Bostadsmarknadsanalys Norrbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsmarknadsanalys 2015. Norrbottens län"

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys 2015 Norrbottens län

2 Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Bostadsmarknadsanalys 2015 Norrbottens län Rapportserie nr 15/2015 Anna-Karin Abrahamsson Bildbyrå: Mostphotos Anna-Karin Abrahamsson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: fax: , E-post: Internet: ISSN:

3 Förord Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet, enligt 2 SFS 2011:1160. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av: hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Bostadsmarknadsanalysen för 2015 har tagits fram av Enheten för Samhällsplanering och kulturmiljö inom avdelning Näringsliv på Länsstyrelsen Norrbotten. Som underlag för rapporten har Länsstyrelsen i huvudsak använt kommunernas egna svar i bostadsmarknadsenkäten (BME 2015) samt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Bostadsmarknadsanalys 2015 utgör Länsstyrelsen i Norrbottens läns redovisning av förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160). Rapporteringen sker även till Boverket, men länsstyrelsens förhoppning är att denna rapport även ska komma till användning för länets kommuner i deras arbete med boendeplanering. Luleå den 29 juni 2015 Patrik Wallgren Enhetschef Enheten för Samhällsplanering och kulturmiljö Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten Anna-Karin Abrahamsson Handläggare Plan- och bostadsenheten Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten 2

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 Regeringens mål för bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering... 5 Lagändringar... 5 Investeringar till bostadsbyggande... 6 Förväntat byggande Bostadsmarknadsläget i Norrbotten... 8 Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostads-marknadsläget i BME Bygglov Påbörjade och färdigställda lägenheter Medelpriser för småhus 2014 per kommun med prisförändringar under 1, 5, 10 och 20 år Låg andel vakanser i allmännyttans bostadsbestånd Finns aktuella ägardirektiv? C-uppsats om de kommunala ägardirektiven och det sociala ansvaret Debatt i Luleå kring förslag om nya ägardirektiv som innebär avyttring av allmännyttiga lägenheter Ökat engagemang i bostadsfrågorna i länet Befolkningsförändringar och demografi Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Finns det bostäder för alla? Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Hemlöshet Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866) Laguppfyllnad Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Den kommunala markanvisningsprocessen Låga transportkostnader driver efterfrågan på centrala lägen Lite fler lästips!

5 Diarienummer Rapportnummer 15/ Sammanfattning Det går bra för Norrbotten. Länet har under det senaste decenniet haft en kraftig industriell tillväxt, och med höga produktionsvärden som medfört betydande inkomster för landet. Men länet står även inför flera framtida utmaningar. En av de stora utmaningarna för länet är att cirka av de i nuläget sysselsatta kommer att uppnå pensionsålder på 65 år fram till Det finns därmed ett omfattande och långsiktigt behov av arbetskraftsinflyttning till länet och bristen på bostäder i kommunerna riskerar att försvåra rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) är målet att minst 8000 personer ska flytta till länet varje år. Ett trendbrott har skett vad gäller befolkningsutvecklingen i Norrbotten. Befolkningen har ökat i länet de senaste tre åren vilket inte har skett på ett 20 tal år. En viktig signal att Norrbotten kan stärka sin konkurrenskraft genom att utveckla länets styrkor och se nya möjligheter för hållbar tillväxt. Basen är länets attraktiva livsmiljöer, innovationskraft, entreprenörskap, infrastruktur och kompetens samt kunskap om vad som påverkar och har betydelse för det hållbara tillväxtarbetet. Bostadsbristen i och i närhet till centralorterna, länets bristfälliga infrastruktur och den demografiska utmaningen är faktorer som riskerar att hämma den goda utvecklingen för länet. Det är idag svårt att rekrytera arbetskraft till delar av näringslivet i länet, och förutsättningarna blir än svårare när bostäder saknas och pendlingsmöjligheterna är otillräckliga. Bostadsbristen är inte bara ett problem för individerna, företagen, kommunerna och länet, utan även ett nationellt problem. Boverket gör bedömningen att Sverige står inför ett omfattande bostadsbyggnadsbehov för att både på kort- och på lång sikt ska kunna svara upp till en bostadsmarknad i balans och som främjar landets tillväxt. Regeringen har aviserat stora satsningar på bostadsbyggandet i höstbudgeten, inte minst i form av ett investeringsstöd, regeringen har även talat om att det nationella målet för bostadsbyggandet på bostäder kan behöva revideras uppåt. Positivt är att statistiken från SCB visar att bostadsbyggandet för flerbostadshus har ökat i Norrbotten det senaste året. Stor del av länets bostadsbyggande är kopplat mot stadsomvandlingarna i Kiruna, Gällivare där nybyggnationen framförallt handlar om att ersätta de befintliga bostäder som försvinner vid stadsflytten. Men det innebär att nytillskottet av bostäder fortfarande är lågt i den delen av länet. Vid kusten byggs det framförallt i Luleå och Piteå. Båda kommunerna har klart uttalade ambitioner vad gäller mål för befolkningsökning. Att vi i denna bostadsbristsituation inte endast bygger volymer utan att vi faktiskt också bygger i relation till yttre omgivning och genom att säkerställa inre kvalitet är oerhört viktigt. Vi måste bygga klokt och långsiktigt, och till en rimlig kostnad, men nu ska det också ske i ett uppdrivet tempo. Det sociala ansvaret och ansvaret för kulturmiljöerna behöver i hög grad beaktas i det samhällsbyggande som nu tar fart. Och här ställs allt på sin spets när den stora trenden i samhällsbyggande är att förtäta stadskärnor och centrum. Det handlar om ett långsiktig socialt ansvar såväl som att vi tar hand om kvaliteterna i våra befintliga miljöer. Att vi tar hand om våra befintliga miljöer och utvecklar de miljöerna på ett långsiktigt klokt och ansvarsfullt sätt både ur social, ekologisk och ekonomisk synpunkt. Men det handlar också om att vi har tydliga rättssäkra processer som inbegriper en demokratisk medverkan från medborgarna vid framtagandet av planer och strategiska dokument. 4

6 Regeringens mål för bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering I regeringsförklaringen hösten 2014 har regeringen uttryckt målet att nya bostäder ska skapas till år Målet kan dock komma att behöva revideras uppåt, då det nationella bostadsbehovet idag beräknas uppgå till närmare bostäder enligt Boverket. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Lagändringar Riksdagen beslutade i november 2013 om en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866). Den ändrade lagen gäller från 1 januari 2014 och har även tydlig koppling till PBL (Plan-och bygglagen, SFS 2010:900). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär bland annat att kommunerna i sina riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange mål för bostadsbyggandet, och även för hur det befintliga bostadsbeståndet ska utvecklas. Kommunerna ska i sina riktlinjer även redovisa planerade insatser för att nå uppsatta mål, samt visa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lagändringen innebär också att kommunerna vid planeringen av bostadsförsörjningen ska samråda med andra berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. 5

7 Boverket håller för närvarande på att utarbeta en webbaserad vägledning för hur kommunerna kan arbeta med framtagandet av riktlinjer. Preliminärt beräknas vägledningen finnas tillgänglig under hösten Investeringar till bostadsbyggande Regeringen har aviserat ett investeringsstöd för bostadsbyggande 1. Regeringen har som målsättning att öka byggandet till bostäder För att öka nybyggnationen av hyresrätter föreslår regeringen att en investeringsstimulans för nybyggnation införs. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2016 och beräknas uppgå till 3,2 miljarder kronor per år. En förordning för investeringsbidraget kan tidigast börja gälla 1 januari 2016 om det går igenom i riksdagen. De bostäder som påbörjats efter den 25 mars 2015 och som uppfyller villkoren för investeringsbidrag kommer dock att vara berättigade till stimulans. Därmed ska det inte finnas något skäl att vänta med påbörjande av redan planerade projekt, menar regeringen. Förväntat byggande Kommunerna upplever svårighet att göra prognoser Positivt är att det påbörjade bostadsbyggandet i länet verkar öka enligt SCB:s preliminära statistik för nybyggnation, men fortfarande upplever kommunerna att det är en bristsituation framförallt på centralorterna, enligt vad kommunerna har svarat i årets bostadsmarknadsenkät (BME 2015). I tabellen nedan, försöker kommunerna redovisa hur de bedömer påbörjandet av antalet lägenheter i flerbostadshus under I år är det flera av kommunerna som bedömer att det är svårt att göra en prognos över vilka bostäder som kommer att påbörjas Samtidigt så svarar tio av fjorton kommuner i årets BME 2015 att de bedömer att det kommer att påbörjas bostäder flerbostadshus under 2015 och/eller under Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen Gällivare kommenterar att det förväntat byggande är under förutsättning att detaljplaner antas och vinner laga kraft. De förväntade påbörjade lägenheterna 200 st år 2016 kan ev. påbörjas tidigare. Detta beror på om detaljplan antas och om överenskommelse om genomförandeavtal med LKAB vinner laga kraft. 1 6

8 Älvsbyn skriver att det är svårt att veta exakt när bostadsbyggandet kommer igång. Ovanstående är en skattning av tiden för när byggandet påbörjas och även antalet lägenheter. Tomträtter förekommer knappast inom kommunen. Luleå kommenterar att många större bostadsprojekt är i planeringsfas, oklart hur många och i vilken tidsram utbyggnaden sker. Det planeras för över 1000 lägenheter i olika upplåtelseformer. Mest privata aktörer. Boden skriver att det finns stor osäkerhet, varför de väljer att inte fylla i antal lägenheter i BME15. Samtal pågår med olika byggherrar och bostadsbolag, men trots behov av nya lägenheter kan det vara svårt att få dem att bygga. Detta på grund av byggkostnader i förhållande till både betalningsvilja och betalningsförmåga hos målgruppen för lägenheterna Haparanda har två ansökningar inne på ombyggnation av lokaler till bostäder skriver de i sin kommentar. Faktorer som påverkar byggandet Det råder efterfrågan på aktörer både på byggherresidan och på exploatörsidan i Norrbotten. Kostnadsläget är högt i vårt län och gör bostadsbyggandet extra bekymmersamt. Traditionellt har bostadshyrorna varit relativt låga i länet, men i takt med den positiva ekonomiska utveckling vi har och när nya bostäder byggs blir hyrorna betydligt högre jämfört med det befintliga. Det är svårt för den enskilde att anpassa sig till detta i det korta perspektivet. I Malmfälten blir detta förhållande extra tydligt. Finansieringen uppges också vara en svårighet där geografiskt läge och höga byggkostnader påverkar hur finansieringen kan göras. Kommunernas planberedskap har betydelse för hur mycket och när det kan byggas. Hur kommunerna långsiktigt ser på sin utveckling och hur man planerar för den, påverkar de aktörer som kan och vill investera i länet. Den regionala samverkan i länet mellan skilda aktörer får ökad betydelse för att klara av frågor som infrastrukturplanering, fysisk planering, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, integration och bostadsbyggande. Faktorer som påverkar byggandet Det råder efterfrågan på aktörer både på byggherresidan och på exploatörsidan i Norrbotten. Kostnadsläget är högt i vårt län och gör bostadsbyggandet extra bekymmersamt. Traditionellt har bostadshyrorna varit relativt låga i länet, men i takt med den positiva ekonomiska utveckling vi har och när nya bostäder byggs blir hyrorna betydligt högre jämfört med det befintliga. Det är svårt för den enskilde att anpassa sig till detta i det korta perspektivet. I Malmfälten blir detta förhållande extra tydligt. Finansieringen uppges också vara en svårighet där geografiskt läge och höga byggkostnader påverkar hur finansieringen kan göras. Kommunernas planberedskap har betydelse för hur mycket och när det kan byggas. Hur kommunerna långsiktigt ser på sin utveckling och hur man planerar för den, påverkar de aktörer som kan och vill investera i länet. Den regionala samverkan i länet mellan skilda aktörer får ökad betydelse för att klara av frågor som infrastrukturplanering, fysisk planering, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, integration och bostadsbyggande. 7

9 2. Bostadsmarknadsläget i Norrbotten I årets bostadsmarknadsenkät (BME 2015) bedömer sex av länets fjorton kommuner att det är ett underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Sju kommuner bedömer att det är balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet medan endast en kommun gör bedömningen att det är ett överskott i kommunen. Övriga kommuner anser att det är en obalans i form av ett underskott på bostadsmarknaden som helhet. Kommunernas bedömningar av läget på bostadsmarknaden i centralorterna visar på ett underskott i tio av fjorton kommuner i BME 2015, fyra av fjorton kommuner redovisar balans och ingen kommun i länet redovisar överskott på centralorten. I kommunernas bedömning av övriga delar (dvs. delarna utanför centralort/innerstadsläge) så är det även i år ett bedömt överskott i fem kommuner, balans i sex kommuner och ett underskott i en kommun. Tio av fjorton kommuner bedömer att det kommer att behövas fler bostäder de kommande fem åren. Av de fyra kommuner i länet som gör bedömningen att det inte behövs fler bostäder de närmaste fem åren framkommer det dock i en kommentar att det kanske inte behövs fler bostäder, men att befintliga bostadsbeståndet ändå behöver förändras och anpassas utifrån den demografiska situationen (i form av trygghetsbostäder). Tabell: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i februari 2015 Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen 8

10 Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostadsmarknadsläget i BME 2015 Arvidsjaur beskriver en marknad med få aktörer, och där allmännyttan står den största delen av marknaden. Kommunen konstaterar att det finns många ensamhushåll, och att det är brist på trygghetsboenden. Kostnadsläget för nyproduktion är för högt för att initiera flyttkedjor och därmed även en rörlighet på bostadsmarknaden. Ingen nybyggnation har skett på flera år rapporterar kommunen. Samtidigt så bedömer kommunen att bostadsmarknadsläget om fem år kommer att innebära ett underskott av bostäder, i kommunen som en sammanvägd helhet och på centralorten/tätorten. I kommunens övriga delar gör kommunen den fortsatta bedömningen att överskott kommer att finnas även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Arjeplog gör bedömningen att bostadsmarknaden i kommunen som helhet är i balans, dock är det ett underskott av bostäder på centralorten men det är samtidigt ett överskott av bostäder i kommunens övriga delar. På fem års sikt tror kommunen att bostadsmarknaden på centralorten ska vara i balans. I övrigt kommer bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Jokkmokk ser en befolkningsminskning och ökad medelålder. Kommunen ser en svag efterfrågan samtidigt så är i stort sett alla bostäder uthyrda med anledning av entreprenadföretag inom vattenkraften och flyktingmottagandet. På fem års sikt gör kommunen bedömningen att det kommer att vara ett överskott av bostäder på bostadsmarknaden, med undantag för centralort/tätorter där kommunen bedömer att det fortsatt kommer att vara balans. Överkalix konstaterar att centralorten har ett underskott av bostäder samtidigt som byarna i utkanten av kommunen har ett stort överskott. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Kalix skriver att det finns ett behov av lägenheter i centralorten, och att inflyttningen sker från byarna. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Övertorneå gör bedömningen att det är överskott i kommunen som helhet, men att det är ett underskott av bostäder på centralorten. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Pajala har under flera år haft ett underskott av bostäder med anledning av Northland Resources etablering i kommunen. I dagsläget råder en balans på bostadsmarknaden då inflyttningen till kommunen har stannat av med anledning av gruvbolagets konkurs. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget på sikt kan leda till ett överskott på bostäder vid en negativ befolknings tillväxt. Samtidigt så poängterar kommunen att detta dock inte innebär att efterfrågan på olika typer av bostäder kommer att försvinna, det gäller exempelvis behovet av trygghetsbostäder. Kommunen gör bedömningen att det inte kommer att behövas fler bostäder på sikt, däremot behöver beståndet 9

11 förändras. Dessvärre konstaterar kommunen att det finns små möjligheter att förändra beståndet på grund av en mycket svag marknad och hårt ansträngd kommunal ekonomi. Gällivare Kommunen gör bedömningen att det i dagsläget är ett underskott på bostadsmarknaden som helhet, framförallt på centralort/tätort och att kommunens övriga delar har en bostadsmarknad i balans. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Älvsbyn gör bedömningen att det sammanvägda läget på bostadsmarknaden är balans, det är ett underskott på centralorten men ett överskott i kommunens övriga delar. På fem års sikt gör kommunen bedömningen att det kommer att vara ett underskott av bostäder både på centralorten och i kommunens övriga delar. Luleå Kommunen har idag ett underskott på bostadsmarknaden totalt sett, både för centralort och kommunens övriga delar. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Piteå Kommunen gör bedömningen att det i kommunen som helhet är ett underskott av bostäder, det är ett underskott på bostäder på centralorten/tätorten samtidigt som kommunens övriga delar bedöms vara i balans. Om fem år gör kommunen bedömningen att kommunens bostadsmarknad ska vara i balans inom samtliga kategorier. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet. Boden Kommunen visar på underskott på centralorten, man balans i kommunens övriga delar samt i kommunen som helhet. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren. Haparanda Kommunen gör bedömningen att det är balans på bostadsmarknaden i samtliga delar av kommunen, både på centralorten och totalt sett. Kommunen gör bedömningen att bostadsmarknadsläget kommer att kvarstå även på fem års sikt. Samtidigt så har den kommunala allmännyttan Stiftelsen Haparandabostäder en 10 % vakansgrad i sitt bestånd, varav den största delen av vakansen är utanför staden. Kommunen gör även bedömningen att läget i kommunen befolkningsmässigt är stabilt, inga större in- eller utflyttningar. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet. Kiruna Kommunen bedömer att det är underskott på bostadsmarknaden totalt sett, underskottet framträder i både på centralorten och i kommunens övriga delar. På fem år sikt bedömer kommunen att bostadsmarknaden som helhet visar ett underskott på bostäder, och då framför allt på centralorten. Skillnaden i kommunens bedömning mot nuläget är att kommunens övriga delar troligen uppvisar balans om fem år. Kommunen gör slutligen bedömningen att ytterligare bostäder kommer att behövas de närmaste fem åren för att uppnå det målet, och att dessa nya bostäder inte bara behövs i anslutning till centralorten, utan även kopplat mot andra tillväxtorter i kommunen exempelvis Svappavaara. 10

12 Bygglov Som går att utläsa av nedanstående diagram så är det en stark ökning av antalet lägenheter i bygglovshanteringen i Norrbotten, vilket är överensstämmande med den nationella statistiken. Diagram: Bygglov i Norrbotten, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen SCB beskriver bygglovsstatistikens tillförlitlighet med att det är en eftersläpning i rapporteringen vilket gör att de senaste fyra kvartalens siffror är underskattade. Störst är underskattningen det senaste kvartalet, cirka 30 procent, medan eftersläpningen efter ett år är drygt 1 procent. Påbörjade och färdigställda lägenheter Vad gäller påbörjade lägenheter i flerbostadshus så är det fortfarande en ganska försiktig uppgång under det första kvartalet i år. Det är framförallt antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus som har toppat under det senaste året enligt SCBs statistik. Diagram: Påbörjade lägenheter, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Diagram: Färdigställda lägenheter, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 11

13 Medelpriser för småhus 2014 per kommun med prisförändringar under 1, 5, 10 och 20 år I Norrbotten har prisutvecklingen mellan kommunerna varit väldigt olika. I flera av de mindre inlandskommunerna har prisutvecklingen varit väldigt låg medan andra kommuner har haft en betydligt mer gynnsam prisutveckling. Detta ger i förlängningen konsekvenser för bostadsbyggandet då prisutvecklingen kan inverka på viljan att flytta och viljan (och möjligheten) att investera. Tabellen visar antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun år Dessutom redovisas prisförändringar i procent mellan (1 år), (5 år), (10 år) och (20 år). Dessa prisförändringar är beräknade på den vägda köpeskillingskoefficienten (kvoten mellan pris och taxeringsvärde). Historiska kommunsiffror finns att tillgå i SCB:s Statistikdatabas. Tabell: Antal köp och medelpriser på småhus för permanentboende per kommun 2014 samt prisförändringar. Källa: SCB Låg andel vakanser i allmännyttans bostadsbestånd Inga större förändringar har skett i allmännyttan sedan förra årets bostadsmarknadsanalys, det är fortfarande låga vakanser i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Fyra kommuner (Pajala, Gällivare, Luleå och Piteå) har inga outhyrda lägenheter överhuvudtaget. Den 1 januari 2014 fanns det tre lediga lägenheter i Arjeplog och två lediga lägenheter i Jokkmokk. I bostadsbristens Kiruna fanns det endast 13 lediga lägenheter den 1 januari. Högsta andelen outhyrda lägenheter finns i Haparanda, och det är endast Haparanda och Övertorneå som i årets bostadsmarknadsenkät uppger att de outhyrda lägenheterna utgör ett problem. Finns aktuella ägardirektiv? I samtliga av länets fjorton kommuner finns kommunala bostadsföretag. Sju av dessa bostadsföretag utgör bostadsaktiebolag. Sex av de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen drivs i stiftelseform. Eftersom en stiftelse är en självständig juridisk person som är självägd så kan stiftelsen inte heller ges ett ägardirektiv av kommunen, stiftelser styrs av en stiftelseurkund. I en kommun, Älvsbyn, är det kommunala bostadsföretaget (Älvsbyns Fastigheter AB) inte längre klassificerat som kommunalt bostadsaktiebolag då drift och förvaltning av egna bostadslägenheter 12

14 endast utgör en tredjedel av den totala omsättningen. Den huvudsakliga verksamheten för det kommunala aktiebolaget Älvsbyns Fastigheter AB utgörs numer av fastighetsdrift och skötsel av kommunal verksamhet (innefattande även park och fritidsanläggningar). Samtliga av de sju kommunala bostadsaktiebolagen har ägardirektiv. Det äldsta ägardirektivet är från 2009 (Kirunabostäder AB), övriga kommunala bostadsaktiebolag har ägardirektiv som har kommit till efter den nya allmännyttelagens genomförande 2011 (Lag 2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag). Flera av de förändrade ägardirektiven har delvis baserats på den handledning som gemensamt togs fram av SABO och SKL under Piteå kommun har tagit fram ett nytt ägardirektiv Luleå kommun har precis lagt ett förslag om nytt ägardirektiv som ska beslutas 15 juni C-uppsats om de kommunala ägardirektiven och det sociala ansvaret Maria Ekholm från Luleå Tekniska Universitet har inom ramen för sin C-uppsats granskat om det finns några sociala aspekter i de kommunala ägardirektiven till de allmännyttiga bostadsaktiebolagen samt hur de kommunala bostadsaktiebolagen förhåller sig till sociala aspekter i sin verksamhet. 4 Maria Ekholms granskning av ägardirektiven och bolagsordningarna visar att de sociala aspekterna eller allmännyttans sociala roll inte nämns i ägardirektiv eller bolagsordningar för de kommunala bostadsaktiebolagen i länet. Det finns en oklarhet i målstyrning från ägarsidan vad gäller bostadsaktiebolagens sociala roll. Undersökningen visar även att flertalet av de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen inte accepterar försörjningsstöd som inkomst, vilket innebär att individer med försörjningsstöd diskvalificeras från ett eget förstahandskontrakt hos den kommunalägda allmännyttan. Debatt i Luleå kring förslag om nya ägardirektiv som innebär avyttring av allmännyttiga lägenheter Luleå kommun har som mål att öka befolkningen med fler Lulebor fram till 2020, men den rådande bostadsbristen i kommunen begränsar befolkningsmålet. Idag står över personer i lägenhetskö hos Lulebo AB, som är Luleå kommuns enda allmännyttiga bostadsaktiebolag. Av de beräknar Lulebo AB att cirka personer är aktiva lägenhetssökare som är inne minst var tredje månad för att söka boende. Mellan 25 och 40 nya sökande tillkommer till bostadskön varje dag. 5. Med anledning av bostadsbristen i Luleå har kommunen tagit fram ett förslag till nytt ägardirektiv för det kommunala bostadsaktiebolaget Lulebo AB. Om förslaget får stöd i fullmäktige sker beslut i mitten på juni. Förslaget syftar till att öka antalet aktörer på hyresrättsmarknaden vilket ska ske genom att minska allmännyttans dominerande ställning inom det totala hyresbeståndet till procent. Idag motsvarar Lulebo AB:s marknadsandel 69 procent av det totala lägenhetsbeståndet enligt kommunen. 6 2 SKL och SABO (2011) Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag en handledning 3 BME C-uppsats, LTU; Maria Ekholm (2015) 5 NSD , artikel 6 Luleå kommun, Peter Kieri, bitr kommundirektör, presentation , 13

15 I förslaget till nya ägardirektiv ska allmännyttiga Lulebo AB avyttra delar av bostadsbeståndet samt delar av beståndet av samhällslokaler till nya aktörer. Antalet lägenheter som berörs av förslaget är 3000 lägenheter. Kommunen avser att ställa motkrav på köparna att de måste bygga nya hyresrätter och samhällslokaler samt att aktörerna måste ta socialt ansvar och driva företagen med långsiktiga perspektiv. 7 Samtidigt lättas det tidigare nybyggnadskravet på Lulebo AB upp genom att revidera tidsplanen för nybyggnation. Ny målsättningen är enligt förslaget att 1000 nya hyresrätter ska byggas , tidigare direktivet angav 1000 nya hyreslägenheter fram till Målsättningen är att det kommunala bostadsaktiebolaget ska finnas representerat i alla stadsdelar och i Råneå. Förhoppningen från kommunen är att förslaget ska leda till att cirka 2300 nya lägenheter i flerbostadshus ska kunna uppföras inom en femårsperiod, och att en försäljning av allmännyttiga lägenheter ska genom kapitaltillförsel till Lulebo AB möjliggöra för nybyggnation och underhåll. Bakgrunden som anges är att lägenhetsbeståndet i allmännyttan står inför ett omfattande renoveringsbehov, hälften av lägenheterna i Lulebo ABs bestånd är över fyrtio år. Ökat engagemang i bostadsfrågorna i länet Med anledning av det ansträngda bostadsmarknadsläget så finns det också ett ökat engagemang i frågorna. En Bostadsdialog arrangerades i slutet av maj av studentkårerna kopplade till Luleå Tekniska Universitet. Universitetet och studentkårerna ser med oro på bostadsbristen för studenter, då bostadsbristen riskerar att inverka negativt på bilden av Luleå som en attraktiv studentstad. Det är lång kötid för att få studentbostad i Luleå. Luleå ligger på en föga hedrande tredjeplats i landet, efter Stockholm och Uppsala, i avseendet lång kötid. 8 Bostadsminister Mehmet Kaplan deltog på bostadsdialogen i Luleå tillsammans med flera andra aktörer, bland annat Boverket, Hyresgästföreningen och jagvillhabostad.nu. Organisationen jagvillhabostad.nu har etablerat sig i Luleå. 9 Jagvillhabostad.nu är en partipolitiskt obunden organisation för unga bostadssökande som tröttnat på bostadsbristen och vill engagera sig. Organisationen verkar opinionsbildande, deltar direkt i byggprojekt för bostäder till unga och ger unga vuxna mellan år en plattform för att påverka sin bostadssituation och bostadspolitiken i stort. Luleå Näringsliv AB har i maj arrangerat några seminarier om samhälls- och bostadsbyggande och hur Luleå kan utvecklas. 7 Luleå kommun, Peter Kieri, bitr kommundirektör, presentation

16 3. Befolkningsförändringar och demografi Positivt är att Norrbotten har ökat sin befolkning de senaste tre åren. Länet har haft en inflyttning och befolkningsutveckling tack vare migrationen. De människor som kommer till Norrbotten behöver snabbt komma in i samhället och erbjudas möjligheten att skapa sig en trygg och bra framtid. Norrbotten behöver de nyanlända för att klara av den framtida arbetskraftsförsörjningen och välfärden. Den demografiska utvecklingen i länet, och i landet i stort, är att en större andel av befolkningen blir äldre. Detta kommer att medföra ett behov av förändrat boende utifrån de behov av tillgänglighetsanpassning som uppstår. Tillgängligheten blir allt viktigare för fler personer i länet. Både bostäder och bostadsområden behöver anpassas för att en äldre befolkning ska kunna leva bra liv och aktivt kunna delta i samhället så länge som möjligt. En åldrande befolkning inverkar även på de kommunala ekonomierna genom förändringar av skatteunderlaget. Redan i dag har några kommuner i länet en befolkning där nästan en tredjedel av befolkningen är äldre än 65 år. 15

17 Diagram: Befolkningsutveckling i Norrbottens kommuner mellan Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Tabell: Åldersammansättningen i Norrbotten den 31 december Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 16

18 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Norrbottens län våren 2015 visar på en något försvagad konjunktur i Norrbotten som en effekt av sjunkande järnmalmspriser och besparingsåtgärder inom den befintlig gruvverksamhet. Mest optimistiska i Arbetsförmedlingens undersökning är företag inom handel, IT, bygg, vård och omsorg samt trä- och pappersvarutillverkningen. Den påtagliga generationsväxlingen (cirka 3000 avgångar årligen de närmaste tio åren) inom den offentliga sektorn och privata näringslivet medför att länets bristindex ligger kvar på en fortsatt hög nivå (högst i landet inom privata näringslivet) i jämförelse med riket som helhet. De volymmässigt största ersättningsrekryteringarna kommer att ske inom vård och omsorg, sjuk- och hälsovård samt utbildning. 10 Arbetskraftsrekryteringen bedöms av Arbetsförmedlingen vara en av länets stora utmaningar, och för att attrahera nya människor till länet så behöver länet även kunna erbjuda bostäder. Bra infrastruktur och därigenom ökade pendlingsmöjligheter skulle kunna bidra till att minska trycket på de enskilda bostadsmarknaderna, och på så sätt underlätta bostadsetableringar i länet samtidigt som möjligheten till kompletterande arbetsmarknad skulle öka. 5. Finns det bostäder för alla? Bostäder behöver finnas för alla grupper i samhället, även för de svagare grupperna på bostadsmarknaden som inte själva kan hävda sig på en marknad med bristsituation. Den allmänna bostadsbristen i Sverige indikerar att bostadsförsörjningen för de svaga grupperna brister. Svaga grupper på bostadsmarknaden (exempelvis unga, studenter, äldre, nyanlända, och personer som av någon anledning hamnat utanför bostadsmarknaden) kan behöva samhällets stöd för att hitta ett lämpligt boende till en rimlig kostnad då de befinner sig i en situation där de inte klarar av att ordna bostad på egen hand. Det finns även behov av akuta bostäder, exempelvis för kvinnojourernas verksamhet. Under 2014 avvisades 33 kvinnor från kvinnojourernas verksamhet i länet, med anledning av bostadsbristen 11. Av årets bostadsmarknadsenkät framgår att elva av fjorton kommuner gör bedömningen att det är ett bostadsunderskott för ungdomar, men endast fem av de elva kommunerna säger sig ha särskilda insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa sig en egen bostad. För gruppen studenter anger fyra kommuner att de bedömer att det är ett underskott på bostadsmarknaden. Tio av länets kommuner gör i årets bostadsmarknadsenkät bedömningen att det är underskott på bostäder för nyanlända. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ett fortsatt stort antal nyanlända vara i behov av anvisad bosättning. Nuvarande brist på bostäder och anvisningsbara 10 Arbetsförmedlingen, Prognos , Arbetsmarknad Norrbottens län

19 platser väntas leda till att Norrbottens län vid utgången av år 2015 endast kunnat ta emot hälften av de nyanlända som länet har i sitt länstal. Länstalet för Norrbotten år 2015 är 1172 personer och vi har endast 510 platser framförhandlade i länet. Till det adderas den demografiska utmaningen med en ökad andel äldre befolkning, och behovet av arbetskraftsinflyttning till länet där bristen på bostäder i kommunerna försvårar rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. Fyra kommuner gör även bedömningen att det är ett underskott på särskilt boende för äldre Källa: BME 2015, bearbetning länsstyrelsen Svårighet med flyttkedjor Norrbotten har en demografisk utmaning med en ökad andel äldre befolkning. Det finns ibland en tro på att flyttkedjorna per automatik ska komma igång vid nybyggnation av bostäder, och att på så sätt ska marknaden själv klara av att tillgodose behoven för samtliga grupper på bostadsmarknaden. Det finns anledning att vara försiktig med att förlita sig på flyttkedjor i alltför hög grad. Flyttkedjor byggs upp med en mängd variabler som varje individ som ska ta ställning till, inte minst privatekonomiska, och det blir ett avvägande utifrån vilken situation personen befinner sig i om personen är beredd på att förändra sitt boende eller inte. För en äldre person är det oftast billigast att bo kvar så länge som möjligt i sin gamla villa eftersom det är dyrt att flytta (reavinstbeskattning) och det är också dyrt att bo i nyproducerad bostad (ökade månadskostnader). Oviljan att öka sin boendekostnad avsevärt kan leda till en minskad vilja att flytta, även om incitamentet att byta bostad i övrigt är starkt. 18

20 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Många kommuner ställer sitt hopp till att flyttkedjorna ska fungera när nu bostadsbyggandet börjar komma igång. Men det går inte att helt och hållet förlita sig på att flyttkedjorna fungerar, vi behöver även försäkra oss om att rätt bostäder byggs. Utifrån den demografiska utvecklingen behövs fler bostäder för äldre. En allt större andel av vår befolkning ingår i ålderskategorin 65 år eller äldre, och med den kunskapen borde efterfrågan öka på bostäder som är lättillgängliga och väl anpassade till den ålderkategorins behov. Samtidigt så är de nyproducerade bostäderna betydligt dyrare än en bostad i det äldre beståndet, vilket kan göra att äldre som kanske egentligen vill byta till en nyare och mer anpassad bostad blir kvar i sitt gamla boende. Hemlöshet Hemlöshetsproblematiken har inte ännu uppmärksammats i alla av länets kommuner, och har heller kanske inte tidigare setts som en strategisk och övergripande kommunledningsfråga. Regeringsuppdraget för att motverka hemlöshet har försökt att ändra på detta, och fört fram vikten av att man från kommunens sida även har med sig frågan ur ett strategiskt och övergripande perspektiv för att hemlöshet ska kunna motverkas innan det blir ett akut problem. Det är kommunen som har det strategiska bostadsförsörjningsansvaret. Det finns metoder att arbeta i tidigare skeden som gör att akut situation av hemlöshet kan undvikas, exempelvis med samverkan, men också hur man arbetar med det vräkningsförebyggande arbetet. 12 Fortfarande är dock det vanligaste att hemlöshetsfrågorna är något som hamnar hos socialtjänsten när läget är akut och omedelbart för den enskilda individen. Bostadsbristen i länet innebär att fler hamnar hos socialtjänsterna med bostadsbrist som enda problem, exempelvis i Kiruna, där en separation kan innebära att en av parterna i separationen måste vända sig till socialtjänsten för att få hjälp att ordna med ett boende på en bostadsmarknad med underskott. Socialtjänsterna i kommunerna har i allt högre utsträckning blivit bostadsförmedlare, när utbudet av bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden inte finns. Med förhållandevis små åtgärder kan kommunen arbeta förebyggande för att undvika hyresskulder och vräkningar, exempelvis genom enkla saker som att det finns en kommunal skuldrådgivare, och att hyresvärdar och socialtjänsten samarbetar och agerar snabbt när bostadsproblem uppstår som riskerar att leda till avhysning. Ju snabbare hyresvärden agerar vid en uppkommen hyresskuld desto enklare är det för hyresgästen att reglera skulden. Det är också viktigt att kommunerna har ett samarbete med Kronofogdemyndigheten, både vad gäller Kronofogdemyndighetens förebyggandeoch verkställande verksamhet. Flera kommuner i Sverige har börjat arbeta med egna varianter av Bostad Först metoden, för att minska en social utslagning och för att stötta den enskilda individen. 13 Några lästips om hemlöshet! 12 Socialdepartementet (S ) Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 13 Socialdepartementet (S ) Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 19

21 Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning, Socialdepartementet, broschyr S Länsstyrelserna (2015), Hemlöshet en fråga om bostäder, slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag Bostad sökes - Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren (2014) 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Allt fler kommuner inser vikten av en god planering för bostadsförsörjningen, planering som även är väl politiskt förankrad. En väl underbyggd boendeplanering är av vikt vid kommunernas långsiktiga strategiska planering. Det gäller både för kommuner med ökande befolkning men även för de kommuner där befolkningen minskar och kommuninnevånarna blir allt äldre. Riksdagen har även beslutat om en lagändring i lagen om kommunal bostadsförsörjning som gäller från den 1 januari 2014 för att aktualisera vikten av en strategisk kommunal planering för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska innehålla hur kommunen avser att möta de politiska målsättningarna som ställs upp vad gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Boverket håller också på att ta fram en digital vägledning som stöd för kommunerna i kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Boverkets vägledning beräknas vara klar i september Boendeplanering handlar inte endast om nybyggnation, utan kan i lika hög grad handla om den befintliga bebyggelsen och hur den befintliga bebyggelsen ska kunna möta de förändringar som sker, bland annat i befolkningsutveckling. Men även andra förändringar inverkar på den strategiska boendeplaneringen, exempelvis befolkningssammansättning, juridiskt ramverk, omvärld, arbetsmarknadsförutsättningar, boendepreferenser, mellankommunala-, regionala- och nationella frågor. 20

22 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras. Nytt är bland annat att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen, aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet ska ges möjlighet att yttra sig över förslaget till riktlinjer. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet har förts in i plan- och bygglagen (3 5 punkten PBL 2010:900) som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja bl. a. vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara vägledande. Laguppfyllnad Åtta av länets kommuner anger i BME 2015 att de har riktlinjer för bostadsförsörjning. Det är en färre än förra året, vilket beror på att det i årets enkät är två kommuner som inte besvarat frågan. En av dessa kommuner som inte svarat i år uppgav i förgående års enkätsvar att riktlinjer fanns. Glädjande är också att en av de kommuner som i årets enkät har redovisat att riktlinjer saknas uppger att riktlinjer kommer att antas under Det innebär att det under 2015 kommer att vara tio kommuner som anser sig ha någon form av riktlinjer för bostadsförsörjning. I bostadsmarknadsenkäten 2009 hade endast fyra av länets kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjning så det har skett en stor förbättring vad gäller den upplevda laguppfyllnaden de senaste åren. Riktlinjerna finns i olika former, en del kommuner har särskilda program, andra anger att riktlinjer för bostadsförsörjning finns i översiktsplanen, någon kommun har riktlinjer för bostadsförsörjning i sin strategiska plan, någon har riktlinjer i sin policy och omvärldsanalys. Någon egentlig granskning av vad riktlinjerna faktiskt innehåller är inte gjord. Aktualiteten i riktlinjerna är högst varierande, den äldsta antagna riktlinjen är från Då flertalet av antagna riktlinjer har tillkommit ändringen av lagen om kommunalt bostadsförsörjningsansvar kommer flertalet av länets kommuner successivt att behöva revidera sina riktlinjer och även göra de utredningsarbeten och analyser som den ändrade lagen kräver. Här kommer Boverkets vägledningsmaterial att bli ett viktigt stöd för kommunernas i deras arbete med att ta fram relevanta och aktuella riktlinjer. Länsstyrelsen kommer att stödja kommunerna i arbetet med att ta fram aktuella riktlinjer och bakgrundsmaterial. 21

23 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Kommunernas främsta verktyg är det kommunala planmonopolet. Det är kommunerna som bestämmer hur mark och vatten ska planeras. Den kommunala styrningen av planeringen sker i form av strategiska dokument exempelvis översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning. Den kommunala styrningen sker även genom detaljplanering och bygglov, kommunalt markinnehav, policy för prissättning av mark, policy för fördelning av mark, och genom ägardirektiv till kommunernas allmännyttiga bostadsföretag. Många kommuner upplever dock att de inte har makten och initiativförmågan över byggandet. Samtliga kommuner anger i BME 2015 att de samverkar över flera förvaltningar inom kommunen vad gäller planering för bostadsförsörjning, de vanligaste sätten är att arbetet utförs av en grupp bestående av handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar eller att arbetet utförs av en grupp bestående av berörda förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Länsstyrelsen och kommunerna har tillsammans en viktig roll att skapa förutsättningar för en hållbar bostadsförsörjning i länet. För att lyckas så krävs att länsstyrelsen ger råd, information och underlag till kommunens planering. Länsstyrelsen ansvarar för insamlingen av kommunernas svar i den årliga bostadsmarknadsenkäten, tillsammans med Boverket. Länsstyrelsen gör årligen en regional analys över bostadsmarknaden, det är den regionala analys som du läser nu. Länsstyrelsen ska verka för att mellankommunala frågor lyfts fram och att en sådan samordning kommer till stånd. Det som vi kan utveckla är att skapa fler arenor för dialog och samtal för hur vi i vårt län skall skapa bästa möjliga förutsättningar för ett hållbart bostads- och samhällsbyggande. Länsstyrelsen lämnar även sammanfattande planeringsunderlag till kommunerna. Länsstyrelsen bevakar även säkerhetsaspekter i samband med kommunernas planering enligt PBL. Länsstyrelsen ska också pröva om kommunernas rättsverkande planer kan innebära att bebyggelse blir olämplig med avseende på säkerhet och hälsa eller risker för olyckor. I sådana fall kan Länsstyrelsen upphäva kommunens beslut att anta en sådan plan. 22

24 När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, måste man ta hänsyn till särskilda säkerhetsrisker. Det gäller att undvika att människor och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Även när det gäller befintlig bebyggelse är det viktigt att känna till vilka risker som kan finnas. Säkerhet och hälsa är därför ett väsentligt allmänt intresse som ska beaktas i den fysiska planeringen. Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, utgår från att kommunerna i sin planering beaktar sådana risker, för hälsa och säkerhet, som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Länsstyrelsen har därför utarbetat riktlinjer med syftet att ge vägledning till länets kommuner och andra när det gäller bebyggelseutveckling intill rekommenderade transportleder för farligt gods, både på väg och järnväg. Som underlag till dessa riktlinjer finns en rapport som Länsstyrelsen låtit ta fram. Länsstyrelserna har i sitt regleringsbrev för 2015 (uppdrag 50) ett uppdrag att bistå kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet, förbygga avhysningar, och underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden. Särskilt fokus i regleringsbrevsuppdraget ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelsen ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet - För att få veta mer om hur kommunerna arbetar med sina ägardirektiv ur social synpunkt har Länsstyrelsen i Norrbottens län under våren gett i uppdrag till en student från Luleå Tekniska Universitet (C-uppsats, Maria Ekholm, LTU) att undersöka i vilken grad kommunernas ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsaktiebolagen utgår från ett socialt perspektiv. HIT-projektet - Länsstyrelsen i Norrbotten har också startat upp ett internt arbete med syfte att kunna ta fram en regional handlingsplan för integration och tillväxt. Handlingsplanen utgår från den Regionala utvecklingsstrategin och syftar till att tillsammans med länsaktörerna ta fram och genomföra integrationsbefrämjande aktiviteter under perioden I det tvärsektoriella projektarbetet ingår representanter från bland annat enheten för tillväxt och infrastruktur, enheten för social hållbarhet, enheten för gränsregional utveckling, landsbygdsenheten, och enheten för samhällsplanering och kulturmiljö. 23

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län Diarienummer: 405-8306-2014 Titel Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län. Rapportserie nr 8/2014. Författare: Anna-Karin Abrahamsson Kontaktperson: Anna-Karin

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Länsstyrelsen i Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys Länsstyrelsen i Norrbottens län Bostadsmarknadsanalys Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel Bostadsmarknadsanalys - Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 11/2016 Diarienummer: 405-9345-2016 Författare:

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2013 Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys 2013 Norrbottens län Bostadsmarknadsanalys 2013 Norrbottens län Diarienummer: 405-7872-2013 Titel Bostadsmarknadsanalys 2013 Norrbottens län. Rapportserie nr 11/2013 Författare: Anna-Karin Abrahamsson Omslagsbild: Tree Hotel,

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Regeringens hemlöshetssamordnare 2012 2013: ska ge kommunerna stöd i deras

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282)

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2012-11-12 1(2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Ärendebeskrivning

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2016 I Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2016 I Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN Analys av regional bostadsmarknad År 2016 I Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby - Östhammar Länsstyrelsen har i uppdrag att främja bostadsförsörjningen

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 2016:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 Författare: Ulrika Nilsson, Simon Bölling, Elenor Sibborn Projektgrupp: Ulrika

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2012 Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys 2012 Norrbottens län Bostadsmarknadsanalys 2012 Norrbottens län Diarienummer: 405-6948-12 Titel Bostadsmarknadsanalys 2012. Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 10/2012 Författare: Anna-Karin Abrahamsson Omslagsbild:

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-6387-13 Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer för alla medborgare. Kommunernas ansvar för att hantera dessa frågor

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011 Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys 2011 Norrbottens län Bostadsmarknadsanalys 2011 Norrbottens län Redovisning av uppdrag 46 - Kommunal bostadsförsörjning enligt Länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetet 2011. Titel Bostadsmarknadsanalys 2011. Norrbottens

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2016

Bostadsmarknadsanalys 2016 Rapport Diarienummer 405-5994-2016 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västerbottens län Förord På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen årligen utvecklingen på bostadsmarknaden i länet enligt förordningen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Sammanställning av kommunernas svar BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2014 Sammanställningen finns på: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/publikationer Sammanställningen kan även beställas från:

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknadsanalys 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-5606-15 Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland.

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Rapport 2016:8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna rapport

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.

Läs mer

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer