönk i hårt väder i Svarta havet utanför Bulgarien. Åtta besättningsmän följde med fartyget ner i djupet. Inga nödmeddelanden sändes och det enda som återfanns var en tom livflotte. En annan allvarig olycka inträffade då torrlastaren Ice Prince sjönk utanför södra England i januari efter två dygn med kraftig slagsida. Samtliga 20 besättningsmän kunde dock räddas. Väder- och sjöförhållanden, geografi, årstid och trafiktäthet spelar roll för var och när olyckorna sker. Majoriteten inträffar under de bistra vintermånaderna och kusterna ut mot Atlanten är särskilt hårt drabbade. Det mest trafikerade av EU:s farvatten är Engelska kanalen. Varje dygn går åtskilliga fartyg upp och ner mellan Frankrike och Storbritannien samtidigt som flera färjelinjer kör i korsande riktning; dessutom är det gott om fiskefartyg i regionen. Ett annat område som utmärker sig i EMSA:s (European maritime safety agency) olycksstatistik är River Scheldt som leder in till Antwerpen. Av samtliga kollisioner och grundstöningar som Nederländerna och Belgien rapporterade i fjol, skedde 65 procent av dem just här. En kombination av frekvent dåligt väder, slussar och grunda vatten uppges vara orsaken till de negativa siffrorna. Av de 754 allvariga fartygsolyckor som inträffade i Europa förra året skedde nästan 500 i Atlanten och Nordsjön. Olyckorna på Östersjön stod för cirka 16 procent med 120 drabbade fartyg. Det var 106 stycken fler än 2007 och 68 fler än Majoriteten av olyckorna på Östersjön skedde i de mest trafikerade områdena som Öresund och Finska viken. Enligt EMSA står Finska viken för en oproportionerligt står andel av olyckorna i Östersjön med cirka 15 procent. I de betydligt lugnare vattnen i Medelhavet och Svarta havet klarade sig sjöfarten bättre och de rapporterade 149 olyckor tillsammans. I Medelhavet står farvattnen runt Grekland för majoriteten av olyckorna och det är den omfattande färjetrafiken ut till landets många öar som påverkar statistiken. UTSLÄPP Enligt EMSA:s statistiska rapport för 2008 minskade antalet mindre och ofrivilliga oljeutsläpp i unionens farvatten, från upp till 8000 ton för två år sedan till mellan 2000 och 3000 ton i fjol. Däremot ökade de avsiktliga oljespillen och EU:s övervakningssystem Clean sea net avslöjade flera tusen medvetna utsläpp. Att så många fartyg avsiktligt förorenar de europeiska farvattnen ses som ett stort problem inom unionen som nu arbetar för att hitta metoder att komma åt miljösyndarna. Flest bekräftade oljespill skedde i norra Europa utanför Holland, Tyskland och i Öresund. Även längs den Spanska Medelhavskusten bekräftades många oljespill. Ett par av de mer omfattande utsläppen under 2008 orsakades av bulkfartygen Fedra och Tawe som under samma storm den tionde oktober gick på grund utanför Spanien. Hundratals ton olja läckte ut varav en del nådde stränderna. Ett mycket stort antal misstänkta, men obekräftade, utsläpp noterades också utanför Portugal och i Medelhavets östra delar runt Grekland och Turkiet. Linda Sundgren 20 NAUTISK TIDSKRIFT 8/09

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Hej på er alla, Navigation Vi har sedan förra brevet fortsatt att kampas med isen. Vi har stött på olika istyper som blandats upp med varandra på ett spännande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Sjösäkerhetsarbetet 1. Roropassagerarfartyg

Sjösäkerhetsarbetet 1. Roropassagerarfartyg 1 (8) Johan Franson, 011-19 11 51 Sjösäkerhetsarbetet Regeringen beslutade den 19 april 2001 att Sjöfartsverket skulle anordna ett internationellt sjösäkerhetsseminarium. Regeringen beslutade också att

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012

Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012 Statistik 2014:11 Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012 Publiceringsdatum: 2014-05-16 Se Beskrivning av statistiken för metod med mera Kontaktperson: Trafikanalys Jan Östlund tel: 010-414 42 24, e-post:

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 10 oktober 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 10 oktober 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 10 oktober 2013 (Finlands författningssamlings nr 66/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet med Sverige om gemensam

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid Jobba till sjöss nära hemma Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid 2 Intressanta utvecklingsmöjligheter för duktigt sjöfolk

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka. Nr 12 2012 2012-12-21 SKEPPSMÄKLARNYTT Kampanj för renare sjöfart Sjöfartens entreprenörsdag 28 maj Vill ditt företag synas bland dem som idag studerar sjöfart och Logistik? Dags att anmäla sig till vårens

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART Transportstyrelsen föreskriver

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

En guide till Sign On Blankettarkiv

En guide till Sign On Blankettarkiv En guide till Sign On Blankettarkiv www.signon.se/blankettarkiv Sign On Blankettarkiv Sign On Blankettarkiv förser dig med elektroniska blanketter via Internet. En tjänst som gör hela din administration

Läs mer

Nautic Yacht Båtförmedling

Nautic Yacht Båtförmedling Hej! Kul att du är intresserad av att köpa båt via oss på Nautic Yacht AB. Vi har arbetat med internationell båt förmedling i flera år och har en stor erfarenhet av att hjälpa kunder till en bra och säker

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

VI VET VAD SOM KRÄVS.

VI VET VAD SOM KRÄVS. VI VET VAD SOM KRÄVS. Vi ger varje båtägare rätt skydd och rätt hjälp till rätt pris. Vid en olycka vet våra kunder att de kan lita på oss. Vi lämnar ingen på landbacken. För oss är varje enskild båt den

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938.

Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938. Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938. Hos oss FÅr du alltid snabb hjälp och du behöver aldrig oroa dig över en massa om och men. Som Nordens ledande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen KUSTSTRÄCKANS STÖRSTA OCH MEST AKTIVA BÅTKLUBB BOTTENHAV V SKRETSEN Vi är en lokal krets inom Svenska Kryssarklubben. i gör skärgården mer tillgänglig. Vi placerar

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Undersökning till SEKO

Undersökning till SEKO Undersökning till SEKO 20120210 Sammanfattning Undersökningen har genomförts på kort tid och därför med begränsat resultat. Det har visat sig svårt att hitta fartyg där det går att bevisa både problem

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling KAMFS 2012:2 ISSN 1402-5345 (tryck) ISSN 1654-9325 (pdf) Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Trafikanalys föreskrifter om uppgifter till statistik om sjöfart

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

årgång 103 nr 2010 EN NY EPOK HAR INLETTS I HARGSHAMN LEDARE AVUND KALLAS DETTA OCH DET ÄR ETT GISSEL SOM FINNS ÖVERALLT NAUTISK TIDSKRIFT 1/10 1

årgång 103 nr 2010 EN NY EPOK HAR INLETTS I HARGSHAMN LEDARE AVUND KALLAS DETTA OCH DET ÄR ETT GISSEL SOM FINNS ÖVERALLT NAUTISK TIDSKRIFT 1/10 1 1 nr 2010 årgång 103 EN NY EPOK HAR INLETTS I HARGSHAMN LEDARE AVUND KALLAS DETTA OCH DET ÄR ETT GISSEL SOM FINNS ÖVERALLT NAUTISK TIDSKRIFT 1/10 1 LEDARE. Avund kallas detta och det är ett gissel som

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se

Ufs. Nr 492 2014-05-01. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. www.sjofartsverket.se Ufs Nr 492 2014-05-01 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs/BALTICO 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand ST Arbetsförmedlingen Protokoll 2013-11-28 Tid: 09:00-15:00 Plats: Videokonferens Lämnat återbud: Mikke Sandberg, Jonas Hed 1) Mötets öppnande 2) Närvarande: Johan Eklund, Ann-Kristin Kallesgården, Marita

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer