Välfärdsbarometern En rapport från SEB, maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbarometern 2011. En rapport från SEB, maj 2011"

Transkript

1 Välfärdsbarometern 11 En rapport från SEB, maj 11

2 Svenskarna mindre nöjda med välfärden än nordiska grannar Om välfärdsbarometern Välfärdsbarometern är en årlig undersökning som SEB genomför. Syftet är att bidra med kompletterande perspektiv till diskussionen om välfärdsfrågorna. Sedan 05 har SEB kartlagt och analyserat människors attityder till olika delar av välfärden. Med hjälp av opinionsinstitutet Demoskop har SEB årligen intervjuat allmänheten om detta. I år ingår SEB:s välfärdsindex för första gången i Välfärdsbarometern. Det är ett nytt och sammanfattande mått på attityden till välfärdens olika tjänster och ekonomiska trygghetssystem. Välfärdsbarometern har även låtit Demoskop undersöka hur nordbor upplever de olika välfärds- och trygghetslösningar som erbjuds i Norge, Sverige, Finland och Danmark. Sverige har en lång välfärdshistoria. Den allmänna pensionen fyller snart 100 år. Bara några år yngre är arbetsskadeförsäkringen. Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverige kan uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat. När SEB nu presenterar ett nytt välfärdsindex som går att jämföra länder emellan är det därför överraskande att Sverige hamnar sist i Norden. Vår undersökning visar att Sverige är det nordiska land där befolkningen har lägst tilltro till välfärden. Vi har det sämsta indexet i nio av de tolv undersökta kategorierna. Välfärdsbarometern är en årlig undersökning om välfärden. För första gången presenterar vi ett välfärdsindex som jämför och sammanfattar attityderna till de olika välfärdsområdena. Med detta index kommer vi kunna följa uppfattningar om välfärden över tiden. I år används SEB:s välfärdsindex för att studera välfärden i de nordiska länderna. Undersökningen beskriver hur svenskar, danskar, norrmän och finländare upplever välfärdstjänster som tandvård, sjukvård, skolan samt barn- och äldreomsorgen, men också hur vi uppfattar pensionssystemet och ersättningarna om vi blir sjuka eller arbetslösa. Det är bara i en enda av de tolv kategorierna som Sverige står sig bäst. Vi är nordiska mästare när det gäller synen på föräldrars trygghet med att föräldrapenningen och barnbidraget ger det ekonomiska stöd de behöver. I alla andra frågor om barnomsorgens kvalitet, om pensionerna, om försörjningsstödet eller det stöd man får om man blir sjuk eller arbetslös så upplever våra nordiska grannar en större tillfredsställelse än vi svenskar. De som upplever störst trygghet med välfärdens institutioner är danskarna. Välfärdsbarometern 11 2

3 Det vi har fångat här är attityderna. Men vår studie ger inte svar på varför attityderna är som de är. Har svenskarna högre förväntningar än andra? Eller är det faktiskt så att välfärden är bättre hos våra nordiska grannar? Oavsett vilket manar siffrorna och jämförelsen till eftertanke. Hur ska vi se på framtidens välfärd? Varför stämmer inte den service vi får överens med de förväntningar vi har? Förutom introduktionen av SEB:s välfärdsindex och den nordiska jämförelsen innehåller Välfärdsbarometern 11 intressanta svar på några dagsaktuella frågor. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av svenskarna är negativa till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, en fråga som regeringen nu utreder. Och samtidigt som politikerna överväger en högre pensionsålder kan vi konstatera svenskarna vill gå i pension vid 2 år, men tror att vi kommer att gå i pension vid 5 års ålder. Gapet mellan önskad och skattad pensionsålder växer. Jens Magnusson Välfärdsekonom, SEB Välfärdsbarometern 11 tecknar bilden av ett gap mellan önskad och levererad välfärd. Samtidigt ser vi en stor öppenhet för att komplettera skattefinansierade lösningar med delar som den enskilde själv ansvarar för. Vägen framåt verkar vara en kombination av privata och offentliga åtaganden. Ett antal utredningar har visat på svårigheterna att finansiera dagens och framtidens välfärdsgap med höjda skatter. Utmaningen för Sverige blir därför att ta tillvara den vilja och beredskap till eget ansvarstagande som finns och kombinera den med tydliga och effektiva offentliga åtaganden. Det är så vi kan möta de välfärdsförväntningar vi har och som SEB:s Välfärdsbarometer 11 visar är mycket höga. Välfärdsbarometern 11

4 Sammanfattning SEB:s välfärdsindex SEB:s välfärdsindex är ett mått på förtroendet för tio av välfärdens institutioner samt tilltron till att alla har samma möjligheter att ta del av dem: Välfärdstjänster Tandvården Vården Skolan och barnomsorgen Äldreomsorgen Stödet till arbetslösa att komma i arbete Transfereringssystem Föräldrapenningen och barnbidraget Sjukförsäkringen Pensionerna Försörjningsstödet (socialbidraget) Arbetslöshetsförsäkringen Förtroendet redovisas i ett index som kan variera mellan 0 och 100. Undersökningen omfattar en lång rad frågeställningar och denna rapport sammanfattar några av de viktigaste. Vid en jämförelse av hur välfärden upplevs i de nordiska länderna är svenskarna minst nöjda med det egna landets välfärd. Alla bedömda välfärdsområden sammanvägt ger Danmark index 59, Finland 5, Norge 55 och Sverige 51. Störst tilltro har svenskarna till tandvården och till att vården håller hög kvalitet. Lägst indextal noteras för äldreomsorgen och för stödet vid arbetslöshet. Uppfattningen att den enskilde själv bör vara med och bidra till finansieringen av systemen för ekonomisk trygghet och välfärd omfattas av de flesta. 70 procent anser att det bästa sättet är en kombination av privat- och skattefinansiering. 0 procent menar att det egna ansvaret bör bli större än idag. Som ett konkret exempel har andelen som säkert är redo att betala för en privat vårdförsäkring ökat med procent sedan 09. En majoritet av svenskarna, 51 procent anser att a-kassan ska vara frivillig. 4 procent anser att den ska vara obligatorisk. Men det finns en tydlig åldersskillnad. Bland de mellan 50 och 4 år är det 55 procent som förespråkar ett obligatorium, medan bara 4 procent av de unga mellan 18 och 29 år vill ha en obligatorisk a-kassa. Den förväntade pensionsåldern har stigit med ett år, från 4 till 5 år. Men svensken vill gå i pension tidigare. Redan vid 2 års ålder skulle vi vilja lämna arbetslivet. Välfärdsbarometern 11 4

5 SEB:s välfärdsindex fångar synen på välfärden i de nordiska länderna I SEB:s välfärdsbarometer för 11 introduceras ett nytt mått, SEB:s välfärdsindex. Tanken är att i en enda siffra fånga attityderna kring de centrala inslagen i vårt välfärdssystem. Indexet ska kunna följas över tiden för analys av välfärdspolitik och samhällsförändringar. För att det första årets index ska kunna sättas in i ett sammanhang har frågorna som ligger till grund för indexet även ställts till medborgare i grannländerna Danmark, Finland och Norge. SEB:s välfärdsindex kan analyseras mot bakgrund av de politiska diskussionerna om ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom som pågår i Sverige. En annan utgångspunkt för reflexioner är att relatera svaren till hur mycket resurser de olika nordiska länderna lägger på välfärdssystemen. En intressant fråga är om den som lägger mest pengar på trygghetssystemen också har mest nöjda invånare. Svaret på den frågan är nej. SEB:s välfärdsindex bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen. Frågorna fångar om man som invånare känner sig trygg med att få tandvård, sjukvård, utbildning samt barn- och äldreomsorg av hög kvalitet. Frågorna om socialförsäkringarna och andra transfereringar tar reda på om man känner sig trygg med att få det ekonomiska stödet man behöver vid arbetslöshet, föräldraledighet, pensionering eller vid sjukdom. Intervjupersonerna har fått gradera sin attityd på skalan ett till tio, där tio innebär att man till exempel är nöjd med att vården håller hög kvalitet eller att pensionen är så hög som man behöver. Slutligen vägs resultaten av alla frågor samman till ett index som kan variera mellan 0 och 100. I det sammanvägda måttet, SEB:s välfärdsindex, noterar Danmark högst nivå (59). Därefter kommer Finland (5) och Norge (55) och sist Sverige (51). Samtliga länder Sverige Danmark Finland Norge Index 51 Sammantaget är det tydliga skillnader i upplevd välfärd mellan de nordiska länderna. Svaren i undersökningen är subjektiva omdömen och öppnar för tolkningar. Människor har svarat på hur de upplever de olika delarna av välfärden och inte på vilka de objektiva nivåerna på välfärden är. Svaren kan alltså påverkas av hur debatten och förväntningarna ser ut i de olika länderna. Skillnaderna mellan ländernas resultat i SEB:s välfärdsindex bör givetvis också analyseras mot bakgrund av att välfärdssystemen är olika utformad i de nordiska länderna, trots betydande likheter. Framförallt är det trygghetssystemen som skiljer sig mellan grannländerna. Det är svårt att se något direkt samband mellan hur mycket pengar som läggs på de olika välfärdsområdena och omdömena i undersökningen. Enligt siffror från Eurostat är Norge det land som lägger mest pengar per capita på sociala skyddsnät, följt av Sverige, Danmark och sist Finland. Trots detta är det Danmark som når högst index Välfärdsbarometern 11 5

6 Index Samtliga länder Sverige Danmark Finland Norge Trygg med att ha tillgång till tandvård av hög kvalitet Stort förtroende att få vård med hög kvalitet om sjuk/ skadad Känner stort förtroende för att få vård inom rimlig tid om sjuk/ skadad Trygg med att barnomsorgen och skolan håller hög kvalitet Barnföräldrar trygga med ekonomiskt stöd via föräldrapenning och barnbidrag Trygg i att sjukförsäkringen ger det ekonomiska stöd jag behöver om jag inte kan arbeta Alla har samma möjligheter att ta del av den danska/ finska/ norska/ svenska välfärden Pensionärer kan känna trygghet att man i D/F/N/S får den nivå av pension man behöver Trygg att få försörjningsstöd från kommunen om ekonomisk kris och utan inkomst Arbetslös kan känna sig trygg med att få det ekonomiska stöd man behöver Stort förtroende för att äldrevården tar hand om mig som gammal Trygghet att få assistans från AF och andra myndigheter för att komma tillbaka i arbetslivet Det finns tydliga skillnader mellan länderna, men det kan noteras att de välfärdsområden som får de bästa respektive sämsta omdömena ofta överensstämmer mellan länderna. Tandvårdens kvalitet får höga betyg i alla de fyra undersökta länderna. Tryggheten med äldreomsorgen och med den hjälp man får när man behöver komma tillbaka i arbete, är låg i alla länder. Den enda kategorin där Sverige når bäst resultat är attityden till stödet till barnfamiljer vid föräldraledighet och med barnbidrag. Sverige sticker ut bland de nordiska länderna genom att de som bor här känner sig minst trygga med vården och trygghetssystemen. Sverige har lägst resultat i nio av de tolv kategorierna. Högst förtroende för tandvården Tandvården får högsta betyg i svenskarnas syn på välfärden. Det finns ett utbrett förtroende för tillgången till tandvård av hög kvalitet. Även i de nordiska grannländerna får tandvården höga betyg. Danmark når högst index (78) före Sverige (7), Norge (70) och Finland (9). Tandvårdsindex Danmark 78 Sverige 7 Norge 70 Finland 9 Svensk vård mest ifrågasatt När svenskarna får ge omdöme om kvaliteten i vården så blir betyget relativt sett högt, men trots det hamnar vi efter våra tre nordiska grannländer. Också på här är det danskarna som noterar högst index (74). De anger i högre utsträckning än grannländerna att man får vård av hög kvalitet: Norge (71), Finland (70) och sist Sverige (8). Sjukvårdsindex Kvalitet Tillgänglighet Danmark Norge 71 7 Finland 70 9 Sverige 8 4 En rimlig slutsats är att svenskarna inte upplever att vården fungerar så bra som den borde. Också här behöver man tolka vad som är subjektivt och grundat i förväntningar och vad som beror på objektiva skillnader. Men indexnoteringarna tyder på att uppfattningen att Sverige har bäst vård i världen numera är ifrågasatt, inte minst av svenskarna själva. En annan fråga om vården fångar attityden när det gäller tillgängligheten. Också i detta avseende har Sverige lägst index, men kanske inte så lågt som många år med debatt om vårdköer hade givit anledning att förvänta. Välfärdsbarometern 11

7 Finland leder utbildningsligan En kategori där Finland ligger högst är synen på barnomsorg och skola. Här har de intervjuade fått frågan om de är trygga med att respektive lands barnomsorg och skola håller hög kvalitet. Kanske är det inte så konstigt att finländarna är nöjda eftersom de i flera olika internationella undersökningar anses ha en skola med mycket bra prestationer. Finlands indexnivå när det gäller skola är överlägset högst (71), Norge och Danmark ligger i mitten (båda 57) och Sverige hamnar lägst (54). Att den svenska skolan inte når lika höga kunskapsresultat som den finska, utan till och med tappar mark är något som bland annat de internationella PISAstudierna visat. Skola och barnomsorgsindex Finland 71 Danmark 57 Norge 57 Sverige 54 Bra för föräldrar i Sverige Den enda kategori där Sverige placerar sig högst är synen på föräldrapenningen och barnbidraget. Även om attityden delvis är kluven så är svenskarna mest nöjda när man får bedöma om föräldrar får det ekonomiska stöd de behöver. Sverige toppar (index 59), medan Danmark (5) och Norge ligger strax efter (54) och finländarna är minst tillfreds med stödet till föräldrar (50). Sverige och Norge har en föräldrapenning som ligger nära varandra när det gäller nivå och längd, 90 dagar med kring 80 procent av inkomsten, men taket för ersättningen är högre i vårt västra grannland. Norge har alltså ett system som är bitvis mer generöst, men trots det är svenskarna mer nöjda med den ekonomiska tryggheten för föräldrar. Finland som ligger sist på denna punkt har också den kortaste föräldraledigheten med cirka 00 dagar och den lägsta ersättningen med cirka 0 procent av lönen. Ekonomiskt stöd till föräldrarindex Sverige 59 Danmark 5 Norge 54 Finland 50 Svensken orolig för sjukpenningen Index för sjukförsäkringen, det vill säga tryggheten med det stöd som man får om man inte kan arbeta på grund av sjukdom, är lägst i Sverige (4). Danskarna upplever störst trygghet (59) följt av Norge (58) och Finland (54). Det finns också relativt stora faktiska skillnader mellan länderna, både i hur systemen fungerar vid korta och långa sjukskrivningar. Till skillnad från Sverige har varken Danmark, Norge eller Finland karensdag i sjukförsäkringen. Vidare finns det skillnader i hur ersättningen ser ut på sikt. I Sverige trappas den ned efter ett år från knappt 80 till knappt 75 procent av årsinkomster under 7,5 basbelopp. I Finland är ersättningsnivån lägre medan Norge och Danmark har mer generösa sjukförsäkringar. Norge har också ett högre tak. Utöver dessa faktiska skillnader länderna emellan har sverige haft en intensiv diskussion tillämpning och regeländringar i sjukförsäkringen. Det är rimligt att tro att både de faktiska skillnaderna och denna diskussion bidrar till det låga svenska resultatet. Sjukförsäkringsindex Danmark 59 Norge 58 Finland 54 Sverige 4 Välfärdsbarometern 11 7

8 Samma möjligheter? Undersökningen ger också svar på om invånarna upplever att alla har samma möjligheter att ta del av välfärden. Här får Sverige ett relativt lågt index (), men i Finland upplevs det som ännu sämre (47). Danmark och Norge toppar (båda 54). Jämlikhetsindex Danmark 54 Norge 54 Sverige Finland 47 Låg tilltro till nivån på pensionen Svenskarna upplever lägst tilltro till att man får den pension man behöver. Indexet för Sverige (4) hamnar betydligt lägre än i Danmark (58) som är det land där invånarna mest litar på att de får den pension de behöver, även om Danmarks siffror också är relativt låga. Norge (50) och Finland () ligger nära det nordiska snittet. Exakt vad som ligger bakom det låga förtroendet för pensionerna i Sverige besvarar inte SEB:s välfärdsindex, men de senaste årens nyhetsrapportering om att pensionssystemets automatiska balansering, bromsen, slagit till med sänkta pensioner som följd bidrar troligen. Svenskarnas krav på sin framtida pension förefaller också vara högre än det förväntade utfallet. Om livet efter arbetslivet ska bli som svenskarna vill att det ska bli behöver många pensionsspara mer, vilket man också är medveten om. I SEB:s välfärdsbarometer 11 säger 50 procent av de förvärvsarbetande svenskarna att de skulle behöva spara mer än vad de gör idag. Det är en väg framåt som ges stöd också av Välfärdsbarometern. Det behövs en mix av flera åtgärder för att höja de framtida pensionerna och därmed förtroendet för pensionssystemet. Medborgarna verkar också till stor del vara medvetna om ett större eget ansvar men har hittills haft svårt att fullt ut agera i enlighet med detta ansvar. Pensionsindex Danmark 58 Norge 50 Finland Sverige 4 Lågt socialbidragsindex Sverige har också lägst index (4) bland de nordiska länderna vad gäller att känna sig trygg med att få socialbidrag (försörjningsstöd) från kommunen om det behövs. Danmark () och Norge (45) ligger i mitten och här är det Finland som ligger högst (54). Socialbidragsindex Finland 54 Danmark Norge 45 Sverige 4 Jag skulle behöva spara mer än vad jag gör % % 40% 0% 80% 100% Stämmer väl Stämmer ganska dåligt Vet ej/ej svar Stämmer ganska väl Stämmer inte alls Bas: Förvärvsarbetande I en nyligen publicerad rapport från OECD, Pensions at a Glance 11, skriver man att rapport från OECD, Pensions at a Glance 11, skriver man att I det långa perspektivet är ett diversifierat pensionssystem med en mix av offentliga och privata åtgärder inte bara den mest realistiska utan även den bästa lösningen. Välfärdsbarometern 11 8

9 Högst stöd för dansk flexicurity Danskarna noterar det högsta indexet (50) när det gäller trygghet med ersättning vid arbetslöshet. Norge och Finland (båda 48) ligger strax efter Danmark, medan svenskarna ligger klart efter (). Systemen ser olika ut i de nordiska länderna. De senaste åren har den danska flexicurity-modellen på arbetsmarknaden uppmärksammats i den svenska debatten. Den svenska ersättningen vid arbetslöshet bygger på en nedtrappning efter en viss tids arbetslöshet. I Norge får man en lägre procentuell ersättning, men taket är högre. I Finland börjar ersättningen på runt 0 procent av lönen, men sjunker med ökad inkomst. Den danska flexicurity-modellen bygger på hög ersättning, men mer osäkra anställningsvillkor. A-kasseindex Danmark 50 Norge 48 Finland 48 Sverige Lågt förtroende för hjälp till arbetslösa Allra lägst tilltro i undersökningen har uppmätts angående möjligheterna att få hjälp för att komma tillbaka i arbete. Undersökningens lägsta indexnoteringar alla kategorier ger svenskarna på denna fråga (4). Finland toppar (50), därefter Danmark () och Norge (44). Arbetsförmedlingsindex Finland 50 Danmark Norge 44 Sverige 4 SEB:s välfärdsindex Dessa påståenden ligger till grund för SEB:s välfärdsindex När man behöver gå till tandläkaren kan man känna sig trygg med att ha tillgång till tandvård av hög kvalitet Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag stort förtroende för att få vård inom rimlig tid Barnföräldrar kan känna sig trygga med att föräldrapenning och barnbidrag ger dem det ekonomiska stöd man behöver Alla danskar/finländare/norskar/svenskar har samma möjligheter att ta del av den danska/ finska/norska/svenska välfärden Om man hamnar i ekonomisk kris och utan inkomst kan man känna sig trygg med att få försörjningsstöd (socialbidrag) från kommunen Jag har ett stort förtroende för att äldrevården tar hand om mig som gammal Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag stort förtroende att få vård av hög kvalitet Jag känner mig trygg med att den danska/finska/ norska/svenska barnomsorgen och skolan håller hög kvalitet Om jag skulle bli sjuk så att jag inte kan arbeta känner jag mig trygg i att sjukförsäkringen ger mig det ekonomiska stöd jag behöver Pensionärer kan känna trygghet att man i Danmark/Finland/Norge/Sverige får den nivå på pension som man behöver Som arbetslös kan man känna sig trygg med att få det ekonomiska stöd man behöver Som arbetslös kan man känna sig trygg med att få den assistans från Arbetsförmedling och andra myndigheter man behöver för att komma tillbaka i arbetslivet De intervjuade ombads ange sin inställning till dessa påståenden. Svaren gavs på en skala mellan 1 och 10 där 1 betyder stämmer inte alls och 10 stämmer mycket väl. 09 intervjuer genomfördes under april 11 i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Välfärdsbarometern 11 9

10 Skeptisk inställning till obligatorisk a-kassa I budgeten för 11 skriver regeringen att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör införas för att stärka människors trygghet och stabiliteten på arbetsmarknaden. Frågan utreds nu. Regeringspartierna har uttalat att de eftersträvar en utformning som undviker negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt samt undviker onödiga kostnadsökningar för grupper i arbetslivet. SEB:s välfärdsbarometer för 11 visar att regeringen också har opinionsmässiga skäl att söka efter lösningar som minimerar negativa effekter av en obligatorisk a-kassa. Mer än varannan svensk tycker att arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig. Möjligen har det påverkats av den kritiska debatt om tidigare presenterade förslag till a-kassa där alla måste vara med. Om utredarna lyckas med ambitionen att finna sätt att införa ett obligatorium som inte ger onödiga kostnadsökningar för enskilda eller stör arbetsmarknadens funktionssätt blir opinionen kanske en annan. Frivillig eller obligatorisk a-kassa? Det är stor skillnad mellan ungas och äldres attityd till en obligatorisk a-kassa. Bland de över 50 år är en majoritet för ett obligatorium, medan en majoritet bland de unga är för frivillghet. Det största stödet för obligatorisk a-kassa finns bland de som har fyllt 5 år, det vill säga bland dem som varken kommer att betala till eller ha nytta av en sådan försäkring. Där är det 5 procent som är för ett obligatorium och endast 9 procent som tycker att a-kassan ska bygga på frivillighet. Det finns små skillnader mellan könen och mellan olika inkomstskikt. Studenter är tydliga motståndare till en obligatorisk a-kassa. Bara en knapp tredjedel av studenterna stödjer en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det kanske inte är så förvånande. Många studenter saknar en inkomst att försäkra och har inte heller samma behov som yrkesarbetande att ha en tryggad försörjning vid arbetslöshet eftersom de ofta inte är försörjare. Bara en tredjedel av alla som är arbetssökande tycker att det ska vara obligatoriskt att vara med i a-kassan. Samtliga Män Kvinnor år år år 4 89 år Grundskola Gymnasium Högskola Förvärvsarbetande Arbetssökande Student Ålderspensionär Förtidspensionär Privat sektor Offentlig sektor Inkomst 0 Tkr Inkomst 0 00 Tkr Inkomst Tkr Inkomst 400 Tkr % % 40% 0% 80% 100% Det ska vara frivilligt Man ska vara tvungen att vara med Vet ej/ej svar Välfärdsbarometern 11 10

11 Starkt stöd för kombinerad välfärdsfinansiering En återkommande fråga de senaste åren i SEB:s välfärdsbarometer är hur svenskarna ser på välfärdens finansiering. Det starka stödet från tidigare år för offentlig och privat samverkan består. Sju av tio svenskar anser att det bästa sättet att finansiera trygghetsförsäkringar och välfärdstjänster är en kombination av privata pengar och skatter. Bara var fjärde svensk anser att välfärden ska vara helt skattefinansierad. Det finns också en stark uppfattning att det egna ansvaret bör vara större än idag. Denna studie ger inte svar på varför så många svenskar anser att de själva bör vara med och finansiera delar av välfärden med egna pengar, men klart är att det är en minoritet som tycker att skattefinansieringen räcker för att klara välfärd och trygghet på den nivå som efterfrågas. Människors ansvar att säkra sin egen välfärd Ett konkret exempel på ett möjligt privat bidrag till välfärden är en vårdförsäkring, det vill säga en försäkring som garanterar vårdinsatser utan köer. I undersökningen har frågan ställts om man är beredd att betala 0 kronor i månaden för att bli garanterad snabb tillgång till vård vid sjukdom eller skada. Varannan svensk är beredd att betala en sådan summa. Tre av tio svarar ja, helt säkert på frågan om de är beredda att betala för en privat vårdförsäkring, medan två av tio säger att de troligen är det. De som är öppna för att betala för en privat vårdförsäkring är i stort sett lika många som under 09. En skillnad är emellertid att det är klart fler som har en bestämd uppfattning och svarar ja, helt säkert eller nej, absolut inte. Att svenskarna nu ger mer säkra svar tyder på att frågan mognat i opinionen. Samtliga Män 15 8 Kvinnor år år år år Grundskola Gymnasium Högskola Förvärvsarbetande Arbetssökande Student Ålderspensionär Förtidspensionär % % 40% 0% 80% 100% Mycket större Lite större Lite mindre Mycket mindre Vet ej/ej svar Välfärdsbarometern 11 11

12 Är du beredd att betala för en vårdförsäkring? En klar majoritet, procent tycker att arbetsgivarna ska stå för privata vårdförsäkringar för medarbetarna. Här är utvecklingen liknande den för frågan om man själv är beredd att betala för en försäkring för snabb vård. Det är fler som tydligt tar ställning för eller emot. Förslaget har ett utbrett stöd bland unga och arbetare. Egenföretagare är mest emot. Samtliga Privat sektor Offentlig sektor Inkomst 0 Tkr Inkomst 0 00 Tkr Inkomst Tkr Sammantaget visar siffrorna att svenskarna har ett allt större intresse av att vara med och själva bidra till finansieringen av välfärden och de system som ska ge trygghet vid sjukdomar och skador. Inkomst 400 Tkr Har barn Har ej barn Sambo/Gift I sammanhanget kan man reflektera över att den delen av vården och trygghetssystemen som har högst förtroende bland svenskarna är tandvården. Det är också det välfärdsområde som har högst privatfinansierad andel. I jämförelse med till exempel äldreomsorgen eller barnomsorgen och skolan är förtroendet för tandvården betydligt högre. Singel Storstadsområde Övriga stadsområden Övriga landet % % 40% 0% 80% 100% Ja, helt säkert Nej, troligen inte Vet ej/ej svar Ja, troligen Nej, absolut inte I Välfärdsbarometerns frågor får medborgarna skatta sitt förtroende på en skala från ett till tio. När frågan ställs om man kan känna sig trygg med tillgång till en tandvård av hög kvalitet så är det sex av tio svenskar som anger åtta eller högre. Välfärdsbarometern 11 12

13 Önskad pensionsålder I västvärldens industriländer diskuteras behovet av att äldre stannar kvar längre på arbetsmarknaden. Men en klar majoritet av svenskarna, 72 procent, vill inte att pensionsåldern ska höjas. I valmanifestet inför 10 års val lovade allianspartierna att rätten att kvarstå i anställning ska höjas från 7 år till 9 år. Nyligen fastställde regeringen direktiv för utredningen om Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv. Men regeringens ambition att människor ska jobba längre verkar inte ha något större stöd hos allmänheten och hittills tagna initiativ har haft ett begränsat genomslag på den faktiska pensionsåldern. Det finns några tydliga skillnader i attityder mellan olika grupper i undersökningen. Kvinnor och låg- och medelinkomsttagare är mer negativa än genomsnittet till att höja pensionsåldern. En av de mest kritiska grupperna är de som står närmast på tur att gå i pension, de mellan 50 och 4 år. I den åldersgruppen motsätter sig 79 procent att pensionsåldern ska höjas. Mest intresserade av att höja pensionsåldern är höginkomsttagare som tjänar över kronor. Också svenskarnas uppfattning om tidpunkten för den egna pensioneringen visar att ambitionen att få fler att jobba längre än 5 års ålder har svag förankring. I årets undersökning svarar svenska folket att de vill gå i pension vid 2 års ålder, men de tror att de kommer gå i pension vid 5 års ålder. Oavsett vilken åldersgrupp, inkomstgrupp eller utbildningsnivå som studeras så är svaren samstämmiga. Dessutom har synen på önskad pensionsålder varit konstant de senaste åren, även om den förväntade pensionsåldern steg med ett år jämfört med förra årets undersökning. pensionsåldern, utan minst lika mycket om att bättre ta hand om mer senior arbetskraft som kan behöva flexiblare arbeten, anpassad vidareutbildning, ny motivation och fysisk anpassning Genomsnittsålder vill du gå i pension tror du att du kommer att gå i pension Samtliga 08 Samtliga 09 Samtliga 10 Samtliga 11 Bas: Om förvärvsarbetande, 55 intervjuer Faktaruta pensionsålder: I det allmänna pensionssystemet finns i princip ingen fastställd pensionsålder. Tidigaste uttag för inkomst- och premiepension är 1 år, men pensionen blir högre ju längre man väntar. Garantipensionen kan tidigast tas ut från 5 års ålder. Arbetsgivaren har rätt att pensionera medarbetare äldre än 7 år. Inför valet 10 skrev Alliansen i sitt valmanifest att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 9 år istället för, som idag, till 7 år. En utredning tillsattes den 14 april i år, där direktiven togs fram i samråd med pensionsgruppen där allianspartierna och socialdemokraterna är representerade. Bilden av att man går i pension vid 5 är etablerad. Med tanke på hur den demografiska utvecklingen ser ut med allt fler äldre som ska försörjas är det en stor utmaning att förändra förväntningarna och få fler att stanna kvar längre i yrkeslivet och på det sättet vara med och försörja de som inte kan arbeta. Kanske är det också så att svenskarna ser det OECD pekade på i sin rapport Pensions at a Glance 11 nyligen. Nämligen att de flesta länder, inklusive Sverige, saknar mekanismer för att få äldre anställda att jobba längre. Vägen framåt handlar inte bara om att höja Välfärdsbarometern 11 1

14 Avslutande kommentar Det finns stora delar av den svenska välfärden som upplevs som väl fungerande. Men två huvudslutsatser kan dras om välfärden grundat på årets upplaga av SEB:s välfärdsbarometer. Den första är att svenskarna är de som är minst trygga med sin välfärd i Norden. Den andra är att svenskarna är beredda att komplettera de offentliga systemen med egen finansiering för att få den vård, omsorg eller trygghet man behöver. Dessa två slutsatser går emot de spridda uppfattningarna att svensk välfärd är bäst i världen och att det saknas folkligt stöd för privata komplement. Undersökningen ger inga besked om hur bra välfärden är med objektiva mått mätt. Men det är uppenbart att det finns ett gap mellan den välfärd som erbjuds och den som svenskarna förväntar sig. Skillnaden mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folk önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer att växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre och kraven höjs med en åldrande befolkning. Detta välfärdsgap verkar nu många svenskar se som något man behöver ta eget ansvar för, trots att denna uppfattning knappast är spridd i det politiska landskapet. Välfärdsbarometern 11 visar att det kan finnas en grogrund för ett fördjupat samtal om välfärdens framtida finansiering. Undersökningen visar att svenskarna prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig att komplettera offentliga system med privata lösningar för att få större trygghet inför arbetslöshet, ålderdom och sjukdom. Inte för att svenskarna på ideologisk grund dömer ut offentlig finansiering av välfärden, utan för att önskemålen är större än vad det allmänna erbjuder. Välfärdsbarometern 11 14

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Välfärdsbarometern 2015 En rapport från SEB, juni 2015

Välfärdsbarometern 2015 En rapport från SEB, juni 2015 Välfärdsbarometern En rapport från EB, juni Inledning Att klara den långsiktiga finansieringen är en av de stora framtidsfrågorna för verige. amtidigt är det en av de frågor där de politiska partierna

Läs mer

Välfärdsbarometern 2013 En rapport från SEB, maj 2013

Välfärdsbarometern 2013 En rapport från SEB, maj 2013 Välfärdsbarometern 2013 En rapport från SEB, maj 2013 Inledning Välfärdsfrågor i centrum av debatten Under de 100 år som gått sedan den första svenska folkpensionen infördes 1913 har välfärdspolitiken

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden

Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden TIMBRO Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden 11 mars 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kvalitet, påverkan och tillgänglighet inom välfärden Nio av tio har under

Läs mer

Välfärdsbarometern 2014 En rapport från SEB, juni 2014

Välfärdsbarometern 2014 En rapport från SEB, juni 2014 Välfärdsbarometern En rapport från EB, juni Inledning Valåret är det många välfärdsfrågor som återfinns högt upp på den politiska dagordningen. Debatten om skolan är hård, media rapporterar om nya dyra

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Presidentval i USA. Mars 2012

Presidentval i USA. Mars 2012 ! Presidentval i USA Mars 2012 Obama vinner i Europa Föga förvånande skulle Barack Obama vinna i de fyra länder vi undersökt. Dock skiljer sig Storbritannien åt en hel del då de i högre utsträckning skulle

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Driftig men otrygg S11097 11-04

Driftig men otrygg S11097 11-04 Driftig men otrygg S11097 11-04 Sammanfattning Småföretagare kan inte räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

VÅR TRYGGHET Rätta svar

VÅR TRYGGHET Rätta svar VÅR TRYGGHET Rätta svar Vår trygghet -frågesport 1. Vilket år infördes det allmänna barnbidraget? Svar : 1948 sid 16 2. Vilket år trädde fattigvårdsförordningen i kraft? Svar 1847 sid 16 3. När trädde

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011 Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Ett bättre pensionssystem

Ett bättre pensionssystem Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:2470 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Ett bättre pensionssystem 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Behovet av ett rättvist pensionssystem 2 3.1

Läs mer

Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser

Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser Socialhögskolan Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser PER GUNNAR EDEBALK, PROFESSOR E-post: Per_Gunnar.Edebalk@soch.lu.se Forskaravdelningen, Socialhögskolan, Lunds universitet Box

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Den Svenska välfärden 2016 Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Vad betyder välfärd? Vad innebär den svenska välfärden? Vad måste man göra för att

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer