UTBYGGNADEN AV NICKBY HJÄRTA FAS 2

Transkript

1 UTBYGGNADEN AV NICKBY HJÄRTA FAS 2 Projektplan Stora Byvägen 12, Sibbo 1

2 1 SAMMANFATTNING Första fasen av bildningscentret Nickby Hjärta blev färdig hösten 2016 och skolarbetet har inletts i de nya lokalerna. I bildningscentret fungerar nu finskspråkiga Sipoonjoen koulus och svenskspråkiga Kungsvägens skolas årskurser 7 9. Totalt har skolorna cirka 740 elever. Avsikten med den utbyggnad av Nickby Hjärta som nu planeras är att svara på det behov av skollokaler som aktualiseras i och med befolkningstillväxten i Nickby. I projektplanen föreslås att utbyggnaden av Nickby Hjärta genomförs så att de nya lokalerna hyser en skola för årskurserna 1 6 och förskolelokaler för cirka 350 barn samt en gymnastiksal. Den nya utbyggnaden gör det möjligt för skolorna i Nickby Hjärta att fungera som enhetsskolor, då en och samma byggnad hyser årskurserna 1-9 och förskolan. Syftet med utbyggnaden är att skapa en trygg, hälsosam och trivsam skolbyggnad av hög kvalitet, som stöder modern pedagogik. På samma gång byggs den nuvarande skolans lokaliteter till viss del om för att tillhandahålla en effektiv rumsdisposition. Den nya läroplanen för Sibbo kommun ställer också krav på skollokalerna, då det behövs lokaler som kan anpassas och omdisponeras för olika inlärningssituationer och möjliggör arbete i grupper av olika storlek, arbete parvis och självständigt arbete. Därför genomförs utbyggnaden av skolan så att lokalerna blir modifierbara universallokaliteter som uppfyller kraven på säkerhet samt stöder interaktion och social gemenskap. De lösningar som planläggningen erbjuder gör lokalerna lämpliga för olika användargrupper och verksamheter. Dessutom går det vid behov lätt och snabbt att modifiera lokalerna. Campusområdet Nickby Hjärta kommer att omfatta Nickby Hjärtas enhetsskolor, läroanstalten på andra stadiet Enter och Nickby Hjärtas daghem. Nickby bibliotek är också beläget i campusområdet. Nickby Hjärtas och daghemmets gårdsplaner bildar en helhet tillsammans med parken på byggnadernas östra sida. Skolorna och daghemmen använder parken som idrotts- och gårdsplan. Parken används också av invånarna. Avsikten är att bygga ut parken som ett separat projekt efter att utbyggnaden av Nickby Hjärta har slutförts. Utbyggnaden som föreslås i denna projektplan gäller Nickby Hjärtas gymnastiksal och undervisningslokaler för förskolan och årskurserna 1 6, som använder sig av den befintliga skolans gemensamma lokaler (måltider, elevvård m.m.) och lokaler för ämnesundervisning (teknisk slöjd, fysikkemi m.m.). Projektet omfattar dessutom gårdsplanerna och parkeringarna samt till viss del reparation av befintliga byggnader och gårdsplaner. Gymnastiksalen är 924 m2 stor och lämpar sig för de vanligaste motionsformerna. Gymnastiksalen har en egen ingång, så verksamhet kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt även på kvällar och veckoslut. Lokalerna som byggs inom projektet planeras utifrån skolornas behov. Lokalerna kan användas också av andra aktörer, såsom medborgarinstitutet, ungdoms-, kultur- och idrottsväsendet samt organisationer, föreningar och kommuninvånare på ett sätt som avtalas separat i ett senare skede. I omedelbar anslutning till den utbyggda skolan finns en gårdsplan som barnen får använda under rasterna och som studieplats. Skolgården som ska byggas används precis som Nickby Hjärtas övriga gårdsplaner också av de som är bosatta i omgivningen. 2

3 I samband med projektet gjordes en konsekvensbedömning i vilken konsekvenserna av ett genomförande av projektet betraktades ur barnets perspektiv. Enligt bedömningens slutledningar kan enhetsskolan minska mobbning och en öppen lärmiljö kombinerar en liten skolas identitet med potentialen i en stor skolas mångsidiga volym. Detta gör en öppen lärmiljö till en grupp av celler med barnet i navet som central aktör. I bedömningen konstateras också att de svenskspråkiga eleverna drar mest nytta av att antalet svenskspråkiga och finskspråkiga elever är i relativ balans. Utbyggnadens målsättning är en volym på brm2, av vilka brm2 är undervisningslokaler och brm2 gymnastiksal. Målbudgeten för projektet är 10,24 M (moms 0 %). Utbyggnaden genomförs i en fas. Avsikten är att byggarbetet ska inledas i mars 2018 och slutföras i maj Inga evakueringsutrymmen behövs under byggprojektet. 3

4 1 SAMMANFATTNING HUR PROJEKTPLANEN UPPRÄTTAS Parterna i projektet Styrgruppen Projektorganisationen för projektets planläggning PROJEKTPLANENS UTGÅNGSPUNKTER Antalet invånare och antalet elever växer i Sibbo Kommunens budget och ekonomiplan Den nya läroplanen och undervisningslokalerna Slutförande av campusområdet Nickby Hjärta FASTSTÄLLANDE AV UTRYMMESBEHOVET FÖR PROJEKTET Elevernas utrymmesbehov Personalens utrymmesbehov Övriga användares behov Andra användargruppers lokalbehov Projektplanens omfattning/lokalprogram Pedagogiskt behov Balans mellan språkgrupperna KONSEKVENSBEDÖMNING Konsekvenser för barnen Konsekvenser för organisationen LÖSNING Indelning i faser av genomförandet av campusområdet Nickby Hjärta Regional och stadsbildsmässig lösning Trafiklösning Parkering

5 6.3 Rumsliga och funktionella lösningar ARK-planerna Pedagogiska lösningar Tekniska lösningar Hälsosamhet och säkerhet Geoplanering Konstruktionsplanering Husteknik KOSTNADER Investeringskostnader för den andra fasen av Nickby Hjärta INTERN HYRA Hyror som bildningsväsendet betalar för nuvarande lokaler Nickby Hjärta, ny hyra efter den andra fasens utbyggnad Sammanfattning UNDERSTÖD TIDTABELL BILAGOR BILAGA 1 Parterna i projektet BILAGA 2 Konsekvensbedömning BILAGA 3 Pedagogisk plan BILAGA 4 Lokalprogram BILAGA 5 Planläggningsförslag inklusive planritning BILAGA 6 Kostnadsberäkning TEKNISKA BILAGOR BILAGA 7 Hälsosam skola, projektanvisning BILAGA 8 Utredning över byggsättet BILAGA 9 VVSA-utredning BILAGA 10 Elspecifikation

6 BILAGA 11 Energiproduktionsutredning

7 2 Hur projektplanen upprättas När det gäller stora projekt fattar man beslut om lokalbehovens kvantitativa och kvalitativa mål samt om projektets riktpris innan detaljplaneringen av lokalerna inleds. Beslut om dessa frågor ingår i projektplanen som ska godkännas av kommunfullmäktige. I och med sitt godkännande av projektplanen har fullmäktige fattat beslut om att förverkliga projektet enligt det lokalprogram och riktpris som fastställts i projektplanen. Projektplanen för den andra fasen av utbyggnaden av Nickby Hjärta bildar en helhet som består av följande delar: Behovet av projektet, bedömning av konsekvenserna och de lösningar projektet presenterar med sina kvalitativa, kvantitativa och prismässiga mål. 2.1 Parterna i projektet Projektplanen har upprättats i samarbete mellan tjänstemännen i Sibbo kommun och arkitektbyrå Ark- House arkkitehdit Oy samt flera specialplanerare. En detaljerad sammanfattning av deltagarna i projektet finns i bilaga Styrgruppen Förberedelserna för projektplanen har letts av en politisk styrgrupp bestående av följande medlemmar som utsetts av kommunstyrelsen: Rolf Björkell, Kjell Grönqvist, Rauno Haapaniemi, Ari Oksanen, Maarit Rope, Antti Skogster och Ari Tamminen Kommunens tjänstemän har fungerat som sakkunniga och föredragande Projektorganisationen för projektets planläggning Projektorganisationen har bestått av två grupper, en projektplaneringsgrupp och en pedagogisk grupp underställd den förra. Projektplaneringsgrupp har haft ansvaret för projektplanens innehåll och har samordnat genomförandet. I projektplaneringsgruppen har ingått representanter för Sibbo kommun och ARK- House arkkitehdit Oy med underkonsulter. Den pedagogiska gruppen har haft i uppdrag att producera det behövliga pedagogiska utgångsmaterialet för upprättande av en pedagogisk plan och utifrån denna ett planeringsförslag. I den pedagogiska gruppen har utöver projektplaneringsgruppens medlemmar också medverkat lärare och representanter för övriga användargrupper. 7

8 3 Projektplanens utgångspunkter Man har påbörjat upprättandet av projektplanen för den andra fasen av utbyggnaden av Nickby Hjärta på det sätt som här beskrivs, för att: Invånarantalet i Sibbo fortsätter att öka i Nickby och Söderkulla Befolkningstillväxten förutsätter att det nuvarande antalet skollokaliteter i Nickby utökas, då de befintliga lågstadieskolorna är överfulla. Upprättandet av projektplanen har godkänts i kommunens budget för 2015 och 2016 samt i ekonomiplanen för Genomförandet av planen har föreslagits i budgeten för 2017 och ekonomiplanen för I Sibbo strävar man efter en enhetsskola för elever i årskurserna 1 9 och förskolan. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen framhåller den grundläggande utbildningen som en sammanhängande helhet utifrån läroplanen och de pedagogiska aspekterna. I denna helhet är eleven som en del av gemenskapen en aktiv aktör samtidigt som lärmiljöerna bildar en pedagogiskt mångsidig och flexibel helhet. Utbyggnaden av Nickby Hjärta fullbordar för sin del campusområdet Nickby Hjärta. 3.1 Antalet invånare och antalet elever växer i Sibbo Den beräknade befolkningstillväxten i Nickbytrakten kräver tillräckliga skollokaler. De befintliga lågstadieskolorna i Nickby är överfulla och man har uppskattat att tillfälliga extra lokaler kommer att behövas för det växande antalet lågstadieelever redan hösten När befolkningstillväxten förverkligas räcker de nuvarande skollokaliteterna inte till för det allt större antal barn som kommer att finnas vid övergången till 2020-talet. Samtidigt måste man se till att det skapas moderna och hälsosamma lärmiljöer. Våren 2015 sammanställde Bildningsavdelningen en utredning av servicenätverket i samarbete med övriga avdelningar. Styrgruppen för utredningen bestod av ordförandena för bildningsutskottet och utbildningssektionerna. Bildningsutskottet och utbildningssektionerna har antagit servicenätverksplanen och gjort framställningar om projekt i linje med planen som en del av kommunens investeringsplan. Kommunstyrelsens behandling av servicenätverksplanen är ännu inte avslutad. 3.2 Kommunens budget och ekonomiplan I samband med budgeten och ekonomiplanen har även kommunens investeringsprogram för de kommande åren antagits. Programmet är normativt för de år som omfattas av ekonomiplanen. I budgeten för 2016 har beslut fattats om upprättande av en projektplan för projektet "utbyggnad av Nickby Hjärta" och en framställning gjorts om preliminär finansiering för ekonomiplaneåren. I den budget som ska antas för 2017 och ekonomiplanen för har finansiering reserverats för genomförande av projektet. Den här projektplanen kompletterar och preciserar den information som finns att tillgå om investeringsprogrammet. 8

9 3.3 Den nya läroplanen och undervisningslokalerna Från och med hösten 2016 följer skolorna i Sibbo den nya läroplanen vars inlärningsteori betonar elevens aktiva roll. Lärandet baserar sig på interaktion, är mångsidigt och relaterat till inlärningsobjektet. Lärmiljöerna ska möjliggöra en mångsidig studie- och inlärningsprocess utifrån olika perspektiv och medel. Läroplanen betonar vikten av att bygga upp en enhetlig lärostig i fråga om såväl anordnande av undervisning som upprättande av lärmiljöer. En enhetsskola för årskurserna 1 9 och förskolan möjliggör växelverkan mellan barn i olika ålder på ett nytt och inspirerande sätt. Bildningsväsendets målsättning är att skapa lokaler och enhetsskolor som stöder den nya läroplanen i Sibbo. 3.4 Slutförande av campusområdet Nickby Hjärta Enligt planerna ska campusområdet Nickby Hjärta omfatta den nuvarande läroanstalten på andra stadiet Enter, utbyggda Nickby Hjärta skola och daghem samt Nickby bibliotek. Byggnadernas gårdsplaner i området bildar en helhet som är skyddad från trafik och omgärdas av bostadsområden. Nickby Hjärtas och daghemmets gårdsplaner mynnar dessutom ut i parken på deras västra sida, som enligt planerna ska tjäna som skolornas och daghemmens idrotts- och gårdsplan samt också används av invånarna. Parken blir en lättillgänglig och mångsidig mötesplats för Nickbyborna. Det är ändamålsenligt att huvudsakligen placera de nya skollokalerna i Sibbo i anslutning till befintliga lokaler och att sträva efter att skapa enhetsskolor och mångsidiga campusområden som betjänar elever och invånare. Första fasen av Nickby Hjärta är slutförd och lokalerna har tagits i bruk. Redan i samband med planeringen möjliggjordes en senare utbyggnad av den nuvarande byggnaden. Dessutom är det ändamålsenligt att genom utbyggnaden befästa Nickby Hjärtas skolas ställning som enhetsskola och viktigt bildningscentrum samt på så sätt slutföra arbetet med campusområdet. Campusområdet Nickby Hjärta fungerar som närskolor för barnen i de omgivande områdena samt som viktiga studieplatser för kommunen med tanke på högstadiet och gymnasiet. För att campusområdet ska kunna utvidgas krävs att detaljplanen för Nickby Hjärtas område ändras. Detaljplaneändringen är förestående och kommer att behandlas av kommunfullmäktige under sommaren

10 4 Fastställande av utrymmesbehovet för projektet Omfattningen av den andra fasen av utbyggnaden av Nickby Hjärta bestäms utifrån elevantal och årskursnivå jämte personal för vilka lokalerna planeras. Dessutom kan andra användargruppers behov av lokaler kräva ett ännu större antal lokaler. Projektets kvalitetsnivå påverkas i detta projekt särskilt av att den nya inlärningsteorin om eleven som aktiv aktör bäst kommer till sin rätt i ändamålsenligt utrustade i inomhus- och utomhusfaciliteter. Det är också viktigt att beakta den språkliga balansen i lösningen. 4.1 Elevernas utrymmesbehov Prognosen för befolkningstillväxten i Nickbytrakten under de kommande åren förebådar en genomsnittlig ökning på 300 invånare om året då nya områden byggs ut och tas i bruk. För närvarande är följande planområden i Nickby under byggnad: Sibbo ådal, Nickby gård bostadsområde och i centrum både OP-kvarteret och Dominokvarteret. De områden som nu är under byggnad kommer att bli bostäder för cirka invånare. Enligt prognosen kommer antalet barn på motsvarande sätt att öka med 45 barn årligen från och med De befintliga lokalerna för lågstadieelever i Nickby är för närvarande överfulla. Redan innan de nya lokalerna för lågstadierna färdigställs blir det aktuellt att hitta tillfälliga undervisningslokaler för lågstadieeleverna. Det är ändamålsenligt att dimensionera det nya lågstadiet för cirka 350 barn, av vilka 50 i förskoleundervisningen och 300 i grundskoleundervisningen. Det är ändamålsenligt att förlägga de nya skollokalerna till Nickby Hjärta och på så sätt möjliggöra uppkomsten av enhetsskolor. Att möjliggöra uppkomsten av enhetsskolor innebär att utbyggnaden omfattar lokaler för både förskola och lågstadiet, samt att det finns utrymme för totalt 20 undervisningsgrupper och nödvändiga specialklasser. Förskolan och lågstadieeleverna använder befintliga gemensamma utrymmen i Nickby Hjärta, såsom matsalen, gymnastiksalen, lokaler för teknisk slöjd och ämnesundervisning som textilslöjd, musik m.m., som redan har dimensionerats och byggts med tanke på den framtida utbyggnaden. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan förläggas till lokaler i utbyggnaden, så att inga separata lokaler behövs för verksamheten. Inom ramen för det här projektet finns också behov av en ny gymnastiksal med tillhörande duschoch omklädningsrum för högstadieeleverna i Nickby Hjärta och de elever som kommer att studera i de nya byggnaderna. Behovet av en gymnastiksal konstaterades redan i den tidigare projektplanen för Nickby Hjärta och utbyggnadsprojektet gör det nu möjligt att tillgodose behovet. 4.2 Personalens utrymmesbehov I Nickby Hjärtas högstadieskolor arbetar för närvarande totalt 112 personer, av vilka 80 är lärare. Utbyggnaden kommer att omfatta förskoleundervisning, undervisning i grundskolans årskurser 1 6 och undervisning i specialklass, som totalt kräver en personal på cirka 40 personer. Utbyggnaden medför en ökning av personalstyrkan och därmed krav på större utrymmen för personalen. 10

11 4.3 Övriga användares behov Andra användargruppers lokalbehov Medborgarinstitutet Sibbo medborgarinstitut anordnar numera cirka timmar aktiviteter årligen, varav knappt hälften i Nickby. Då befolkningsmängden ökar kommer medborgarinstitutet att behöva ett större totalt antal timmar. Det ökade behovet kommer att inriktas särskilt på högstadiets lokaler och gymnastiksalen. Medborgarinstitutet uppskattar att man i framtiden dagligen behöver i genomsnitt 5 7 undervisningslokaler dagtid (10 17) och 9 12 undervisningslokaler kvällstid (17 21). Medborgarinstitutet anser också att det i de lokaler institutet använder eller i deras omedelbara närhet bör finnas ett särskilt låsbart förvaringsutrymme för institutets bruk. Låsbara förvaringsutrymmen behövs särskilt i anslutning till gymnastiksalen och i hantverkslokalerna Kulturtjänster Sibbo huvudbibliotek och Topeliussalen står till skolans förfogande som närliggande alternativa och kompletterande lärmiljöer. I Sibbo finns ett brett utbud av grundläggande konstundervisning (musik, dans, teater, ordkonst, bildkonst, cirkus). Konstundervisningen ställer särskilda krav på undervisningslokalerna och därför sker huvuddelen av undervisningen utanför skolan. En del av undervisningen, till exempel individuell musikundervisning, kan ordnas i skolans lokaler efter skoldagens slut. Man strävar efter att inkludera konstundervisningen i eftermiddagsklubbverksamheten. Det är önskvärt att det i skolans lokaler finns separata utställningsväggar eller -hörn för elevarbeten. Elevernas kreativa framställning kan även utövas utomhus, vilket borde beaktas då parken planeras (t.ex. växlande graffiti- eller ljusverk, installationer eller skulpturer) Ungdomstjänster Ungdomsarbetet i Nickbytrakten är huvudsakligen koncentrerat till Nickby ungdomsgård. Byggnadens läge långt från Nickby centrum och skolor gör platsen och verksamheten mindre lockande. I samband med detaljplaneringen av Nickby är det möjligt att den nuvarande ungdomsgårdens tomt på lång sikt viks för annan användning och att Nickby behöver nya lokaler för ungdomsarbetet. Ungdomstjänsterna konstaterar att deras önskemål är att inleda en stadigvarande ungdomsgårdsverksamhet. Ungdomsgården ska helst finnas i lokaler som är helt separata från skolans lokaler. Om den trots allt placeras i anslutning till skolan, bör den ha en separat ingång och det bör finnas personalutrymmen för ungdomstjänsternas personal Idrottstjänster Idrottsföreningarna använder också kommunens idrottslokaler. Nickby bildningscenters befintliga gymnastiksal (405 m2) används för närvarande av idrottsföreningar varje kväll cirka samt under veckosluten. Efterfrågan på lediga tider är redan nu större än utbudet. Enligt planerna ska den nuvarande gymnastiksalen rivas efter att utbyggnaden av Nickby Hjärta slutförts. I närheten finns också Sibbo allaktivitetshall, som används av såväl skolorna och föreningarna som enskilda användare. Medborgarinstitutets motionsutbud under dagtid får hela tiden allt större efterfrågan. För närvarande finns inga kommunala idrottslokaler som kan reserveras för medborgarinstitutet på dagen, utan de turer som behövs måste köpas utifrån. 11

12 I framtiden ökar behovet av idrottslokaler inomhus ytterligare, när den befintliga föreningsverksamheten får flera deltagare. I takt med att befolkningen i Sibbo växer kan man också förvänta sig att nya grenar/föreningar dyker upp. En sådan gren är exempelvis gymnastik, som på riksnivå är en av de mest utövade grenarna, men som i Sibbo tills vidare inte har ingått i föreningsverksamheten Övrig verksamhet Lokalerna i Nickby Hjärta kommer att vara tillgängliga för föreningar och organisationer (såsom föräldraföreningarna) via ett elektroniskt bokningssystem. Det är ändamålsenligt att inkludera också lokalerna i den utbyggda delen i det elektroniska bokningssystemet och på så sätt se till att de används så aktivt som möjligt. 4.4 Projektplanens omfattning/lokalprogram Projektets lokalprogram är en sammanfattning av alla behov av lokaler som tillgodoses i projektet. De lokaler som ska byggas samt deras storlek specificeras i bilaga 4, Lokalprogram. Enligt bilagan är projektets totala yta brm2. Projektets totala omfattning utifrån lokalprogrammet är: Bruttoytor Befintlig skola Utbyggnad gymnastiksal undervisningslokaler Totalt Projektets arkitektplanering och annan planering görs utifrån lokalprogrammet och planerna presenteras nedan i denna projektplan under rubriken Lösning 4.5 Pedagogiskt behov Att genomföra den nya läroplanen kräver en omställning av skolans arbetssätt, dess verksamhetskultur och dess lärmiljöer. Lärandet ses som ett individrelaterat förlopp, men som en del av den interaktion som råder i skolsamfundet. Skolan ska stöda båda dessa processer som ställer sina krav på hur undervisningen och lärmiljöerna ska utformas. Grunderna för läroplanen framhåller betydelsen av en enhetlig verksamhetskultur inom den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska tillsammans med stödet för elevens utveckling och välmående bilda en harmonisk helhet för barnets bästa. Lärmiljöerna ska vara pedagogiskt mångsidiga och flexibla så att de motsvarar specifika behov för olika åldersstadier och läroämnen. En öppen lärmiljö främjar genomförandet av den nya läroplanen genom att göra det möjligt att planera och förverkliga öppna och inspirerande modifierbara undervisningslokaler som motsvarar läroämnets och arbetssättets behov. 12

13 I öppna lärmiljöer får lokalernas akustik, belysning och inredning en allt större betydelse. I projektplanen behandlas dessa frågor mer ingående än tidigare och anvisas följaktligen tillräckliga medel. 4.6 Balans mellan språkgrupperna Bild 1. Till vänster en inlärningssituation som styrs av en traditionell klassrumsmiljö. Till höger möjligheter till varierande inlärningssituationer till följd av nya öppna och modifierbara lärmiljöer. I Sibbo samarbetar det finskspråkiga och det svenskspråkiga skolväsendet intensivt och verksamheten planeras och utvecklas över språkgränserna, men undervisningen ordnas i separata språkgrupper. Utvecklingen styr Sibbos tillväxtstrategi 2025, i vilken ett av målen är funktionell tvåspråkighet. Väsentligt i utvecklingsverksamheten är att bygga upp bildningssektorns servicenätverk så att verksamhetsförutsättningarna tryggas med tanke på servicen för båda språkgrupperna. Att främja samarbetet mellan språkgrupperna och utnyttja båda språkgruppernas styrkor som en del av den gemensamma verksamhetskulturen betraktas som material för att skapa en stark kunskapskommun. Det finns många åsikter om placeringen av finsk- och svenskspråkiga skolor under samma tak som enhetsskolor med separata språkgrupper eller som separata skolenheter. Somliga oroar sig för att svenskans utrymme som minoritetsspråk ska minska, medan andra ser gemensamma lösningar i fråga 13

14 om lokaler för undervisning på de två officiella språken som en naturlig grogrund för positiva attityder och språkbadsundervisning. Nickby Hjärta skiljer sig från många liknande lösningar där två språk får rum under samma i och med att samarbetet mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna har inletts redan i samband med planeringen av byggnaden i den första projektfasen. Under behovsutredningen och uppgörandet av projektplanen för den andra fasen har man lagt stor vikt vid användarna av skolbyggnaden. Då två språk ska samexistera under ett tak är det väsentligt att inget av språken får en minoritetsställning och att balans råder mellan språkgrupperna. Undersökningar visar att det är fallet när minoritetens andel överskrider 40 procent, vilket stöder teorin om att det fungerar bäst med två skolor under samma tak, om språkgrupperna i byggnaden är så väl balanserade som möjligt. I Nickby Hjärta förverkligas detta bäst genom att både finskspråkiga och svenskspråkiga enhetsskolor inrättas i campusområdet. 14

15 5 Konsekvensbedömning En konsekvensbedömning genomfördes som en del av planeringen av utbyggnadsprojektet. Rapporten finns i bilaga 2. Konsekvensbedömningen gjordes i form av en expertbedömning. Utgångspunkten var att analysera de förväntade fördelarna med campusprojektet för barnen och deras välbefinnande samt verkställandet av språklig jämställdhet. Uppdraget genomfördes genom att analysera centrala studier om aktuella pedagogiska omställningar samt intervjua några rektorer vid skolor med cirka tusen elever. 5.1 Konsekvenser för barnen I en enhetsskola kan man skapa sömlösa övergångar för barnens utveckling och lärande samt för stödet för barnens välbefinnande. Barnens särskilda behov kan tillgodoses under hela läroplikten av bekanta och trygga vuxna. Båda alternativen för genomförande av Nickby Hjärta stöder verkställandet av en enhetlig grundläggande utbildning med tanke på båda undervisningsspråken. Parallellt med lärandet är också barnens välbefinnande i skolan viktigt. Den öppna lärmiljön (cell) i utbyggnadsdelen av Nickby Hjärta kombinerar en liten skolas identitet med potentialen i en stor skolas mångsidiga volym (skola, skolgårdar och fördelar med undervisningsarrangemang). I en enhetsskola medför de äldre eleverna en trygghetskänsla för de yngre eleverna. I en stor skola finns mer utrymme för att vara annorlunda. Erfarenheter visar att de äldre eleverna inte mobbar mindre elever, utan att mobbning i allmänhet förekommer inom den egna åldersgruppen. I en enhetsskola är det allmänt lugnare och eleverna uppför sig bättre och visar andra mer hänsyn. Studier visar att de svenskspråkiga eleverna drar mest nytta av att antalet svenskspråkiga och finskspråkiga elever är i relativ balans. Det talar för att skolan ska ha tillräckligt många svenskspråkiga elever och det naturligaste och bästa med tanke på läroplanen sättet att åstadkomma detta är att inrätta en svenskspråkig enhetsskola i Nickby Hjärta. Med tanke på de finskspråkiga elevernas attityder och språkkunskaper skulle det bästa vara att eleverna har en genuin möjlighet att lära sig det andra språket. För språkbadselever skulle den största fördelen vara en möjlighet att komma i direkt kontakt med en svenskspråkig referensram. 5.2 Konsekvenser för organisationen Utgångspunkten för konsekvensbedömningen var att analysera inverkan på barnen och skolgemenskapen av två alternativ för ordnande av finskspråkig och svenskspråkig grundläggande undervisning i årskurserna 1 6 samt förskoleundervisning under samma tak. I en stor skola betonas betydelsen av administration, planering och organisation. De vuxnas förmåga att skapa en gemensam verksamhetskultur är central, och på en stor arbetsplats har de goda förutsättningar för detta tack vare mångsidiga samarbetsmöjligheter och utveckling av arbetsfördelningen. I Nickby hjärta har båda språkgruppernas lärare egna arbets- och pauslokaler, men de är placerade så att samarbete mellan skolorna också är möjligt. Genom att överge indelningen i stadier kan man undervisa elever i olika ålder och lära känna eleverna bättre. Då blir det lättare att tillgodose elevernas individuella behov och barnens välbefinnande i skolan ökar. Genom att utnyttja lärarnas kompetens på ett övergripande sätt kan man också använda timresursen effektivt. 15

16 Omställningen i verksamhetskulturen och arbetssättet i Nickby Hjärta är avsevärd och under den tid som byggarbetet planeras i detalj borde hela skolans personal fortbildas och förberedas på planeringen av en ny pedagogisk verksamhetskultur. 16

17 6 Lösning 6.1 Indelning i faser av genomförandet av campusområdet Nickby Hjärta Enligt planerna ska campusområdet Nickby Hjärta omfatta den nuvarande läroanstalten på andra stadiet Enter, Nickby Hjärta som byggts ut för att tillgodose enhetsskolornas behov, ett daghem samt Nickby bibliotek. Byggnadernas gårdsplaner i området bildar en helhet som är skyddad från trafik och omgärdas av bostadsområden. Nickby Hjärtas och daghemmets gårdsplaner mynnar dessutom ut i parken på deras västra sida, som enligt planerna ska tjäna som skolornas och daghemmens idrottsoch gårdsplan samt också används av invånarna. Parken blir en lättillgänglig och mångsidig mötesplats för Nickbyborna. Bild 2. Campusområdet Nickby Hjärta 17

18 I denna projektplan presenteras den andra fasen av utbyggnaden av Nickby Hjärta, för 300 lågstadieelever och 50 förskoleelever samt byggandet av en nödvändig, cirka 900 m2 stor gymnastiksal och de skolgårdar som krävs för utbyggnaden av skolan, så att byggnaden kan tas i bruk sommaren I projektplanen för Nickby Hjärtas daghem presenteras byggandet av ett daghem för åtta grupper med tillhörande gårdsplaner. Avsikten är att daghemmet ska tas i bruk sommaren Den cirka 400 m2 stora gymnastiksalen och den gamla matsalen mellan daghemmet och Nickby Hjärta ska enligt planerna rivas när utbyggnaden av Nickby Hjärta har slutförts. Byggnaden har nått slutet av sin livscykel. När byggnaden har rivits bildar daghemmets och Nickby Hjärtas gårdsplaner en helhet. Avsikten är att rivningen av byggnaden och utbyggnaden av gårdsplanerna på rivningsplatsen ska genomföras som ett separat projekt tidigast Man har också för avsikt att utveckla den park som gränsar till Nickby Hjärtas och det nya daghemmets gårdsplaner till en idrotts- och aktivitetspark för både invånarna i området och eleverna, som en del av campusområdet Nickby Hjärta. Utvecklingen av parken genomförs som ett separat projekt tidigast Regional och stadsbildsmässig lösning Bild 3. Detaljplan 18

19 Byggplatsen är belägen i Nickby Hjärta i anslutning till det nya bildningscentret och utgör en del av det nya campusområdet som utvecklas i Nickby. Utbyggnadsdelen kommer att komplettera den nyligen slutförda skolbyggnaden som enligt den ursprungliga planen har formen av en stjärna runt en central aula. Skolans befintliga utomhusområden liksom utbyggnadsdelens gård smälter in i omgivningen på ett naturligt sätt: med ett öppet dallandskap i sydväst och idrottsplaner i väst. Utbyggnadens gårdsplaner kommer att komplettera de befintliga gårdsplanerna som en del av den mångsidiga och varierande skolgården. Skolans gårdsplaner som används av skoleleverna och kommuninvånarna finns söder och väster om byggnaden, skyddade för fordonstrafiken. Gårdsplanerna utgör ett område för utomhusmotion året om, för alla kommuninvånare. Gårdsplanerna är optimalt placerade med tanke på mikroklimat som uppkommer, och de är riktade mot öppna landskap. Skolornas gårdar mellan byggnadens olika flyglar är små och skyddade områden, som fungerar som en förlängning av klassrummen utomhus. De näridrottsplatser som skolorna delar med kommuninvånarna har delats upp på två områden: dels i söder mellan korsande gång- och cykelvägar, där de enkelt kan nås, och dels i väster invid den befintliga idrottsplanen Trafiklösning Parkering Byggnaden kan nås från alla riktningar. Nickby Hjärtas grannar i öst är Enter och Sibbo bibliotek, i söder den tidigare Kungsvägens skolas byggnader. Utbyggnaden innebär ingen större förändring med tanke på ingången till skolan: huvudingången ligger mot Enter och serviceområdet med ingång på sin nuvarande plats på norra sidan. Varje cellflygel har också framöver sina egna ingångar, och de två nya flyglarna kommer likaså att ha egna ingångar från gårdsplanerna. Gymnastiksalens ingång kommer att användas också kvällar och veckoslut. Gång-, cykel- och mopedtrafiken till skolan kommer huvudsakligen från söder längs Södra Skolstigen, där huvuddelen av cykel-, moped- och mopedbilsplatserna för elever finns. Leden är också viktig för gång-, cykel- och mopedtrafiken norrut och västerut. Gång- och cykelvägen mellan Nickby Hjärta och Enter är en viktig led för trafiken från norr. För trafiken för att lämna elever ordnas nya avlämningsplatser, en på byggnadens södra sida och en annan på norra sidan, närmare utbyggnadsdelens ingångar. Utbyggnaden medför inget behov att utöka servicetrafiken eller ändra servicevägen Parkerings- och avlämningsplatser De cirka 40 stycken parkeringsplatser och platser för trafik för att lämna elever som den andra fasen av projektet kräver placeras på norra sidan av byggnaden som en utbyggnad av det befintliga parkeringsområdet. Målet är att lägga till fler parkeringsplatser än planen kräver. Särskilda parkeringsplatser för trafiken för att lämna elever i synnerhet förskolelever har reserverats norr om cellflyglarna, i byggnadernas omedelbara närhet. 19

20 Cykel-, moped- och mopedbilsplatser I utbyggnadsdelen placeras lågstadieelever som cyklar till skolan. Totalt 160 nya cykelplatser inrättas i närheten av ingången till idrottsflygeln. Antalet cykel-, moped- och mopedbilsplatser för högstadieeleverna vid Nickby Hjärta ändras inte, men placeringen kan vid behov preciseras i samband med planeringen. 6.3 Rumsliga och funktionella lösningar Lokalerna i Nickby Hjärta delas in i olika zoner med olika hierarkiska nivåer, i likhet med en liten stad. Entréaulan med matsalen motsvarar stadens torg, som de övriga lokalerna ansluter till med olika grader av intimitet. Den centrala aulan binder samman de olika delarna av helheten även rumsligt och funktionellt, och underlättar orienteringen när man rör sig inne i skolorna. Flyglarna är självständiga byggnader i staden som är autonoma i fråga om såväl rumsarrangemang som byggnads- och husteknik samt innehåll. Även Nickby Hjärtas nya utbyggnad genomförs enligt samma principer för att smälta samman med helheten. Vid ingångarna till cellflyglarna finns groventréer och fack för förvaring av skodon. Inne i skolan går man inte med uteskor. Gymnastiksalen, som placerats i närheten av skolans idrottsplaner, fungerar också som en helt separat enhet med egen ingång utifrån och från spelområdena. Man kommer också direkt från skolans parkeringsområde till gymnastikhallens ingångar. Förrådet med redskap för utomhusmotion är placerat så att det är lätt att nå från spelplanerna. Gymnastiksalen är inte avsedd endast för motion och idrott, utan där kan också ordnas olika fester och föreställningar. För mycket stora evenemang kan gymnastiksalen i Nickby Hjärta dessutom kombineras med matsalen till en nästan m2 stor sal. Personer med funktionsnedsättning beaktas i planlösningarna, lösningen är tillgänglig, utbyggnadsdelen förses med induktionsslinga och färgerna väljs med tanke på användare med nedsatt syn. 20

21 6.3.1 ARK-planerna Bild 4. Markplan Den andra fasen av projektet Nickby Hjärta bygger vidare på första fasens cellskola, men enligt principerna för en öppen lärmiljö är lokalernas interiörer friare och mer mångsidiga. Flyglarna med teoriklassrum utgör i egenskap av självständiga öar, som kan avgränsas till separata enheter från de övriga skollokalerna men ändå är lätta att nå direkt från den centrala aulan. De stora glasytorna gör också cellflyglarna till en visuellt aktiv del av den centrala aulan. Gymnastiksalens flygel är belägen på byggnadens norra sida, nära de befintliga spelplanerna. Vid behov kan gymnastiksalen förenas med aulan för att skapa en festsal för riktigt stora evenemang. Den flyttbara scenen kan på sin nuvarande plats användas vid evenemang i gymnastiksalen. Även de nya flyglarna, cellflygeln och gymnastiksalsflygeln, sammanhänger med aulan som tydligt avgränsade, rektangulära stycken med sin egen karaktär. Liksom de befintliga flyglarna placeras också de i sina egna koordinater som avviker från varandra, vilket betonar deras självständiga roll. Tack vare sin storlek och sin utformning blir den nya cellflygeln i två våningar en förlängning av de befintliga cellflyglarna, medan gymnastiksalsflygeln som delvis är tre våningar hög har en större massa. I cellflygeln inrättas undervisningslokaler i två våningar. Varje våning utgör en separat undervisningsenhet. Lokalerna planeras enligt principerna för en öppen lärmiljö, så att undervisningslokalerna är så mångsidiga som möjligt och kan kombineras och indelas på olika sätt: 21

22 med helväggar, glasväggar, flyttbara väggar och draperier så att de bildar varierande och mångformiga rum även för arbete som kräver lugn och koncentration. I gymnastiksalsflygeln finns utöver gymnastiksalen på markplan också elevernas och gymnastiklärarnas omklädnings- och duschrum samt idrottsredskaps- och stolförråd. På andra våningen ovanför omklädnings- och duschrummen finns undervisningslokaler med anknytning till en cell. De administrativa lokalerna på tredje våningen byggs delvis ut över gymnastiksalen som en balkongliknande lösning, och här placeras också ett nytt ämnesrum med förråd. En del av de befintliga lärarrummen på tredje våningen byggs om till fem nya grupprum för eleverna, medan ersättande rum för lärarna inrättas i utbyggnadsdelen. I anslutning till gymnastiksalen och hantverkslokalerna reserveras låsbara förvaringsutrymmen för utomstående användares, bland annat medborgarinstitutets behov. Byggnaden utrustas inte med något eget befolkningsskyddsrum, utan nödvändiga skyddsrumsplatser ordnas i den närliggande allaktivitetshallen. På skolornas gårdsplaner byggs olika lärmiljöer, små spelplaner och gungställningar. Gårdarna får också naturliga element, såsom trädbestånd. På gårdsplanen installeras bland annat olika höga avsatser och tappställen. Med tanke på den yttre arkitekturen smälter de nya flyglarna helt och hållet in i helheten med samma form, material och färgskala. Den nybyggda delen är identisk med den befintliga byggnaden även med tanke på sina konstruktionslösningar. Grafiken som ger fasaderna sin särprägel kommer också att fortsätta på den nybyggda delens ytterväggar. I bilaga 5 finns planläggningsförslagen inklusive planritning. 6.4 Pedagogiska lösningar Utbyggnaden av Nickby Hjärta är planerad för 350 förskole- och lågstadieelever. Grunderna för ordnande och genomförande av undervisningen för förskolan och årskurserna 1 6 granskas årligen för att bäst passa antalet elever, timfördelningen, pedagogiken och undervisningsarrangemangen. Man försöker också sudda ut gränsen mellan låg- och högstadiet samt den allmänna undervisningen och specialundervisningen, och betona samarbete och enighet i undervisningen med både läroplansmässiga och arkitektoniska lösningar för att uppnå en så enhetlig lärostig som möjligt Pedagogisk plan och lärmiljöer Förskolan och årskurserna 1 6 studerar huvudsakligen i lärcellerna i utbyggnadsdelen, där undervisningen till största delen består av klassundervisning och undervisningsarrangemang för elever som behöver särskilt stöd. Cellerna planeras som öppna lärmiljöer. Med en öppen lärmiljö avses modifierbara universallokaliteter, där olika rum är utrustade för olika typer av studier och arbete (bild 1). Rummen kan kombineras, avgränsas, stängas, utgöra en del av de fasta konstruktionerna eller öppnas ut mot skolans gård med hjälp av teknologi. I öppna lärmiljöer betonas lärarnas roll som planerare av verksamheten och handledare i arbetet, men också som mentorer. 22

23 Bild 5. Skiss till rumsindelning i en lärcell Lärceller och undervisning i övnings- och konstämnen Lärcellerna möjliggör både fenomenbaserat lärande och inlärning av fördjupade studiehelheter, men även så kallad traditionell undervisning kan genomföras. Utöver ett offentligt och ett privat rum finns i lärcellerna också rum som möjliggör självständigt arbete, arbete parvis samt arbete i små eller stora grupper. Lokalerna stöder mångformigt interaktiva och elevinriktat varierande studier och arbete. I lokalerna ingår också rum som stöder mångsidiga informationssöknings- och arbetsmetoder, övningsoch konstämnesworkshopar, utrymmen för differentiering m.m. De egentliga klassrummen för övnings- och konstämnen samt ämnesrummen finns i de lokaler som färdigställdes under den första fasen av projektet och används av lågstadieelever. 23

24 6.4.3 Hembo Varje undervisningsgrupp anvisas ett eget rum i en lärcell, som kallas hembo. Hemboet motsvarar det tidigare hemklassrummet. Syftet med hemboet är att skapa stabilitet och trygghet i barnets skoldag. Utrymmet fungerar som samlingsrum för hela gruppen och delvis som studielokal dagligen. I hemboet förvarar eleverna sitt studiematerial och sina personliga föremål. De små elevernas skoldag börjar i hemboet och fortsätter under dagens lopp i lärceller i närheten av hemboet Elever som behöver särskilt stöd Behoven hos elever som behöver särskilt stöd har beaktats i lärcellerna så att det på båda våningarna finns rum för arbete i smågrupper och rum som lämpar sig för fördjupad specialundervisning. Rummen stöder integrationen och gör undervisningen enhetlig. För elevvårdens del stöder man sig på befintliga funktioner och lokaler. Elevvården utgör en helhet enligt undervisningsspråk från förskolan ända fram till årskurs 9. Elevvårdens lokaler finns i den del av Nickby Hjärta som byggdes under den första fasen av projektet Gårdsplanerna som lärmiljöer Skolans gårdsplan och närområden utgör en del av skolornas lokaler för undervisning och lärande. Områdena utomhus planeras som rast-, inlärnings- och rekreationsområden som stöder barnens rörlighet och interaktion. Gårdsplanerna utrustas med tappställen, el och belysning samt förråd för undervisningsutrustning och idrottsredskap. Den pedagogiska planen för Nickby Hjärta finns i bilaga Tekniska lösningar Under den första fasen av byggandet av Nickby Hjärta beredde man sig på utbyggnadsprojektet genom att planera alla tekniska system så att utbyggnadsdelens system kan kopplas till de befintliga systemen. Med korrekta och ändamålsenliga tekniska lösningar säkerställs att utbyggnaden tillsammans med den befintliga skolan erbjuder användarna trygga och hälsosamma lokaler och att byggnaden som helhet anpassar sig till livscykeln samt är av hög kvalitet och driftsäker. Den aktuella utbyggnaden har en livslängd på år med tanke på grunden och stommen, och år med tanke på hustekniken beroende på system. De tekniska utrymmena planeras och utrustningen väljs så att underhåll och inspektioner kan skötas lätt och säkert. Även passagen till samt leveransen av reservdelar och tillbehör till utrymmena beaktas i planerna. Materialen väljs enligt utrymmet och användningen med beaktande av materialens hållbarhet, reparerbarhet, säkerhet samt renhållning. Förnybar energi används som energikälla för byggnaden i den mån det är energieffektivt. Det är möjligt att använda förnybar energi för att minska förbrukningen av köpt energi. Projektet planeras så att det är så anpassningsbart och energieffektivt som möjligt med bland annat värmepumpsteknik, nödvändig ventilation, standardbelysning och solel. 24

25 6.5.1 Hälsosamhet och säkerhet Utbyggnaden har planerats så att byggnaden som helhet i alla normala driftssituationer har hälsosam och säker inomhusluft, som gör byggnaden trivsam och inte utgör någon risk för hälsan. Övrig säkerhet i skolbyggnaden består av byggnads- och hustekniska lösningar, möbler och utrustning samt markeringar och skyltar. Tekniska säkerhetssystem såsom dörrlås och passagekontroll samt brandlarm kompletterar helheten. En separat projektanvisning för byggande av en hälsosam skola görs upp för objektet. Anvisningen, vars centrala riktlinjer presenteras i bilaga 7, ska följas vid planering och byggande. I samband med den detaljerade planeringen görs också upp separata planer för fuktsäkring och hygienkontroll Geoplanering Byggnadens grund läggs på ett bärande moränlager eller med stålbalkar som når berggrunden. Bottenbjälklagen byggs som bärande konstruktioner med hålplattor med ventilerad grund. Byggplatsen är belägen mitt i en byggd miljö och utbyggnaden sitter ihop med den befintliga skolbyggnaden. För att minska vibrationerna rekommenderas att utbyggnadsdelen grundas med tunna stödpålar av stål, som orsakar mindre vibrationer än exempelvis pålar av armerad betong Konstruktionsplanering Mellan den befintliga byggnaden och utbyggnadsdelen görs en dilatationsfog. Planen görs av hålbjälklag. Bottenbjälklagets hålbjälklag stöds med platsgjutna eller elementbyggda balkar av armerad betong samt vid ytterväggarna med bärande sandwich-sockelelement. Stommen till utbyggnadsdelens klassrumsflygel byggs på stålpelare med stålbalkar och hålbjälklag. Gymnastiksalens bärande konstruktion kan byggas av stål eller armerat stål. Byggnaden stabiliseras med väggar och trummor i armerad betong. Vindsutrymmet genomförs med prefabricerade spikplåtsfackverk som monteras ovanpå hålbjälklaget och platsbyggda träkonstruktioner Husteknik Utbyggnaden genomförs så att den färdiga byggnaden är utrustad med ett enhetligt byggnadsautomationssystem. Systemen för ventilation, belysning, kontroll och larm har kombinerats till ett enda lätthanterligt system, som förbättrar säkerheten och trivseln samt minskar energikonsumtionen. Byggnadsautomationssystemet väljs och installeras så att det är kompatibelt med de system som används allmänt i Sibbo. I bilaga 9 finns VVSA-utredningen och i bilaga 10 Elspecifikationen Ventilation och nedkylning Ventilation skapar ett hälsosamt och bra inomhusklimat i skolan, med dragfria lokaler samt lämplig temperatur och fuktighet. Ventilationen styrs enligt närvaro, temperatur och koldioxidhalt. 25

26 All ny ventilationsutrustning har ett värmeåtervinningssystem med så hög verkningsgrad som möjligt. Utrustningen har också en kylfunktion, så att inluften i lokalerna vid behov kan kylas ned. Ventilationsutrustningen finns i maskinrummet, som har placerats så kostnadseffektivt som möjligt i relation till det område i vilket utrustningen används Uppvärmning I samband med beredningen av denna projektplan gjordes kalkyler för användningen av olika alternativa och förnybara energiformer i uppvärmningen. I bilaga 11 finns en energiproduktionsutredning. Utifrån utredningen har man fattat beslut om följande: - Den befintliga byggnadens och utbyggnadens värmeenergi produceras numera med fjärrvärme. Lokalerna värms upp med hjälp av ett slutet system med vattenelement. - I samband med utbyggnaden tas också den nuvarande byggnadens luft-värmepump i bruk. Utedelarna installeras på yttertaket till maskinrummet för ventilationsutrustningen och invid värmecentralen placeras en beredare, som används till att förvärma uppvärmningsvattnet och bruksvattnet. Utedelar installeras också utbyggnadsdelens tak. Värmepumparna dimensioneras för optimala driftsförhållanden och de används parallellt med fjärrvärmen, då värmepumparnas effekt inte räcker till att värma bruksvattnet och värmesystemet Vatten och avlopp Byggnaden är kopplad till kommunens vatten- och avloppsnät. Till våtrummen i byggnaden väljs vattensnål inredning och elektroniska kranar installeras på lämpliga ställen El-, tele- och säkerhetssystem Både den befintliga byggnaden och utbyggnaden kommer att kopplas till Keravan Energia Oy:s nät. För att förbättra självförsörjningsgraden i fråga om el kommer solpaneler senare att installeras på byggnadens tak. Syftet är att panelerna tillsammans med det solenergisystem som installeras i byggnaden ska producera el för byggnadens grundbelastning. Skolans belysning styrs med ett digitalt styrsystem, som kan programmeras och möjliggör olika belysningslägen. För belysningen utomhus och inomhus används energieffektiva och underhållssnåla LED-lampor, som styrs med närvaro- och dagsljussensorer. Belysningen i takskägget och fasadbelysningen fortsätter också på utbyggnadsdelen. Den nuvarande byggnadens utbyggnad kopplas till en teleoperatör som väljs ut separat. Skolbyggnadens telesystem uppdateras så att det bildar ett enhetligt system med utbyggnadsdelen. Skolan utrustas med säkerhetssystem som anges i den säkerhetsanvisning som just nu bereds av Sibbo kommun. 26

27 7 Kostnader Kostnaderna har fastställts utifrån planritningar på nivå L1 och planer som gjorts upp av en arkitekt. Alla investeringskostnader har fastställts enligt kostnadsnivån 09/2016, dock så att den uppskattade prisutvecklingen under genomförandet har beaktats i beräkningarna. 7.1 Investeringskostnader för den andra fasen av Nickby Hjärta Byggkostnaderna omfattar kostnaderna för byggarbetet samt alla byggtekniska och VVSA-tekniska arbeten på gårdarna och i byggnaden. I investeringskostnaderna ingår också kostnaderna för förstagångsmöblering. Kostnadsberäkning i bilaga 6. Enligt den kostnadsberäkning som Rapal Oy har gjort uppgår projektets byggkostnader till 10,24 milj. euro (moms 0 %) (2 643 /brm²). Nedan följer en specifikation av projektets omfattning och investeringskostnader: Omfattningar som använts i kostnadsberäkningen: Den nuvarande skolan Utbyggnad, gymnastiksal Utbyggnad, undervisningslokaler Nickby Hjärta efter utbyggnaden brm² brm brm brm2 Kostnadsspecifikationen för utbyggnadsdelen är följande: Gymnastiksal Byggkostnader totalt Undervisningslokaler Byggkostnader totalt Förstagångsmöblering och utrustning INVESTERINGSKOSTNADER TOTALT (moms 0 %) 27

28 8 Intern hyra Den interna hyran utgörs av kapitalhyra och hyra för underhåll, och den motsvarar marknadshyran så nära som möjligt. Syftet med den interna hyran är att skapa en situation där användaren får en realistisk bild av fastighetens verkliga kostnader, att överföra kostnader som uppkommer av fastigheterna till fastigheternas användare och uppmuntra fastigheternas användare att optimera sina fastighetskostnader. Med kapitalhyran täcks investeringens kapitalkostnader. Kapitalhyran består av en räntedel som beräknas som en procentandel av det tekniska värdet (nuvarande bruksvärde) och en justeringsdel som beräknas som en procentandel av återanskaffningspriset. Med hyran för underhåll täcks fastighetens underhåll, såsom kostnader för fastighetens skötsel-, städnings-, service- och underhållsarbeten, inklusive utomhusområden. 8.1 Hyror som bildningsväsendet betalar för nuvarande lokaler Bildningsväsendet betalar idag intern hyra för lokalerna på följande sätt bruttoyta brm² lokalyta som uthyres m² årshyra /år månadshyra /mån Befintlig byggnad Gymnastiksal (byggnad C) Totalt Nickby Hjärta, ny hyra efter den andra fasens utbyggnad Den nya interna hyran baseras med tanke på utbyggnadsdelen på en yta på brm 2 och m 2 lokalyta samt ett balansvärde på 10,24 M (hyran beräknad 10,24 M statsunderstöd 0,75 M = 9,49 M ), med tanke på de befintliga byggnaderna på en yta på brm 2 och m 2 lokalyta samt ett balansvärde på 19,9 M och totalt på en yta på brm 2 och m 2 lokalyta samt ett balansvärde på 30,14 M och bildas på följande sätt: Utbyggnad: Kapitalhyra: Hyra för underhåll: årshyra /år /mån /år /mån månadshyra Befintlig byggnad /år /mån Ny intern hyra tot /år /mån 28