barn och beslutsfattare möts

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "barn och beslutsfattare möts"

Transkript

1 barn och beslutsfattare möts

2 text: Sara Persson textbearbetning: Tove Lund och Sophia Sundlin illustrationer: Martin Larsson grafisk form: Tove Lund e-post: webbplats:

3 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Vad är en barnpanel? 6 Barnpanelens syfte 7 Översikt - Barnpanelen steg för steg 8 Förarbete 10 Samordnare Vilka ska bjudas in? Gör barnen delaktiga i hela processen 12 Urval av barn Förberedande lektioner 13 Ta fram och fördela frågor 14 Politikernas och tjänstemännens roll Skapa lika förutsättningar Genomförande av panelen 16 Tillfälle ett - på skolan Tiden emellan 18 Tillfälle två - i Stadshuset Efterarbete 20 Minnesanteckningar och svåra ord Utvärdering Politikernas och tjänstemännens roll Återkoppling till barnen 21 Återkoppling till politiker Bilagor Checklista - Att genomföra en barnpanel 22 Jämställdhetssäkra Barnpanelen 23 Utvärderingsenkät till barnen 24

4 Förord Barn och unga är framtiden! Men barn och unga är inte en grupp som står på tillväxt. De finns här och nu och är fullvärdiga samhällsmedborgare. Barn är experter på att vara barn och har olika erfarenheter, kunskaper och åsikter som är viktiga och värdefulla för att förändra och förbättra samhället och vår kommun. Barnpanelen är en arena för möten och dialog mellan barn och förtroendevalda, tjänstemän eller andra vuxna i kommunen. Behovet av barnpaneler är ömsesidigt eftersom både barn och vuxna kan efterfråga varandras erfarenheter och kunskaper. Det är en givande mötesform för alla delaktiga! Demokratin kan bara försvaras och fördjupas om barn och unga tror på och upplever att det går att förändra och utveckla samhället och sitt egna liv! Birgitta Elfström, kommunalråd i Kalmar kommun maj

5 Inledning Politikerna i Kalmar har bestämt att barns frågor ska lyftas upp på den politiska dagordningen genom att minst en gång per år anordna en barnpanel där barn och förtroendevalda möts. Kommunen ska ta till vara barns engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande som en resurs. Barn ska ges möjlighet att bidra med information och erfarenheter i frågor som berör dem till kommunens beslutsunderlag. Detta har sin bakgrund i det barn- och ungdomspolitiska arbetet som pågått i Kalmar sedan mitten av 1990-talet. Att barn är en resurs är en självklarhet för många men inte för alla och därför är det viktigt att fungerande metoder, som t ex barnpanel, används för att tydliggöra det. I Kalmar kommmun har det årligen genomförts barnpaneler sedan Vi som har arbetat med olika mötesformer mellan barn och beslutsfattare upplever att den fungerar bättre än många andra former. Vi har därför tagit fram den här handboken för att underlätta arbetet med barnpaneler för att fler barn ska kunna delta i en barnpanel där barn och beslutsfattare möts på samma villkor. Panelen är också en del av arbetet med Barnkonventionen där en av portalparagraferna pekar på att barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Konceptet för barnpaneler är framtaget av Kumulus och Kalmar kommuns ungdomsombud i samarbete med Framtidsskeppet i Kalmar. Barnpanelen är beskriven utifrån att det är skolan som är en part i barnpanelen och att det sker på skoltid. Det fungerar dock lika bra att genomföra en barnpanel på t ex en fritidsgård eller i en förening. 5

6 Vad är en barnpanel? En barnpanel är ett forum där barn och beslutsfattare, tjänstemän eller andra vuxna möts på lika villkor. Under barnpanelen ställer både barnen och de vuxna frågor till varandra i dialog. I den här manualen beskrivs framför allt mötet mellan beslutsfattare och barn, men en barnpanel kan även innebära ett möte mellan andra vuxna och barn beroende på vilken fråga som behöver diskuteras. 6

7 Barnpanelens syfte Kalmar kommuns barn och ungdomspolitiska arbete ska drivas i barnkonventionens anda. Barnpanelen kan ses som ett verktyg för att uppfylla barnkonventionen. Barn har en rättighet att få vara med och påverka i frågor som berör dem. Barnpanelen fungerar därför som ett forum där barnens frågor förs upp på den politiska dagordningen. Barn är en resurs eftersom de har en unik kunskap som vi vuxna inte har, nämligen hur det är att vara barn just nu i dagens samhälle. 7

8 Översikt Barnpanelen steg för steg En fråga som berör barn ska diskuteras och en kontakt behöver tas med barn och vuxna. En samordnare utses Förberedelselektioner i klassen Eleverna får kunskap om det politiska systemet och tar fram frågor till politikerna 8

9 Träff 1: Politikerna besöker eleverna på deras skola Träff 2: Barnen besöker politikerna i Stadshuset för en uppföljningsträff Utvärdering och återkoppling 9

10 Förarbete En lyckad barnpanel bygger på att alla inblandade är förberedda inför mötet och känner till upplägget och syftet med barnpanelen. Barnen behöver förberedas så att de känner sig trygga och förstår varför de träffar politikerna samtidigt som politiker och tjänstemän bör introduceras i hur barnpanelen ska gå till. Initiativet till en barnpanel kan komma från en politiker såväl som från skolan, en fritidsgård eller en tjänsteman på kommunen. Samordnare Planeringen av en barnpanel bör påbörjas åtminstone en månad innan barnpanelen. Det enklaste är om en person utses som samordnare och håller i de praktiska förberedelserna och kontakterna med alla parter. Det kan vara en tjänsteman på kommunen (t ex ungdomsombudet på Kalmar kommun) eller lika gärna en rektor, en lärare eller en fritidsledare beroende på vilka som ska vara med. Vilka ska bjudas in? Antalet deltagare på barnpanelen är flexibelt och väljs utifrån förutsättningar och eventuellt tema. I Kalmar kommun har elever och 5-7 politiker deltagit på barnpanelerna. Även tjänstemän och representanter från t ex kollektivtrafiken, simhallen, fritidsgården och föreningslivet kan bjudas in beroende på vilka frågor som ska diskuteras. Utgångspunkten för barnpanelen kan vara bred och då bjuds lämpligen deltagare in från olika nämnder och politiska partier. Barnpanelen kan också ha ett specifikt tema. Barnen kanske har ett specifikt intresse eller saker i deras omgivning som de vill ta upp, t ex en ny lekplats, ombyggnationer, trafikmiljön i närområdet osv. som påverkar barnen. Om t ex trafikmiljön är valt tema är det förstås naturligt att bjuda in politiker från berörda nämnder (gatu- och parknämnden, samhällsbyggnadsnämnden), länstrafiken och Vägverket. Det är också lämpligt att en av kommunens tjänstemän som arbetar med temat medverkar. Den utsedda samordnaren ansvarar sedan för att bjuda in rätt personer. 10

11 Jag tänkte att det skulle bli kul att träffa politiker eftersom jag bara sett dem på TV. Emil 10 år 11

12 Gör barnen delaktiga i hela processen Det är viktigt att barnen är med på ett så tidigt stadium som möjligt. Det är lärarens uppgift att berätta att en barnpanel kommer att genomföras på skolan och vad det innebär. Om samordnaren för barnpanelen är en person utanför skolan (te x en tjänsteman på kommunen) kan även samordnaren bjudas in för att träffa barnen innan själva mötet med politikerna. Genom att göra barnen delaktiga i barnpanelens olika steg skapas större engagemang hos barnen. Urval av barn Skolan är ansvarig för att göra ett urval av vilka barn som ska medverka i barnpanelen då förutsättningarna är olika på olika skolor. Detta sker i dialog mellan skolan och ev. extern samordnare på kommunen. Urvalet kan göras på olika sätt. Ett sätt är att utgå från eleverna i elevrådet och låta dem fundera ut frågor. Om det är för få barn i elevrådet kan det lösas genom att andra elever som är intresserade får anmäla sitt intresse. Ett annat sätt är att informera alla klasser om barnpanelen och låta eleverna diskutera vilka frågor som de vill ska tas upp. Sedan får intresserade elever anmäla sitt intresse för att vara med i panelen. Skolan kan även välja ut en klass som får vara med på barnpanelen. Det finns för- och nackdelar med urvalssätten. Fördelen med att alla klasser arbetar med barnpanelen är att det involverar fler elever på skolan men alla som är inblandade kan inte delta i själva mötet med politikerna eftersom det då skulle bli för många. Att ha en klass som medverkar har fördelen att alla de involverade barnen deltar i panelen och man slipper urvalsförfarande, men det är totalt sett färre barn som på något sätt är inblandade. Det är upp till skolan och samordnaren att komma fram till vilket sätt som fungerar bäst med hänsyn till deras skola och de frågor som ska diskuteras. För att barnpanelen ska bli rättvis och demokratisk är det viktigt att både flickor och pojkar är representerade så jämt som möjligt i antal. I en klass brukar representationen av pojkar och flickor vara rätt jämn i grundskolan. Om skolan däremot utgår från elevråden eller om barnen själva får anmäla intresse, kan fördelningen bli skev. På sidan 23 finns en checklista med några frågor som stöd för att skapa en så jämställd barnpanel som möjligt. 12

13 Förberedande lektioner Det är viktig att avsätta tid innan barnpanelen så att eleverna får tid för förberedelser. Eleverna behöver få kunskap om det politiska systemet i Sverige där lokal, regional och nationell nivå beskrivs. Vidare är det viktigt att vara tydlig med att det är lokala politiker som kommer att vara med i barnpanelen. Det är bra om barnen har en tydlig bild av hur organisationen ser ut i kommunen vilka som har majoritet, vad kommunalråden och oppositionsråden heter, att det finns olika ansvarsområden uppdelat på olika politiska nämnder osv. Berätta också vilken roll de politiker och ev. tjänstemän som medverkar i barnpanelen har. 13

14 Ta fram och fördela frågor Barnen tar gruppvis fram frågor som de vill ställa till politikerna. De ska ha stöd av lärare men tanken är att det ska ske med så lite styrning som möjligt från vuxna. När alla frågorna är framtagna gör läraren en sammanställning och går sedan igenom frågorna med barnen och tar bort om det finns dubbelt. Enklast är att sedan kategorisera in frågorna i olika teman tex närmiljö, politik, skola etc. Sedan kan varje elevgrupp bli ansvariga för ett tema och fördela frågorna jämt så att alla får minst en fråga att ställa. Läraren anvarar sedan för att politikerna får möjlighet att läsa igenom frågorna innan träffen och på så sätt kunna förbereda sig. Politikernas och tjänstemännens roll Barnpanelen ger politiker och tjänstemän en möjlighet att lyssna till barns åsikter och kunskap i olika frågor. Barnen är experter på hur det är att vara barn och hur de upplever olika saker som vuxna kan lära av. Innan politikerna kommer till barnpanelens första tillfälle ute på skolan ska de ha fått läsa igenom frågorna och fundera kring sina svar. Alla politiker svarar inte på alla frågor eftersom det skulle ta för lång tid, men det är bra om alla har tänkt på frågorna så att svaret blir så nyanserat som möjligt. Skapa lika förutsättningar För många av barnen är det lite pirrigt att träffa politiker och därför är det viktigt att försöka skapa en så avslappnad och jämlik situation som möjligt under barnpanelen. Barn och vuxna sitter blandat i en rund ring och använder ett språk som är lättförståeligt. När de vuxna besöker skolan anpassar de sig till skolans regler och normer. Om det t ex är kutym att ta av sig skorna på skolan så är det en god idé att även vuxna besökare gör det. En moderator utses att leda diskussionen under barnpanelen. Detta kan vara samordnaren eller annan extern person. Moderatorn har en viktig uppgift att se till att ingen pratar för mycket och att alla kommer till tals. Moderatorn måste också vara vaksam så att politikerna inte använder för svårt språk. 14

15 15

16 Genomförande av panelen Panelen genomförs i två steg, först möts barn och vuxna på skolan och sedan träffas de hos politikerna, t ex i Stadshuset. Beräkna ungefär 1,5 till 2 timmar för varje träff, beroende på upplägg och hur många frågor som ställs. Syftet med att ha barnpanelen i två steg är att barnen ska få ställa sina frågor under första träffen och att politikerna får möjlighet att återkomma med svar på frågor de ev. inte kan svara på direkt. Det andra tillfället ger även politikerna en möjlighet att ställa sina frågor till barnen. En annan anledning att ha barnpanelen i två steg är att det ger båder politiker och barnen en möjlighet att besöka varandras miljöer. Bjud gärna in media till barnpanelerna för att sprida resultatet till fler. Tillfälle ett - på skolan När politikerna anlänt till skolan är det bra om samordnaren hinner träffa dem en liten stund innan själva barnpanelen för att gå igenom vilka regler som gäller, t ex att man tänker på vilka ord man använder så att barnen förstår. Barnen och politikerna placerar sig i en cirkel av stolar och bord där barnen har placerat ut namnbrickor till sig själva och politikerna. Panelen inleds av moderatorn som ber politikerna presentera sig. Därefter låter moderatorn barnen ställa sina frågor och fortsätter tills allt är besvarat. När någon pratar för länge det gäller både barn och vuxna kan moderatorn avbryta för att gå vidare, moderatorn har också till uppgift att gå in när något måste förtydligas. De frågor som eventuellt inte kan besvaras vid det första tillfället tar politikerna med sig hem för att undersöka närmare. Om man finner något under samtalet vara intressant att diskutera ytterligare kan man bestämma ett fördjupningstema till nästa tillfälle. Exempel på sådana frågeställningar är: Hur är det att vara barn i x? och Hur ska dialogen mellan oss politiker och barn kunna fortsätta efter denna dag? Samordnaren ansvarar för att någon för minnesantecknar under panelen. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå och som kan gås igenom i efterhand. 16

17 Det kändes bra att politikerna lyssnade så bra på oss. Julia 12 år 17

18 Tiden emellan Om det finns obesvarade frågor kvar från det första tillfället fördelar barnen dem mellan sig och lämnar den informationen till samordnaren. Barnen har också förberett sig på det fördjupningstema som man ev. bestämde sig för under första träffen. Förberedelserna handlar mer om att reflektera kring temat, inte göra nya frågor. Läraren går igenom de svåra ord som använts i panelen. Tillfälle två - träffen i Stadshuset Vid tillfälle två kommer barnen in till stadshuset/kommunhuset för att möta politikerna. Placeringen är den samma även denna gång dvs. barn och politiker sitter blandat i en ring och alla har namnskyltar. Någon av politikerna hälsar barnen välkomna till stadshuset. Moderatorn berättar kort om dagen och frågar vem av barnen som ska ställa den första frågan (om det är några frågor kvar sedan förra gången). Därefter övergår samtalet till de eventuella frågor som politikerna har arbetat med att följa upp sedan det första tillfället. Efter det ställer politikerna sina frågor till barnen. Det är viktigt att de vuxna ser barnens kunskap som en resurs och ser barnpanelen som ett tillfälle att få veta vad barn tycker. Barn har kunskaper som vuxna inte har. Samordnaren ansvarar för att någon antecknar det som sägs. En lärare ansvarar för att anteckna ord som han/hon tror att barnen kan ha svårt att förstå. Samordnaren ansvarar för att en utvärdering görs av barnpanelen. Utvärderingen kan antingen göras direkt efter avslutad barnpanel och fördelen är då att alla som deltog verkligen fyller i enkäten. Alternativt kan den fyllas i vid senare tillfälle, men helst inte senare än en till två veckor för att fånga upp barnens upplevelser av barnpanelen. Även politiker/tjänstemän får en enkät att fylla i och vi rekomenderar att den fylls i innan de lämnar sista träffen. 18

19 Politikerna bestämmer mycket men de gör sitt bästa så att barn får bestämma. Hanna 11 år 19

20 Efterarbete Minnesanteckningar och svåra ord Efter barnpanelen ser samordnaren till att både barnen och politikerna har tillgång till de minnesanteckningar som togs för att kunna följa upp det som sades under dagen. Läraren går igenom de svåra orden som antecknats med barnen. Utvärdering Samordnaren ger läraren en enkät (se exempel i bilaga 3) med utvärderingsfrågor av dagen som barnen ska svara på. Innan barnen svarar på frågorna går läraren igenom enkätens frågor så att alla förstår dem. Frågorna har öppna svarsalternativ eftersom den typen av frågor av erfarenhet ger en bättre bild av vad barnen tycker jämfört med om det bara finns låsta svarsalternativ. Det tar lite längre tid att sammanställa enkäten efteråt men underlaget blir bättre. När barnen har fyllt i enkäten sammanställer antingen läraren eller den externa samordnaren enkäten, gärna med en kort analys av barnens svar. Sammanställningen av resultatet skickas sedan till både skolan och politikerna som får ett underlag att arbeta vidare med. Utvärderingen är förstås också bra som underlag för planeringen av en ny barnpanel. Politikernas och tjänstemännens roll Genom att se barnen som en resurs har politikerna och tjänstemännen förhoppningsvis fått nya perspektiv och idéer under träffarna med barnen som nu kan användas i deras arbete framöver. Det kan vara en god idé att som politiker eller tjänsteman skriva ner de tankar som barnen förde fram och som rör ens eget ansvarsområde. 20

21 Återkoppling till barnen När barnpanelen är genomförd sammanställs en åtgärdslista av samordnaren som kommuniceras med barnen, lärarna och politikerna. Åtgärdslistans punkter fördelas mellan de som är ansvariga för frågan för att se vad som kan åtgärdas. Om det finns saker som inte går att åtgärda är det viktigt att man berättar varför för barnen. Barnen kan också tillsammans med läraren välja ut ett antal områden som var uppe på barnpanelen som de följer upp genom att kontakta politiker och tjänstemän. Det kan vara en viss sak som barnen reagerat på som det inte tycker är bra t ex att en skateboardramp har blivit borttagen, ungdomar dricker utanför fritidsgården som man går vidare med för att se om det händer något efter att man har tagit upp det med politikerna. Barnen kan t ex skicka e-post eller vanliga brev till berörd politiker och/eller tjänsteman eller bestämma träff med en politiker/tjänsteman. Förhoppningen är att barnens engagemang och intresse att följa samhällsfrågor ska öka. Återkoppling till politiker Efter barnpanelen skickar samordnaren en sammanställning av utvärderingen till de politiker och tjänstemän som deltagit tillsammans med minnesanteckningar och en lista över de saker som politikerna/tjänstemännen ev. ansvarar för att följa upp. 21

22 Checklista - Att genomföra en barnpanel Utse en samordnare Bestäm vilka barn som ska vara med Bestäm datum för Barnpanelens träff 1 och träff 2 - var ute i god tid! Bjud in berörda politiker och tjänstemän Samordnaren träffar lärarna och ev. barnen för förberedelser inför panelen Jämställdhetssäkra Barnpanelen Förbered barnen för mötet och skriv frågor Samordnaren eller läraren skickar frågorna till politikerna innan mötet Tillfälle 1 på skolan - barnen ställer frågor Tiden emellan - politikerna tar reda på svar på frågor som ev. inte kunde besvaras Tillfälle 2 i Stadshuset - uppföljning och chans för politikerna att ställa frågor till barnen Utvärdering fylls i av barnen och politikerna/tjänstemännen Återkoppling till barnen och politikerna/tjänstemännen Åtgärdslista sammanställs av samordnaren och skickas till deltagarna, både barn och vuxna 22

23 Jämställdhetssäkra Barnpanelen Hur är könsfördelningen av: - de som deltar i planeringen av och förberedelsearbetet av barnpanelen? - barnen som deltar i barnpanelen? - de vuxna som deltar i barnpanelen? Vilka kommer till tals under barnpanelen? På vilket sätt får flickor och pojkar samma möjlighet att tala och ställa sina frågor? Hur skapas en miljö där alla får möjlighet på lika villkor? 23

24 Utvärderingsenkät till barnen Exempel på frågor som kan användas i utvärderingen: Vad tänkte du när du fick reda på att klassen skulle få möta politiker? Hur kändes det? Vad ville du skulle hända? Hade du träffat någon politiker innan barnpanelen? Känner du att du fick tillräcklig information inför träffen med politikerna? Hur upplevde du träffen med politikerna? Förstod du allt politikerna sa? Tycker du att det du och de andra barnen sa respekterades och uppmärksammades? Ge exempel, både bra och mindre bra. Har din uppfattning om politiker ändrats efter barnpanelen? Känner du att du har varit aktiv i vårt arbete med barnpanelen? Exempelvis då ni skrev frågor till politikerna och under mötet med dem. Ge exempel på hur du varit med och bidragit. Tror du att träffarna med politikerna kommer att påverka dig på något sätt? Har det redan påverkat dig? Ge exempel! Vad var bäst med barnpanelen? Vad kunde gjorts bättre? Skriv gärna ner andra funderingar som du har! 24

25

26

Barnpanel. barn och beslutsfattare möts

Barnpanel. barn och beslutsfattare möts Barnpanel barn och beslutsfattare möts Innehåll Text: Sara Persson, Tove Lund och Sophia Sundlin Illustrationer: Martin Larsson Grafisk form: Tove Lund Kontakt: Sophia Sundlin, Ungdomsombud Tfn: 0480 450167

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna r ö f k o handb m u r o f g dialo 1 Varför behövs en handbok? Med hjälp av handboken blir du bättre på att genomföra dialoger i dialogforum. Handboken ger dig kunskap om hur du kan arbeta på ett systematiskt

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent. Sammanfattning: Vi har kommit fram till att lärarna och eleverna har olika uppfattningar om samma saker t ex hur mycket de få bestämma om hur och vad de få arbeta med. Bakgrund: Vårt preciserade skolplanemål

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvärdering av dialogmötet 5 oktober Svar från politiken

Utvärdering av dialogmötet 5 oktober Svar från politiken Utvärdering av dialogmötet oktober 0 - Svar från politiken Utvärdering dialogmötet oktober sammanställning Den oktober 0 hölls ett dialogmöte mellan Linköpings kommun och den idéburna sektorn. Inbjudna

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS Rådet för folkhälso- och brottsförebyggande arbete 1 Plats och tid Kommunhuset, sammanträdesrum Strået kl. 13.00 15.30 Beslutande Övriga deltagare Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

UNGDOMSFULLMÄKTIGE I ÄNGELHOLM -Är det något som berör mig? Ängelholm behöver sina barn och ungdomars perspektiv på beslut i staden.

UNGDOMSFULLMÄKTIGE I ÄNGELHOLM -Är det något som berör mig? Ängelholm behöver sina barn och ungdomars perspektiv på beslut i staden. UNGDOMSFULLMÄKTIGE I ÄNGELHOLM -Är det något som berör mig? Ängelholm behöver sina barn och ungdomars perspektiv på beslut i staden. Målet med UNGDOMSFULLMÄKTIGE är att Engagera er, Ängelholms ungdomar,

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif. 1 (9) Minnesanteckningar förda vid utbildningsdagarna om ungas delaktighet och inflytande i Älvdalens kommun för ordinarie ledamöter i Älvdalens samverkansråd för ungdomsfrågor/h-u-r-grupp (ledningsgruppen)

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Medborgardialog som del i styrningen.

Medborgardialog som del i styrningen. Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser

Läs mer

Utveckla medborgardialogen.

Utveckla medborgardialogen. Utveckla medborgardialogen Lena.langlet@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling

Läs mer

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(7) Plats och tid Yxningen, kommunhuset Kl. 13.30 14.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Lennart Haraldsson, (S), ordförande Bo Hasselblad, (M), Ann Hemmingsson

Läs mer

Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020!

Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020! Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020! För att skapa en hållbar landsbygd är unga en viktig grupp att få med i arbetet med att ta fram nya lokala och regionala strategier.

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Granskning av fikamöten Jenny Soini & Arvid Riemer

Granskning av fikamöten Jenny Soini & Arvid Riemer Granskning av fikamöten Jenny Soini & Arvid Riemer Interjuver med politiker Vi har varit på ett fikamöte och intervjuade 3 stycken politiker. Fikamötet var den 15/1, på Stora Vallaskolan. De politiker

Läs mer

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel

Södermöres Medborgarpanel Södermöres Medborgarpanel 30 april-7 maj 2013 Tema: Principer för medborgardialog Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 55 av 136 har svarat, svarsfrekvens 40,5 % Enkät februari 2013, tema service; 66% Enkät

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar läns kommuner & Astrid Lindgrens Hembygd En informationsfolder för kommuner, tjänstemän och politiker i genomförandet av LUPP 2009 LUPP en väg till kunskapsbaserad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Hur och varför? Hur vi ska göra skolan bättre och höja elevernas resultat är en ständig debatt

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Alby Dialogforum Botkyrka kommuns demokratistrategi 12 december

Alby Dialogforum Botkyrka kommuns demokratistrategi 12 december MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Alby Dialogforum Botkyrka kommuns demokratistrategi 12 december Dag och tid 12 December kl. 18-20 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet 2 Förord Ungas politiska representation i fullmäktige på lokal nivå

Läs mer

Framgångsfaktorer. för elevråd

Framgångsfaktorer. för elevråd Framgångsfaktorer för elevråd Fungerande grupp Struktur Kunskap och kompetenser Resurser Relation till de andra eleverna Relation till vuxna på skolan Innehållsförteckning Förord Det här är framgångsfaktorerna!

Läs mer

Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D Viljeinriktning A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6-11- 27 1 7 4. R E V I D E R A D 2 0 1 2. 0 2. 07 UNGDOMSPOLITISK POLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN Ängelholm ska vara en kommun som:

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Utvärdering av kulturplaneprocessen 2013, inkl förbättringsförslag

Utvärdering av kulturplaneprocessen 2013, inkl förbättringsförslag Utvärdering av kulturplaneprocessen 2013, inkl förbättringsförslag Inledning Syftet är att utvärdera arbetet med framtagandet av Region Gotland Kulturplan 2014-2016. Arbetet med kulturplanen genomfördes

Läs mer

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Åsebro skola Läsåret 12-13 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att säkerställa kvaliteten för elev- och föräldramedverkan. På Åsebro skola

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Välkommen att ta del av grundsärskolas plan mot Diskriminering och kränkande behandling

Välkommen att ta del av grundsärskolas plan mot Diskriminering och kränkande behandling Välkommen att ta del av grundsärskolas plan mot Diskriminering och kränkande behandling Läsår augusti 2016 till augusti 2018 Brännans grundsärskola åk 7-9 Ansvariga för planen All personal inom skolan

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer