MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997"

Transkript

1 Konst i offentlig miljö en framtidsfaktor i Fyrbodal # 2 MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997 SYNOPSIS OCH OFULLSTÄNDIGT ARBETSPAPPER

2

3 MÄNNISKAN I ARKITEKTUREN OM MÄNNISKANS SINNLIGA OCH EMOTIONELLA BEHOV I DEN FYSISKA MILJÖN OM ARKITEKTURENS BETYDELSE KLAS THAM JUNI 1997 SYNOPSIS OCH OFULLSTÄNDIGT ARBETSPAPPER

4

5 Fågeln flyger inte genom luften den flygs av luften. Sälen simmar inte i vattnet den blir simmad av vattnet. Vi skall inte tro att vi släntrar genom stadens gator och gränder staden släntrar oss genom sig. Rolf Wohlin Arkitektur innebär manipulering. Byggnader i staden och i landskapet, deras planlösning och utformning, påverkan människan och styr hennes möjlighet att fritt röra sig, att uppleva världen, att umgås, att få vara i fred. Att förändra människors fysiska livsmiljö utan deras egen medverkan och fulla förståelse innebär manipulering av dessa människor. Denna manipulering sker i förbluffande hög grad i blindo. Trots all vår kunskap och all vår goda vilja skapar vi alldeles för ofta dålig miljö, illa fungerande, tråkig, obehaglig. Och alldeles för sällan skapar vi riktigt god miljö, väl fungerande, stimulerande, härlig att vara i. Vi arkitekter, planerare, byggherrar, beslutsfattare tycks faktiskt inte riktigt veta vad vi gör. 5

6 Människan är arkitekturens mått. Arkitekturen skapas av människan för människan, utifrån föreställningar om vad hon behöver, vad hon mår bra av. Vem är hon då, denna människa som vi ritar för? Människan kan inte förstås enbart i termer av biologi men hennes väsen bestäms inte heller enbart av klasstillhörighet eller psykiska trauman. Hon är arv och miljö, natur och kultur både ett djur bland alla andra och en varelse med enastående förmåga att reflektera över sin belägenhet, sina handlingar, sin framtid och sitt förflutna. Människors beteende och upplevelser, deras oro och sorg lika väl som deras lust och glädje, bestäms både av vad de erfarit under sitt liv och av deras FÖRORD OCH LÄSANVISNING Som praktiserande arkitekt kom jag under början av talet att intressera mig för hur det kunde komma sig att vår kultur, trots decenniers kvalificerad forskning och normerad kunskap beträffande samspelet människa-miljö, ändå var i stånd att producera så mycket dålig fysisk miljö. Vår normerade kunskap baserade sig väsentligen på kvantifierbara, mätbara behov. Jag undrade om våra misslyckanden kunde bero på att vi också har mer svårmätbara behov i miljön, behov som inte fått sin tillfredsställelse. Intresset ledde till litteratursökning och några betydelsefulla läsupplevelser. Helt avgörande blev mötet med Peter F Smiths böcker, utan dem hade denna text inte blivit skriven. Särskilt stor betydelse för dess innehåll och struktur har också Ingrid och Jan Gehls böcker och Patrik Grahns rapport haft. Mina studier ledde småningom till ett kapitel om gestaltning i handboken BYGG (Liber 1981). Den lista över omätbara behov jag där försöksvis ställde samman har, trots sin ofärdighet och äventyrlighet, visat sig mycket användbar som diskussionsunderlag och referens i möten med byggherrar, brukare och beslutsfattare. Litteratursökningen och läsandet har fortsatt. Det har blivit uppenbart att till förståelsen av människan som kulturvarelse, präglad under den egna livstiden, måste läggas förståelsen av henne som biologisk varelse. Människans biologiska skapnad och utvecklingshistoria bidrar med grundläggande förklaringar till hur vi upplever miljön och till våra estetiska upplevelser. Kunskap om och respekt för denna bakgrund är nödvändig för alla oss som medverkar till gestaltningen av miljön. Den kulturella präglingens betydelse för miljöupplevelsen är stor och allmänt erkänd, så även av mig. Den behöver jag inte argumentera för. Jag berör den ändå i hög grad någon tydlig gräns mellan kultur och arv är inte lätt att dra men med denna text vill jag lyfta fram arvets förbisedda betydelse för mil- 6

7 jöupplevelsen. Och påminna om den sinnliga, emotionella upplevelsens oerhörda kraft och tyngd i vår värdering av miljöns kvalitet. Och göra detta i termer som den vänstra hjärnhalvan förstår. Faktainnehållet i min text bygger på andras forskningsrön; därtill lägger jag mina egna funderingar. biologiskt givna böjelser och tankemönster. Det är ett ganska banalt konstaterande. Ändå har vi saknat teorier som förenar våra kunskaper om människan som biologisk varelse med de behov av mat, sömn, sex och social gemenskap som utmärker både människor och många andra djur med hennes sätt att utforma sitt samhälle och hennes kulturbärande förmåga. Det är beklagligt. Om våra kunskaper om samhällsvarelsen Homo Sapiens ska kunna fördjupas måste vi få insikter om hur det som finns nedlagt i arvsmassan samverkar med det som når individen utifrån. professor Nils Uddenberg i Arvsdygden biologisk utveckling och mänsklig gemenskap Denna oillustrerade text har sitt ursprung i en föreläsning med hundratals diabilder. Den utgör ett synopsis och ofärdigt arbetspapper där t ex källhänvisningar ännu bara undantagsvis är införda. Texten är bitvis mycket summarisk, ofta i form av stolpar, och naturligtvis är den utan bildernas stöd torrare, mer abstrakt, mindre sinnlig. Därför delades den från början bara ut till dem som upplevt min föreläsning. Men under senare år har jag förstått att texten också utan bildernas stöd någorlunda lyckas förmedla sin grundläggande tanke. Avsikten är att den färdiga texten, mycket rikt illustrerad, småningom skall publiceras i bokform. Klas Tham 7

8 Varför bygger vi städer? Varför bygger vi bostäder? Utöver de självklara uppgifterna att tillgodose ett antal mätbara behov, som ekonomisk effektivitet, fysisk säkerhet, klimatskydd, möblerbarhet vilket syfte tjänar de? OM ARKITEKTURENS BETYDELSE OCH OM DEN OFULLBORDADE FUNKTIONALISMEN Funktionalismen växte inte minst fram i reaktion mot de usla bostadsförhållanden som stora delar av Europas befolkning levde under i början av detta sekel. Utrymmesmässigt och sanitärt var förhållandena ofta katastrofala, och tuberkulosen härjade. Sverige var ett av Europas allra fattigaste länder, och bostadsstandarden tillhörde de lägsta. Den svenska funktionalismen inriktade sig i hög grad på att förbättra ett antal mätbara aspekter på bostadens planering dagsljusbelysning, luftkvalitet, sanitära förhållanden, antal kvadratmeter per boende, osv. Alltsedan funktionalismens genombrott har också en stor mängd värdefull kunskap tagits fram beträffande mätbara aspekter på gestaltningen av vår miljö, alltifrån bostadsutformning till stadsplanering; lämpliga möbleringsmått, dagsljus- och solbelysningsbehov, trafiksäkerhetskrav, etc. Denna kunskap, som ligger till grund för de regelverk som berör byggande och stadsplanering, har varit starkt bidragande till att svensk bostadsstandard småningom kommit att tillhöra de högsta i världen. Men vi har också tvingats konstatera att funktionalismens och modernismens stadsplanering gett oss nya problem. Att följa reglerna visar sig inte ge garantier för att resultatet blir god miljö vi trivs i vissa av dessa normuppfyllande bostäder, stadsdelar eller städer, men inte i andra. När vi planerar och bygger i enlighet med all denna kunskap och alla dessa normer blir det ibland bra, i allmänhet halvbra och alltför ofta riktigt dåligt. Varför? Hur kan det så ofta bli så dåligt när vi gör allt rätt? Detta tycks ha att göra med att vi för vårt välmående begär mer än de mätbara behovens tillfredsställande. Tillräcklig näringstillförsel, rent vatten, klimatskydd, fysisk säkerhet må utgöra grundvillkor för vår existens, men för att må bra behöver vi också tillfredsställande av våra mer sinnliga och emotionella behov. Torftig fysisk miljö bidrar i allt för liten utsträckning till detta. 8

9 Den dominans vänstra hjärnhalvans logiskt rationella tänkande fått i vår kultur har alltför ofta lett till ytterst orationella lösningar. Upprörande exempel hittas bland annat i miljonprogrammet, som trots ansenliga mätbara kvaliteter alldeles för ofta visat sig vara katastrofala felinvesteringar, såväl ekonomiskt som mänskligt. Funktionalismen som stil har inte övertygat om sin förmåga att tillräckligt svara mot praktiskt/tekniska krav eller emotionella behov. Funktionalismen som metod, att utifrån kunskap om verkligheten söka gestalta ändamålsenliga miljöer är dock alltjämt giltig, om tillämpad med en bredare och mer nyanserad föreställning om ändamålsenligheten, där även emotionella behov tillmäts sin fulla betydelse. Syftet med denna text är att i funktionalismens anda bidra till att fylla den mest uppenbara luckan i dess idévärld, och därmed till dess fullbordande. Vilka är de då, dessa behov som hindrar oss att vara nöjda med torftiga rum, torftiga hus, torftig stadsplanering? Är de planeringsbara? Eller är det obönhörligen så att god formgivning består av en begriplig, rationell och mätbar del, och en obegriplig, irrationell och omätbar del, som bara uppstår, ingen vet hur, när begåvade formgivare är i farten? Nej, fullt så utlämnade åt den tysta kunskapen och de intuitiva begåvningarna är vi inte. Sedan decennier vet vi en hel del också om våra mer svårmätbara behov. Det har blivit möjligt att planera och gestalta för dem. Financial calculations are seldom based on any understanding of human needs or the ultimate costs of ignoring them. E T Hall..vad är emotioner, känslor, passioner? Kan vi tillskriva dem ett sanningsvärde? Kan man tala om rationalitet när det gäller emotioner och begär? Nussbaums svar på den senare frågan är ett kraftfullt ja. Ur Z Zivkovics förord till Känslans skärpa, tankens inlevelse av M C Nussbaum 9

10 Att njutningen förekommer är det första mysteriet.... Njutningen, definierad som en känsla av tillfredsställelse, fordras för att naturen skall kunna fungera. Om det inte funnits någon njutning skulle det heller inte ha funnits några impulser som kunnat tillfredssställa de behov som krävs för kroppens och arternas överlevnad. Och av någon för oss okänd anledning är överlevnaden inskriven inristad som naturens enda mål. Tillfredsställelsen, eller försmaken av den, fungerar som sporre. Smärtan, eller fruktan för smärtan, som varning. Båda är livsnödvändiga. John Berger NATUREN I MÄNNISKAN Människan är kulturvarelse den sociala och kulturella miljöns betydelse för vårt sätt att uppleva miljön är väl belagd. Men människan är också del av naturen biologins och fysiologins lagar gäller också för oss människor. Om vi vill att miljön skall stödja det goda livet måste vi försöka förstå hur miljön tillfredsställer-sporrar-stimulerar-utvecklar och hur den smärtar-avskräcker-hämmar. Betydelsefulla förklaringar till vår upplevelse av av den fysiska miljön av arkitekturen, av konsten kan erhållas ur människans biologiska skapnad och utvecklingshistoria. Vi måste undersöka hur vår upplevelse av miljön sker, dvs vi måste studera perceptionens fysiologi, som är ett resultat av vår arts framväxt och utveckling under miljontals år, och då särskilt av sinnesorganens och hjärnans utveckling. Miljön uppfattas genom våra sinnen. Deras behov, kapacitet (räckvidd, förmåga att uppfatta nyanser, etc) ger grundläggande förutsättningar för vår upplevelse av miljön. Sinnesintrycken förmedlas till hjärnan. Den hjärna vi har idag är i hög grad densamma som den våra förfäder hade för hundratusentals år sedan. Den hade redan då nått den fysiologiska utvecklingsnivå den har idag. Hjärnans utveckling har skett stegvis och den består egentligen av tre: den första och äldsta, ett arv från vårt kräldjursstadium, utgörs av förlängda märgen eller hjärnstammen, som liksom hos kräldjuren reglerar primitiva kroppsfunktioner som inälvsfunktioner, sömn och vakenhet, försvars- och flyktreaktioner etc. Denna del av hjärnan kallas också reptilhjärnan. Den andra, kvar från ett lägre däggdjursstadium, kontrollerar tillsammans med reptilhjärnan intuitiva reaktioner och betingad inlärning (jfr Pavlovs hundar). I dessa två äldre, undermedvetna delar av hjärnan, tillsammans kallade limbiska systemet, ligger det centrum där känslor genereras. Den yngsta delen av hjärnan, hjärnbarken, utgör en sen utveckling av det högtstående däggdjurets hjärna. Den rymmer bl a centrum för medveten varseblivning. Dess 10

11 funktioner är uppdelade på de två främre hjärnhalvorna, där den vänstra bl a sköter logiskt och verbalt tänkande och den högra bl a behandlar form och rumsuppfattning, färg, textur, mönster och mer sammansatt rytm. Hjärnans kapacitet att ta emot sinnesintryck är mycket stor. För att inte bli understimulerad, uttråkad och ytterst till och med hämmad i sin förmåga att uppleva och förstå världen kräver den att ständigt få ta emot en rikedom av sinnesintryck:... Förmågan att registrera synintryck beror på hur rik den visuella miljön har varit under de första levnadsåren.en visuellt torftig miljö hindrar ögats registreringsförmåga att utvecklas till fullo. (Lewin 1974)... Hjärnans tillväxt främjas om man under sin uppväxt får uppleva och aktivt delta i en visuellt rik miljö. (Bennet m fl 1972)... För mänsklig hälsa och utveckling är överraskning oundgänglig. Det räcker inte att sinnesintryck ständigt når våra ögon, öron, vår hud och andra receptorer. Det viktiga är att mönstret för dessa sinnesintryck ständigt förändras på ett oförutsägbart sätt. (Miller 1964)... Monotoni, eller brist på sinnesstimuli, är inte bara tråkigt utan aktivt skadligt för den psykiska hälsan. (Parr 1965) Dessa citat, återgivna av P F Smith, talar alla om samma sak en rikedom av sinnesintryck är stimulerande och därmed utvecklande, medan alltför få eller monotona sinnesintryck i längden är skadliga för människan. Fullständig brist på sinnesstimuli förekommer inte i den byggda miljön. Monotoni, i bemärkelsen enformig informationsfattig upprepning, är däremot rikligt förekommande. Exempel ges inte bara av det typiska kontorshuset utan också av alldeles för många bostadshus i våra förorter den otrivsamma förortens främsta karakteristikum kan sägas vara monoton upprepning av för stora enheter. se även Johan Cullberg, David Ingvar 11

12 Kritikern Lars O Ericsson har konstaterat att en regelbunden enkel form är lättare att upprepa än en oregelbunden och komplicerad. Geometrin har därför alltid stått i repetitionens, seriens och därmed i maktens tjänst. Det som går att upprepa, det kan också kontrolleras. Han citerar den amerikanske konstnären McCollum: repetitionen utgör maktspråket par excellence. (Dagens Nyheter) Denna den stereotypa upprepningens estetik har blivit lika omhuldad av modernismens arkitekter som den blivit avskydd av vanligt folk. Vi har inga svårigheter med att använda och tycka om industriellt massproducerade identiska ting så länge det handlar om redskap, möbler, bilar det är när massproduktionen handlar om vårt hem som vi kan reagera negativt. (jfr Identifikation nedan.) Varseblivningen sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken (där 100 bits/sek processas) och ett omedvetet i det limbiska systemet ( bits/sek!). Nästan all varseblivning är således omedveten. Det limbiska systemet är kapabelt ta emot information från den omgivande miljön, värdera den och låta kroppen reagera adekvat, t ex med flyktreaktioner eller känslor av välbefinnande, utan att processen når medvetandenivån. I okänd miljö och vid ovana sinnesintryck är medvetandenivån hög. När man lärt känna sin miljö avtar det medvetna registrerandet, medan det omedvetna i det limbiska systemet fortsätter på ständigt lika hög nivå. När man upphört att medvetet registrera sin omgivande miljö fortsätter således oinskränkt och med full kraft det omedvetna registrerande som i så hög grad bestämmer våra känsloupplevelser Därför blir det möjligt för oss att frånvarande, djupt försjunkna i tankar, ändå utan våda kunna gå från busshållplatsen till hemmets dörr: limbiska systemet har tagit över ansvaret och hjälpt oss att hitta hem, att undvika krockar med människor, träd och bilar, att slippa snubbla på kantstenar. 12

13 Hjärnbarkens vänstra och högra halvor deltar i och berikar den estetiska upplevelsen. Denna är dock framför allt emotionell, och denna emotionella reaktion på konstverket, denna kroppsliga genklang, genereras i det limbiska systemet. Eftersom nästan all arkitektur och stadsbyggnadskonst är brukskonst, som i människors vardag måste fungera på ett handfast praktiskt plan, stödjande och stimulerande, bör dess konstnärliga innehåll i de allra flesta fall väcka positiv kroppslig genklang, väcka känslor av i någon mening behaglig art (så ser inte alltid arkitekter sin uppgift inom modernismen och dess avant-garde har utvecklats en tradition av avståndstagande från ombonad hemtrevnad liksom från vardagslivets mer triviala sidor). Det enda sättet att värdera ett konstverks estetiska kvaliteter är att känna efter i vilken mån det väcker kroppslig genklang. se t ex Christopher Reed (ed): Not at Home. The Suppression of Domesticity in Modern Art and Architecture. London 1996 Den goda fysiska miljön kan naturligtvis inte ensam göra människor lyckliga. Men det är alldeles säkert att arkitektur och stadsbyggnadskonst betyder något, att de påverkar oss, att de underlättar eller försvårar våra försök att leva ett värdigt och gott liv. 13

14 MER SVÅRMÄTBARA BEHOV SOM DEN FYSISKA MILJÖN SKALL BIDRA TILL ATT FYLLA I det följande redovisar jag en sammanställning över mer svårmätbara behov som den fysiska miljön skall bidraga till att fylla. Många källor har bidragit. Behoven är ofta överlappande och ömsesidigt beroende. Sammanställningen är inte slutgiltig utan avsedd som underlag för en fördjupad diskussion. As a matter of fact, man has only gradually begun to fully experience himself in space on the level of everyday life using all his senses. E T Hall VÅRA SINNEN OCH SINNLIGA BEHOV Estetik, grek»aistheticos«, kan ungefärligen översättas med förnimmelsekunskap, sinneskunskap. Den estetiska upplevelsen har också andra aspekter, men denna kunskap om våra sinnen, om deras kapacitet, begränsningar och behov bör utgöra en grundsten i konstnärens och arkitektens arbete. Det kinestetiska sinnet verkar mot tyngdkraften och reaktionskraften (tyngdkraften och människan utgör arkitekturens yttersta förutsättningar). Det registrerar kroppens och lemmarnas läge i rummet, det registrerar vad som är upp och vad som är ner, de sk kallade balans- och bollsinnena ingår. Kinestetiken har i alla tider utnyttjats för dramatisering av arkitekturupplevelsen trappor, burspråk, balkonger, torn! Det ger starkt sinnliga, lustfyllt spännande upplevelser vi söker oss till kinestetiska upplevelser för nöjes skull, som i segling, utförsåkning på skidor, gungor, berg-och-dalbanor. Upplevelsen av svindlande hisnande tyngdlöshet som upphäver tyngdlagen fascinerar oss; den kan erbjudas i arkitekturen, i dansen, i lek, idrott, sport, (men också, i överförd bemärkelse, i poesi och musik). Känselsinnet (fornsvenska kænsla = kännedom, kunskap) vårt till ytan största sinne. Vi registrerar med hela kroppens hud, därtill med djupare liggande känselkroppar, hårt-mjukt, skrov- 14

15 ligt-slätt, men också temperatur, luftfuktighet och vind. Sol eller skugga, lä eller blåst beroende på hur bebyggelse och vegetation planeras kan utesittarsäsongen förlängas, eller förkortas, med upp till en månad i vårt klimat. Våra muskler medverkar också i känselsinnet genom att förmedla upplevelsen av tyngd, motstånd och form. Smaksinnet Nära förbundet med och i samverkan med luktsinnet. Kokkonsten är en tillämpad konstart liksom arkitekturen, med krav på fysisk praktisk ekonomisk funktionalitet och behaglig estetisk upplevelse. Dess visuella skönhet, aptitretande doft och ljuvliga smak är i längden ändå inte tillräcklig mat och dryck måste ge oss nödvändig näring och de får inte förgifta oss. Luktsinnet Blomdoft, kaféernas matos, dofter av bröd och kaffe, sopornas odörer, unken källarlukt alla har de rumsbeskrivande och därmed arkitektonisk betydelse. Hörselsinnet människors röster, fotsteg, fågelsång och slag av fågelvingar, vindens brus, rinnande vatten, hundskall, musik, motorljud, tryckluftborrar... Rumsupplevelsen påverkas av efterklangstiden och av ljudisoleringen mot omgivningen. Hjärnaktiviteten minskar, dvs vi tänker långsammare i rum med lång efterklangstid. Dämpad belysning och hög ljudnivå för människor närmare varandra. Men buller är ett stort samhällsproblem. Det är inte bara irriterande, det stressar oss och ger höjt blodtryck, sämre koncentrationsförmåga, sämre sömn. Skolbarn som störs av flygplatsbuller visar försämrat långtidsminne och försämrad språkförmåga (Focus: Byggd Miljö, 4 dec 97/KTH, Gävle). Man kan på goda grunder anta att dofterna är blommornas tankar. Harry Martinsson i Utsikt från en grästuva Musik är genom århundraden och årtusenden framexperimenterade ljud, som människan finner behagliga och stimulerande. Torbjörn Stockfelt 15

16 Synfält, synskärpa diskuteras bl a av Gehl, Arnheim, Hall visuell upplevelse av rumsdjup och rumsliga förhållanden, se Hall. Synsinnet vårt mest välutvecklade. Vi har för däggdjur utomordentligt god syn, och dessutom färgseende, vilket är mycket ovanligt bland däggdjuren. Synintrycken har kommit att bli dominanta i det medvetna registrerandet av omvärlden. Synestesi stimulans av ett sinne väcker förnimmelser också i ett annat. Sinnena bekräftar också varandra ögat ser stengolvet och foten känner dess bekräftande hårdhet. Utan denna samstämmighet blir vi i djupet förvirrade. Japanernas ma (ungefär intervall, mellanrum) inkluderar alla sinnen och därtill minnet (tiden) och fantasin i rumsupplevelsen. Ljus, skugga, färg, lukt, luftfuktighet, temperaturväxlingar, nivåskillnader kan användas för att hela kroppen som sinnesorgan skall förnimmas. Alla dofter, ljud och andra sinnesintryck, behagliga eller obehagliga, har en avsändare, utgör meddelanden som berättar om världen omkring oss och gör det möjligt för oss att förstå den och finna förankring i den. När vi hindras att uppfatta dessa meddelanden, t ex på grund av en dominant doft eller ljudkälla (bilavgaser, motorbuller, fläktar, industrier, muzak) eller därför att vi rör oss alltför hastigt, blir vi därför i viss mening avskärmade från vår omvärld, alienerade. 16

17 ARKETYPER OCH LIMBISKA BEHOV MÄNNISKAN I NATUREN En junimorgon då det är för tidigt att vakna men för sent att somna om Jag måste ut i grönskan som är fullsatt av minnen, och de följer mig med blicken De syns inte, de smälter helt ihop med bakgrunden, perfekta kameleonter. De är så nära att jag hör dem andas fast fågelsången är bedövande. Tomas Tranströmer formulerar den intuitiva insikten om sin samhörighet med naturen, där grönskan...är fullsatt av minnen i dikten Minnena ser mig. Föreställningen om att vi människor bär på ett gemensamt arv av uråldriga minnen har utifrån hans erfarenhet som psykoanalytiker och läkare hävdats av Carl Jung. Innehållet i detta människosläktets kollektivt omedvetna kallade Jung för arketyper, urbilder. Den faktiska existensen av sådana minnen har nu börjat bekräftas av den miljöpsykologiska forskningen, som kunnat visa att kunskaper, som varit särskilt viktiga för en arts överlevnad, lagrats och ärvts genom årtusendena. Dessa medfödda minnen gör det t ex möjligt för ett djur att så snart det öppnat ögonen efter födseln kunna känna igen och fly från en fara. Ett nyfött bytesdjur kan t ex instinktivt skilja rovfågelns siluett från duvans, förstå att rovfågeln innebär ett hot, och utföra ett adekvat flyktbeteende. Professor Richard Coss berättar ett annat exempel, där hot från skilda ormarter kräver olika slags skyddsbeteende: jag har jämfört jordekorrar som fångats i södra Kalifornien där det finns gott om skallerorm och gopher-orm... med jordekorrar som fångats högt upp i Sierra Nevada där dessa ormar inte alls förekommer. Dessa skilda raser av jordekorrar har inte haft kontakt med varandra under de senaste åren. Det visade sig trots det att samtliga Grahn P: Människors behov av parker amerikansk forskning idag 17

18 Den mänskliga naturen är inte de gener som föreskriver den./../ Snarare är vår natur de epigenetiska reglerna, de medfödda regelbundenheter som föreskriver vår mentala utveckling. Dessa regler är ett slags genetiska mallar för hur våra sinnen uppfattar världen, den symboliska kod genom vilken vi föreställer oss omgivningen, de valmöjligheter vi ger oss själva och de reaktioner vi finner mest givande. Dessa epigenetiska regler har nu börjat utforskas på fysiologisk och i några fall även på genetisk nivå, till exempel hur de påverkar vår uppfattning om och språkliga klassificering av färger. Vi vet att de påverkar vår estetiska bedömning av konstnärliga motiv. Edward O Wilson, sociobiolog, professor vid Harvard University Människan står på jordklotet, genomborrad av en solstråle. Och plötsligt är det afton. Salvatore Quasimodo jordekorrar kunde skilja på de två ormarna och bete sig helt rätt. Ekorrarnas minne av dessa ormarter hade således överlevt och nedärvts under år. Eftersom en generation människor motsvarar sju generationer jord-ekorrar menar Coss att man kan anta att förhållanden som rådde för åtminstone 1,5 till 2 miljoner år sedan kan påverka oss även idag. Sådana upp mot 2 miljoner år gamla kunskaper och minnen, starkt kopplade till våra dåvarande livsbetingelser, skulle kunna förklara våra preferenser för vissa landskapstyper och för vissa stimuli, t ex ljus (det naturliga dagsljuset är nödvändigt för vår mentala och fysiska hälsa), glitter, blänk (guld! ljuskronor! enligt forskarna sannolikt associerade till vårt behov av och vår lust till vatten), våra fobier, idag till synes irrationella, men fullt berättigade och adekvata i dåtidens miljö, som t ex torgskräck, höjdskräck, kattskräck, hundskräck, mörkerrädsla, våra sinnens förmågor, som den goda synen och de svagt utvecklade lukt- och hörselsinnena. Denna uråldriga beredskap att instinktivt och starkt känslomässigt reagera på vissa typer av stimuli är naturligtvis av avgörande betydelse för vår upplevelse av omvärlden, och inte minst för upplevelsen av stadsbyggnadskonst, arkitektur, och andra konstformer. I allmänhet har dessa stimuli en stark symbolisk laddning, med en absolut, oemotsäglig kraft och självklarhet som de starka klara primärfärgerna och svart och vitt, med associationer till sol, eld, blod, vegetation, vatten, mörker, ljus etc. Liksom allt vi upplever som djupt betydelsefullt handlar de om livet och döden. Vi har konstaterat att det limbiska systemet och dess sätt att ta emot, värdera och reagera på inkommande stimuli 18

19 är helt avgörande för vår upplevelse av konst, arkitektur, miljö: nästan all information som når hjärnan processas i det limbiska systemet det är ständigt vaket för inkommande stimuli det reagerar lika starkt på samma stimulus den tusende gången som den första det kontrollerar det centrum där känslor genereras. Detta ger oss anledning att försöka ta reda på vilken typ av stimuli som får det limbiska systemet att reagera positivt, att generera behagliga känslor. Vissa yrkesgrupper, inte minst inom reklam och försäljning, har utvecklat kunskap om detta och styr skickligt kundernas konsumtionsval med hjälp av färg, form, doft, musik. Vi arkitekter har i hög grad förhållit oss avvisande till utvecklingen av denna typ av kunskap, möjligen därför att den uppfattas som manipulativ. Men manipulerar gör den gestaltande arkitekten vare sig han vill eller inte frågan är bara om vi skall göra det i blindo eller utifrån verklig kunskap. Kontakt med levande, oförstörd växtlighet och natur Hjärnans larmcentral DAS (Directed Attention System) vilar aldrig, är ständigt vaksamt kontrollerande inkommande stimuli, ständigt berett att slå larm när något okänt och därmed eventuellt hotfullt registrerats. DAS formades för någon miljon år sedan som ett adekvat redskap för vår överlevnad i naturen och har inte hunnit anpassa sig till våra nya urbana omgivningar; i dessa slår DAS ideligen falska larm, med följd att vår stressnivå höjs och vår koncentrationsförmåga minskar. Vi orkar inte med hur mycket information som helst, och våra försök att värja oss är inte tillräckligt framgångsrika vår hjärna tvingas ta emot, utvärdera och avvisa en oerhörd mängd oönskad information, alltifrån fläktbuller (minns den djupa sucken av lättnad när fläktarna stängs av!) till reklamaffischernas braskande maningar till köp. Denna utvärderings- och avvisningsprocess sker framför I det ösregn av information, som vi ständigt står i och som radio, affischer och annonser, neonskyltar, tidningar och allsköns trycksaker fäller, har vi lärt oss att se förbi och att avregistrera. Vårt minne är inte längre inställt på att insamla utan på att avvärja. Informationsregnet skulle annars dränka oss. En rikstidning innehåller kanske lika många tryckta ord som vad vår farfarsfar konfronterades med under ett helt år, åtminstone om han levde i ett bondesamhälle. / / Vårt dagliga och stundliga nödtvång att avregistrera inverkar med säkerhet menligt på vår förmåga att inregistrera. Magnus von Platen i artikeln Goda Minnen. (Återgivet i P Gärdenfors Fängslande Information.) 19

20 allt i det undermedvetna limbiska systemet, men kostar ändå mycken mental kraft vi blir trötta. Detta är en bidragande orsak till det allt vanligare fenomenet mental burn-out, kännetecknat av trötthet, koncentrationssvårigheter, beslutsoförmåga, ökad benägenhet att ta risker, irritabilitet och, inte minst oroväckande, minskad empatisk förmåga. I början av 80-talet hade Roger Ulrich visat att en operation av en gallblåsa läkte i genomsnitt en dag tidigare om patienterna hade utsikt över en park. Dessa patienter använde dessutom knappt hälften så mycket smärtstillande mediciner och klagade över smärta och irritation endast 25% så ofta som kontrollgruppen, vilken inte hade utsikt över något grönt. De kanadensiska psykologerna Rachel och Stephen Kaplan följde med ett antal patienter och vårdare från ett mentalsjukhus på några dagars utflykt i vildmarken. Patienterna var gravt mentalt störda, motoriskt mycket oroliga och inte kommunicerbara. I naturen skedde en förbluffande förändring: patienterna lugnade sig och blev möjliga att kommunicera med. Kaplans startade ett forskningsprojekt för att undersöka om denna drastiska och positiva förändring skulle kunna bero på att vistelse i naturen faktiskt har en mentalt läkande effekt. Kaplans kunde småningom bekräfta att upplevelse av naturen verkligen läker mentalt, och att det inte krävs vildmarksupplevelser; en park i staden räcker långt, redan utsikt över enstaka träd ger själslig hugsvalelse. Det exotiska, det lockande okända Ett evigt motiv i arkitekturen; mystiken, det svarta hålet, det skrämmande och lockande (Gordon Cullens the maw ), tunneln mot ljuset, labyrinten (staden). Det mättat komplexa, det på sinnesintryck överflödande rika, det kaotiska Salutorget, blomstermarknaden, barockens kyrkointeriörer. Dionysos, härligt och farligt oberäknelig, karnevalens lössläppta yra. Ljus, glitter, blänk Det naturliga dagsljuset är nödvändigt för vår mentala och fysiska hälsa. Människor som arbetar i god dagsljusbelys- 20

21 ning har lägre sjukfrånvaro och högre effektivitet än de som måste arbeta i konstljus. Guld och glitter, vatten och blänk, gärna i motljus, väcker lustfyllda reaktioner. Smycken, pärlor, glasbitar, ljuskronor, solens reflexer i fönsterspröjsen eller spegelns fasetter. Klara, starka primärfärger samt svart och vitt Rytm som framför allt hanteras i den primitiva reptilhjärnan, utgör ett oerhört kraftfullt konstnärligt redskap, använt i alla konstarter i alla tider. Vi attraheras inte bara av enkel grundrytm utan också av den raffinerat varierade rytmen, med små förskjutningar, synkoperingar och betydelseglidningar, och av rytmens släkting rimmet likeness tempered with difference (P F Smith). T ex stadsrummens och gatufasadernas rytm och skala givna av kvarteren, kvarterens tomtstorlekar, fönsteraxlar, rumssviter. Jätteskala Big is beautiful! Den arkitektoniska kraften i det överväldigande stora är frestande men inte lätt att hantera. Istället för hisnande storslagen dramatik uppnås alltför ofta bara ödslig monumentalitet. Men det övermänskligt stora byggnadsverket katedralen, skyskrapan gestaltar grundläggande existensiella frågor. Det samlande och skyddande rummet formulerar den kvinnliga principen rummet är modern och mottagaren av allt skapat (Platon) och det sig djärvt uppresande tornet den manliga. De markerar bägge världens centrum. Byggnaden skall formas så att solen tycker det är roligt att lysa in i den, mörkret, svärtan ljusets nödvändiga förutsättning Henri Ciriani Andningen, hjärtslagen, sexualakten, dygnsrytmen, gång, dans, skratt, gråt livets grundrytmer hanteras av reptilhjärnan. Den monotona upprepningen som maktens språk, och den varierade upprepningen som den trygga trevliga vanans. valv har indoeuropeiska roten wel = att svänga, rulla (välta?) med avledningar som beskriver krökta, omslutande objekt. Samma rot har latinets vulva = livmoder, skydd, något som täcker över. Mer lustfylld sinnlighet kommer ur wel: engelskans well = rolling, or bubbling water; spring, för att inte tala om den gamla högtyskans walzan att rulla, vända, dansa! Att valsen har med omslutande trygghet och med erotik, kort sagt med arkitektur, att göra är inte överraskande. källa: The American Heritage Dictionary, New York

22 Imageability (easily imagined shape) Stadsbyggnadskonstens och arkitekturens urformer: Mont Saint Michel, San Gimignano, nedre Manhattan, Gamla Stan, Gullholmen, den skånska slättens kringbyggda gård, Egyptens pyramider, fyrtornet kan utgöra exempel. At the crossing of the main streets a banyan or a pipal tree was planted, representing the heaventree of Indian mythology and giving shadow to the council meeting of the village. Joseph Rykwert om en indisk by, planerad som en mandala. Pålen, kuben, klotet, pyramiden urbs=stad, av orbis=cirkel Efter att ha förfört Ariadne gav Dionysos henne en krans; det grekiska ordet för förförelse fphtheirein betyder också förstörelse. Kransen, symbol för allt som är fullkomligt, äger en kraft som är förödande. (efter R Calasso i Kadmos och Harmonias Bröllopsfest, Stockholm 1994). Geometriska grundformer Den indiska mandalan utgör en grundform i stadsbyggnadskonsten. I mandalans mitt möter de jordiska värdsaxlarna, öst-väst och nord-syd, den världsaxel som förenar himmel och jord, zenit och nadir. Där är världens centrum. I varje människa sker detta möte, varje människa utgör världens centrum. De geometriska och stereometriska grundformerna har i alla tider och i kulturer över hela jordklotet getts starka symbolvärden. Deras symboliska innehåll uppfattas märkvärdigt lika oavsett tid och plats. Cirkeln-klotet står för det andliga, den obegripliga världen, världsalltet, kosmos. Kvadraten-kuben står för det reella, den begripliga världen, det praktiskt vardagligt påtagliga. Den vilande liksidiga triangeln utgör länk emellan och förenar kvadratens värld och cirkelns, som i den klassiska barnteckningen av ett hus: en kvadrat med en triangel ovanpå och överst, balanserande på triangelns spets, faktiskt ibland en cirkel. Vinden utgör i många kulturer en helig plats; vissa förvarar där de dödas ben. Detta gäller inte i vår del av världen, men även hos oss är vinden en mystisk, spännande plats. Sammanfattningsvis skall påminnas om att det limbiska systemet är ytterligt osofistikerat, vulgärt i ordets egentliga och bästa mening. Detta ger en förklaring till vår förtjusning i naiva nöjen, i guld, glitter, krimskrams, hötorgskonstens solnedgångar, sentimentala slagdängor. Det limbiska systemets reaktioner är primitiva och omedelbara, endast vår tunna polityr av kontrollerande civilisation 22

23 hindrar oss att omedelbart fullfölja alla limbiska impulser aggressiva, erotiska, euforiska. Stress, trötthet, droger försvagar denna kontroll. Ju mindre positiv stimulans vi får från vår omgivande miljö, desto större blir vårt behov av den konstlade stimulans som erbjuds av droger. 23

24 ANDRA EMOTIONELLA OCH/ELLER SOCIALA BEHOV som arkitekturen och den fysiska miljön kan bidra till att fylla. Behovet av trygghet, av positiv identifiering med den egna hemmiljön, av kontakt med andra människor är centrala för vårt psykiska välbefinnande. Den otrygga människan mår inte bra, inte heller den som känner sig främmande i sin egen hemmiljö. Otrygghet skapar rädsla, rädsla skapar aggression. Aggressionen kan ta sig uttryck i vandalism och våld. Och omvänt den som känner stolthet, trygghet och delaktighet i sin värld är rädd om sina medmänniskor och sin miljö, tar ansvar och vårdar. Vid det rituella utsättandet av en ny stad i antikens romarrike plöjde översteprästen med plog en fåra där stadsmuren skulle stå. Vid platsen för de blivande stadsportarna lyftes och bars plogen (jfr port av portare = bära). Människooffer gjordes, kroppen begrovs under porten sedan offrets själ utnämnts till evig portvakt. (efter Rykwert) revir, av latinets ripa = strand Trygghet Den emotionella betydelsen av murens och portens uråldriga symbolik kan knappast överskattas. Muren definierar reviret och bekräftar invånarnas hemortsrätt, delaktighet och säkerhet, porten bekräftar deras beredskap att möta världen. Våra samtidiga behov av skydd och överblick, av tydliga begripliga gränser, t ex mellan offentligt och privat, utgör exempel på hur vårt revirbeteende ger utgångspunkter för gestaltningen. Revirbeteendets hantering i hjärnan: förlängda märgen sköter primitivt urval och försvar, limbiska systemet sköter känslomässiga revirreaktioner, högra hjärnhalvan hanterar begrepp och integration. (Mac Lean et al 1973, redovisat av Malmberg) Kontinuitet i tid och rum stödjer vår mentala trygghet. Långsam, småskalig stadsomvandling hjälper oss att förstå, att acceptera och ta till oss det nya (Rapoport). Modernismens, avant-gardets, drift till chockerande nyhet, till ofta storskalig brytning mot det existerande, har alltför ofta vunnit sina estetiska effekter på bekostnad av denna kontinuitet. 24

25 Ekologisk uthållighet stödjer likaså vi lever i en ångestladdad tid där vi egentligen alla vet att vår västerländska kulturs nuvarande livsform inte är långsiktigt hållbar. Situationen håller på att bli akut, ett ekologiskt medvetet förhållningssätt till omvandlingen av våra städer och byggnader blir alltmer betydelsefullt för vår emotionella trygghet, och för våra barns fysiska trygghet. Ett sådant förhållningssätt rymmer utomordentligt spännande, ännu outforskade möjligheter till meningsfullt nytänkande beträffande arkitekturens formala aspekter. Identifikation Arkitekturen kan hjälpa eller försvåra för människor att känna hemhörighet och stolthet där de lever och bor. Att själv ha möjlighet att delta i utformningen av sin livsmiljö underlättar väsentligt denna positiva identifiering. Hemmiljöns betydelse för vår självrespekt skall inte underskattas antropologen E T Hall konstaterar att den som tror att människan kan särskiljas från sin bostadsmiljö begår ett allvarligt misstag. Samma resonemang kan tillämpas på samhället som helhet dess värdighet och självrespekt återspeglas i dess omsorg om det offentliga rummets gestaltning, dess helhet och detaljer. Ordning Olika förhållningssätt till vårt behov av begriplig ordning, struktur, i den fysiska miljön, och den valda ordningen som kulturyttring. T ex underordnad naturen, dominerande naturen, trotsande naturen. T ex byggnadens tektoniska gestaltning, i enlighet med eller brytande mot byggnadsmaterialens inneboende egenskaper. Irony is the humour of anguish. Det har varit mycken ironi i arkitekturen på sistone. M Sorkin there is a close identification between the image that man has of himself and the space that he inhabits It is a mistake of the greatest magnitude to act as though man were one thing and his house or his cities were something else. E T Hall Tektonik, av grek tekton, timmerman, hantverkare, byggmästare. Allmänt avser tektonik reglerna för konstnärlig behandling av de material, som användas för byggnader och bruksföremål, och de normer som direkt givas av dessa material. Inom arkitekturen avser tektonik den sida av formgivningen som uttrycker konstruktiva förhållanden. (Svensk Uppslagsbok 1954) 25

26 Det grekiska ordet för upphöjdhet, perfektion, fullbordan telos betecknar samtidigt döden. (R Calasso i Kadmos och Harmonias Bröllopsfest, Stockholm 1994) Den perfekta formen kan inte utvecklas, hindrar den utveckling som är förutsättningen för livet, och den är därför död. /-/ Varje dikt är ett försök att nå detta äpple. Det hänger emellertid i paradiset. Bortom jordelivet. Därför förnimmer vi både paradiset och döden i varje på jordiskt vis fullkomligt konstverk. Den fulländade dikten skulle vara diktandets död. Diktandet är odödligt därför att det är jordiskt. För att det omöjliga den fulländade dikten aldrig ska kunna nås måste poeten alltid göra sitt bästa. Han sträcker handen mot Edens äpple, och söker därmed inget mindre än försoningen mellan insikt och skönhet, innebörd och sinnlighet, lödighet och form. Därför att som diktning står sig och bevaras all kunskap genom formen. Ulla Hahn i Unerhörte Nähe 1988, återgivet i N Burtons Resans syster, poesin 1993 Jacobs argumenterade för att det gamla urbana virrvarret i själva verket var en underbart rik och komplex ordning, som inte hade beaktats av modernismen just därför att dennas mönsterordningar var mekaniska, reduktiva och grunda M Berman om The Death and Life of Great American Cities. Vår hjärna arbetar ständigt med att tolka och söka finna strukturer i de inkommande stimuli som berättar om vår omvärld. Att förstå dessa strukturer, denna ordning, är nödvändigt för oss verkligt kaos tål vi inte länge men även ordningen kan bli kvävande. Denna ständigt pågående kamp i konsten och livet mellan ordning och kaos, mellan Apollon och Dionysos, och vår mänskliga skröplighets längtan efter det fullkomliga ger ständigt nya avtryck i litteratur och debatt. Perfektionen som ideal innebär att det ofullkomliga blir oönskat. Hyllningen till det perfekta rymmer samtidigt föraktet för det skröpliga, sneda och lytta. Komplexitet Inte oordning, men väl flera olika ordningar existerande, accepterade och synliggjorda samtidigt. Sammansatthet, mångtydighet, inte oklarhet. Den traditionella kvartersstaden ger ett exempel: dess klart strukturerade fysiska miljö, inte minst den tydliga gränsdragningen mellan privat och offentligt, samexisterar med en mängd andra ordningar, synliga och osynliga fotgängarens, cyklistens, bilistens, kollektivtrafikens, sol och skugga, vind och lä. 26

27 Överraskning T ex överklivning i poesin, tonartsbyte i musik, och i arkitekturen. Att hisnande plötsligt gå från en rumslig ordning eller karaktär till en helt annan. Plötsliga öppningar i tät bebyggelse eller vegetation torget, kajen, gläntan eller i rummets omslutenhet burspråket. Överraskningsmotivet är förknippat med överskridandet, och med Hegels aufhebung, upphävande, av en ordning och etablerande av en ny. Aufhebung, starkt associerat med kreativiteten, utgör en förutsättning för modernismens utvecklingsbegrepp. Uttryck för i samhället rådande förhållanden och värderingar, tekniskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt Vårt behov av tydlighet, ärlighet, samklang mellan uttryck och innehåll, mellan retorik och handling t ex maktens synlighet, som i Forsmarks bruk, där kyrkan och brukspatronens herrgård manifesterar sig i var sin ända av huvudgatan, eller maktens osynlighet hur gestaltas den demokratiska maktens stadsrum och byggnader? Och så förljugenheten, kitschen, utan denna samklang. Plastparkett, tegeltapeter, falska sörgårdsidyller. Andra exempel kan ges av våra olika kulturella förhållningssätt till mötet mellan civilisation och natur underordnat, samordnat, överordnat. Gemenskap; Aktiv kontakt med andra människor; Passiv upplevelse av människor. Amos Rapoport talar om vårt behov av urban spaces responsive to human density requirements. Den emotionella stimulans staden ger beror i hög grad på att den låter oss möta många andra människor, låter oss uppleva tecken på andra människors liv, och samtidigt erbjuder social kontroll och anonymitet. Modernismens ödsligt storskaliga stadsrum möter illa detta behov. Temporary retardation is known in the arts as a strong incentive toward forward movement.../ /.. A door is a wall s reluctant contribution to passage. R Arnheim Två män tävlade om vem som kunde luta sig längst ut genom ett tågfönster plötsligt vann den ene. Oscar Reuterswärd i en föreläsning på 60-talet The fascinating aspect of architecture is that it is congruent with culture, so that the entire building, down to the last detail, reflects the culture Japanese buildings are finished and properly built even in places the inhabitants cannot see, whereas the European and American model emphasizes only what can be seen from the front the facade and too often ignores the real needs of the inhabitants. E T Hall i förordet till Y Ashiharas The Hidden Order (1989) Det finns ingenting som intresserar människor så mycket som andra människor. Jan Gehl 27

28 In the heart of the city one needs more space, not less. The home must be an antidote for city stresses. E T Hall One of the principal functions of the artist is to help the layman to order his cultural universe. E T Hall The aesthetic dimensions of the mind: It is clear both from subjective experience and from scientific evidence that there are four fundamentally different kinds of aesthetic experience Most, perhaps all, human beings possess some kind of innate aesthetic sensibility which embraces sound, shape, colour and rhythm. the capacity to respond to elegance is present at birth, and can be described by the term first order aesthetics. a further class of aesthethetic experience emerges out of the tension between the principles of complexity and pattern. This is termed second order aesthetics. Third order aesthetics comprises a combination of the first and second orders. Finally the limbic saturation aesthetic concerns the pleasure derived from the contemplation of a mass of detail which by-passes the rational classification process because of its feverish complexity. Usually such presentations are spiced with bright colour and high polish. P F Smith i inledningen till Architecture and the Human Dimension. Avskiljdhet, ensamhet Vårt behov av att få vara ifred, fysiskt och mentalt; behovet blir starkare ju tätare vi lever. Detta är inte bara en rumslig fråga utan också en akustisk buller och dålig ljudisolering utgör ett av våra största bostadsproblem. Och inte heller vill vi känna grannens stekos i våra vardagsrum. Estetiska upplevelser skönhet Estetik betyder ungefär sinneskunskap, och så enkelt kan begreppet till dels förstås. Den estetiska upplevelsen påverkas starkt av uråldriga djupa präglingar. Den påverkas också av den prägling vi själva utsatts och utsätts för i livet. Den estetiska upplevelsen är inte umbärlig, en slags onödig grädde på moset. Den är nödvändig för vår intellektuella och emotionella utveckling och mognad. Den bidrar på många plan konsten utvecklar vår förmåga att se, höra, känna, den ger träning i tolkning och strukturering och ger oss därmed ökad förståelse av och tillgång till verkligheten. Konsten handlar om livet, den gestaltar de stora livsfrågorna födelsen, sexualiteten, åldrandet, döden och den hjälper oss till försoning med livets villkor. E T Hall konstaterar att konsten utgör ett språk som är nästan tre gånger äldre än skriftspråket. Att verbala språk inte förstås utan vidare, utan kan behöva läras in, är allmänt accepterat. Men eftersom konst i allmänhet är visuell förväntar vi oss att genast förstå budskapet, och när vi inte förstår är vi benägna att uppfatta det som kränkande. De fria konstarterna kan tillåta sig den suveräna rätten att vara obegripliga för gemene man, exklusiva (dvs uteslutande). Detta gäller inte arkitekturen. Den utgör brukskonst, den kan inte som tavlan tas ned från väggen eller som musiken stängas av den är oundviklig. Detta skall naturligtvis inte tolkas som att arkitekturen bör erbjuda populism och idylliserande kitsch. Men väl som ett konstaterande av att arkitekturens gestaltning med djup respekt måste utgå från de människor som skall använda den, från deras världsbild, deras föreställningar om livet. 28

29 + talmystik, proportioneringsregler, gyllene snittet, kultur, trender, smak Kärlek medkänsla Vårt behov av att få känna att vår livsmiljö är formad med kärleksfull omsorg. Denna kärlek förmedlas av arkitekten, planeraren, beställaren, politikern genom ömsint, respektfull inlevelse i det liv och de människor som skall äga rum i arkitekturen. Att ge denna kärlek är inte bara vackert, altruistiskt, utan i djupaste mening rationellt. Når alt kommer til alt betyder realismen, at man ikke tager arkitekturen alt for højtideligt, men accepterer, at den skal tjene livet i al dets kompleksitet det ophøjede såvel som det banale. (Nygaard) Arkitekturens uppgift är att stödja livet det är livet det handlar om. Arkitektur handlar om tyngdkraften, och om generositet, dvs om att ge mer än nödvändigt. Henri Ciriani...gör Perikles det fullkomligt klart att en fullödig politisk rationalitet kräver passion och det slags omdöme som uppnås med och genom kärleken och visionen. M C Nussbaum Jag är för en konst som är politiskt-erotiskt-mystisk Jag är för en konst som dyker ner i vardagens skit och kommer upp till ytan. Jag är för en konst som berättar vad klockan är, eller var den och den gatan ligger. Jag är för en konst som hjälper gamla damer över gatan. Liv, till varje pris! Claes Oldenburg 1961 ( ur Berman) Regissören Bo Widerbergs motto, enligt S Jarls minnesfilm, visad på STV1 den Avslutningsvis kan konstateras att denna genomgång kan te sig självklar intill det triviala. Ändå visar erfarenheterna av vår tids byggande att det inte nog kan upprepas: Arkitektur och stadsbyggnadskonst måste erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, de måste underlätta, inte försvåra, kontakter mellan människor, de måste hjälpa människor att finna trygghet och stolthet där de bor. 29

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

ilska sötsug flygrädsla EFT-knacka själv talarängslan panik vid bilkörning prestationsångest besvikelse på partner posttraumatisk stress

ilska sötsug flygrädsla EFT-knacka själv talarängslan panik vid bilkörning prestationsångest besvikelse på partner posttraumatisk stress EFT-knacka själv Supermetoden hjälper dig ändra tankar, känslor & beteenden ovanligt snabbt talarängslan besvikelse på partner sötsug posttraumatisk stress flygrädsla prestationsångest ilska panik vid

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Färdiga föredrag/ workshops

Färdiga föredrag/ workshops Färdiga föredrag/ workshops Behov av något spännande och att det andas framtid Kicki-off, Personalträff, Något annorlunda, Hälso-Tema, 2000-talets människa, Samvaro, Framtidsseminarie. Behov av något spännande,

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

- Hur skulle du vilja definiera begreppet mental träning?

- Hur skulle du vilja definiera begreppet mental träning? TREDJE STEGET intervjuer om en ny fas i livet LarsEric Uneståhl och jag, Elisabeth Solin, sitter i ett vackert äldre hus omgivet av mäktiga träd. Vid uppfarten till villan står skylten Skandinaviska Ledarhögskolan

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna

Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna Här nedan följer några citat ur kurslitteratur i specialpedagogik kopplade till delar av den undervisningsmetod som presenteras i föreläsningen. Läsning

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar

Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar Innehållsförteckning I häftet: Att tänka på innan du börjar. Sid 4 Vad betyder det? Sid 4-5 Om Yoga Sid. 6 Om Meditation. Sid 7 Det långa djupa andetaget.

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten. Sagan om glasögonen Tänk dig att alla människor i ditt eget land, från tidernas begynnelse, idag och för all framtid, föddes med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer