qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Transkript

1 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Brukarundersökning 2009 ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

2 2 Titel: Upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge Författare: Peter Anderberg, Karin Chamoun Blekinge Kompetenscentrum, September 2009

3 3 INNEHÅLL Brukarundersökning Sammanfattning... 5 Bakgrund & Syfte... 8 FoU Avtal mellan Landstinget Blekinge och de fem Blekingekommunerna... 8 Metod Målgrupp och Målsättning med undersökningen Genomförande Resultat Enkät bostad Enkät Arbete Gode Män Stödpersoner Diskussion och kommentarer Angående resultat Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Information om enkäten till svarspersonerna Bilaga 2. Information om enkäten till Enhetschefer Bilaga 3. Information till Gode Män/Anhöriga Bilaga 4. Instruktion till Enhetschefer

4 4 BRUKARUNDERSÖKNING 2009 SAMMANFATTNING PÅ LÄTTLÄST SVENSKA VI HAR FRÅGAT OM HUR MÄNNISKOR TRIVS PÅ SINA JOBB OCH HEMMA. ALLA I BLEKINGE SOM HAR STÖD FRÅN HANDIKAPPOMSORGEN HEMMA ELLER PÅ JOBBET FRÅN HANDIKAPPOMSORGEN HAR VARIT MED OCH SVARAT PÅ FRÅGORNA. ALLA I BLEKINGES FEM KOMMUNER, KARLSKRONA, RONNEBY, KARLSHAMN, SÖLVESBORG OCH OLOFSTRÖM HAR VARIT MED. DOM SOM HAR SVARAT TYCKER ATT DET MESTA ÄR BRA. MEN DET FINNS SAKER SOM KAN BLI BÄTTRE 1. MAN VILL VARA MED OCH BESTÄMMA LITE MER OM VAD MAN SKA GÖRA. 2. MAN TYCKER ATT DET ÄR SVÅRT ATT VÅGA PRATA MED PERSONALEN IBLAND. ALLA TYCKTE ATT DET VAR BRA ATT MAN FRÅGADE VAD DOM TYCKTE OM SITT JOBB OCH SIN BOSTAD

5 5 SAMMANFATTNING Som en del av det omfattande kvalitetsarbete som ständigt pågår i kommunernas handikappomsorg har en brukarundersökning genomförts inom daglig verksamhet och särskilt boende. Undersökningen har genomförts parallellt i de fem blekingekommunerna under senare delen av våren Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och särskilda stödpersoner har funnits tillgängliga för att vid behov bistå personer som behövt hjälp vid ifyllandet av frågeformuläret. Stödpersonerna har varit fristående från verksamheterna för att möjliggöra att personerna har haft möjlighet att fritt svara på frågorna utan påverkan från den personal man dagligen möter. Utgångspunkten för undersökningen har varit att låta de medborgare som är i behov av speciellt stöd och service få uttrycka sig om kvalitén på den verksamhet man deltar i. De kvalitetsaspekter som har varit grunden för de frågor och områden som undersökts anknyter till centrala aspekter som finns angivna i den lagstiftning som reglerar verksamheten (LSS, Lagen om Särskilt Stöd och Service till vissa funktionshindrade). LSS har som utgångspunkt att det ska vara möjligt för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar att leva som andra. Verksamheter enligt LSS ska bedrivas med respekt för integritet och självbestämmande, tillförsäkra delaktighet, medbestämmande, helhetssyn och kontinuitet, samt stärka förmågan att leva ett självständigt liv. I grunden handlar det om möjligheterna för enskilda medborgare till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, om kontinuitet och relevans i de stöd och serviceåtgärder man behöver. Undersökningen har mätt sådana parametrar som inkluderar övergripande nöjdhet, inflytande och medbestämmande (både i generella och enskilda instanser), samt tillgänglighet och kommunikation till stöd och service (främst personal) Totalt besvarades enkäten av 305 personer i både bostadsdelen och jobbdelen (De flesta har besvarat båda enkäterna, men för ca 50 personer som bara har den ena insatsen har det bara varit aktuellt att besvara den ena delen). Det ger en svarsfrekvens på ca 70%. Den större delen av detta bortfall finns i de enkäter som har gått till Gode Män/Anhöriga.

6 6 Brukarna har själva, med olika grad av bistånd från stödpersonen besvarat 75 % av formulären i jobbenkäten och 60% i bostadsenkäten. Detta är mycket positivt eftersom det ger en hög andel av direkt förmedlade synpunkter vilket i sin tur ger resultaten en högre grad av tillförlitlighet. Det finns även en viss skillnad i de svar som förmedlats av gode män och anhöriga, gentemot de som avgetts med hjälp av en stödperson. Inom både gruppbostäder och daglig verksamhet blir omdömena på det hela taget mycket positiva. Både de svar som avges av personerna själva och de som avges av gode män/anhöriga är i grunden mycket positiva och verksamheterna får ett gott betyg. Detta innebär dock inte att det saknas problem. I flera av frågeställningarna anger personerna att de har lite eller inget inflytande över centrala aspekter av valfrihet och medinflytande. Man bör visserligen komma ihåg att detta är personernas upplevelser av sitt inflytande, men icke desto mindre är detta en viktig utgångspunkt för vidare arbete. Om man t.ex. har ett gemensamhetsutrymme som ingår i bostaden och som man betalar hyra för är det inte acceptabelt att man inte har tillgång dit när personalen behöver det. I grunden handlar detta om ifall man ser på boendet som en arbetsplats där det bor människor eller ifall det är en bostad där personer kommer in och jobbar med att ge stöd och service åt de som bor där. När det gäller de olika möjligheterna att välja hur man ska leva sitt liv är det intressant att reflektera över vad dessa möjligheter består i. I någon bemärkelse väljer ingen människa helt fritt hur ens liv ska se ut, var man ska bo, vad man ska äta osv. De yttre omständigheterna ifråga om ekonomi, social situation, hälsa osv sätter alltid en begränsning för hur vi kan leva våra liv. Det gäller för väldigt få av oss att vi kan realisera alla våra önskningar fullt ut. Att lagstiftaren har betonat valfrihet och integritet, är främst för att inte en funktionsnedsättning ska innebära onödiga hinder ifråga om förmynderi och minskade möjligheter att välja där det är möjligt. Funktionsnedsättningen ska så lite som möjligt bli ett funktionshinder. 1 Men att t.ex. få vara med och bestämma vad man ska äta kan betyda olika saker utifrån de begränsningar som ens funktionsnedsättningar innebär. Det är de individuella förutsättningarna som skall gälla som måttstock och att svaren i enkäten inte utan vidare kan läggas samman. Man kan ställa sig frågan vad det är som gör att något upplevs bra. Vilka faktorer är viktiga för att upplevelsen ska vara positiv? Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet resulterar i känsla av delaktighet och ansvar är sådana faktorer. Det är viktigt att analysera vilka resurser individen har och vilka möjligheter ger detta i den aktuella miljön. I en utvecklingsprocess kan målet vara att få resurserna och miljön att närma sig varandra 1 Socialstyrelsen rekommenderar sedan en tid tillbaka att begreppet funktionsnedsättning ska användas i stället för funktionshinder när man avser en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder ska användas som begrepp för den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

7 7 Denna undersökning är bara en del i ett kontinuerligt arbete med att utveckla kvalitén i det stöd och service som handikappomsorgen tillhandahåller de medborgare som har behov av sådan. Den har visat på en i många stycken mycket god kvalité på det övergripande planet. Den bör nu följas upp med att man i verksamheterna bryter ner frågeställningarna till konkreta diskussioner och planer för hur man skall kunna uppnå ännu bättre resultat med att ge sådant stöd och sådan service som minimerar den enskildes funktionshinder. I denna rapport finns resultat både i form av siffror som beskriver personernas upplevelser på ett övergripande plan, men även en mängd kommentarer som ytterligare belyser de enskilda individernas upplevelser av sitt boende och sina jobb. Tillsammans ger dessa en god grund för en vidare diskussion kring hur man kan gå vidare med arbete kring kvalitet och värdegrunder. Till sist vill vi kommentera en annan viktig aspekt av denna undersökning, nämligen det viktiga i att personer som normalt sett kanske inte får sin röst hörd, faktiskt tillfrågas om sin egen verklighet. Stödpersonerna ger en samstämmig bild av att personerna varit mycket nöjda av att de har fått vara med och svara på enkäten och att man tagit deras åsikter på allvar. Som en person uttryckte det. Ja, det var på tiden att ni kom och frågade oss om det här.

8 8 BAKGRUND & SYFTE Sedan 2007 finns ett avtal om en gemensam satsning på FoU mellan Landstinget Blekinge och kommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Avtalet reglerar för parterna gemensam forsknings och utvecklingsverksamhet, (FoU). Inriktningen på denna FoUverksamhet är att utveckla metoder och verksamheter inom kommunernas och landstingets gemensamma ansvarsområden. Ett gemensamt råd, FoU rådet, ansvarar för planering av vilka arbetsuppgifter och projekt som skall genomföras under verksamhetsåret. FoU rådet uppdrog vid sitt sammanträde i Oktober 2008 av verksamhetsrådet för handikappomsorgen att genomföra en brukarundersökning inom särskilt boende och daglig verksamhet. Syftet var att få en lägesbeskrivning av situationen inom handikappomsorgen för att få en utgångspunkt för vidare kvalitetsarbete. Man har under ett antal år gjort den här sortens utvärderingar inom äldreomsorgen och ville prova möjligheten att göra den även inom handikappomsorgen. FOU AVTAL MELLAN LANDSTINGET BLEKINGE OCH DE FEM BLEKINGEKOMMUNERNA Inriktningen av FoU verksamheten är enligt ovan nämnda avtal att utveckla metoder och verksamheter inom kommunernas och landstingets gemensamma ansvarsområde. 1/ omvärldsbevakning inom gemensamma områden 2/ konsultstöd 3/ riktad metodhandledning i forsknings och utvecklingsfrågor 4/ handledning av utsedd handledare vid formulering av problem/frågeställningar inför projekt och utvecklingsarbeten 5/ råd, stöd och vägledning vid utformning av projektplan/arbetsplan/uppföljningsplan Specifika Mål Service och stöd till människor med olika former av funktionshinder har varit under stark utveckling de senaste decennierna. Utvecklingen har i många stycken tagit sin utgångspunkt i ett omvårdnadsparadigm där människor med fysiska eller psykiska funktionshinder sågs som objekt i en omvårdnadsprocess. Man var till stor del utestängda från beslutsprocesser som rörde ens eget liv på både individuell och samhällelig nivå. En förskjutning har skett till dagens fokus på att utveckla service och stödsystem som möjliggör för människor med olika former av funktionshinder att fungera som fullvärdiga autonoma samhällsmedlemmar, berättigade till ett värdigt och gott liv.

9 9 Ett flertal lagstiftningar, både existerande och aviserade sådana, stöder och stärker denna syn på människor med funktionshinder. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop.1999/2000:79) lades grunden för dessa politiska mål. En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder En annan mycket viktig lagstiftning som har stärkt människors rättigheter och haft en stor inverkan på kommunernas arbete inom detta område är den så kallade LSS lagstiftningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Denna lag trädde i kraft 1993 och har på ett flertal områden stärkt människors med funktionshinders roll och rättigheter i samhället. Samtidigt innebär dessa rättigheter att långtgående krav ställs på kommunernas verksamheter. Ett flertal olika stödåtgärder skall tillhandahållas. Vissa av dessa kanske bara gäller ett fåtal personer i en kommun, vilket gör att behov av fortbildning och verksamhetsutveckling många gånger är långt större än de enskilda kommunernas möjligheter att genomföra desamma. Dessutom är kommunernas ansvar för kvaliteten i dessa servicesystem stort. I LSS 6, sista stycket som trädde i kraft 1 juli 2005, stadgas följande viktiga men inte helt triviala uppmaning: Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Både för att kunna utvärdera stöd och service i den befintliga verksamheten och för att kunna delta i processen att utveckla densamma i nära samarbete med de personer som är användare av sådan service, krävs en djupgående diskussion kring självklara men komplicerade begrepp som kvalité, bemötande och service.

10 10 METOD Enkäten har arbetats fram i kontakter med forskare på området och behandlats vid ett flertal möten med verksamhetsrådet för handikappomsorg där verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare från de olika kommunerna ingår. Utgångspunkten för frågeställningarna har varit att knyta an till de kvalitetsaspekter som finns i lagstiftningen (LSS) och som kommer till uttryck i kommunernas mål och styrdokument. I uppdraget från beställaren (FoU rådet) var bestämt att utvärderingen skulle genomföras i form av en enkät. Detta för att säkerställa att utvärderingen skulle få så stort underlag som möjligt och att standardiserade frågor skulle kunna användas. Detta skulle möjliggöra att återkommande jämförelser blev möjliga. Enkäten som form innebär också vissa begränsningar ifråga om vad som är möjligt att fråga och vad som är möjligt att utläsa av resultatet. För de syften som utvärderingen har, är dock bedömningen att enkätformatet fungerar mycket bra. En liknande undersökning på området som genomförts i Sollentuna kommun av Blekinge FoU (Kvalitetsbarometer för ) har använts som referens för den här typen av undersökning. MÅLGRUPP OCH MÅLSÄTTNING MED UNDERSÖKNINGEN Personer som får stöd och service inom daglig verksamhet och särskilt boende i de fem blekingekommunerna. Utgångspunkten för undersökningen har varit att låta de medborgare som är i behov av speciellt stöd och service få uttrycka sig om kvalitén på den verksamhet man deltar i. För att få LSS insatser måste man ingå i en av personkretsarna i LSS första paragraf 1.Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2.Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3.Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service". Utgångspunkten för frågorna i enkäten följer målsättningen med lagstiftningen, nämligen att den enskilde skall få möjlighet att leva som andra, 5 LSS. Enligt 7 2 st LSS skall den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella

11 11 behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). Vid bedömningen av de olika insatserna bör jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. De yttre omständigheterna ifråga om ekonomi, social situation, hälsa osv sätter alltid en begränsning för hur det är möjligt att leva sitt liv. Det gäller för väldigt få av oss att vi kan realisera alla våra önskningar fullt ut. Men det innebär också att man inte i insatserna kan utgå ifrån en genomsnittsmänniska eller genomsnittsbrukare. Alla människor som får insatser enligt denna lagstiftning har rätt att så långt det är möjligt styra sina liv genom olika val och inriktning, utifrån individuella önskemål och intressen. Det finns således inget utrymme att bunta ihop eller utgå från gruppens behov när man formerar dessa insatser. Lagstiftaren har tydligt betonat valfrihet och integritet, för att inte en funktionsnedsättning ska innebära onödiga hinder ifråga om förmynderi och minskade möjligheter att välja där det är möjligt. Begränsningar som sätts upp på grund av funktionsnedsättningen skall avhjälpas genom insatserna i den mån det är möjligt. LSS (1993:387) 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125). Detta har resulterat i att enkätens frågor strävar efter att mäta ett antal indikatorer utifrån lagstiftningens intentioner. De faktorer som har mätts är 1. Övergripande nöjdhet 2. Inflytande och medbestämmande (Både i övergripande och enskilda instanser) 3. Tillgänglighet och kommunikation till stöd och service (främst personal) GENOMFÖRANDE I samarbete med företrädare för handikappomsorg och personer som får stöd och service enligt LSS i Tingsryds kommun genomfördes tester och utprovning av frågeformulären.

12 12 Testerna genomfördes av stödperson på Blekinge kompetenscentrum som hade ansvar för genomförandet av undersökningen under ledning av testledaren från Blekinge Kompetenscentrum. Två olika grupper i Tingsryd deltog vid tre olika tillfällen. Testerna föll väl ut och en mängd information om hur stödpersonen skulle agera samlades in. Frågeformuläret reviderades också i de avseende där svarspersonerna upplevde att frågorna var otydliga eller svåra att förstå. Under senare delen av våren 2009 genomfördes undersökningen av den ansvariga stödpersonen vid Blekinge Kompetenscentrum tillsammans med tre stödpersoner från kommunerna. Inledande möten med de enhetschefer som ansvarade för de enheter som var aktuella genomfördes i alla fem kommuner. Där informerades om de olika aspekterna av undersökningen. Enhetscheferna fick i uppdrag att bedöma vilka som skulle kunna tänkas besvara en enkät på egen hand eller med hjälp av en stödperson. Instruktionen var att i de fall där man var tveksam till ifall personen skulle klara av att svara på frågorna, skulle man i alla fall prova och endast om stödpersonen bedömde att det inte var möjligt skulle enkäten skickas vidare till gode man eller i förekommande fall till en anhörig. Enhetschefen ansvarade för att enkätformulären skickades till närmast anhörig eller, där så var aktuellt, till god man. Enkätformulären postades i ett särskilt kuvert tillsammans med ett följebrev (se bilaga).

13 13 RESULTAT Totalt besvarades enkäten av 305 personer i både bostadsdelen och jobbdelen (De flesta har besvarat båda enkäterna, men för ca 50 personer som bara har den ena insatsen har det bara varit aktuellt att besvara den ena delen). Det ger en svarsfrekvens på XX %. Brukarna har själva, med olika grad av bistånd från stödpersonen besvarat 75 % av formulären i jobbenkäten och 60% i bostadsenkäten. Detta är mycket positivt eftersom det ger en hög andel av direkt förmedlade synpunkter. Det finns även en viss skillnad i de svar som förmedlats av gode män och anhöriga, gentemot de som avgetts med hjälp av en stödperson. Inga signifikanta skillnader i svaren har kunnat utläsas mot bakgrund av vare sig kön eller ålder. Könsfördelning Män Kvinnor Karlshamn 46% 54% Karlskrona 51% 49% Olofström 50% 50% Ronneby 32% 68% Sölvesborg 50% 50% Åldersfördelning Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Notera att i tabellerna nedan redovisas resultatet i procent för att möjliggöra en likartad redovisning mellan kommunerna. Längst ut i raden till vänster i varje deltabell finns en kolumn N, som redovisar det totala antalet i varje grupp. Man bör notera att när antalet individer (N) är litet, får varje individ ett stort genomslag i procent. När t.ex. N=10 så utgör två individer 20% och när N=4 så motsvarar två individer hela 50%. Detta bör man hålla i bakhuvudet när man läser tabellerna

14 14 ENKÄT BOSTAD FRÅGA 1. TYCKER DU OM DIN LÄGENHET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 7% 2% 0% 76 68% 3% 5% 24% % 5% 3% 9% Karlshamn 53 91% 6% 4% 0% 18 50% 6% 17% 28% 71 80% 6% 7% 7% Karlskrona 27 93% 7% 0% 0% 36 75% 0% 3% 22% 63 83% 3% 2% 13% Olofström % 0% 0% 0% 8 88% 0% 0% 13% 22 95% 0% 0% 5% Ronneby 19 89% 11% 0% 0% 4 100% 0% 0% 0% 23 91% 9% 0% 0% Sölvesborg 10 90% 10% 0% 0% 11 45% 9% 0% 45% 21 67% 10% 0% 24% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: "Har alltid bott där. Det är roligt att bo där. Jag vill inte flytta. Kompisarna skriker, det är inte bra för öronen. Men i min lägenhet är det tyst". Trivs inte med de som jag delar boendet med. Det var jobbigt i början. Har blivit bättre. Jag kände hemlängtan och saknade jämnåriga kamrater. Jag ska flytta till ett annat boende. Jag trivs bra i boendet och har en bra utsikt där jag bor. Men jag gillar inte gästerna som kommer dit. Den skulle ligga på markplan. Det är roligt att ha kompisar i samma byggnad att umgås med ibland. Jag tycker inte om och bo på gruppbostaden därför jag klarar så mycket själv. Det är fina människor här. Ibland är personalen bra och ibland är de mindre bra. Jag tycker de är stora i mun. Några är sådana.

15 15 FRÅGA 2. ÄR DET DU SOM BESTÄMT ATT DU SKA BO I DEN HÄR LÄGENHETEN? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 20% 11% 2% 76 21% 43% 9% 26% % 29% 10% 12% Karlshamn 53 72% 17% 8% 4% 18 6% 44% 22% 28% 71 55% 24% 11% 10% Karlskrona 27 59% 26% 15% 0% 36 36% 36% 3% 25% 63 46% 32% 8% 14% Olofström 14 64% 29% 7% 0% 8 25% 63% 0% 13% 22 50% 41% 5% 5% Ronneby 19 68% 11% 21% 0% 4 0% 100% 0% 0% 23 57% 26% 17% 0% Sölvesborg 10 70% 20% 0% 10% 11 0% 27% 18% 55% 21 33% 24% 10% 33% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Nej inte riktigt. Det är NN som har bestämt. Jag har godkänt det. Nej det är gruppboendet som har bestämt. Jag, mamma och pappa. Morfar. "Det är dom där uppe, personalen som har bestämt det "Någon som bestämt. Vet inte vem".

16 16 FRÅGA 3. FÅR DU GÅ TILL GEMENSAMHETSUTRYMMET ELLER DAGRUMMET NÄR DU VILL? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 15% 8% 5% 76 58% 5% 11% 26% % 12% 9% 13% Karlshamn 53 64% 17% 9% 9% 18 44% 6% 17% 33% 71 59% 14% 11% 15% Karlskrona 27 81% 11% 7% 0% 36 67% 6% 6% 22% 63 73% 8% 6% 13% Olofström 14 86% 0% 7% 7% 8 63% 0% 13% 25% 22 77% 0% 9% 14% Ronneby 19 68% 32% 0% 0% 4 100% 0% 0% 0% 23 74% 26% 0% 0% Sölvesborg 10 70% 10% 20% 0% 11 27% 9% 18% 45% 21 48% 10% 19% 24% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Bara vid vissa tider. "Inte när personalen ska prata då får vi vara i lägenheten". Inte när personalen har möte. "Inte här personalen har konferens, då får vi inte gå in och störa". Är kvällarna som vi får vara där. Lördagar och söndagar på förmiddagen, då hittar vi på olika saker. Vi spelar spel o gör olika saker. De tider som finns. Ibland. Ibland inte. På tisdagar. "Vi är tvungna att vara inne i lägenheten kl 10(22)". "Jag tränade förut, men nu får jag inte det för det är för dyrt. Man måste ha ett kort. Men jag får träna lite på jobbet". Jag trivs bra med personal och övriga boende. Det är bestämda tider i dagrummet. Gemensamhetsutrymmet är låst för de boende vissa tider. Inte bra.

17 17 FRÅGA 4. BESTÄMMER DU SJÄLV VILKEN MAT DU SKA ÄTA HEMMA? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 16% 7% 2% 76 36% 29% 9% 26% % 21% 8% 12% Karlshamn 53 74% 17% 8% 2% 18 6% 44% 22% 28% 71 56% 24% 11% 8% Karlskrona 27 67% 22% 7% 4% 36 42% 31% 6% 22% 63 52% 27% 6% 14% Olofström 14 93% 0% 7% 0% 8 63% 25% 0% 13% 22 82% 9% 5% 5% Ronneby 19 79% 21% 0% 0% 4 50% 25% 0% 25% 23 74% 22% 0% 4% Sölvesborg 10 70% 10% 10% 10% 11 36% 0% 9% 55% 21 52% 5% 10% 33% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: "Jag lagar själv gröt på morgonen. Personalen lagar middag. Det är personalen som bestämmer. Personalen frågar mig vad jag vill äta. "Ibland lagar jag mat, ibland är det personalen". "Har matsedel hemma". Den får jag bestämma men sen är det den som gäller. "Nej det gör min personal". Personalen är så jättebra. Lagar god mat om helgerna. Trivs så bra i lägenheten.

18 18 FRÅGA 5. BESTÄMMER DU SJÄLV VILKA KLÄDER DU SKA HA PÅ DIG? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 6% 5% 1% 76 43% 21% 8% 28% % 12% 6% 11% Karlshamn 53 87% 6% 6% 2% 18 28% 28% 17% 28% 71 72% 11% 8% 8% Karlskrona 27 85% 11% 4% 0% 36 50% 17% 6% 28% 63 65% 14% 5% 16% Olofström % 0% 0% 0% 8 38% 50% 0% 13% 22 77% 18% 0% 5% Ronneby % 0% 0% 0% 4 50% 0% 25% 25% 23 91% 0% 4% 4% Sölvesborg 10 70% 10% 20% 0% 11 45% 9% 0% 45% 21 57% 10% 10% 24% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Jag och personalen, vi lägger fram det på kvällen. "Ibland är det jag som bestämmer". FRÅGA 6. SÄGER DU TILL OM NÅGOT ÄR DÅLIGT HEMMA? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 17% 6% 2% 76 38% 18% 13% 30% % 18% 9% 13% Karlshamn 53 72% 17% 8% 2% 18 22% 33% 17% 28% 71 59% 21% 10% 8% Karlskrona 27 59% 33% 7% 0% 36 56% 14% 6% 25% 63 57% 22% 6% 14% Olofström 14 93% 0% 7% 0% 8 38% 25% 25% 13% 22 73% 9% 14% 5% Ronneby 19 79% 16% 0% 5% 4 25% 0% 50% 25% 23 70% 13% 9% 9% Sölvesborg % 0% 0% 0% 11 9% 9% 9% 73% 21 52% 5% 5% 38% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Ja, om något är fel i lägenheten. "Min mamma bestämde idag att jag inte får cykla till jobbet. Hon lägger sig i". Dom har inte tid, dom pratar inte med mig, dom svarar inte" "Det är inget dåligt hemma. Jo, förresten NN bara slåss".

19 19 FRÅGA 7. BESTÄMMER DU SJÄLV NÄR DU VILL GÖRA ROLIGA SAKER EFTER JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 8% 8% 2% 76 33% 22% 14% 30% % 14% 11% 13% Karlshamn 53 85% 4% 8% 2% 18 6% 44% 22% 28% 71 65% 14% 11% 8% Karlskrona 27 78% 11% 7% 4% 36 44% 17% 11% 28% 63 59% 14% 10% 17% Olofström 14 79% 0% 21% 0% 8 38% 25% 25% 13% 22 64% 9% 23% 5% Ronneby 19 79% 16% 0% 5% 4 50% 0% 25% 25% 23 74% 13% 4% 9% Sölvesborg 10 70% 20% 10% 0% 11 27% 9% 0% 64% 21 48% 14% 5% 33% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Ja med min kontaktperson. "Personalen säger det". Jag har en kontaktperson som jag träffar en gång i veckan. Vi brukar titta på film, går på stan, på bio, ut o äter på restaurang ibland" FRÅGA 8. BESTÄMMER DU SJÄLV VILKA ROLIGA SAKER DU SKA GÖRA EFTER JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar N Ja Nej Vet ej Ej svar Blekinge % 10% 13% 3% 76 36% 22% 13% 29% % 15% 13% 13% Karlshamn 53 83% 4% 9% 2% 18 6% 44% 22% 28% 71 63% 14% 13% 8% Karlskrona 27 67% 15% 11% 7% 36 44% 19% 8% 28% 63 54% 17% 10% 19% Olofström 14 64% 7% 29% 0% 8 50% 13% 25% 13% 22 59% 9% 27% 5% Ronneby 19 63% 16% 16% 5% 4 25% 0% 25% 50% 23 57% 13% 17% 13% Sölvesborg 10 70% 20% 10% 0% 11 45% 9% 0% 45% 21 57% 14% 5% 24% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: "Personalen säger det".

20 20 ENKÄT ARBETE FRÅGA 1. TYCKER DU OM DITT JOBB? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 1% 3% 3% 61 75% 3% 18% 3% % 2% 6% 3% Karlshamn 51 92% 2% 0% 2% 11 64% 0% 36% 0% 62 87% 2% 6% 2% Karlskrona 45 96% 0% 4% 0% 33 82% 6% 6% 6% 78 90% 3% 5% 3% Olofström % 0% 0% 0% 7 71% 0% 29% 0% 30 93% 0% 7% 0% Ronneby 48 92% 0% 6% 2% 2 50% 0% 50% 0% 50 90% 0% 8% 2% Sölvesborg 25 88% 4% 0% 8% 8 75% 0% 25% 0% 33 85% 3% 6% 6% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Jag älskar det! Jag trivs jättebra här på XX! Jag vill byta jobb. Här är inget roligt längre FRÅGA 2. VET DU VAD DU SKALL GÖRA PÅ VARJE DAG PÅ JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 8% 6% 2% 61 64% 16% 16% 3% % 10% 9% 2% Karlshamn 51 76% 2% 10% 6% 11 36% 27% 36% 0% 62 69% 6% 15% 5% Karlskrona 45 82% 11% 7% 0% 33 67% 15% 12% 6% 78 76% 13% 9% 3% Olofström 23 87% 9% 0% 4% 7 57% 29% 14% 0% 30 80% 13% 3% 3% Ronneby 48 88% 8% 4% 0% 2 50% 0% 50% 0% 50 86% 8% 6% 0% Sölvesborg 25 88% 4% 8% 0% 8 100% 0% 0% 0% 33 91% 3% 6% 0%

21 21 FRÅGA 3. FÅR DU HJÄLP AV PERSONALEN NÄR DU BEHÖVER? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 6% 1% 1% 61 89% 2% 10% 0% % 5% 3% 1% Karlshamn 51 90% 8% 0% 0% 11 73% 0% 27% 0% 62 87% 6% 5% 0% Karlskrona 45 87% 9% 2% 0% 33 91% 3% 6% 0% 78 88% 6% 4% 0% Olofström 23 91% 4% 0% 4% 7 86% 0% 14% 0% 30 90% 3% 3% 3% Ronneby 48 96% 4% 0% 0% 2 100% 0% 0% 0% 50 96% 4% 0% 0% Sölvesborg 25 92% 4% 0% 4% 8 100% 0% 0% 0% 33 94% 3% 0% 3% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Ibland, inte alltid. Det mesta klarar jag själv. Om jag inte kan så får dom hjälpa mig. Jag har svårt med klockan, går alltid och frågar personalen". "Vi hjälps åt". FRÅGA 4. SÄGER PERSONALEN OM DU GJORT NÅGONTING BRA PÅ JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 4% 2% 2% 61 77% 7% 16% 0% % 4% 6% 2% Karlshamn 51 84% 4% 8% 0% 11 36% 18% 45% 0% 62 76% 6% 15% 0% Karlskrona % 0% 0% 0% 33 88% 3% 9% 0% 78 95% 1% 4% 0% Olofström 23 91% 4% 0% 4% 7 57% 14% 29% 0% 30 83% 7% 7% 3% Ronneby 48 98% 2% 0% 0% 2 100% 0% 0% 0% 50 98% 2% 0% 0% Sölvesborg 25 84% 8% 0% 8% 8 100% 0% 0% 0% 33 88% 6% 0% 6%

22 22 FRÅGA 5. SÄGER PERSONALEN OM DU GJORT NÅGONTING FEL PÅ JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 35% 10% 2% 61 57% 13% 25% 4% % 30% 13% 2% Karlshamn 51 37% 35% 10% 2% 11 27% 18% 55% 0% 62 35% 32% 18% 2% Karlskrona 45 58% 31% 11% 0% 33 64% 15% 12% 9% 78 60% 24% 12% 4% Olofström 23 52% 39% 4% 4% 7 71% 0% 29% 0% 30 57% 30% 10% 3% Ronneby 48 52% 35% 10% 2% 2 0% 0% 100% 0% 50 50% 34% 14% 2% Sölvesborg 25 80% 8% 12% 0% 8 75% 13% 13% 0% 33 79% 9% 12% 0% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: "Jag brukar inte göra fel". Personalen säger till om vi är "tramsiga". FRÅGA 6. VÅGAR DU BERÄTTA FÖR PERSONALEN OM NÅGOT ÄR FEL? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 11% 8% 2% 61 56% 15% 25% 4% % 12% 12% 2% Karlshamn 51 65% 14% 10% 4% 11 18% 36% 36% 9% 62 56% 18% 15% 5% Karlskrona 45 89% 9% 2% 0% 33 73% 12% 9% 6% 78 82% 10% 5% 3% Olofström 23 87% 9% 4% 0% 7 29% 14% 57% 0% 30 73% 10% 17% 0% Ronneby 48 83% 4% 10% 2% 2 0% 0% 100% 0% 50 80% 4% 14% 2% Sölvesborg 25 76% 12% 12% 0% 8 75% 0% 25% 0% 33 76% 9% 15% 0% FRÅGA 7. LYSSNAR PERSONALEN PÅ DIG NÄR DU VILL BERÄTTA NÅGOT? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 3% 4% 4% 61 67% 8% 20% 4% % 4% 8% 4% Karlshamn 51 82% 2% 4% 6% 11 36% 18% 36% 9% 62 74% 5% 10% 6% Karlskrona 45 91% 7% 2% 0% 33 73% 6% 15% 6% 78 83% 6% 8% 3% Olofström 23 96% 0% 0% 4% 7 57% 14% 29% 0% 30 87% 3% 7% 3% Ronneby 48 94% 0% 2% 4% 2 50% 0% 50% 0% 50 92% 0% 4% 4% Sölvesborg 25 88% 4% 4% 4% 8 100% 0% 0% 0% 33 91% 3% 3% 3%

23 23 FRÅGA 8. BESTÄMMER DU SJÄLV VILKEN MAT DU SKA ÄTA PÅ JOBBET? Egna svar God man Totalt N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar N Ja Nej Vet Ej Ej svar Blekinge % 22% 4% 6% 61 31% 52% 11% 4% % 29% 6% 6% Karlshamn 51 63% 22% 2% 6% 11 0% 64% 36% 0% 62 52% 29% 8% 5% Karlskrona 45 73% 18% 7% 2% 33 48% 39% 6% 6% 78 63% 27% 6% 4% Olofström 23 48% 48% 4% 0% 7 0% 86% 14% 0% 30 37% 57% 7% 0% Ronneby 48 71% 13% 4% 13% 2 0% 100% 0% 0% 50 68% 16% 4% 12% Sölvesborg 25 84% 8% 0% 8% 8 38% 50% 0% 13% 33 73% 18% 0% 9% Kommentarer som intervjupersonerna lämnat till frågan: Nej det är vad som finns i restaurangen. Jag tar med mig mat själv ibland. Det finns alternativ. Inte precis vad jag vill. Nej det är vad som finns i restaurangen. Jag tar med mig mat själv ibland. Finns inget val. Tycker inte om stark smak.

24 24 GODE MÄN För vissa personer bedömdes att det inte att var möjligt att fylla i enkäten ens med hjälp av en stödperson. I de fallen där enhetschefen bedömde att så var fallet skickades enkäten vidare till gode man eller i förekommande fall till en anhörig. Dessa fick instruktioner att så långt det är möjligt kommunicera med och låta den person som enkäten berör vara med och besvara frågorna. Gode män/anhöriga fick också ett tilläggsblad till enkäten där dessa frågades om hur de gått tillväga för att säkerställa att det var svarspersonens åsikter som så långt möjligt reflekterades i enkätsvaren. Här nedan redovisas svaren, samt ett urval av kommentarer som avgetts av gode man. Liksom tidigare redovisas inte alla kommentarer utan likartade kommentarer förs samman och anges av en representativ kommentar. Hur gick du tillväga för att fylla i enkäten så att svaren reflekterar svarspersonens åsikter? (Observera att det inte finns något rätt eller fel, bättre eller sämre i svarsalternativen. Eftersom svarspersonernas möjligheter att svara är individuellt olika, skiljer sig också sätten att få reda på deras åsikter) Jag har kommunicerat med svarspersonen och frågat om hans/hennes åsikter. 12 Jag känner svarspersonen sedan lång tid och har bildat mig en uppfattning om hur han/hon tycker i olika frågor 43 Jag har baserat mina svar på min egen kunskap om de verksamheter som enkäten avser. 16 Kommentarer från gode män / anhöriga Kunde själv påverka säga vilken mat hon gillade när hon var frisk. Kunde påverka om det var kläder hon inte gillade när hon var frisk. Personen kan ej själv göra sig förstådd. Personen är handikappad, har ingen talförmåga. Jag kan tyda hennes kroppsspråk, ganska bra. Min huvudmans hälsotillstånd är så dåligt att hon ej kan besvara ngr frågor. Jag kan ej prata med henne, ej heller få ngr svar. Har inget tal, men kroppsspråk och bilder när det kommuniceras. Personen kan inte tala. Men är tydlig på att visa när ngt är fel. Därför kan han inte själv tala om vad han vill göra. T ex vilka kläder han ska ha på sig el vad han ska äta.

25 25 Personen jag svarat för har ingen talförmåga. Personen jag svarat känner jag sen födseln. Eftersom det inte går att kommunicera m svarspers samt att han redan fanns i nuv situation när jag blev gm kan jag inte svara. Han verkar trivas med sin tillvaro. Personen kan ej kommunicera själv. Har som god man baserat min egen uppfattning, men tror att det motsvara svarspersonen ganska bra. Jag är god man till personen i fråga. Jag har varit med om att planera både boende och daglig verksamhet. Jag har kommunicerat med svarspers men har i svaren tagit hänsyn till att jag känner svarspers väl och har egen kunskap om verksamheterna. Jag vet ungefär hur rutinerna är i boendet, men inte på "jobbet", vilket gör att jobbdelen av enkäten kanske inte blir rättvisande. Jobbar inte efter flytten fr hemmet till gruppboende, vilket jag tycker är fel, behovet att komma iväg att fortsätta jobba var lika stort o betydelsefullt för henne. Hon hade svårt att förstå dom reglerna, och det har jag med. Brukaren kan ej tala för sig, men visar ganska tydligt vad han vill och menar inför känd personal som förstår honom. Personen i fråga är gravt förståndshandikappad. Kan inte själv medverka till svar på dessa frågor. Huvudmannen är gravt handikappad. Kan med största svårighet tala otydligt, skriva och lyssna. Har ingen terapi i ngn form. Ej heller, av skäl som angetss, ngt arbete. Bor i egen lgh på gruppboende. Personaltillsyn dygnet runt. Lagad mat på boendet. Hon har själv läst och ringat in, jag har hjälpt till att förtydliga bara. Som god man och förälder har jag besvarat frågorna så som jag förstått att det är. Brukaren är beroende av personal som kan honom och förstår hans sätt att uttrycka sig. Är rullstolsburen. Min huvudman är så gravt handikappad att hon inte kan agera. Min uppfattning är att personalen gör ett gott arbete och försöker att utläsa vad som är bäst för min huvudman.

26 26 Min huvudman är så grav handikappad att hon inte har ngn möjlighet att själv uttrycka önskemål, dock gör personalen ett mkt gott arbete med att försöka "känna av" vad som är bra för henne. Kan inte svara på frågor om jobbet pga att vi måste byta verksamhet. Just nu orkar han inte med utan blir ordentligt stressad. Därför försöker vi tänka om och hitta annan sysselsättning. Jobbet är sysselsättning. Svarspers skulle behöva mer kommunikationsträning m teckenspråk och bilder för att göra sig förstådd. Frukost bestämmer hon själv.

27 27 STÖDPERSONER Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och särskilda stödpersoner har funnits tillgängliga för att vid behov bistå personer som behövt hjälp vid ifyllandet av frågeformuläret. De stödpersoner som rekryterades till undersökningen har haft en mycket viktig och central roll i genomförandet av undersökningen. Stödpersonerna har varit fristående från verksamheterna för att möjliggöra att personerna har haft möjlighet att fritt svara på frågorna utan påverkan från den personal man dagligen möter. Gruppen träffades innan undersökningen och gick tillsammans med undersökningsledaren igenom de problem och situationer som kunde uppstå. Man fick också en grundlig genomgång av hur man skulle agera för att minimera den påverkan som man skulle kunna ha på resultatet. Efter genomförd undersökning samlades gruppen igen för att diskutera de erfarenheter man gjort av undersökningen och undersökningsformen. Detta för att kunna dra lärdomar av den genomförda undersökningen inför liknande projekt i framtiden. Stödpersonerna ombads reflektera kring tre frågor; den allmänna upplevelsen av enkäten, det praktiska genomförandet och hur de upplevde den påverkan de eventuellt haft på resultatet. Stödperson A: Upplevelse: Har varit mycket givande att få vara med i detta projekt Upplever att deltagarna känt att någon velat lyssna på dem, att de får säga vad de tycker, att någon intresserar och bryr sig om hur de har det på sitt arbete och hur de har det i sin bostad. I det stora hela känt sig viktiga och tagit enkäten på stort allvar. Genomförande: I det stora hela har det fungerat bra. Hos någon enstaka Enhetschef så har det inte framgått vilket ansvar som legat hos enhetschefen och hos stödpersonen. Bristande information ut till personalen på boende och i den daligal verksamhet har det också förekommit. Kanske har man inte tagit det på så stor allvar utan tycker att det bara varit ytterligare en arbetsuppgift som man måste ta tag i. Men när man kommit ut i verksamheterna och på boendena bara mött personal som varit hjälpsamma och positiva till enkäten. Påverkan: Har varit tydlig med att det är en helt anonym undersökning att ingen annan får läsa svaren, och att allt de säger stannar hos mig. Försökt ställa frågorna utan att lägga några egna värderingar och ord med. De har fått god tid på sig att svara och jag känner nog att de flesta har svarat ärligt i den mån de har kunnat. Har man tyckt att något inte varit bra så har man svarat det.

28 28 Stödperson B: Upplevelsen: Jag upplever att de flesta av de jag träffade kände sig väldigt positiva till undersökningen. Man kände sig viktig, utvald och motiverad. I de fall där personalen var oinformerade och lite misstänksamma kunde man skymta lite mer försiktighet och kanske lite rädsla. Det känns otroligt viktigt att man får ut informationen om syftet till personalen från områdescheferna för jag tror att det avspeglar sig i resultatet. Ibland fick jag känslan av att man hellre svarade jag vet inte istället för ett nej. Av lite rädsla för att det man sa trots allt skulle komma fram. Genomförandet: Jag var runt i boenden och på daglig verksamhet. Det var väldigt olika hur man togs emot och hurdan personalens inställning var. Vilket återigen faller tillbaka på tydlig information. Några skrev helt själva, medan jag fick hjälpa andra. Några personer klarade inte av att svara överhuvudtaget, och deras enkäter fick i stället gå vidare till god man. Påverkan: I vissa fall fanns man bara i rummet medan brukaren fyllde i enkäten. I andra fall hjälpte man till med att skriva men inte mer, och i dessa fall tror jag inte att påverkan var så stor. I de fall där man fick gå in mer ingående och förklara frågorna var nog påverkan större. Man försöker att vara väldigt neutral, men jag tror inte att det hjälper. Det var väldigt roligt att få vara med som stödperson under den här tiden. Man har träffat många härliga människor, och det har gett mycket tillbaka. Stödperson C: Upplevelse Genomgående har det tagits emot positivt. De flesta utav brukarna har sett det som ett uppmärksammande och frågat om det inte är mer frågor

29 29 att svara på. Frågan har ställts om vad det ska bli utav dessa svar som inkommit. Det är någon som absolut inte har haft intresse utav att svara, men det är någon enstaka. Genomförande När det gäller genomförandet och organiserandet utav undersökningen har det varit lite trögt i början. Det har inte riktigt gått ut till personalen till att börja med och att de inte skulle vara med brukaren vid intervjun. Jag ser att när jag väl har kommit ut på dagliga verksamheten, på boendet eller i det egna hemmet har det fungerat väldigt bra. Påverkan (av mig som stödperson) Jag ser väl att jag har försökt att vara så professionell som möjligt och ställt frågorna rakt och konkret. Jag har tydligt förklarat blanketten och dess upplägg och erbjudit den enskilde att kryssa i på egen hand. Det kan ändå vara så att vissa har påverkats av att det är en person som arbetar i kommunen som intervjuar och lämnat över ansvaret på mig som stödperson. Det känns ändå till största delen att de flesta har svarat direkt från hjärtat och att svaren har kommit helt spontant utan min påverkan som stödperson. Det kan även kännas i vissa fall att det finns en viss rädsla att stöta sig med personalen och säga något som är till deras nackdel. Stödperson D: Upplevelse: Enkäterna genomfördes helt på dagliga verksamheter. Min bedömning är att enkäten upplevts viktig av brukarna. Om de var förberedda. Viktigt för känslan av delaktighet och begriplighet att personalen förbereder. De har ofta så gott som stått i kö för att komma in och svara på frågor. Detta att de skulle vara ensamma med mig, att inte personalen fick vara med, var speciellt. Ofta hade också den som var färdig med enkäten en viktig uppgift i att hämta nästa som stod i tur. Frågade: ska jag säga till nästa? eller ska jag säga till Anna att hon ska komma? och det där gick att utveckla lite så de verkligen kände att de hjälpte mig med något som inte jag visste eftersom jag inte kände dem. På en plats var det en brukare som hade varit så orolig för att jag skulle komma och ställa frågor. Det gick hur bra som helst! När vi var klara sprang hon ut till de andra och hoppade jämfota och ropade: jag klarade det, jag klarade det. Hon var verkligen jätteglad!

30 30 Många frågade när jag skulle komma tillbaka. Jag tänker att en stor positiv effekt av detta har varit att vi gett många människor möjlighet att reflektera över vad de tycker om hur de har det! Man ville gärna svara ja på frågorna, det upplevdes som rätt svar. Att svara nej tolkade jag som att det för många upplevdes lite utlämnande. Då tog man faktiskt ställning till vad man tyckte och lite obehagligt för somliga. Vet inte kom mycket tveksamt, av ansiktsuttrycket att döma ofta ett uttryck av nederlag, att sakna kunskap? Genomförande: På några platser ville personalen få enkäterna innan jag kom för att gå igenom dem med brukarna först. På andra platser var det lite svårt att övertyga personalen om att de faktiskt inte behövde vara med för att förtydliga eller tolka mellan mig och brukaren. Det har ibland varit tidsödande och komplicerat att organisera var och när jag skulle träffa brukarna. När jag kom till en verksamhet var det någon annan personal där än de som fått information och som inte visste någonting. En skillnad jag kunde se mln de olika dagliga verksamheterna var att de som hade placering på en riktig (café, mataffär) arbetsplats verkade oerhört stolta över sitt arbete och upplevde sig själva som en viktig del i ett sammanhang i något som skulle utföras. Det hände att brukarna inte var informerade. Ett fåtal av de brukare som behövde stödperson fanns inne samtidigt på daglig verksamhet. Det var oftast inte möjligt att samla ihop dem från olika håll eftersom de var så inrutade i sina scheman. Många var ute på individuella placeringar där det ibland inte var möjligt att få tag på dem av olika anledningar, t.ex utejobb. Här finns ett bortfall. I de kommuner som haft en egen stödperson har de i vissa fall kunnat fånga upp dessa brukare.

31 31

32 32 DISKUSSION OCH KOMMENTARER ANGÅENDE RESULTAT Frågorna i enkäten är ju av den arten att de i de flesta fall borde ha besvarats med enbart jakande svar. Att det ibland blivit många nej på en del frågor i vissa kommuner och boenden kan ha flera orsaker. Men utgångspunkten måste vara att även om det bara är en enda person som har svarat nej på frågor om t.ex. inflytande eller medbestämmande, så är det en grund för att ta reda på varför någon har den upplevelsen. Det viktiga är att man utifrån frågesvaren tar upp en diskussion om hur man hanterar dessa viktiga princip och kvalitetsfrågor i sina respektive verksamheter. Detta gäller naturligtvis även kommuner och verksamheter som har fått en stor mängd ja på frågorna. På samma sätt som det i ett nej kan dölja sig flera dimensioner, kan det även i ett ja finnas flera bottnar. Man bör vara ytterst försiktig med att sammanföra de resultat som framkommer till någon form av index eftersom det kan ge en felaktig bild av hur det uppmätta resultatet relaterar till den verklighet som har mätts. Ett index i form av ett tal kan uppfattas som en mycket sluten och absolut beskrivning. Vi har istället försökt att ge en så bred beskrivning av materialet som möjligt, men en mängd olika siffror och beskrivande text i form av direktcitat. Många gånger kan principer och målsättningar som alla egentligen är överrens om, vara svåra att genomdriva fullt ut av praktiska och ekonomiska skäl. Detta är nästan alltid situationen för sådan verksamhet som har med människor att göra. Mot denna bakgrund är det än viktigare att man ständigt för en diskussion kring vad man gör och varför man gör det. De ekonomiska och mänskliga resurser som man faktiskt har till sitt förfogande måste användas på det sätt som på allra bästa sätt gagnar det mål man har med verksamheten. För att detta ska bli möjligt måste målet ständigt diskuteras, definieras och problematiseras. Man måste också hitta sätt att försöka mäta det man gör, gärna med så många olika metoder som möjligt för att täcka in så många olika aspekter av verkligheten som möjligt. SLUTSATSER Undersökningen har visat att de personer som svarat på frågorna i många stycken är nöjda med de verksamheter de deltar i och det stöd de får. Men det finns naturligtvis flera saker som man bör arbeta vidare med i verksamheten. Man bör fundera hur man på olika nivåer kan föra en diskussion i kommunerna kring de värderingar som finns hos både individer i personalen och i organisationen. Här bör man vara tydlig med att kommunicera och diskutera både lagens intentioner och bokstav. Detta kan göras

33 33 på flera sätt t.ex. genom diskussion fokusgrupper samt annan utbildning. Att öka och diversifiera personalens utbildningsnivå är ytterligare en väg att gå. Det är viktigt att påpeka att det faktum att man har stöd och service i en insats enligt LSS innebär inte i sig att den personal som arbetar med att ge detta stöd har rätt att på egen hand införa några begränsningsåtgärder eller tvång av något slag. Regler om att man inte får vara i vissa utrymmen under vissa tider eller andra regler som begränsar människors livsutrymme, t.ex. begränsningar i mat och dryck, regler om låsning eller inte av dörrar, finns inget stöd för i LSS. Ytterligare en viktig sak att undersöka vidare är de skillnader i svar som finns mellan de som har svarat själv på undersökningen och de som har svarat genom ombud (gode man och/eller anhörig). Här är det viktigt att både fundera kring hur Gode Männens situation ser ut, ifall de behöver ökat professionellt stöd för att hantera sin roll och sina kontakter med den person som de hjälper. Men skillnaderna i svar gör också att man bör fråga sig hur man kan öka antalet personer som själva svarar på enkäten genom olika åtgärder, eller kanske t o m hitta alternativa sätt att ställa frågor, allt för att öka den enskildes inflytande. I kommande undersökningar bör analyseras hur antalet personer som själv svarar direkt på frågorna kan ökas. Ytterligare frågor som man kan ta med sig från undersökningen är sådana som berör hur olika begrepp uppfattas av personer som lever i en situation där handlingsutrymmet av flera skäl är begränsat, t.ex. vad betyder bestämma för personerna i undersökningen? Uppnås upplevelsen av att man är den som bestämmer genom delaktighet olika beslut? Varför säger man inte till om något är dåligt? Vad är det som gör att de som säger till gör det? Undersökningen har gett en del svar, men också en mängd nya frågor. Det är viktigt att man i kommunerna tar till sig både resultatet och att man funderar på hur detta kan ligga till grund för det vidare arbetet. För Blekinge Kompetenscentrum, September 2009 Peter Anderberg Karin Chamoun