Rapport från projektet Ungdomsdialog. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från projektet Ungdomsdialog. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten."

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Kopia till Dnr: 2013/2082-BaUN-173 Barn- och ungdomsnämnden Rapport från projektet Ungdomsdialog Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. Ärendebeskrivning Under 2013 pågår metodutvecklingsprojektet Ungdomsdialog. Projektets syfte är att arbeta fram en grundstruktur för dialog och samverkan mellan politiker och unga medborgare. Projektet inkommer till nämnden med en delrapport över arbetet. Bilagor Delrapport 2 - Projekt Ungdomsdialog Bilaga 1 - Ungdomskonsulternas Praktikrapport Bilaga 2 - Utvärderingsenkäten av Sommarpraktiken 2013 Bilaga 3 - Resultat av utvärderingen av Sommarpraktiken Skickad av: Haidi Bäversten - BUNHB01

2 Innehåll 1. BAKGRUND SYFTE OCH MÅL TEORI SVENSKA ALTERNATIVA MODELLER NACKA KUNGSBACKA GÄVLEBORGS REGION LUPP VÄRMDÖ KARLSKOGA/DEGERFORS MALMÖ Inter-interna Intern-externa Extern-interna (gemensamma) Extern-externa INTERNATIONELLA ALTERNATIVA MODELLER LONDON LEWISHAM SEVILLA KANADA Livsstilar Mosaik UTVÄRDERING AV SOMMARPRAKTIKEN ATT TA MED SIG INFÖR KOMMANDE PRAKTIKER ANALYS AV UTVÄRDERINGSBLANKETEN Utbildningarna City festivalen Arbetsmiljön Styrgruppsmötet samt politikerfika Utbytet med Nacka kommun Komplettering av utvärderingsenkäten KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER MEDIA PERSONLIGA MÖTET SOCIALA MEDIER SMS-panelen Bloggen Ungdomsdialog: Facebook Ungdomsdialog Västerås... 20

3 Ungdomsdialog en modell för ungdomars delaktighet och politikers påverkbarhet i de pedagogiska nämnderna 1. BAKGRUND Demokratins grunder utgörs av att makten utgår från folket via fria och rättvisa val och att det finns garantier för de mänskliga rättigheterna. I Regeringsformen 1:1 står det All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse." Detta är det alla kommuner måste sträva mot, den representativa demokratin. För att uppnå en representativ demokrati i ett samhälle är det viktigt att det finns arenor för samverkan och dialog mellan politiker och dess medborgare. Forskare menar numera att en representativ demokrati inte utgörs endast av att medborgarna röstar på valdagen. En representativ demokrati är numera alla olika former av deltagande i samhället (skriva insändare, skriva under namnlistor, starta ett uppror via Internet, medborgarnas direkta kontakt med politiker med mera). 1 Det är upp till kommunerna, länsstyrelserna samt staten att underlätta för sina medborgare att kunna vara delaktiga i de demokratiska processer som finns i samhället. För vissa grupper i samhället finns det mer möjlighet till påverkan medan för andra är det svårare, en sådan grupp är ungdomarna. Det finns en allmän och generell tro/antagande i dagens samhälle om att ungdomar inte är intresserad av att påverka och ha någon inflytande i det som berör de. Detta är fel anser olika forskare, bland annat Erik Amnå, professor i Örebro Universitet. Han argumenterar att det finns tre olika grupper av ungdomar: de aktiva, passiva och standby när det gäller samhällsengagemang. De aktiva ungdomarna är de som på olika sätt har en aktiv samhällsengagemang genom sin skola, förening, politisk organisation eller på annat sätt och tar en offentlig ställning kring olika politiska frågor och diskussioner. De som är passiva kan kategoriseras i två grupper : oengagerade och desillusionerade. Den förstnämnda är ungdomar som inte bryr sig alls om politik och om det som händer i deras omgivning. Detta kan bero på olika saker, bland annat att ungdomar kan tycka att det är onintressant och tråkigt eller så förknippar de det med att det är något smutsigt och korruptaktigt. Denna grupp kan kalla sig för apolitiska. Gruppen som är desillusionerade har en mer kritisk hållning gentemot politik. Till skillnad från de föregående så har dessa ungdomar, förutom att tagit ett aktivt val att inte intresserad sig för politik, även tagit ett aktivt val att vara emot politik. Om den förra gruppen är apolitisk är denna antipolitisk. 1 SOU (2000:1) En hållbar demokrati: Politik för folkstyre på 2000-talet. Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Fritzens.

4 Den sista gruppen, standby, är en grupp där ungdomar är engagerade men som varken visar det eller uttrycker sig. Dessa håller sig informerade om vad som sker runt omkring sin omgivning och håller sig alerta ifall det finns behov av att bli aktiva. De är intresserade men inte delaktiga om det inte behövs, de är standby. Denna grupp kunde ses tydligen under arabiska våren då många ungdomar från ingenstans blev politiskt aktiva när några började uppmana till demonstrationer och uppror. Det finns sex olika anledningar till att en standby ungdom gör att den agerar: 1) när den känner att den bör delta, 2) när den känner att den måste, 3) när den blir tillfrågad och känner sig behövd, 4) när den känner att den kan göra något, 5) när den känner att det går att påverka, att det fungerar den aktion som görs och 6) när den känner att vara delaktig ger något tillbaka till den själv (det känns meningsfullt). 2 Hur kan vi då göra för att öka ungdomarnas engagemang, speciellt de som inte ingår i gruppen aktiva. Ett första steg är att ta hänsyn till och förstå dessa olika grupper av ungdomar. Sedan måste olika sorters aktioner och aktiviteter göras för varje enskild grupp, det krävs olika sätt för att få fram engagemanget. Gruppen med de oengagerade och desillusionerade behöver mer uppmärksamhet än de standby samt aktiva ungdomarna. Detta är väldigt viktigt att ta hänsyn till annars kommer dessa ungdomar att inte vilja bli antingen aktiva eller standby. Många av dem inflytande och påverkansarbete som görs tar för det mesta inte hänsyn till de ungdomar som inte deltar utan är mest riktad mot de redan aktiva ungdomarna.3 Detta är något som måste ändras på och ta hänsyn till när det ska jobbas för att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande och de demokratiska processerna i samhället. 2. SYFTE OCH MÅL Västerås Stad har länge försökt att skapa olika verktyg och arenor där stadens ungdomar och dess politiker kan skapa en dialog och på så sätt få ungdomarna mer delaktiga i de besluts som fattas i frågor som berör de, men att skapa varaktiga modeller och verktyg för en sådan dialog är ett svårt uppdrag och har hittills inte fått nått fäste i Västerås. Med bakgrund i detta har Barn- och Ungdomsnämnden samt Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden beslutat att ta fram ett projekt som har i syfte att skapa en Västerås modell för dialog mellan politiker och ungdomar som leder till att ungdomars idéer, åsikter och förslag ska kunna ta tillvaras på vid beslutsfattning i dessa två nämnder. För att kunna genomföra syftet är målet med projektet att skapa och utveckla, tillsammans med ungdomar och politiker i Västerås, en struktur och modell för dialog 2 Amnå, E. (2010) Active, passive and standby citizens. Örebro Universitet 3 Ungdomsstyrelsen. (2009) Lika olika som lika om former för lokalt ungdomsinflytande

5 och samverkan som kan hålla över tid och kan ärvas och vidareutvecklas av nya ungdomar och politiker. 3. TEORI (I den deltagande demokratins teori betonas att människan inte bara är en individ utan också en social varelse. Om hon ska kunna utveckla sin potential, behöver hon leva i gemenskap med andra i en anda av jämlikhet, tillit och gemensamma intressen. Där bör man garanteras deltagande i den gemensamma politiska praktiken för att tolka och omtolka vad som är rätt och gott. Om rättigheterna ska bli kraftfulla, påkallas ett aktivt medborgerligt engagemang. Att delta i de gemensamma besluten är snarare en plikt än en rättighet. Helst ska alla delta direkt. En långtgående decentralisering förespråkas. Och om inte medborgarna uppskattar politiskt deltagande eller bryr sig om politiken, beror det på att de saknar verkliga möjligheter att påverka, att de delegerat bort sin makt. Man antar att medborgarna är suveräna att utforma sin dagordning men har ingen lösning på problemet att de som deltar mest också är de som har mest att hämta för egen del. 4 I den deliberativa demokratiteorin, slutligen, betonas argumentationens och samtalets fundamentala betydelse för demokratin. Endast sådan maktutövning kan skapa förtroende som samspelar med övertygelser som uppstått i fria samtal medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk för fri diskussion mellan jämlikar. Politik kopplas till diskussion. Demokratin är därför i behov av offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. I dessa diskussioner underordnas mina egna intressen det gemensamma bästa. I en fri och öppen diskussion prövas förslagen. Men vad som sedan händer med förslagen och besluten analyseras dock inte närmare inom den deliberativa demokratiteorin.) 3.1 PRINCIPER Vi har tagit del av Sveriges Kommuner och Landsting SKL s rapporter om deras projekt Medborgadialog som initierades 2006 med uppdraget att ge stöd till dess medlemmar för att utveckla verksamheten med hjälp av medborgardialogen. Utifrån de rapporter SKL tagit fram anser vi att de resultat och de förslag som finns där kan utgöra en bra grund för vad som måste göras i Västerås stad för att börja ha bättre medborgardialoger och i detta fall ungdomsdialog. I de rapporter som SKL har skrivit lyfts det upp att kommuner bör jobba med att skapa principer kring hur det ska jobbas med (ungdoms) dialog. De pratar om att det finns fyra olika sätt att jobba med principer: o intern-interna o intern-externa 4 SOU (2000:1) rapport En hållbar demokrati: Politik för folkstyre på 2000-talet:

6 o extern-interna o extern-externa Intern-interna principer är principer framtagna och utarbetade av kommunen och som ger de riktlinjer och det ramverk för hur kommunen ska hantera ungdomsdialogen. Här tydliggörs också ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstehens samt hur processen kring dialogen ska ske. Intern-externa principer är principer som också utarbetas av kommunen (internt) men där presenteras de löften som kommunen ger ungdomarna (externt) när det beslutas om att genomföra en dialog kring en fråga. De löften som kan ges här är: graden av inflytande, på vilket sätt informationen är tillgänglig, hur återkopplingen ska ske etc. Dessa principer visar också att de förtroendevalda visar att de är påverkbara i de frågor som det ska finnas en dialog i. Efter att dessa principer har arbetats fram är det viktigt att ungdomarna får information och kunskap om de löften som ges. Extern-interna (gemensamma) principer är principer som tas fram tillsammans med ungdomarna och kommer att bli som ett avtal mellan de och politikerna/tjänstehens kring vilka frågor ungdomsdialogen ska sättas in i verket, hur ungdomarna ska bli delaktiga i den dialogen och vilket ansvar alla parter har i dialogen. De extern-externa principerna är principer som har blivit framtagna av ungdomarna själva och som sedan presenteras till kommunen där de fattar beslut om att anta dem. Sedan blir det ungdomarna själva som har ansvaret att dialogen ska fungera. Det blir också ungdomarna själva som bestämmer vilket ansvar varje grupp i samhället har i de olika processerna i dialogen. Analys av principerna Intern-interna/externa principer Efter att ha läst dessa olika rapporter tror vi i Ungdomsdialog att för att få ut det mesta av den modell vi skapar, måste vi också påbörja ett arbete i att identifiera principer inom organisationen (Västerås stad) så att alla anställda vet vilken roll och ansvar de har när det beslutas om att en dialog ska sättas in i verket, men också hur det ska ageras när ungdomarna själva är initiativtagare till en dialog med politikerna. I många forskningsrapporter vi har läst har de poängterat vikten av att lägga tid på processerna till skapande av olika delaktighets och inflytandemodeller, metoder eller verktyg. De menar och vi anser att det är viktig att man inom organisationen (kommunen) börjar rannsaka sig själva och fråga sig varför det är viktigt med ungdomsdialog, detta för att kunna börja ha ett gemensamt språk om vad dialog är och hur den ska hanteras. Detta i sin tur kommer hjälpa ungdomarna att få en större delaktighet och inflytande i den representativa demokratin och i de frågor som berör dem.

7 Därför har resultatet av våra analyser börjat landa i att för att den modell vi lägger fram som förslag ska få bästa genomslag och kunna hålla över tid, ärvas av politiker och ungdomar, måste det finnas raka och klara riktlinjer i hur arbetet med dialogen ska gå till väga. Därav måste det skapas interna principer som kommunen ska jobba utefter när det gäller dialog. Men även måste politiker och tjänstehens ha kunskap i varför det är viktigt att jobba med ungdomsdialog (gemensamt språk). Analysen har renderat i att vi att Västerås stad borde börja jobba med de första och andra principerna. Extern/ interna (gemensamma) principer Då grundtanken under hela projektets gång har varit att denna modell är en modell skapad för och av ungdomar ser vi det logiskt att även jobba med den tredje principen, extern-interna (gemensamma) principer. Här innebär det att man tillsammans med ungdomar jobbar fram principer kring hur man ska jobba med dialogen mellan dem och politikerna. Här börjar också en del av ansvaret att ligga på ungdomar, att se till att dialogen sker, att komma med egna förslag kring vad som behövs dialogera om etc. För att det som arbetats fram med ungdomar ska få genomslag i Västerås stad måste vi också jobba med de intern-interna principerna, så att politikerna och tjänstehens vet hur de ska agera kring ungdomsdialog. Detta blir ett processarbete och kommer att ta tid att göra, men för kunna få den genomslag som förväntas av dialogen och få en högre representativitet av ungdomarna kring de beslut som berör dem, anser vi att det är viktigt att de här processerna utförs komplett och att det ges den tid som behövs. Har Västerås stad skapat klara principer, både internt och externt tillsammans med ungdomarna, kommer detta även kunna ge resultatet att ungdomarna själva blir allt mer engagerade då de ser att det finns klara och tydliga vägar för dem att ta när det gäller delaktighet och inflytande. Det finns en modell inom principteorin som Ungdomsdialog har tagit fram, modellen visar de olika fyra principer och vem som har det yttersta ansvaret kring varje princip samt vad som kännetecknar varje princip. Modellen ska kunna hjälpa att förstå de olika principer som behövs för att kunna uppnå ett sådant bra inflytande och delaktighet mellan ungdomar och politiker.

8 Ansvarsgrad Politiker/ungdomar? Pol+tjänstehen Pol+ungdomar (gem) Ungdomar Intern interna Interna externa Extern interna Extern externa Inre organisationen Ramverk Riktlinjer Tydliggör processen Löften Remiss till organisationen Man skapar gemensamma principer Ungdomar tar mer ansvar Ungdomarna ansvarar själva för dialogen Inte vanligt i Sverige Medborgarbudget 3.2 DELAKTIGHETSTRAPPAN Här kommer det ett större avsnitt om Delaktighetstrappan Medbeslutande Inflytande Dialog Konsultation Information 4. SVENSKA ALTERNATIVA MODELLER Runt i Sverige finns ett antal olika modeller för ungdomsdialog. Minsta gemensamma nämnare för dem är: 1. Alla har ansvariga ledare 2. Alla bygger på fastställda principer, antingen internt eller externt. Det Sveriges kommuner och landsting (SKL) saknar generellt i olika dialogmodeller är: 1. Ett genomtänkt genusarbete.

9 2. Att alla grupper i samhället har möjlighet att komma till tals. 4.1 NACKA Har tagit fram en modell som de kallar för Ung inflytande där 12 ungdomar utbildas genom en sommarjobbsanställning till mer medvetna samhällsmedborgare. Ungdomarna knyts upp till olika uppdrag även efter sommarjobbets avslut under 1 års tid. I sommarjobbet ingår först en utbildning- och teambuildingsdel där ungdomarna får lära sig om och fördjupa sig i barnkonventionen samt ta del av det uppdrag från politikerna som de kommer att arbeta med de resterande två veckorna. Efter avslutat feriearbete blir ungdomarna inflytandepiloter. Deras uppgift resten av uppdragsåret blir att sprida engagemang och kunskap kring frågorna. Hur? Det är upp till ungdomsgruppen. Efter ett samtal med arbetsmarknadsdirektören i Nacka kommun får vi reda på att man beslutat att utbilda 7 processledare som ska kunna leda ungdomarna genom den processen över årets gång. I utvärderingar har man sett att efterfrågan på ungdomars kunskap ökat över åren tack vare modellen, men att det även ökat svårighetsgraden av uppdraget för ungdomarna. (Ungt inflytande, En överblick över projektets historia och nuläge, Frankel and friends) 4.2 KUNGSBACKA Även Kungsbacka har en modell som bygger på att ungdomar anställs att jobba med olika samhällsuppdrag på sommaren. Ungdomarna där anställs som kommunutvecklare. Deras uppdrag är mer frivilligt efter de initiala tre sommarjobbsveckorna. Deras arbete är grundat i en LUPP undersökning som gjorts hos elever i år åtta och gymnasieelever år 2. Där det visat sig att hälften inte visste vart de skulle vända sig om de skulle vilja påverka sin kommun. I ett av sina dokument Ett steg i rätt riktning har de specificerat varför det är viktigt med ungdomsdialog i 19 punkter. Där gör man även en konsekvensanalys för vad som kan hända om man inte har en ungdomsdialog. Dels lyfter de upp vikten av att man har ett mångfaldsperspektiv för att göra samhället så mångsidigt som möjligt. Beslutsunderlaget för politiker riskerar att bli tunt om inte alla delar av samhället på något sätt lyssnas in. De rekommenderar att alla kommuner gör en handikapsplan för delaktighet. Deras modell för hur ungdomar ska få inflytande är utbildning av unga och vuxna genom olika föreläsningar, workshops och kreativa möten. De har även tagit fram fem olika råd för effektiv kommunikation med ungdomar: 1. Det är gratis 2. Det är enkelt 3. Vi får tydlig information 4. Det går snabbt 5. Vi behöver inte nås på en fysisk plats. Internet eller telefonen kan vara enklare!

10 De har liknande Gävleborgs region en sammanställning på de olika metoderna som de anser leder till en god ungdomsdialog. (s16-27 i rapporten Ett litet steg i rätt riktning) 4.3 GÄVLEBORGS REGION Denna region har ett mycket omfattande ungdomspolitiskt arbete. Man har bland annat samlat 38 olika metoder för ungdomsdialog i ett dokument där de beskrivs kortfattat. Alla metoder är knutna till någon ansvarig person i regionen. De har använt en del av Framtidsboxen där 10 ungdomar anställts att coacha 5 politiker i 20 olika uppdrag med möjlighet att vinna titeln årets modigaste politiker. Utöver Framtidsboxen har man även implementerat ett program för processutbildning för sektorsövergripande barn- och ungdomspolitik. Varje kommun har utsett en processledare med tillhörande arbetsgrupp för att kunna skapa nya strukturer för att involvera unga i det politiska arbetet. (rapporten 38 sätt att involvera unga, Gävleborgs region) LUPP Gävleborgs region har beslutat att använda sig av LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitik, som en uppföljningsmetod av kommunernas ungdomsdialogarbete. I enkäten mäts flera olika parametrar där bland annat frågor kring politik lyfts upp. Enkäten lämnas till unga vuxna år. Idag finns ingen enkät i Västerås stad som mäter det ungdomspolitiska engagemanget. 4.4 VÄRMDÖ Värmdö har ett styrdokument för hållbar medborgardialog som innefattar ett verktyg för att säkerställa att en god medborgardialog förs. Det ska finnas en checklista för planering av medborgardialog, en checklista för seminarier, mall för kommunikationsplan, mall för utvärdering samt praktiska metoder för medborgardialog. I Värmdös styrdokument poängterar man vikten av att dialog sker i rätt skede och man skiljer på dialogtid och beslutstid. Det är i dialogtid som ärendet är påverkbart och politikernas uppgift är att lyssna och fråga inte svara och ta beslut. Beslutet sker efter informationen inhämtats. Syftet med dialogen är att bygga upp en kunskapsbas om hur medborgarna verkligen vill ha det. Ansvaret för att dialogarbetet följs upp är ett delat ansvar mellan politiker och tjänstehens. Politikerna ansvarar för att ta initiativ till när de vill föra en medborgardialog, tjänstehennasidan ansvarar för att arbetet genomförs, följs upp och att det finns en ansvarig för att processerna kommuniceras till medborgarna. 4.5 KARLSKOGA/DEGERFORS Dessa kommuner har tillsammans ett uppdrag att utveckla ungdomsdialogen. Deras modell innefattar politikutbildning, samarbetsplan mellan elevråd och nämnder, årligt demokratievent samt att kommunicera via sociala medier. I deras arbete har flera anställda från olika delar av organisationen varit involverade i olika faser av framtagandet samt implementeringen av modeller. (Karlskoga kommuns hemsida)

11 4.6 MALMÖ En stad som har arbetat med principer är Malmö. Där antog man 2012 en grundpolicy för hur staden ska jobba med ungt inflytande. Policyn består av 6 principer (1) som stadens tjänstehen, politker och ungdomar i föreningslivet tagit fram tillsammans. När man tar fram principer tillsammans med medborgarna kallas detta för extern-interna principer. (Rapport om Malmös antagande av principer för ungdomsdialog). SKL har arbetat med ett projekt om medborgardialog där man i en av rapporterna belyser vikten av att en kommun som vill ha en väl fungerande medborgardialog bör arbeta processinriktat med principer. Det finns fyra olika typer av principer (det finns ett mer utförlig avsnitt om principer under rubrik 3): Inter-interna Dessa principer är principer framtagna och utarbetade av kommunen och som ger de riktlinjer och det ramverk för hur kommunen ska hantera ungdomsdialogen. Här tydliggörs också ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstehens samt hur processen kring dialogen ska ske Intern-externa Dessa är principer som också utarbetas av kommunen (internt) men där presenteras de löften som kommunen ger ungdomarna (externt) när det beslutas om att genomföra en dialog kring en fråga. De löften som kan ges här är: graden av inflytande, på vilket sätt informationen är tillgänglig, hur återkopplingen ska ske etc. Dessa principer visar också att de förtroendevalda visar att de är påverkbara i de frågor som det ska finnas en dialog i. Efter att dessa principer har arbetats fram är det viktigt att ungdomarna får information och kunskap om de löften som ges Extern-interna (gemensamma) Dessa principer tas fram tillsammans med ungdomarna och kommer att bli som ett avtal mellan de och politikerna/tjänstehens kring vilka frågor ungdomsdialogen ska sättas in i verket, hur ungdomarna ska bli delaktiga i den dialogen och vilket ansvar alla parter har i dialogen Extern-externa Principer som har blivit framtagna av ungdomarna själva och som sedan presenteras till kommunen där de fattar beslut om att anta dem. Sedan blir det ungdomarna själva som har ansvaret att dialogen ska fungera. Det blir också ungdomarna själva som bestämmer vilket ansvar varje grupp i samhället har i de olika processerna i dialogen. (SKL, Utveckla principer för medborgardialog). 5. INTERNATIONELLA ALTERNATIVA MODELLER 5.1 LONDON LEWISHAM I London har ungdomar själva tagit initiativet att de vill ha en ungdomsverksamhet som gör det möjligt för dem att påverka samhället. Detta initiativ kom två år efter att

12 tjänstehens varit ute i områden där ungdomar grupperar sig för att bygga relationer mellan vuxna och ungdomar. Varför tjänstehenen valde att göra på detta sätt var efter att man haft problem med kravaller och mycket ungdomsslagsmål samt uppror från unga. Man ville göra något och bestämde sig för att genom att bygga goda relationer och visa unga att det finns en väg in i makten så trodde man att detta skulle göra att ungdomen väljer andra vägar att göra sin röst hörd som är mindre destruktivt. Det visade sig vara lyckosamt då ungdomarna efter två själva krävde att få mer att säga till om. Ungdomsborgmästare infördes på försök som efter utvecklande av modellen även tillfört unga rådgivare, en panel samt aktivt användande av sociala medier. En framgångsfaktor i detta är troligtvis att man låtit processen ta tid. Under två års tid var tjänstehen ute i samhället för att skapa relationer och förtroende. Detta ledde till en opinionsbildning när de unga sedan själva ville ta tag i sin delaktighet. Något som man skulle kunna kalla för att den fjärde principen extern-extern, när den unge själv ansvarar för att den får vara delaktig. En risk med just ungdomsborgmästare är att väldigt mycket makt läggs på en individ. Även om denne inte själv har någon reell makt så blir den tillsatt genom val, vilket även visat sig bli manliga borgmästare varje år trots att det funnits lika många och till och med fler aktiva unga kvinnor. I begreppet borgmäster kan det finnas en underligande förväntan att detta ska vara just en kille/man då det patriarkala samhället ser ut på det viset. I annonsen för att bli borgmästare kan man även läsa mellan raderna att de lagt in flera attribut som mer stämmer in på den typiskt manlige individen, något som kan påverka vilka som känner sig manade att ställa upp för borgmästarvalet. Oavsett om det blir en kille eller tjej tror vi att det överlag är svårt att inte påverkas av positionen och att vara helt neutral kan bli en stor utmaning som vi inte tror gynnar ungdomsdialog. Genus och mångfald är två begrepp som man ofta lyfter i analyser kring medborgardialog som något som saknas. Två viktiga delar som vi ser att Västerås skulle gynnas av om ungdomsdialogprojektet innefattad. En tanke är att jobba med en mångfaldsgrupp där medlemmarna väljs utifrån sin livsstil snarare en utifrån politiskt engagemang. Vi kommer att se alla som experter på sin unika kunskap. Man skulle kunna jämföra denna mångfaldsgrupp med Lewishams unga rådgivare, men det som skiljer är att deltagarna blir tillfrågade utifrån mångfalt. De unga rådgivarna i Lewishams modell är intresserade och aktiva ungdomar som dels själva ställt upp för borgmästarval, men inte blivit valda eller på annat sätt är engagerade. Eftersom vi vill uppnå hög representativitet genom mångfaldsgruppen ser vi ingen mening med att utgå från de ungdomar som vill påverka. Den stora utmaningen ligger i att nå de ungdomar som inte vet om att de kan påverka och höja deras självförtroende så de känner att deras åsikt är viktig.

13 Enligt Erik Amnå, professor från Örebro som forskar i ungdomsdialog, så är 6 % av alla ungdomar politiskt aktiva. Dessa ungdomar söker sig ofta till ungdomsförbund eller andra organisationer där de kan få inflytande. Dessa ungdomar är viktiga för utvecklingen av ungdomsdialog, men vill vi ha en hög representativitet måste vi hitta sätt att nå de andra 94 %. Demokrati och genus måste gå hand i hand. Det är därför vi inte vill jobba efter modellen att införa en ungdomsborgmästare. Det är allt för stor risk att modellen återskapar de rådande normerna kring kön. Därför vill vi jobba utifrån att mångfaldsgruppen ska vara hälften killar och hälften tjejer, samt utifrån metoder som gör att alla kommer till tals oavsett hur mycket plats man själv är villig att ta. Det finns olika samtalsmetoder som hjälper i processer där man vill att även de som vanligtvis inte pratar ska komma till tals. En av dem är Opera. En metod som vi kommer att prova i olika workshops för att se om det är en metod som passar ungdomsdialog. Den går ut på att man inte får kritisera någon annans tanke och att det finns olika steg med tydliga regler för hur samtalet ska föras. Mer om Operametoden kommer att beskrivas i ett senare avsnitt. (SKL, Medborgardialog för unga) (SKL, Utveckla principer för medborgardialog) (Erik Amnå, föreläsning barnrättsdagarna) 5.2 SEVILLA Medborgarbudget är något som behövs för att den fjärde principen ska kunna fungera. Det innebär att medborgarna, i det här fallet ungdomar, har en särskilt avsatt summa pengar som de själva förfogar över. Där startade man på ett liknande sätt som i Lewisham. Fyra heltidsanställda tjänstehen gick ut till alla skolor in i alla klassrum för att höra hur barn och ungdomar vill att deras Sevilla ska fungera. Detta resulterade i ett antal ungdomsgrupper, 25 stycken som träffas var 14:e dag. Dessa grupper har fåt igenom med sin medborgarbudget ett antal olika projekt som lekplatser, trafikljus vid en farlig korsning och städning av kvarter. Deltagarna i dessa forum är mellan 5-16 år. Ytterligare en sak de fått igenom är att minska åldern för rösträtt i dessa ärenden till 10 år, den var tidigare 16 år. Sevillamodellen lyfter upp vikten av att man flyttar grupperna ut från klassrummet så att de unga inte känner sig låsta till institutionen. Det handlar om riktigt deltagande och inflytande inte utifrån ett skolperspektiv enbart. (SKL Medborgardialog för unga) 5.3 KANADA Toronto är ytterligare ett exempel på en stad som jobbar med strukturerad dialog med medborgare. De har fastställt att det är viktigt att arbeta med interna principer för att få alla eniga i arbetet och jobbar åt samma håll. De anser att det inte är någon mening att jobba med intern-externa principer som är den andra principen då de inte ser att man kan lova så generellt till medborgarna, utan att nya principer bör tas fram inför varje dialog.

14 En risk med detta i en modell för Västerås skulle kunna vara att arbetet blir ineffektivt. Det finns därför också en risk att dialog inte alls blir av då det kräver ett förarbete inför varje dialog. Med intern-externa principer som fastställer vad man lovar de unga medborgarna i alla möten skulle arbetet kunna ske något mer på rutin vilket ökar möjligheten att en dialog blir av i de frågor som man lovat att det ska ske. Däremot ser vi det som en stark grund att verkligen förankrat principerna bland politiker och tjänstehens i staden. Det tryggar utvecklingen av arbetet samt att det faktiskt är något man förvaltar och återskapar hela tiden. På så vis ligger ansvaret på kommunen att dialogen lever vidare och inte avhängigt några eldsjälar alternativt några aktiva ungdomar som sedan försvinner på nya uppdrag när de blir äldre. (SKL, utveckla principer för medborgardialog) Livsstilar Ett spännande koncept som man valt att utgå ifrån i Kanada är att jobba utifrån livsstilar när man delar in medborgarna för att kartlägga grupper. Vi har tidigare nämn mångfaldsgruppen som en metod för att säkra en hög representativitet. Detta skulle kunna vara en metod för att säkra kartläggningen av ungdomsgrupper. Det är vanligt att man delar in medborgare utifrån kön, ålder och geografisk bostadsort. Detta kan ligga i grunden men, i Kanada har man valt att dela in människor i 67 olika livsstilsgrupper. Exempel på dessa är grå och stolt, äter lunch på Times och Utflugna barn. Vilka livsstilsgrupperna skulle vara för ungdomar i Västerås skulle kunna vara ett extern-internt arbete som ungdomsdialog skulle kunna utföra. Det vill säga det tredje steget i principerna där man bjuder in medborgarna i det här fallet ungdomar att tillsammans med tjänstehen ta fram de livsstilsgrupper som de tror finns och som de anser sig själva tillhöra. Precis som i Kanada skulle ungdomarna själva sedan få välja vilken gruppen de tror sig tillhöra och få möjlighet att vara med i mångfaldsgruppen, eller livsstilsgruppen.(skl, Medborgardialog som del i styrprocessen) Mosaik Är ett verktyg som man använder sig av i Sverige för att kartlägga invånare på hushållsnivå. SKL (Sveriges kommuner och landsting) föreslår att detta verktyg skulle kunna användas av kommuner för att hitta nya grupper att kommunicera med. Det skulle kunna vara ett sätt att komplitera livsstilsgrupperna och kanske en början till kartläggning för mångfaldsgruppen. Verktyget används idag av näringslivet i första hand. Detta verktyg delar in Sverige i 42 olika livsstilsgrupper baserat på alla åldrar. Utifrån ett ungdomsperspektiv blir detta verktyg inte komplett då det har med grupper som kanske är mer applicerbara på både äldre respektive yngre målgrupper (2). Exempel på livsstilsgrupper i Mosaik är Välutbildade pantrar, Lagom är bäst, Storstadspuls och par i 70-tal.(SKL, Medborgardialog som del i styrprocessen)

15 6. UTVÄRDERING AV SOMMARPRAKTIKEN 2013 Praktikperioden innefattade en 100 timmars lång praktik för sex ungdomar från Västerås stad, praktiken hade namnet Demokratiprojektet. Urvalsprocessen för de 19 ungdomar som hade sökt till Demokratiprojektet gick till att projektledarna/ handledarna till projektet hade en tanke på att det skulle vara tre tjejer, tre killar, tre med utländsk bakgrund, tre med svensk bakgrund, de skulle vara utspridda såväl geografisk (boende) såsom utbildningsmässigt och skoltillhörighet. De skulle skilja sig i intressen och vanor, men en sak hade de alla gemensamt: de var intresserad av samhällsfrågor och vill göra Västerås till en bättre stad. Syftet med praktikperioden var att få ungdomarna att bli ambassadörer samt rådgivare för Ungdomsdialog. Målet med praktiken var att få ungdomarna att respektera och känna sig trygga med varandra för att få ett bra samarbete och ökat engagemang och där igenom vilja fortsätta engagera sig i projektet efter praktikperioden. Huvuduppdraget för konsulterna var att skapa 50 livsstilsgrupper ur de ungdomar de hann intervjua och träffa under City festivalen samt den enkät de utarbetade. Med livsstilsgrupper menas liknande koncept som det vi beskrivit tidigare i rapporten under rubrikerna Livsstilar och Mosaik. Mindre uppdrag de hade under praktikens gång var att: Skriva en slutrapport där resultatet av praktiken presenteras (se bilaga 1) Uppdatera bloggen på daglig basis Skapa en Ungdomsdialogsida på facebook Ge 5-10 goda råd kring hur Västerås stad ska jobba med ungdomsinflytande Förbereda en presentation för Nacka kommun 6.1 ATT TA MED SIG INFÖR KOMMANDE PRAKTIKER Projektledarna gjorde en utvärderingsblanket (se bilaga 2) där ungdomarna fick möjlighet att svara på olika skalfrågor samt några öppna frågor. Efter sammanställningen av utvärderingarna kunde vissa tendenser till både nöjdhet och mindre nöjdhet synas. Bland de viktigaste punkterna som ungdomskonsulterna rekommenderar inför nästkommande praktiker är att ha ett tydligt och väl definierat uppdrag. Vår ambition som ledare för ungdomarna var att ge dem utrymme att själva utveckla en del av ungdomsdialogprojektet. Dock medförde detta att det blev svårt för ungdomarna att snabbt greppa vad de skulle göra. Därför kom vi fram till att nästa grupp ungdomar bör få ett mer avgränsat uppdrag med tydliga riktlinjer. Konsulterna ansåg att de 100 timmarna som de hade under praktiken var lagom under sommaren, men de skulle gärna vilja ha utökad arbetstid efter praktiken (under terminen) för att på så sätt kunna nå ut till fler ungdomarna i Västerås, genom bland annat skolor och fritidsgårdar. Förslagen som kom var bland annat att:

16 Utöka arbetstiden med ytterligare hundra timmar som är utspridda över ett år Jobba ideellt Ungdomsdialog borde lägga fram förslaget till skolorna att integrera Ungdomsdialog i skolans läroplan i form av att vissa ungdomar kan välja att jobba med Ungdomsdialog som en del av projektarbetet de har sista året på gymnasiet. Oavsett sätt att jobba så vill konsulterna behålla kontakten med Ungdomsdialogprojektet och hjälpa det att nå ut till ungdomar genom olika former av marknadsföring. Speciellt vill de fortsätta arbetet med livsstilsgrupperna men är även intresserade av att arrangera ett event till nästkommande år. 6.2 ANALYS AV UTVÄRDERINGSBLANKETEN Utbildningarna Konsulterna ansåg att utbildningarna var intressanta och bra, men att de hade svårt att se kopplingen till sitt uppdrag med vissa av dem och att det kan vara av vikt att ha detta i åtanke för nästkommande praktikperioder. Med ett väl definierat och utarbetat uppdrag från början blir det även enklare att ta fram rätt utbildningar till konsulterna. Det är även viktigt att utbildningar och andra aktiviteter inte får ta för mycket av tiden på bekostnad av uppdraget. Den utbildning som konsulterna ansåg gav de mest för deras uppdrag var Diskrimineringslagsutbildningen. Beroende på hur Ungdomsdialog utvecklas efter nyårskiftet och beroende på det uppdrag som de nästkommande konsulter får kommer utbildningarna att eventuellt se annorlunda ut, men några utbildningar anses vara viktiga att ha kvar, såsom: Kommunutbildningen (där vi skulle kunna be den ansvarige ledaren att förklara till exempel hur en ärendehantering för medborgadialog samt rutiner kring ungdomsdialog i kommunen sker och annat som vi anser kan vara av vikt för det specifika uppdrag som konsulterna då kommer få). Metodutbildning: En del i ungdomskonsulternas jobb var att ta fram olika enkäter samt genomföra intervjuer med andra ungdomar. För att säkerställa att dessa intervjuer och enkäter renderar i de svar som de söker ser vi att en kortare genomgång i hur man lägger upp en intervjuguide och enkät är av stor vikt City festivalen Först och främst så vill vi projektledare tacka Fritidsgårdarna i Västerås för det fina samarbete vi hade under festivalen och för att Ungdomsdialog fick låna husvagnen (den rullande fritidsgården). Det var avgörande för att få den genomslagskraft och uppmärksamhetvärdet projektet behövde samt för det arbete konsulterna genomförde. 5 Se resultat och analys av utvärderingen i bilaga 3

17 Konsulterna ansåg att festivalen var den delen av praktiken som de tyckte gav mest för uppdraget samt att det var då de fick komma i kontakt med ungdomar i Västerås och prata kring de rättigheter ungdomar har när det gäller delaktighet och inflytande i sin kommun men även för insamlande av information för framtagande av livsstilsgrupperna. Festivalen blev också ett ypperligt tillfälle att marknadsföra Smspanelen samt projektet i sig. Konsulterna tyckte även att det var roligt att några politiker kom till husvagnen och var med och pratade med ungdomar och hjälpte till att få in nummer till Sms-panelen. Konsulterna rekommenderar att Ungdomsdialog ska använda sig av City festivalen till kommande praktiker samt att använda sig av give aways (nyckelband, fika, och frisbee). De t-shirts som införskaffades hade vi en tanke att dela ut genom tävlingar, som tyvärr inte blev av. Så för nästkommande praktiker måste dessa tävlingar vara väl planerade och genomförbara. En rekommendation gällande t-shirts är att trycket av loggan Ungdomsdialog ska vara på framsidan så att det syns tydligt ifall man har på sig en jacka eller tröja Arbetsmiljön För projektledarna, liksom konsulterna, var det viktigt att det gick att sitta i anslutning till varandra. Men för nästkommande praktik är det viktigt att det kontor konsulterna använder sig av är anpassad efter den mängd personer som ska sitta där. Detta kan innebära att projektledarna/handledarna får byta kontor under praktikperioden. Konsulterna ansåg att stadshusguiden inte gav så mycket för deras trivsel i Stadshuset. De rekommenderar att göra en kick-off på kontoret med de andra medarbetarna i korridoren istället för en stadhusguide. På så sätt kan konsulterna känna sig ännu mer välkomna och blir mer accepterade av övriga kontorskolleger utifrån de ungdomar de är med allt vad det innebär Styrgruppsmötet samt politikerfika Styrgruppsmötet där konsulterna var adjungerade uppskattades väldigt mycket av alla parter i mötet. Detta är något som konsulterna rekommenderar ska bibehållas till nästkommande praktikperioder. Då vi inte vet formen av Ungdomsdialog till nästkommande år måste vi ha med i beaktande att vi kan behöva sammansätta politiker från olika partier till ett liknande möte. Den politikerfika som ägde rum under budgetfullmäktige uppskattades, men konsulterna tyckte att det kom lite för tidigt in i praktikperioden och att de hellre skulle se den komma två veckor in i praktiken eller i slutet. Det var lite svårt för konsulterna att kunna svara på frågor kring uppdraget de skulle genomföra samt det resultat som förväntades av dem eftersom de inte hade fått så mycket information kring detta innan politikerfikan. Men de tyckte att det var intressant och roligt att få träffa politikerna, de blev glada för det intresse politikerna visade dem och de kände sig

18 stolta när de fick höra Britt Sandström (kommunfullmäktiges ordförande) presentera dem i kommunfullmäktiges stora sal Utbytet med Nacka kommun Nacka har precis som Västerås ungdomar som arbetar med att utveckla kommunens ungdomsinflytande. Ett utbyte mellan Västerås och Nacka upprättades i våras och då bestämdes att inte bara ledarna för de olika projekten skulle träffas utan även ungdomarna. Detta för att ge ungdomarna ett vidare perspektiv på vad arbete med ungdomsinflytande kan innebära. Projektledarnas upplevesle av utbytet var att det har gett idéer och tankar kring hur vi kan jobba med praktiken till nästkommande år. Till exempel att jobba mer idéutvecklande snarare än produktframställande. En annan tanke som även kom upp var att kanske ha fler konsulter än de sex vi hade i år, eventuellt att man kan ha sex konsulter under första perioden och sex under andra perioden så att fler ungdomar kan få ett större engagemang kring Ungdomsdialog. En annan idé är att kunna jobba vidare med konsulterna efter praktiktiden, med ersättning för vissa uppdrag. Detta är något som även konsulterna diskuterade kring och gav olika förslag för hur vi skulle kunna jobba med det i framtiden (se text ovan). Vi har ett planerad fortsatt samarbete med verksamma inom Nacka kommun, bland annat ett utbyte med deras sex processledare genom en eventuell träff i oktober här i Västerås. Där en första tanke är att utbyta tankar och erfarenheter kring ungdomsinflytande. Det är viktigt att påpeka att utbytet med Nacka kan ersättas med någon annan kommun som jobbar med ungdomsdialog eller ungdomsinflytande genom att anställa ungdomar som sommarpraktikanter, vi tror att det är bra för ungdomar från Västerås möta upp andra ungdomar som har samma intresse och engagemang som de själva. Ett sätt att veta vilken kommun, skulle kunna vara att projektledarna besöker minst fyra andra kommuner med liknande arbetssätt i Sverige för att avgöra vilken kommun kommande konsulter skulle ha mest utbyte av. Våra ungdomskonsulter upplevde utbytet som mindre något inspirerande och kunde ta till sig några av deras ungdomars idéer. Nackas ungdomar upplevde träffen som lite tidspressad då den inträffade precis dagen innan deras presentation. Vi får ta med oss att fundera på om mötet mellan ungdomarna är lika viktigt som att projekt/processledarna har utbyte av varandra under året Komplettering av utvärderingsenkäten Tanken med utvärderingsblanketten var att få in så mycket feedback som möjligt av konsulterna för att kunna utveckla praktikperioden till näskommande konsulter. Blanketten innehöll både skalfrågor samt öppna frågor. Men utöver blanketten hade vi handledare en muntlig utvärdering med konsulterna. Där fick vi fram bland annat idéer på hur vi kan jobba vidare med dem efter praktikens slut. Efter att vi har

19 utvärderat utvärderingsblanketten såg vi att den kommer behöva kompletteras med några fler punkter, såsom: Politikermöte/styrgruppsmöte Studiebesök Anpassa frågeställningarna till enkäten efter det uppdrag och där Ungdomsdialog befinner sig Det finns en fördel i att försöka behålla så många frågeställningar som möjligt från årets utvärderingsenkät till nästkommande år, då går det att jämföra med föregående år. 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER 7.1 MEDIA Vi har under projekttiden använt oss flitigt av media. Redan efter en månad kom Sveriges Radio och intervjuade oss projektledare. TV4 hade även kontaktat oss men vi bad att få återkomma då sommarpraktikanterna hade börjat sin praktik hos oss. Under City festivalen fick vi väldigt mycket uppmärksamhet i media just på grund av att vi ringde både till Sveriges Radio, Västerås tidning samt TV4 så att de kunde komma och intervjua de ungdomskonsulter vi hade anställt. TV4 intervjuade tre av våra sex konsulter och gav Ungdomsdialog två minuter i deras sändning fredagen den 28 juni 6. Sveriges Radio var även på plats och intervjuade två av konsulterna och detta sändes live under fredagseftermiddagen. Vi kontaktade även Västerås Tidning dagarna innan City festivalen och det medförde att de tryckte en halvsidas reportage om Ungdomsdialog dagen innan City festivalen startade igång. Vi kommer att fortsätta hålla en nära kontakt med alla olika medier för att fortsätta exponera oss gentemot Västerås och dess medborgare. Vi kommer att kontakta de olika medierna till de olika aktiveteter vi kommer att genomföra under hösten. För projektet är dessa sätt otroligt viktiga för att skapa intresse och engagemang för Ungdomsdialog i Västerås. 7.2 PERSONLIGA MÖTET Vi har under hela projekttiden sett vikten att få träffa ungdomarna i Västerås och utifrån de erfarenheter och den kunskap de besitter ta fram den modell som politikerna efterfrågar, en modell för ungdomar skapad av ungdomar. Vi har tagit fram olika förslag kring hur vi ska träffa dessa ungdomar. Bland annat genom workshops i skolor där syftet är att ha en dialog om dialogen (de ska själva ta fram idéer och förslag kring hur de vill att dialogen mellan dem och politiker ska vara) min in i sändningen kan ni se inslaget om Ungdomsdialog.

20 Under City festivalen tog vi chansen att, genom ett samarbete med Västerås fritidsgårdar, träffa ungdomar och fråga dem om hur de skulle vilja möta politiker. Ungdomskonsulterna gav oss också möjligheten att ta reda på hur de föredrar att ha en dialog med politiker. Vi kommer under hösten att fortsätta med olika workshops i skolorna, Sms-panelen som har startats kommer även hjälpa projektet att ta fram den modell som efterfrågas. Efter att ha träffat en hel del ungdomar under City festivalen samt under de två workshops vi haft i Engelska skolan i Västerås samt Nybbyggesskolan har vi kunnat analysera och kommit fram till att ungdomarna i Västerås är väldigt intresserade av att träffa politiker. Bland annat har workshopsen visat oss att de ungdomar vi träffade vill gärna träffa politiker oftare och utanför skolan. De förslag som de kom fram till var till exempel face-to-face möten (att en ungdom och en politiker träffas själva på riktigt), mindre gruppmöten samt genom att ha olika debatter. Ungdomarna har i vissa fall uttryckt en önskan om att under dessa debatter eller face-to-face möten vill de att politikerna inte ska prata så mycket partipolitik och/eller jämföra sig med andra partier utan mer intresserad av vad deras politik innebär i vardagen, samt på vilket sätt ungdomarna kan påverka de beslut som politikerna ska fatta. Under City festivalen fick vi även chansen att prata med många ungdomar i Västerås och där framgick det att de var mer intresserade av att träffa politiker fysiskt än via sociala medier eller andra tekniska former. Detta genom bland annat event, stormöten, speaking corners, debatter med mera. Detta kommer vi att jobba vidare med och lägga fram förslag kring hur och vilka former som vi tror blir bästa möjliga möte med ungdomar och politiker, fast dessa förslag kommer vara förankrade hos ungdomarna och politikerna. 7.3 SOCIALA MEDIER SMS-panelen Sms-panelen är ett system som är skapad för att föra en direkt kontakt och bättre dialog mellan ungdomar och politiker i Västerås. Genom telefonnumret kan politiker skicka frågor och information till ungdomar i Västerås, men ungdomarna kan också skicka frågor och synpunkter till Västerås politiker. Detta sätt har använts på andra ställen i Sverige (kanske inte direkt för en dialog med politiker, men för liknande ändamål) och har gett bra resultat. Syfte: att på ett snabbare och rakare sätt kunna ha ett informationsflöde (tvåvägskommunikation) mellan ungdomar och politiker. Mål: Ungdomar och politiker förbättrar och ökar dialogen sinsemellan när det gäller frågor som berör Ungdomar, samt andra frågor som berör Västerås. Hantering av medborgarförslag: Förslag håller på att bearbetas fram tillsammans med Medborgardialog.

21 Återkoppling (återkoppla effekten av): Förslag håller på att jobbas fram. Vad för slags information ska ut? I bearbetningsfas. Hur ofta skickas information ut? I bearbetningsfas Bloggen Ungdomsdialog: Syfte: Att på ett transparens sätt informera allmänheten om projektets utveckling samt för att få in så många synpunkter och förslag som möjligt från allmänheten kring Ungdomsdialog (tvåvägskommunikation). Mål: Öka medvetandet kring Ungdomsdialog projektet och på så sätt få mer medborgare att engagera sig i det som händer i Västerås stad. Hantering av medborgarförslag: Förslag håller på att jobbas fram. Återkoppling: Förslag håller på att jobbas fram. Vad för slags information ska ut? Tankar och idéer från projektledarna samt under sommarpraktiken från de ungdomskonsulter projektet anställde. Bloggen kommer även innehålla information om sådant som händer i Ungdomsdialog och om de aktiviteter som har gjorts. Hur ofta skickas information ut? Uppdatera bloggen ett par gånger i veckan (helst varje dag) så den hålls levande och allmänheten inte tappar intresset Facebook Ungdomsdialog Västerås Syfte: Att på ett enkelt och smidigt sätt nå ut med information om Ungdomsdialogprojektet till medborgarna i Västerås, speciellt ungdomarna då det är dem som är de mest aktiva i sociala medier. Facebook kan även nyttjas av medborgarna för att komma med egna synpunkter och förslag till projektet eller politikerna. Mål: Öka medvetandet kring Ungdomsdialogprojektet och på så sätt få mer medborgare att engagera sig kring det som händer i Västerås stad. Hantering av medborgarförslag: Förslag håller på att jobbas fram. Återkoppling: Förslag håller på att jobbas fram. Vad för slags information ska ut? Vi ska länka ihop bloggen med Facebooksidan så att allt som skrivs i bloggen automatiskt syns på Facebook. Den information som kommer att finnas på Facebook blir således, tankar och idéer från projektledarna samt under sommarpraktiken från de ungdomskonsulter projektet anställde. Bloggen

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker,0550-85899 anneli.wiker@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-04 Ks/2015:30 000 Organisation Sida 1(3) Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

SAMHÄLLSFÖRÄNDRANDE BOKSLUT 2011

SAMHÄLLSFÖRÄNDRANDE BOKSLUT 2011 SAMHÄLLSFÖRÄNDRANDE BOKSLUT 2011 FRANKEL & FRIENDS SAMHÄLLSFÖRÄNDRANDE BOKSLUT 2011 Frankel & Friends 2011 Innehåll Varför samhällsförändrande bokslut? Våra milstolpar 2011 Årets samhällsförändring 2011

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Medborgardialog för unga

Medborgardialog för unga Medborgardialog för unga Unga vill inte delta, eller? Vi vet vad unga vill, eller? 9 Medborgardialog med unga NR 9 Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Kjell-Åke Eriksson, kjell-ake.eriksson@skl.se

Läs mer

från Framtidshopp till Nutidsresurs Tio tips för bättre ungdomsinflytande i amatörkulturorganisationer

från Framtidshopp till Nutidsresurs Tio tips för bättre ungdomsinflytande i amatörkulturorganisationer från Framtidshopp till Nutidsresurs Tio tips för bättre ungdomsinflytande i amatörkulturorganisationer 0 Innehåll Förord 2 Strukturen 3 1 För informationen i tiden 2 Storma Normen! 3 Före-under-efter Vitalisera

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

för fritidsgårdsutveckling

för fritidsgårdsutveckling för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015) Tjänsteskrivelse 1(1) Regionstyrelsen Samordningskansliet 2015-01-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER DET SOM GÖRS I DALARNA IDAG! Sammansatt från seminariet Sno en metod! den 15 april 2014 på Region Dalarna. Inledning Onsdag den 15

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Minnesanteckningar Jämställdhetsberedningen 2015-04-14

Minnesanteckningar Jämställdhetsberedningen 2015-04-14 Kommunstyrelsen 2015-04-14 1 (5) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Karin Gagner, 016-7102045 Minnesanteckningar Jämställdhetsberedningen 2015-04-14 Närvarande: Lisa Friberg Monica Wikberg Pia

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi ANTAGEN PÅ ÅRSMÖTE 2014-10-12 Författare: Karin Nordh, föreningsadministratör Karolina Nord, styrelseledamot. 1 Innehåll Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi...

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Maria Hjernerth 08-523 049 39

Maria Hjernerth 08-523 049 39 2012-09-04 Tjänsteskrivelse SODERTALJE KOMMUN 2012-09-.12 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Maria Hjernerth 08-523 049 39 Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Yttrande - motion fran Mats Siljebrand

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

IT-verktyg i demokratins tjänst

IT-verktyg i demokratins tjänst IT-verktyg i demokratins tjänst Del 1 utmaningar Geopanel Chatt E-petition Budgetsimulator E-panel Webb SMS Dialogforum 3 IT-verktyg i demokratins tjänst del 1 utmaningar Upplysningar om innehållet: Lena

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

11 tankar om medborgardialog i styrning

11 tankar om medborgardialog i styrning 2 11 tankar om medborgardialog i styrning Delaktighet Systematik Tydliggör roller Medborgardialog Meningsfull dialog Vinster Viktiga delar Lyssna på alla Frågor för dialog Skilj på perspektiv Risker 11

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet 1[13] Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet Strategi för demokrati och delaktighet i Botkyrka Alla vi som arbetar i Botkyrka

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 7 Uppföljning av Piteåpanelens första år Februari 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 110 personer 73 % av panelen som svarat deltagit i uppföljning

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

almö 2010 or i M Jag b Man kan alltid vara med och påverka, man ska inte känna sig mindre värd än politikerna

almö 2010 or i M Jag b Man kan alltid vara med och påverka, man ska inte känna sig mindre värd än politikerna Dokumentation från demokratiworkshops med Jag bor i Malmö 2010 2011-01-20 Man kan alltid vara med och påverka, man ska inte känna sig mindre värd än politikerna 365 dagar, 365 deltagare, 27 demokratiworkshops

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer