Bostadsmarknadsanalys Norrbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsmarknadsanalys 2015. Norrbottens län"

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys 2015 Norrbottens län

2 Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Bostadsmarknadsanalys 2015 Norrbottens län Rapportserie nr 15/2015 Anna-Karin Abrahamsson Bildbyrå: Mostphotos Anna-Karin Abrahamsson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: fax: , E-post: Internet: ISSN:

3 Förord Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet, enligt 2 SFS 2011:1160. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av: hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Bostadsmarknadsanalysen för 2015 har tagits fram av Enheten för Samhällsplanering och kulturmiljö inom avdelning Näringsliv på Länsstyrelsen Norrbotten. Som underlag för rapporten har Länsstyrelsen i huvudsak använt kommunernas egna svar i bostadsmarknadsenkäten (BME 2015) samt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Bostadsmarknadsanalys 2015 utgör Länsstyrelsen i Norrbottens läns redovisning av förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160). Rapporteringen sker även till Boverket, men länsstyrelsens förhoppning är att denna rapport även ska komma till användning för länets kommuner i deras arbete med boendeplanering. Luleå den 29 juni 2015 Patrik Wallgren Enhetschef Enheten för Samhällsplanering och kulturmiljö Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten Anna-Karin Abrahamsson Handläggare Plan- och bostadsenheten Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten 2

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 Regeringens mål för bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering... 5 Lagändringar... 5 Investeringar till bostadsbyggande... 6 Förväntat byggande Bostadsmarknadsläget i Norrbotten... 8 Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostads-marknadsläget i BME Bygglov Påbörjade och färdigställda lägenheter Medelpriser för småhus 2014 per kommun med prisförändringar under 1, 5, 10 och 20 år Låg andel vakanser i allmännyttans bostadsbestånd Finns aktuella ägardirektiv? C-uppsats om de kommunala ägardirektiven och det sociala ansvaret Debatt i Luleå kring förslag om nya ägardirektiv som innebär avyttring av allmännyttiga lägenheter Ökat engagemang i bostadsfrågorna i länet Befolkningsförändringar och demografi Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Finns det bostäder för alla? Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Hemlöshet Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866) Laguppfyllnad Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Den kommunala markanvisningsprocessen Låga transportkostnader driver efterfrågan på centrala lägen Lite fler lästips!

5 Diarienummer Rapportnummer 15/ Sammanfattning Det går bra för Norrbotten. Länet har under det senaste decenniet haft en kraftig industriell tillväxt, och med höga produktionsvärden som medfört betydande inkomster för landet. Men länet står även inför flera framtida utmaningar. En av de stora utmaningarna för länet är att cirka av de i nuläget sysselsatta kommer att uppnå pensionsålder på 65 år fram till Det finns därmed ett omfattande och långsiktigt behov av arbetskraftsinflyttning till länet och bristen på bostäder i kommunerna riskerar att försvåra rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) är målet att minst 8000 personer ska flytta till länet varje år. Ett trendbrott har skett vad gäller befolkningsutvecklingen i Norrbotten. Befolkningen har ökat i länet de senaste tre åren vilket inte har skett på ett 20 tal år. En viktig signal att Norrbotten kan stärka sin konkurrenskraft genom att utveckla länets styrkor och se nya möjligheter för hållbar tillväxt. Basen är länets attraktiva livsmiljöer, innovationskraft, entreprenörskap, infrastruktur och kompetens samt kunskap om vad som påverkar och har betydelse för det hållbara tillväxtarbetet. Bostadsbristen i och i närhet till centralorterna, länets bristfälliga infrastruktur och den demografiska utmaningen är faktorer som riskerar att hämma den goda utvecklingen för länet. Det är idag svårt att rekrytera arbetskraft till delar av näringslivet i länet, och förutsättningarna blir än svårare när bostäder saknas och pendlingsmöjligheterna är otillräckliga. Bostadsbristen är inte bara ett problem för individerna, företagen, kommunerna och länet, utan även ett nationellt problem. Boverket gör bedömningen att Sverige står inför ett omfattande bostadsbyggnadsbehov för att både på kort- och på lång sikt ska kunna svara upp till en bostadsmarknad i balans och som främjar landets tillväxt. Regeringen har aviserat stora satsningar på bostadsbyggandet i höstbudgeten, inte minst i form av ett investeringsstöd, regeringen har även talat om att det nationella målet för bostadsbyggandet på bostäder kan behöva revideras uppåt. Positivt är att statistiken från SCB visar att bostadsbyggandet för flerbostadshus har ökat i Norrbotten det senaste året. Stor del av länets bostadsbyggande är kopplat mot stadsomvandlingarna i Kiruna, Gällivare där nybyggnationen framförallt handlar om att ersätta de befintliga bostäder som försvinner vid stadsflytten. Men det innebär att nytillskottet av bostäder fortfarande är lågt i den delen av länet. Vid kusten byggs det framförallt i Luleå och Piteå. Båda kommunerna har klart uttalade ambitioner vad gäller mål för befolkningsökning. Att vi i denna bostadsbristsituation inte endast bygger volymer utan att vi faktiskt också bygger i relation till yttre omgivning och genom att säkerställa inre kvalitet är oerhört viktigt. Vi måste bygga klokt och långsiktigt, och till en rimlig kostnad, men nu ska det också ske i ett uppdrivet tempo. Det sociala ansvaret och ansvaret för kulturmiljöerna behöver i hög grad beaktas i det samhällsbyggande som nu tar fart. Och här ställs allt på sin spets när den stora trenden i samhällsbyggande är att förtäta stadskärnor och centrum. Det handlar om ett långsiktig socialt ansvar såväl som att vi tar hand om kvaliteterna i våra befintliga miljöer. Att vi tar hand om våra befintliga miljöer och utvecklar de miljöerna på ett långsiktigt klokt och ansvarsfullt sätt både ur social, ekologisk och ekonomisk synpunkt. Men det handlar också om att vi har tydliga rättssäkra processer som inbegriper en demokratisk medverkan från medborgarna vid framtagandet av planer och strategiska dokument. 4

6 Regeringens mål för bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering I regeringsförklaringen hösten 2014 har regeringen uttryckt målet att nya bostäder ska skapas till år Målet kan dock komma att behöva revideras uppåt, då det nationella bostadsbehovet idag beräknas uppgå till närmare bostäder enligt Boverket. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Lagändringar Riksdagen beslutade i november 2013 om en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866). Den ändrade lagen gäller från 1 januari 2014 och har även tydlig koppling till PBL (Plan-och bygglagen, SFS 2010:900). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär bland annat att kommunerna i sina riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange mål för bostadsbyggandet, och även för hur det befintliga bostadsbeståndet ska utvecklas. Kommunerna ska i sina riktlinjer även redovisa planerade insatser för att nå uppsatta mål, samt visa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lagändringen innebär också att kommunerna vid planeringen av bostadsförsörjningen ska samråda med andra berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. 5

7 Boverket håller för närvarande på att utarbeta en webbaserad vägledning för hur kommunerna kan arbeta med framtagandet av riktlinjer. Preliminärt beräknas vägledningen finnas tillgänglig under hösten Investeringar till bostadsbyggande Regeringen har aviserat ett investeringsstöd för bostadsbyggande 1. Regeringen har som målsättning att öka byggandet till bostäder För att öka nybyggnationen av hyresrätter föreslår regeringen att en investeringsstimulans för nybyggnation införs. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2016 och beräknas uppgå till 3,2 miljarder kronor per år. En förordning för investeringsbidraget kan tidigast börja gälla 1 januari 2016 om det går igenom i riksdagen. De bostäder som påbörjats efter den 25 mars 2015 och som uppfyller villkoren för investeringsbidrag kommer dock att vara berättigade till stimulans. Därmed ska det inte finnas något skäl att vänta med påbörjande av redan planerade projekt, menar regeringen. Förväntat byggande Kommunerna upplever svårighet att göra prognoser Positivt är att det påbörjade bostadsbyggandet i länet verkar öka enligt SCB:s preliminära statistik för nybyggnation, men fortfarande upplever kommunerna att det är en bristsituation framförallt på centralorterna, enligt vad kommunerna har svarat i årets bostadsmarknadsenkät (BME 2015). I tabellen nedan, försöker kommunerna redovisa hur de bedömer påbörjandet av antalet lägenheter i flerbostadshus under I år är det flera av kommunerna som bedömer att det är svårt att göra en prognos över vilka bostäder som kommer att påbörjas Samtidigt så svarar tio av fjorton kommuner i årets BME 2015 att de bedömer att det kommer att påbörjas bostäder flerbostadshus under 2015 och/eller under Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen Gällivare kommenterar att det förväntat byggande är under förutsättning att detaljplaner antas och vinner laga kraft. De förväntade påbörjade lägenheterna 200 st år 2016 kan ev. påbörjas tidigare. Detta beror på om detaljplan antas och om överenskommelse om genomförandeavtal med LKAB vinner laga kraft. 1 6

8 Älvsbyn skriver att det är svårt att veta exakt när bostadsbyggandet kommer igång. Ovanstående är en skattning av tiden för när byggandet påbörjas och även antalet lägenheter. Tomträtter förekommer knappast inom kommunen. Luleå kommenterar att många större bostadsprojekt är i planeringsfas, oklart hur många och i vilken tidsram utbyggnaden sker. Det planeras för över 1000 lägenheter i olika upplåtelseformer. Mest privata aktörer. Boden skriver att det finns stor osäkerhet, varför de väljer att inte fylla i antal lägenheter i BME15. Samtal pågår med olika byggherrar och bostadsbolag, men trots behov av nya lägenheter kan det vara svårt att få dem att bygga. Detta på grund av byggkostnader i förhållande till både betalningsvilja och betalningsförmåga hos målgruppen för lägenheterna Haparanda har två ansökningar inne på ombyggnation av lokaler till bostäder skriver de i sin kommentar. Faktorer som påverkar byggandet Det råder efterfrågan på aktörer både på byggherresidan och på exploatörsidan i Norrbotten. Kostnadsläget är högt i vårt län och gör bostadsbyggandet extra bekymmersamt. Traditionellt har bostadshyrorna varit relativt låga i länet, men i takt med den positiva ekonomiska utveckling vi har och när nya bostäder byggs blir hyrorna betydligt högre jämfört med det befintliga. Det är svårt för den enskilde att anpassa sig till detta i det korta perspektivet. I Malmfälten blir detta förhållande extra tydligt. Finansieringen uppges också vara en svårighet där geografiskt läge och höga byggkostnader påverkar hur finansieringen kan göras. Kommunernas planberedskap har betydelse för hur mycket och när det kan byggas. Hur kommunerna långsiktigt ser på sin utveckling och hur man planerar för den, påverkar de aktörer som kan och vill investera i länet. Den regionala samverkan i länet mellan skilda aktörer får ökad betydelse för att klara av frågor som infrastrukturplanering, fysisk planering, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, integration och bostadsbyggande. Faktorer som påverkar byggandet Det råder efterfrågan på aktörer både på byggherresidan och på exploatörsidan i Norrbotten. Kostnadsläget är högt i vårt län och gör bostadsbyggandet extra bekymmersamt. Traditionellt har bostadshyrorna varit relativt låga i länet, men i takt med den positiva ekonomiska utveckling vi har och när nya bostäder byggs blir hyrorna betydligt högre jämfört med det befintliga. Det är svårt för den enskilde att anpassa sig till detta i det korta perspektivet. I Malmfälten blir detta förhållande extra tydligt. Finansieringen uppges också vara en svårighet där geografiskt läge och höga byggkostnader påverkar hur finansieringen kan göras. Kommunernas planberedskap har betydelse för hur mycket och när det kan byggas. Hur kommunerna långsiktigt ser på sin utveckling och hur man planerar för den, påverkar de aktörer som kan och vill investera i länet. Den regionala samverkan i länet mellan skilda aktörer får ökad betydelse för att klara av frågor som infrastrukturplanering, fysisk planering, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, integration och bostadsbyggande. 7

9 2. Bostadsmarknadsläget i Norrbotten I årets bostadsmarknadsenkät (BME 2015) bedömer sex av länets fjorton kommuner att det är ett underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Sju kommuner bedömer att det är balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet medan endast en kommun gör bedömningen att det är ett överskott i kommunen. Övriga kommuner anser att det är en obalans i form av ett underskott på bostadsmarknaden som helhet. Kommunernas bedömningar av läget på bostadsmarknaden i centralorterna visar på ett underskott i tio av fjorton kommuner i BME 2015, fyra av fjorton kommuner redovisar balans och ingen kommun i länet redovisar överskott på centralorten. I kommunernas bedömning av övriga delar (dvs. delarna utanför centralort/innerstadsläge) så är det även i år ett bedömt överskott i fem kommuner, balans i sex kommuner och ett underskott i en kommun. Tio av fjorton kommuner bedömer att det kommer att behövas fler bostäder de kommande fem åren. Av de fyra kommuner i länet som gör bedömningen att det inte behövs fler bostäder de närmaste fem åren framkommer det dock i en kommentar att det kanske inte behövs fler bostäder, men att befintliga bostadsbeståndet ändå behöver förändras och anpassas utifrån den demografiska situationen (i form av trygghetsbostäder). Tabell: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i februari 2015 Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen 8

10 Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostadsmarknadsläget i BME 2015 Arvidsjaur beskriver en marknad med få aktörer, och där allmännyttan står den största delen av marknaden. Kommunen konstaterar att det finns många ensamhushåll, och att det är brist på trygghetsboenden. Kostnadsläget för nyproduktion är för högt för att initiera flyttkedjor och därmed även en rörlighet på bostadsmarknaden. Ingen nybyggnation har skett på flera år rapporterar kommunen. Samtidigt så bedömer kommunen att bostadsmarknadsläget om fem år kommer att innebära ett underskott av bostäder, i kommunen som en sammanvägd helhet och på centralorten/tätorten. I kommunens övriga delar gör kommunen den fortsatta bedömningen att överskott kommer att finnas även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Arjeplog gör bedömningen att bostadsmarknaden i kommunen som helhet är i balans, dock är det ett underskott av bostäder på centralorten men det är samtidigt ett överskott av bostäder i kommunens övriga delar. På fem års sikt tror kommunen att bostadsmarknaden på centralorten ska vara i balans. I övrigt kommer bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Jokkmokk ser en befolkningsminskning och ökad medelålder. Kommunen ser en svag efterfrågan samtidigt så är i stort sett alla bostäder uthyrda med anledning av entreprenadföretag inom vattenkraften och flyktingmottagandet. På fem års sikt gör kommunen bedömningen att det kommer att vara ett överskott av bostäder på bostadsmarknaden, med undantag för centralort/tätorter där kommunen bedömer att det fortsatt kommer att vara balans. Överkalix konstaterar att centralorten har ett underskott av bostäder samtidigt som byarna i utkanten av kommunen har ett stort överskott. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Kalix skriver att det finns ett behov av lägenheter i centralorten, och att inflyttningen sker från byarna. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Övertorneå gör bedömningen att det är överskott i kommunen som helhet, men att det är ett underskott av bostäder på centralorten. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Pajala har under flera år haft ett underskott av bostäder med anledning av Northland Resources etablering i kommunen. I dagsläget råder en balans på bostadsmarknaden då inflyttningen till kommunen har stannat av med anledning av gruvbolagets konkurs. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget på sikt kan leda till ett överskott på bostäder vid en negativ befolknings tillväxt. Samtidigt så poängterar kommunen att detta dock inte innebär att efterfrågan på olika typer av bostäder kommer att försvinna, det gäller exempelvis behovet av trygghetsbostäder. Kommunen gör bedömningen att det inte kommer att behövas fler bostäder på sikt, däremot behöver beståndet 9

11 förändras. Dessvärre konstaterar kommunen att det finns små möjligheter att förändra beståndet på grund av en mycket svag marknad och hårt ansträngd kommunal ekonomi. Gällivare Kommunen gör bedömningen att det i dagsläget är ett underskott på bostadsmarknaden som helhet, framförallt på centralort/tätort och att kommunens övriga delar har en bostadsmarknad i balans. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Älvsbyn gör bedömningen att det sammanvägda läget på bostadsmarknaden är balans, det är ett underskott på centralorten men ett överskott i kommunens övriga delar. På fem års sikt gör kommunen bedömningen att det kommer att vara ett underskott av bostäder både på centralorten och i kommunens övriga delar. Luleå Kommunen har idag ett underskott på bostadsmarknaden totalt sett, både för centralort och kommunens övriga delar. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Piteå Kommunen gör bedömningen att det i kommunen som helhet är ett underskott av bostäder, det är ett underskott på bostäder på centralorten/tätorten samtidigt som kommunens övriga delar bedöms vara i balans. Om fem år gör kommunen bedömningen att kommunens bostadsmarknad ska vara i balans inom samtliga kategorier. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet. Boden Kommunen visar på underskott på centralorten, man balans i kommunens övriga delar samt i kommunen som helhet. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Haparanda Kommunen gör bedömningen att det är balans på bostadsmarknaden i samtliga delar av kommunen, både på centralorten och totalt sett. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Samtidigt så har den kommunala allmännyttan Stiftelsen Haparandabostäder en 10 % vakansgrad i sitt bestånd, varav den största delen av vakansen är utanför staden. Kommunen gör även bedömningen att läget i kommunen befolkningsmässigt är stabilt, inga större in- eller utflyttningar. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet. Kiruna Kommunen bedömer att det är underskott på bostadsmarknaden totalt sett, underskottet framträder i både på centralorten och i kommunens övriga delar. På fem år sikt bedömer kommunen att bostadsmarknaden som helhet visar ett underskott på bostäder, och då framför allt på centralorten. Skillnaden i kommunens bedömning mot nuläget är att kommunens övriga delar troligen uppvisar balans om fem år. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet, och att dessa nya bostäder inte bara behövs i anslutning till centralorten, utan även kopplat mot andra tillväxtorter i kommunen exempelvis Svappavaara. 10

12 Bygglov Som går att utläsa av nedanstående diagram så är det en stark ökning av antalet lägenheter i bygglovshanteringen i Norrbotten, vilket är överensstämmande med den nationella statistiken. Diagram: Bygglov i Norrbotten, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen SCB beskriver bygglovsstatistikens tillförlitlighet med att det är en eftersläpning i rapporteringen vilket gör att de senaste fyra kvartalens siffror är underskattade. Störst är underskattningen det senaste kvartalet, cirka 30 procent, medan eftersläpningen efter ett år är drygt 1 procent. Påbörjade och färdigställda lägenheter Vad gäller påbörjade lägenheter i flerbostadshus så är det fortfarande en ganska försiktig uppgång under det första kvartalet i år. Det är framförallt antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus som har toppat under det senaste året enligt SCBs statistik. Diagram: Påbörjade lägenheter, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Diagram: Färdigställda lägenheter, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 11

13 Medelpriser för småhus 2014 per kommun med prisförändringar under 1, 5, 10 och 20 år I Norrbotten har prisutvecklingen mellan kommunerna varit väldigt olika. I flera av de mindre inlandskommunerna har prisutvecklingen varit väldigt låg medan andra kommuner har haft en betydligt mer gynnsam prisutveckling. Detta ger i förlängningen konsekvenser för bostadsbyggandet då prisutvecklingen kan inverka på viljan att flytta och viljan (och möjligheten) att investera. Tabellen visar antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun år Dessutom redovisas prisförändringar i procent mellan (1 år), (5 år), (10 år) och (20 år). Dessa prisförändringar är beräknade på den vägda köpeskillingskoefficienten (kvoten mellan pris och taxeringsvärde). Historiska kommunsiffror finns att tillgå i SCB:s Statistikdatabas. Tabell: Antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende per kommun 2014 samt prisförändringar. Källa: SCB Låg andel vakanser i allmännyttans bostadsbestånd Inga större förändringar har skett i allmännyttan sedan förra årets bostadsmarknadsanalys, det är fortfarande låga vakanser i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Fyra kommuner (Pajala, Gällivare, Luleå och Piteå) har inga outhyrda lägenheter överhuvudtaget. Den 1 januari 2014 fanns det tre lediga lägenheter i Arjeplog och två lediga lägenheter i Jokkmokk. I bostadsbristens Kiruna fanns det endast 13 lediga lägenheter den 1 januari. Högsta andelen outhyrda lägenheter finns i Haparanda, och det är endast Haparanda och Övertorneå som i årets bostadsmarknadsenkät uppger att de outhyrda lägenheterna utgör ett problem. Finns aktuella ägardirektiv? I samtliga av länets fjorton kommuner finns kommunala bostadsföretag. Sju av dessa bostadsföretag utgör bostadsaktiebolag. Sex av de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen drivs i stiftelseform. Eftersom en stiftelse är en självständig juridisk person som är självägd så kan stiftelsen inte heller ges ett ägardirektiv av kommunen, stiftelser styrs av en stiftelseurkund. I en kommun, Älvsbyn, är det kommunala bostadsföretaget (Älvsbyns Fastigheter AB) inte längre klassificerat som kommunalt bostadsaktiebolag då drift och förvaltning av egna bostadslägenheter 12

14 endast utgör en tredjedel av den totala omsättningen. Den huvudsakliga verksamheten för det kommunala aktiebolaget Älvsbyns Fastigheter AB utgörs numer av fastighetsdrift och skötsel av kommunal verksamhet (innefattande även park och fritidsanläggningar). Samtliga av de sju kommunala bostadsaktiebolagen har ägardirektiv. Det äldsta ägardirektivet är från 2009 (Kirunabostäder AB), övriga kommunala bostadsaktiebolag har ägardirektiv som har kommit till efter den nya allmännyttelagens genomförande 2011 (Lag 2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag). Flera av de förändrade ägardirektiven har delvis baserats på den handledning som gemensamt togs fram av SABO och SKL under Piteå kommun har tagit fram ett nytt ägardirektiv Luleå kommun har precis lagt ett förslag om nytt ägardirektiv som ska beslutas 15 juni C-uppsats om de kommunala ägardirektiven och det sociala ansvaret Maria Ekholm från Luleå Tekniska Universitet har inom ramen för sin C-uppsats granskat om det finns några sociala aspekter i de kommunala ägardirektiven till de allmännyttiga bostadsaktiebolagen samt hur de kommunala bostadsaktiebolagen förhåller sig till sociala aspekter i sin verksamhet. 4 Maria Ekholms granskning av ägardirektiven och bolagsordningarna visar att de sociala aspekterna eller allmännyttans sociala roll inte nämns i ägardirektiv eller bolagsordningar för de kommunala bostadsaktiebolagen i länet. Det finns en oklarhet i målstyrning från ägarsidan vad gäller bostadsaktiebolagens sociala roll. Undersökningen visar även att flertalet av de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen inte accepterar försörjningsstöd som inkomst, vilket innebär att individer med försörjningsstöd diskvalificeras från ett eget förstahandskontrakt hos den kommunalägda allmännyttan. Debatt i Luleå kring förslag om nya ägardirektiv som innebär avyttring av allmännyttiga lägenheter Luleå kommun har som mål att öka befolkningen med fler Lulebor fram till 2020, men den rådande bostadsbristen i kommunen begränsar befolkningsmålet. Idag står över personer i lägenhetskö hos Lulebo AB, som är Luleå kommuns enda allmännyttiga bostadsaktiebolag. Av de beräknar Lulebo AB att cirka personer är aktiva lägenhetssökare som är inne minst var tredje månad för att söka boende. Mellan 25 och 40 nya sökande tillkommer till bostadskön varje dag. 5. Med anledning av bostadsbristen i Luleå har kommunen tagit fram ett förslag till nytt ägardirektiv för det kommunala bostadsaktiebolaget Lulebo AB. Om förslaget får stöd i fullmäktige sker beslut i mitten på juni. Förslaget syftar till att öka antalet aktörer på hyresrättsmarknaden vilket ska ske genom att minska allmännyttans dominerande ställning inom det totala hyresbeståndet till procent. Idag motsvarar Lulebo AB:s marknadsandel 69 procent av det totala lägenhetsbeståndet enligt kommunen. 6 2 SKL och SABO (2011) Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag en handledning 3 BME C-uppsats, LTU; Maria Ekholm (2015) 5 NSD , artikel 6 Luleå kommun, Peter Kieri, bitr kommundirektör, presentation , 13

15 I förslaget till nya ägardirektiv ska allmännyttiga Lulebo AB avyttra delar av bostadsbeståndet samt delar av beståndet av samhällslokaler till nya aktörer. Antalet lägenheter som berörs av förslaget är 3000 lägenheter. Kommunen avser att ställa motkrav på köparna att de måste bygga nya hyresrätter och samhällslokaler samt att aktörerna måste ta socialt ansvar och driva företagen med långsiktiga perspektiv. 7 Samtidigt lättas det tidigare nybyggnadskravet på Lulebo AB upp genom att revidera tidsplanen för nybyggnation. Ny målsättningen är enligt förslaget att 1000 nya hyresrätter ska byggas , tidigare direktivet angav 1000 nya hyreslägenheter fram till Målsättningen är att det kommunala bostadsaktiebolaget ska finnas representerat i alla stadsdelar och i Råneå. Förhoppningen från kommunen är att förslaget ska leda till att cirka 2300 nya lägenheter i flerbostadshus ska kunna uppföras inom en femårsperiod, och att en försäljning av allmännyttiga lägenheter ska genom kapitaltillförsel till Lulebo AB möjliggöra för nybyggnation och underhåll. Bakgrunden som anges är att lägenhetsbeståndet i allmännyttan står inför ett omfattande renoveringsbehov, hälften av lägenheterna i Lulebo ABs bestånd är över fyrtio år. Ökat engagemang i bostadsfrågorna i länet Med anledning av det ansträngda bostadsmarknadsläget så finns det också ett ökat engagemang i frågorna. En Bostadsdialog arrangerades i slutet av maj av studentkårerna kopplade till Luleå Tekniska Universitet. Universitetet och studentkårerna ser med oro på bostadsbristen för studenter, då bostadsbristen riskerar att inverka negativt på bilden av Luleå som en attraktiv studentstad. Det är lång kötid för att få studentbostad i Luleå. Luleå ligger på en föga hedrande tredjeplats i landet, efter Stockholm och Uppsala, i avseendet lång kötid. 8 Bostadsminister Mehmet Kaplan deltog på bostadsdialogen i Luleå tillsammans med flera andra aktörer, bland annat Boverket, Hyresgästföreningen och jagvillhabostad.nu. Organisationen jagvillhabostad.nu har etablerat sig i Luleå. 9 Jagvillhabostad.nu är en partipolitiskt obunden organisation för unga bostadssökande som tröttnat på bostadsbristen och vill engagera sig. Organisationen verkar opinionsbildande, deltar direkt i byggprojekt för bostäder till unga och ger unga vuxna mellan år en plattform för att påverka sin bostadssituation och bostadspolitiken i stort. Luleå Näringsliv AB har i maj arrangerat några seminarier om samhälls- och bostadsbyggande och hur Luleå kan utvecklas. 7 Luleå kommun, Peter Kieri, bitr kommundirektör, presentation

16 3. Befolkningsförändringar och demografi Positivt är att Norrbotten har ökat sin befolkning de senaste tre åren. Länet har haft en inflyttning och befolkningsutveckling tack vare migrationen. De människor som kommer till Norrbotten behöver snabbt komma in i samhället och erbjudas möjligheten att skapa sig en trygg och bra framtid. Norrbotten behöver de nyanlända för att klara av den framtida arbetskraftsförsörjningen och välfärden. Den demografiska utvecklingen i länet, och i landet i stort, är att en större andel av befolkningen blir äldre. Detta kommer att medföra ett behov av förändrat boende utifrån de behov av tillgänglighetsanpassning som uppstår. Tillgängligheten blir allt viktigare för fler personer i länet. Både bostäder och bostadsområden behöver anpassas för att en äldre befolkning ska kunna leva bra liv och aktivt kunna delta i samhället så länge som möjligt. En åldrande befolkning inverkar även på de kommunala ekonomierna genom förändringar av skatteunderlaget. Redan i dag har några kommuner i länet en befolkning där nästan en tredjedel av befolkningen är äldre än 65 år. 15

17 Diagram: Befolkningsutveckling i Norrbottens kommuner mellan Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Tabell: Åldersammansättningen i Norrbotten den 31 december Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 16

18 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Norrbottens län våren 2015 visar på en något försvagad konjunktur i Norrbotten som en effekt av sjunkande järnmalmspriser och besparingsåtgärder inom den befintlig gruvverksamhet. Mest optimistiska i Arbetsförmedlingens undersökning är företag inom handel, IT, bygg, vård och omsorg samt trä- och pappersvarutillverkningen. Den påtagliga generationsväxlingen (cirka 3000 avgångar årligen de närmaste tio åren) inom den offentliga sektorn och privata näringslivet medför att länets bristindex ligger kvar på en fortsatt hög nivå (högst i landet inom privata näringslivet) i jämförelse med riket som helhet. De volymmässigt största ersättningsrekryteringarna kommer att ske inom vård och omsorg, sjuk- och hälsovård samt utbildning. 10 Arbetskraftsrekryteringen bedöms av Arbetsförmedlingen vara en av länets stora utmaningar, och för att attrahera nya människor till länet så behöver länet även kunna erbjuda bostäder. Bra infrastruktur och därigenom ökade pendlingsmöjligheter skulle kunna bidra till att minska trycket på de enskilda bostadsmarknaderna, och på så sätt underlätta bostadsetableringar i länet samtidigt som möjligheten till kompletterande arbetsmarknad skulle öka. 5. Finns det bostäder för alla? Bostäder behöver finnas för alla grupper i samhället, även för de svagare grupperna på bostadsmarknaden som inte själva kan hävda sig på en marknad med bristsituation. Den allmänna bostadsbristen i Sverige indikerar att bostadsförsörjningen för de svaga grupperna brister. Svaga grupper på bostadsmarknaden (exempelvis unga, studenter, äldre, nyanlända, och personer som av någon anledning hamnat utanför bostadsmarknaden) kan behöva samhällets stöd för att hitta ett lämpligt boende till en rimlig kostnad då de befinner sig i en situation där de inte klarar av att ordna bostad på egen hand. Det finns även behov av akuta bostäder, exempelvis för kvinnojourernas verksamhet. Under 2014 avvisades 33 kvinnor från kvinnojourernas verksamhet i länet, med anledning av bostadsbristen 11. Av årets bostadsmarknadsenkät framgår att elva av fjorton kommuner gör bedömningen att det är ett bostadsunderskott för ungdomar, men endast fem av de elva kommunerna säger sig ha särskilda insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa sig en egen bostad. För gruppen studenter anger fyra kommuner att de bedömer att det är ett underskott på bostadsmarknaden. Tio av länets kommuner gör i årets bostadsmarknadsenkät bedömningen att det är underskott på bostäder för nyanlända. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ett fortsatt stort antal nyanlända vara i behov av anvisad bosättning. Nuvarande brist på bostäder och anvisningsbara 10 Arbetsförmedlingen, Prognos , Arbetsmarknad Norrbottens län

19 platser väntas leda till att Norrbottens län vid utgången av år 2015 endast kunnat ta emot hälften av de nyanlända som länet har i sitt länstal. Länstalet för Norrbotten år 2015 är 1172 personer och vi har endast 510 platser framförhandlade i länet. Till det adderas den demografiska utmaningen med en ökad andel äldre befolkning, och behovet av arbetskraftsinflyttning till länet där bristen på bostäder i kommunerna försvårar rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. Fyra kommuner gör även bedömningen att det är ett underskott på särskilt boende för äldre Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen Svårighet med flyttkedjor Norrbotten har en demografisk utmaning med en ökad andel äldre befolkning. Det finns ibland en tro på att flyttkedjorna per automatik ska komma igång vid nybyggnation av bostäder, och att på så sätt ska marknaden själv klara av att tillgodose behoven för samtliga grupper på bostadsmarknaden. Det finns anledning att vara försiktig med att förlita sig på flyttkedjor i alltför hög grad. Flyttkedjor byggs upp med en mängd variabler som varje individ som ska ta ställning till, inte minst privatekonomiska, och det blir ett avvägande utifrån vilken situation personen befinner sig i om personen är beredd på att förändra sitt boende eller inte. För en äldre person är det oftast billigast att bo kvar så länge som möjligt i sin gamla villa eftersom det är dyrt att flytta (reavinstbeskattning) och det är också dyrt att bo i nyproducerad bostad (ökade månadskostnader). Oviljan att öka sin boendekostnad avsevärt kan leda till en minskad vilja att flytta, även om incitamentet att byta bostad i övrigt är starkt. 18

20 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Många kommuner ställer sitt hopp till att flyttkedjorna ska fungera när nu bostadsbyggandet börjar komma igång. Men det går inte att helt och hållet förlita sig på att flyttkedjorna fungerar, vi behöver även försäkra oss om att rätt bostäder byggs. Utifrån den demografiska utvecklingen behövs fler bostäder för äldre. En allt större andel av vår befolkning ingår i ålderskategorin 65 år eller äldre, och med den kunskapen borde efterfrågan öka på bostäder som är lättillgängliga och väl anpassade till den ålderkategorins behov. Samtidigt så är de nyproducerade bostäderna betydligt dyrare än en bostad i det äldre beståndet, vilket kan göra att äldre som kanske egentligen vill byta till en nyare och mer anpassad bostad blir kvar i sitt gamla boende. Hemlöshet Hemlöshetsproblematiken har inte ännu uppmärksammats i alla av länets kommuner, och har heller kanske inte tidigare setts som en strategisk och övergripande kommunledningsfråga. Regeringsuppdraget för att motverka hemlöshet har försökt att ändra på detta, och fört fram vikten av att man från kommunens sida även har med sig frågan ur ett strategiskt och övergripande perspektiv för att hemlöshet ska kunna motverkas innan det blir ett akut problem. Det är kommunen som har det strategiska bostadsförsörjningsansvaret. Det finns metoder att arbeta i tidigare skeden som gör att akut situation av hemlöshet kan undvikas, exempelvis med samverkan, men också hur man arbetar med det vräkningsförebyggande arbetet. 12 Fortfarande är dock det vanligaste att hemlöshetsfrågorna är något som hamnar hos socialtjänsten när läget är akut och omedelbart för den enskilda individen. Bostadsbristen i länet innebär att fler hamnar hos socialtjänsterna med bostadsbrist som enda problem, exempelvis i Kiruna, där en separation kan innebära att en av parterna i separationen måste vända sig till socialtjänsten för att få hjälp att ordna med ett boende på en bostadsmarknad med underskott. Socialtjänsterna i kommunerna har i allt högre utsträckning blivit bostadsförmedlare, när utbudet av bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden inte finns. Med förhållandevis små åtgärder kan kommunen arbeta förebyggande för att undvika hyresskulder och vräkningar, exempelvis genom enkla saker som att det finns en kommunal skuldrådgivare, och att hyresvärdar och socialtjänsten samarbetar och agerar snabbt när bostadsproblem uppstår som riskerar att leda till avhysning. Ju snabbare hyresvärden agerar vid en uppkommen hyresskuld desto enklare är det för hyresgästen att reglera skulden. Det är också viktigt att kommunerna har ett samarbete med Kronofogdemyndigheten, både vad gäller Kronofogdemyndighetens förebyggandeoch verkställande verksamhet. Flera kommuner i Sverige har börjat arbeta med egna varianter av Bostad Först metoden, för att minska en social utslagning och för att stötta den enskilda individen. 13 Några lästips om hemlöshet! 12 Socialdepartementet (S ) Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 13 Socialdepartementet (S ) Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 19

21 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning, Socialdepartementet, broschyr S Länsstyrelserna (2015), Hemlöshet en fråga om bostäder, slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag Bostad sökes - Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren (2014) 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Allt fler kommuner inser vikten av en god planering för bostadsförsörjningen, planering som även är väl politiskt förankrad. En väl underbyggd boendeplanering är av vikt vid kommunernas långsiktiga strategiska planering. Det gäller både för kommuner med ökande befolkning men även för de kommuner där befolkningen minskar och kommuninnevånarna blir allt äldre. Riksdagen har även beslutat om en lagändring i lagen om kommunal bostadsförsörjning som gäller från den 1 januari 2014 för att aktualisera vikten av en strategisk kommunal planering för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska innehålla hur kommunen avser att möta de politiska målsättningarna som ställs upp vad gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Boverket håller också på att ta fram en digital vägledning som stöd för kommunerna i kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Boverkets vägledning beräknas vara klar i september Boendeplanering handlar inte endast om nybyggnation, utan kan i lika hög grad handla om den befintliga bebyggelsen och hur den befintliga bebyggelsen ska kunna möta de förändringar som sker, bland annat i befolkningsutveckling. Men även andra förändringar inverkar på den strategiska boendeplaneringen, exempelvis befolkningssammansättning, juridiskt ramverk, omvärld, arbetsmarknadsförutsättningar, boendepreferenser, mellankommunala-, regionala- och nationella frågor. 20

22 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras. Nytt är bland annat att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen, aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet ska ges möjlighet att yttra sig över förslaget till riktlinjer. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet har förts in i plan- och bygglagen (3 5 punkten PBL 2010:900) som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja bl. a. vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara vägledande. Laguppfyllnad Åtta av länets kommuner anger i BME 2015 att de har riktlinjer för bostadsförsörjning. Det är en färre än förra året, vilket beror på att det i årets enkät är två kommuner som inte besvarat frågan. En av dessa kommuner som inte svarat i år uppgav i förgående års enkätsvar att riktlinjer fanns. Glädjande är också att en av de kommuner som i årets enkät har redovisat att riktlinjer saknas uppger att riktlinjer kommer att antas under Det innebär att det under 2015 kommer att vara tio kommuner som anser sig ha någon form av riktlinjer för bostadsförsörjning. I bostadsmarknadsenkäten 2009 hade endast fyra av länets kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjning så det har skett en stor förbättring vad gäller den upplevda laguppfyllnaden de senaste åren. Riktlinjerna finns i olika former, en del kommuner har särskilda program, andra anger att riktlinjer för bostadsförsörjning finns i översiktsplanen, någon kommun har riktlinjer för bostadsförsörjning i sin strategiska plan, någon har riktlinjer i sin policy och omvärldsanalys. Någon egentlig granskning av vad riktlinjerna faktiskt innehåller är inte gjord. Aktualiteten i riktlinjerna är högst varierande, den äldsta antagna riktlinjen är från Då flertalet av antagna riktlinjer har tillkommit ändringen av lagen om kommunalt bostadsförsörjningsansvar kommer flertalet av länets kommuner successivt att behöva revidera sina riktlinjer och även göra de utredningsarbeten och analyser som den ändrade lagen kräver. Här kommer Boverkets vägledningsmaterial att bli ett viktigt stöd för kommunernas i deras arbete med att ta fram relevanta och aktuella riktlinjer. Länsstyrelsen kommer att stödja kommunerna i arbetet med att ta fram aktuella riktlinjer och bakgrundsmaterial. 21

23 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Kommunernas främsta verktyg är det kommunala planmonopolet. Det är kommunerna som bestämmer hur mark och vatten ska planeras. Den kommunala styrningen av planeringen sker i form av strategiska dokument exempelvis översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning. Den kommunala styrningen sker även genom detaljplanering och bygglov, kommunalt markinnehav, policy för prissättning av mark, policy för fördelning av mark, och genom ägardirektiv till kommunernas allmännyttiga bostadsföretag. Många kommuner upplever dock att de inte har makten och initiativförmågan över byggandet. Samtliga kommuner anger i BME 2015 att de samverkar över flera förvaltningar inom kommunen vad gäller planering för bostadsförsörjning, de vanligaste sätten är att arbetet utförs av en grupp bestående av handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar eller att arbetet utförs av en grupp bestående av berörda förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Länsstyrelsen och kommunerna har tillsammans en viktig roll att skapa förutsättningar för en hållbar bostadsförsörjning i länet. För att lyckas så krävs att länsstyrelsen ger råd, information och underlag till kommunens planering. Länsstyrelsen ansvarar för insamlingen av kommunernas svar i den årliga bostadsmarknadsenkäten, tillsammans med Boverket. Länsstyrelsen gör årligen en regional analys över bostadsmarknaden, det är den regionala analys som du läser nu. Länsstyrelsen ska verka för att mellankommunala frågor lyfts fram och att en sådan samordning kommer till stånd. Det som vi kan utveckla är att skapa fler arenor för dialog och samtal för hur vi i vårt län skall skapa bästa möjliga förutsättningar för ett hållbart bostads- och samhällsbyggande. Länsstyrelsen lämnar även sammanfattande planeringsunderlag till kommunerna. Länsstyrelsen bevakar även säkerhetsaspekter i samband med kommunernas planering enligt PBL. Länsstyrelsen ska också pröva om kommunernas rättsverkande planer kan innebära att bebyggelse blir olämplig med avseende på säkerhet och hälsa eller risker för olyckor. I sådana fall kan Länsstyrelsen upphäva kommunens beslut att anta en sådan plan. 22

24 När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, måste man ta hänsyn till särskilda säkerhetsrisker. Det gäller att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Även när det gäller befintlig bebyggelse är det viktigt att känna till vilka risker som kan finnas. Säkerhet och hälsa är därför ett väsentligt allmänt intresse som ska beaktas i den fysiska planeringen. Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, utgår från att kommunerna i sin planering beaktar sådana risker, för hälsa och säkerhet, som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Länsstyrelsen har därför utarbetat riktlinjer med syftet att ge vägledning till länets kommuner och andra när det gäller bebyggelseutveckling intill rekommenderade transportleder för farligt gods, både på väg och järnväg. Som underlag till dessa riktlinjer finns en rapport som Länsstyrelsen låtit ta fram. Länsstyrelserna har i sitt regleringsbrev för 2015 (uppdrag 50) ett uppdrag att bistå kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet, förbygga avhysningar, och underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden. Särskilt fokus i regleringsbrevsuppdraget ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelsen ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet - För att få veta mer om hur kommunerna arbetar med sina ägardirektiv ur social synpunkt har Länsstyrelsen i Norrbottens län under våren gett i uppdrag till en student från Luleå Tekniska Universitet (C-uppsats, Maria Ekholm, LTU) att undersöka i vilken grad kommunernas ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsaktiebolagen utgår från ett socialt perspektiv. HIT-projektet - Länsstyrelsen i Norrbotten har också startat upp ett internt arbete med syfte att kunna ta fram en regional handlingsplan för integration och tillväxt. Handlingsplanen utgår från den Regionala utvecklingsstrategin och syftar till att tillsammans med länsaktörerna ta fram och genomföra integrationsbefrämjande aktiviteter under perioden I det tvärsektoriella projektarbetet ingår representanter från bland annat enheten för tillväxt och infrastruktur, enheten för social hållbarhet, enheten för gränsregional utveckling, landsbygdsenheten, och enheten för samhällsplanering och kulturmiljö. 23

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknaden 2015 2013 Bostadsmarknadsanalys Meddelande 2015 2013 : 10 XX Bostadsmarknaden i Hallands län 2015-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2015-10 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M --2015/10--SE

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 13 MILJÖSKYDDSENHETEN N AT U R M I L J Ö E N H E T

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län Bostadsmarknadsenkäten en unik koll på bostadsmarknaden Länsstyrelsen följer utvecklingen

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Meddelande nr 2015:27 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015 2 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2015 MEDDELANDE NR 2015:27 3 Meddelande nr 2015:27 Referens Niklas Ögren och Emilia Svenningsson,

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Rapport Dnr. 405-5106-2010 Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län www.lansstyrelsen.se/uppsala Samhällsbyggnadsenheten Inledning:

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:178

Regeringens proposition 2012/13:178 Regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Prop. 2012/13:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 juni 2013 Fredrik

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Boverkets stöd till länsstyrelserna Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2015

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2015 Datum 2015-06-08 1(27) Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2015 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-2239000

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Hur och var vill ni bo?

Hur och var vill ni bo? Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2015:02 Välkomna till Västernorrland: Hur och var vill ni bo? Analys av bostadsmarknaden 2015 Omslagsbild:Trafikskylt byggarbetsplats Fotograf: Ann-Charlotte Larsson

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-05-04 KS 2014/581 1 (8) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 42 2949 mats.astrand@trelleborg.se Riktlinjer för bostadsförsörjning Inkomna yttranden

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsanalys för Gävleborgs län 2015 TEMA: Bostäder för nyanlända Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 Rapport 2015:10 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, tisdagen den 29 september 2015 kl.11.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2015 I Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2015 I Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2015 I Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby - Östhammar Länsstyrelsen har i uppdrag

Läs mer

Bostadsläget i Höör 2015

Bostadsläget i Höör 2015 Bostadsläget i Höör 2015 Årlig uppföljning av bostadsmarknaden Bostadsläget i Höör 2015 Kommunen har ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med kommunens planering är att skapa förutsättningar

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Rapport 2015:41. Bostadsmarknadsanalys

Rapport 2015:41. Bostadsmarknadsanalys Rapport 2015:41 Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2015 Rapportnr: 2015:41 ISSN: 1403-168X Redaktörer: Göran Carlsson och Torbjörn Sahl Foto omslag: Amelie Wintzell, Göran Carlsson, Torbjörn Sahl

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:08. Bostadsmarknadsanalys Västernorrland

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:08. Bostadsmarknadsanalys Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2013:08 Bostadsmarknadsanalys Västernorrland Fotografer: Rebecca Östlind, Khadra Hussein och Ann-Charlotte Larsson Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket februari 2009 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Att bygga för boende gör Stockholm starkare. Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011

Att bygga för boende gör Stockholm starkare. Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011 Att bygga för boende gör Stockholm starkare Rapport om bostadsläget för studenter och unga i Stockholm 2011 Innehåll Sammanfattning 2 Extrem bostadsbrist i Stockholmsregionen 3 20 månaders väntetid för

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4

Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4 Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4 Per Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Askersunds kommun Kommunerna har slarvat med bostadspolitiken, kanske främst i de små kommunerna. Det byggs bostäder,

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Byggandet måste öka om bostadsmarknaden i Södermanland 2013

Byggandet måste öka om bostadsmarknaden i Södermanland 2013 Byggandet måste öka om bostadsmarknaden i Södermanland 2013 Rapport 2013:10 Byggandet måste öka om bostadsmarknaden i Södermanland 2013 2 Rapporten Byggandet måste öka om bostadsmarknaden i Södermanland

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Rapport 2009:8 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Samhällsutvecklingsenheten Omslagsbilden visar en villa i stadsdelen

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering

Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering 2014-01-16 Remissversion Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Kommunerna vill få fart på byggandet För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden.

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå

Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå Dialogmöte Hållbart byggande genom ökad samverkan i Norra Sverige Goda exempel i regionen Lusthusbacken i Piteå Luleå 2014-02-26 Christer André, projektledare IUC Norrbotten AB LTU är huvudman i samverkan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer