Sammanfattning av Ungdomsdialogmodellen
|
|
- Sten Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av Ungdomsdialogmodellen
2 Syfte och mål med ungdomsdialogmodellen Syftet med ungdomsdialogmodellen är att att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska besluten som fattas i staden, först och främst i de pedagogiska nämnderna Barn- och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Målet är att öka dialogen och samverkan mellan ungdomar och politiker genom framskapande av en modell/struktur som ska kunna ärvas av både nya ungdomar och politiker och som ska hålla över tid. Den modell som tagits fram består av tio olika områden som alla är viktiga och beroende av varandra för att dialogen mellan ungdomar och politiker ska öka och därmed ungdomarnas delaktighet och inflytande i Västerås stad. Nedan följer en kortare sammanfattning av varje område som ingår i modellen. Ansvariga Utifrån den omvärldsanalys som gjordes, visade det sig i ett tidigt skede, att andra kommuner som har en lyckad ungdomsdialog har personal som jobbar med frågan och utvecklar den framåt. Därför blev det en självklarhet att om Västerås stad vill ge ungdomarna större möjlighet till delaktighet, inflytande och påverkan måste det finnas ansvariga som leder detta arbete. Dessa har ansvar för att modellen fortsätter att utvecklas och anpassas till nutida förhållanden genom att inhämta ny kunskap (teorier och omvärldsbevakning) och testa nya idéer. De ska finna sätt för engagemang bland ungdomar, leda olika grupper och workshops, se till att alla aktiviteter som planerats genomförs, vara länken mellan ungdomar och politiker, underhålla de kontaktnät som är knutna till ungdomsdialog, samverka med externa samt interna aktörer, dokumentera, systematisera, återkoppla och utvärdera modellen. Teori Teoriavsnittet presenterar de teorier som modellen bygger på. De teorier som har studerats för utvecklandet av modellen styrker vikten av att jobba med ungdomsdialog, men ger även tyngd till utformandet av Ungdomsmodellen. Teorierna, tillsammans med den omvärldsanalys som gjordes, har gett oss nycklar till vilka områden som är viktiga att utgå från när modellen skapades för den bästa ungdomsdialogen i Västerås stad. De fyra teorierna som modellen vilar på är: socialt kapital, SKL:s principer om Medborgardialog, Erik Amnås teori om Ungas politiska engagemang, och delaktighetstrappan. Grunden i demokratin är samtalet mellan invånarna och politikerna. Det är genom samtalet vi kan kompromissa och komma överens. Genom ett bra samtal mellan ungdomarna och politikerna kan tilliten öka för varandra och även ungdomarnas tillit för politiken och de offentliga förvaltningarna (det sociala kapitalet ökar). Detta skapar även en större känsla av sammanhang och gemenskap i samhället ungdomen lever i. För att kunna öka det sociala kapitalet i samhället är det viktigt att det finns klara strategier och riktlinjer kring hur politikerna ska föra samtal med invånarna (ungdomar). För detta har Sveriges kommuner och landsting, SKL, tagit fram något de kallar för principer för medborgardialog. Dessa principer är indelade i fyra olika former: Intern-interna: principer framtagna internt för internt handlanden. Intern-externa: principer framtagna internt för extern handlanden (vad lovar vi ungdomen?). Extern-interna: principer framtagna tillsammans med medborgare för att skapa ett gemensamt ansvar. 2
3 Extern-externa: principer framtagna av medborgarna i dialog med kommunen och där medborgarna står för genomförandet av medborgardialogen (förknippas oftast med medborgarbudget). Erik Amnås teori om ungas politiska engagemang har varit av mest intresse för modellen. Den visar tydligt att ungdomar inte är en homogen grupp och att det finns fyra olika typer av engagemang och icke engagemang från ungdomens sida; Politiskt aktiva: ungdomar som på olika sätt har ett aktiv engagemang i samhällsdebatten/ politiken. Sex procent av ungdomarna är aktiva enligt Amnå. Standby: ungdomar som engagerar sig aktivt om det finns behov. De är intresserade men är oftast passiva om inget speciellt triggar igång deras engagemang. 47 procent av ungdomarna är standby enligt Amnå. Oengagerade: ungdomar som inte har något intresse alls i politiken. 21 procent av ungdomarna är oengagerade enligt Amnå. Desillusionerade: ungdomar som förkastar och har en kritisk inställning till politiken. 26 procent av ungdomarna är desillusionerade enligt Amnå. Amnå menar att det arbete som görs gällande delaktighet och inflytande måste riktas och fokusera mest mot de som är desillusionerade. För att ungdomarna ska känna att deras delatighet verkligen är på riktig och att de verkligen blir lyssnade och tagna på allvar kommer delaktighetstrappan vara användbar inför varje möte med ungdomarna. Trappan har fem olika steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Trappan hjälper oss att inför varje dialog analysera dialogens syfte, mål och målgrupp. Innan detta görs är det viktigt att analysera om den fråga politikerna vill ha ett möte kring är påverkbar eller inte. Detta hjälper oss att se på vilket trappsteg av trappan det möte som eftersöks med ungdomarna kommer ligga på. Det gör att inför varje möte med ungdomar kan vi ge korrekt information om förväntningarna på mötet, men även vad som förväntas av ungdomarna. Det handlar om att vara väldigt tydlig med vad som ungdomarna kan förvänta sig av dialogen innan dialog sker. Till vår hjälp i att prioritera grupper inför en dialog använder vi oss av SKLs prioriteringsformel, se rapporten för mer information. Omvärldsbevakning Som komplement till teoriavsnittet har en omvärldsbevakning gjorts för att ta del och lära sig av goda exempel från olika kommuner/regioner från Sverige och världen. Fem svenska kommuner och en region har analyserats: Nacka, Kungsbacka, Gävleborgs region, Värmdö, Huddinge och Malmö och tre städer i andra länder: Sevilla, Toronto och Lewisham (London). Vi har analyserat vad som har varit framgångsfaktorerna i Inflytande Medbeslutande Bestämma Deltagande över tid på en djupare nivå Dialog Tillsammans med andra Information Konsultation Veta/Få kunskap Ta ställning/tycka 3
4 respektive kommun eller stad, för att på så sätt kunna se om det går att göra något liknande för Västerås fast utifrån de förutsättningar som staden har. Det är även viktigt att ta lärdom av de mindre positiva erfarenheterna från andra ställen. De slutsatser som kan dras utifrån omvärldsbevakningen är att i princip alla ställen finns det ansvariga som jobbar med medborgar-/ungdomsdialog och att ingen har hittat en lösning på hur ungdomars olikheter synliggörs. Det vill säga att säkra urvalet vid en dialog. Några av exemplen visar vikten av att ha ungdomar med i hela processen vid framskapandet av formerna till ungdomsdialog. Alla exempel visar även på vikten av att dokumentera noggrant hur processen har gått till och vikten av att låta processen ta tid och att jobba metodiskt. Något som vi kommer att försöka applicera på Västerås stad är Torontos arbetssätt att skapa livsstilar och genom det skapa ett engagemang. Vi tror att detta kan vara ett sätt att få de ungdomar som normalt inte deltar att delta. Något annat som har kunnat påvisas, som även Ungdomsstyrelsen har pekat på, är att det är svårt att identifiera kommuner som har ett tydligt könsperspektiv i inflytande- och delaktighetsarbetet. Det är även svårt att finna exempel på verksamheter som jobbar strategiskt och metodiskt med att inkludera de ungdomar som vanligtvis inte deltar, alltså de desillusionerade och oengagerade ungdomarna. Detta har gjort att Ungdomsdialog Västerås kommer att ha som prioritering att jobba för en mångfald vid all dialog som ska initieras. Ungdomar Eftersom modellen är ämnad till att främja ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska beslut som fattas i staden är det viktigt att modellen och strukturen som skapas är förankrad hos ungdomarna. Sedan starten har ett motto varit att den här modellen är för ungdomar, av ungdomar. Vi tror att bästa sättet att nå så många ungdomar som möjligt är genom att jobba tillsammans med ungdomar. Det kommer att ske genom kontinuerliga träffar, workshops och andra aktiviteter med ungdomar och i vissa fall tillsammans med politiker. I och med att modellen börjar implementeras kommer nätverken med ungdomar som en naturlig följd att växa och bli större. Ett annat viktigt inslag av kontakt med ungdomar är genom den sommarpraktik som erbjuds ungdomar i år 1 och 2 på gymnasiet. Till sommaren erbjuds ett antal ungdomar att arbeta som rådgivare till Ungdomsdialog. Deras uppdrag varierar för varje år, men är direkt kopplat till ungdomsdialogs arbete. Mångfald För att skapa en representativ demokrati och säkra urvalet måste vi säkerställa att politiker talar med dem som det berör och att politiker kommer i kontakt med alla ungdomsgrupper.* Den grupp som oftast tillfrågas i olika dialogarbeten är den grupp som är mest engagerad, det innebär alltså sex procent av ungdomarna och att 94 procent vanligtvis glöms bort. Ungdomsdialogs största fokus och utmaning är att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen. Genom att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen kommer den representativa demokratin att förstärkas och spegla alla stadens ungdomar. Men hur skapar vi mångfald? Ett verktyg för att säkerställa att vi når olika grupper och även ett varierat deltagande i dialogen är att dela in ungdomar i mindre grupper som vi kallar livsstilar. Vad kan dessa livsstilar ge oss och varför vill vi jobba med att ta fram dessa? Vi tror att dessa kan: 1. Ge oss en bredare bild av vilka ungdomar vi har i Västerås 2. Säkra urvalet vid sammankallning av ungdomar pratar vi med dem det berör? 3. Attrahera ungdomar som vanligtvis inte intresserar sig för politik genom att visa på att deras livsstil är politik. 4. En metod är att arbeta med ett mångfaldsråd. Genom att utgå från livsstilar kan vi skapa ett demokratiskt representativt deltagande. Denna grupp skulle kunna fungera som en remissinstans som faktiskt kan tala för den stora gruppen ur ett generellt perspektiv. * Fotnot: Amnå, E. (2010). Active, passive and standby citizens, Örebro Universitet 4
5 En metod passar inte alla ungdomar eftersom ungdomar inte är en homogen grupp. Därför måste modellen även kunna erbjuda en mängd olika dialogmetoder, framförallt med tanke på ungdomar med andra förutsättningar, till exempelvis ungdomar med särskilda behov. Där blir det även viktigt att skapa ett bra samarbete med de pedagoger (även föräldrar) som jobbar direkt med dessa ungdomar. Dels för att ungdomen har förtroende till dem, dels för att dessa personer vet vilka metoder som är mest lämpade för att få dessa ungdomars röst att blir hörd. Ungdomsdialog vänder sig inte bara till de redan etablerade ungdomsnätverken som finns. För att verkligen sträva mot den mångfald som Ungdomsdialog vill, blir det viktigt att börja skapa egna nätverk av ungdomar där ungdomar som normalt inte deltar ska få möjlighet att delta. Däremot kommer kontakt att tas med andra nätverk som har med ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att komma till tals. Till exempel Lidmanska gymnasiet (Skola för ungdomar med särskilda behov), Socialtjänsten (ungdomar som är omhändertagna av olika instanser och institutioner) med flera. Politiker Modellen är till för ungdomar och av ungdomar, men lika mycket till för politiker och av politiker. Därför har arbetet med att börja ta fram en intern struktur kring hur politiken ska hantera och upprätthålla dialogen mellan dem och ungdomarna, hela tiden förankrats med politikerna. Strukturen har arbetats fram genom tre workshops tillsammans med politiker från Baun (Barn- och ungdomsnämnden), Uan (Utbildningoch arbetsmarknadsnämnden) samt gruppledarna för de sju största partierna i Västerås stad. Den första workshopen var med gruppledarna för de sju partier som finns i kommunstyrelsen. Frågeställningen för workshopen var Varför ska vi ha Ungdomsdialog? Sammanfattningsvis kan det sägas att politikerna anser att det är väldigt viktig att ha Ungdomsdialog. Dels blir politikern bättre på att lyssna och ta till sig ungdomarnas idéer och tankar och kommer på så sätt kunna ta bättre beslut. De menar även att Ungdomsdialog kan öka tilltron till det politiska och demokratiska systemet. Den andra workshopen var med de pedagogiska nämnderna. Denna workshop behandlade ungdomarnas efterfrågan till att ha möte med politikerna face2face, frågeställningen som användes var: Hur möter vi upp ungdomarnas efterfrågan att träffa politiker face2face så att ungdomarna märker en verklig skillnad? För att ta fram detta användes samtalsmetoden OPERA (se rapporten för mer information) och det resultat och de prioriterade områdena som politikerna kom överens om att vi måste jobba vidare med är: principer/approach, aktiviteter, mötesformer och struktur. Den tredje workshopen som Ungdomsdialog haft med politiker var fortsättningen av föregående. Fokus på denna var struktur, då både teorier och omvärldsbevakning visar vikten av en tydlig intern politisk struktur som kan hantera och upprätthålla dialogen. För att skapa och upprätthålla dialogen mellan politiker och ungdomar krävs att politiker skapar en arbetsallians med ungdomarna, de måste alltså lova att vissa delar av dialogen alltid ska upprätthållas. Ungdomsdialog har identifierat tre kärnvärden i denna dialogkedja som är grunden för politikernas interna arbete med ungdomsdialog. Kärnvärdena är initiativ till dialog, hantering av resultatet och återkoppling. Kommunikationsstrategier Event och media Som ett komplement till att skapa mångfald genom att söka upp ungdomars olikheter tror vi även på att anpassa dialogmetoderna efter mångfalden. Olika förutsättningar, intressen och förkunskap gör att ungdomar lockas av olika metoder och kräver därför att Ungdomsdialog har ett brett utbud av dialogmetoder. Genom att synliggöra Ungdomsdialog genom olika event och media, både på lokal och nationell nivå skapar vi intresse och engagemang för Ungdomsdialog. 5
6 Dialogmetoder i det personliga mötet Mångfaldsråd När ett mångfaldsråd har skapats kan detta användas som referensgrupp när politiker vill skapa dialog med en grupp som finns kvar över tid. Deltagarna blir även ambassadörer för Ungdomsdialog. Gruppen kan även användas som arbetsgrupp för att bearbeta olika frågeställningar som kan beredas för nämnder. Målet med rådet blir att det ska innefatta alla typer av ungdomar (livsstilar) och på så sätt skapa dialog även med dem som normalt sätt inte deltar. Face2face Majoriteten av ungdomar säger att de vill träffa politiker face2face. Lite förvånande i en tid där sociala medier ofta framhävs som det bästa sättet till dialog. Däremot är de inte främmande för att dessa används som ett komplement. Framförallt i stora avgörande frågor vill de möta politikern på riktigt. Det finns olika sätt att ha face2face möten, i rapporten som helhet beskrivs en mängd olika metoder. Dialogworkshops och dialogväskan Ungdomsdialog har en stor variation dialogverktyg som alla finns tillgängliga i Ungdomsdialogväskorna. Här finns allt ifrån samtalskort, samarbetsövningar, musik, böcker och andra roliga saker som kan användas vid de workshops, träffar, föreläsningar och andra aktiviteter som kommer genomföras. Ungdomsdialog samverkar med andra organisationer och föreningar som använder sig av metoder för att skapa intresse och engagemang kring demokrati-, delaktighet- och inflytandefrågor. Dialogmetoder genom sociala samt digitala medier Genom olika sociala och digitala medier kan Ungdomsdialog ha tätare kontakt med ungdomarna. Ungdomsdialog har tagit fram en SMS-panel som politikerna kan använda sig av för att ställa enklare Ja/Nej frågor till ungdomarna för konsultation, andra steget i delaktighetstrappan, men även för att ge snabb och kort information om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Utöver sms-panelen finns en Facebooksida samt en blogg. Dessa olika medier kommer att användas dels för att informera om vad Ungdomsdialog gör (visa på transperens) men även för att informera ungdomar och allmänheten om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Dessa medier används i första hand i informationssyfte. Det gör att de tydligt visar på att de tillhör första trappsteget i delaktighetstrappan, information. Frågetecknet Denna del i modellen visar på att Ungdomsdialogsmodellen alltid strävar efter ständig utveckling och förbättring. Modellen bör utvecklas i takt med samhället. Samverkan För att Ungdomsdialog ska kunna nå ut till så många ungdomar som möjligt blir det viktigt att även skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer som jobbar med och för ungdomar runt om i Västerås men även i hela landet. Ungdomsdialog har redan börjat skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer runt om i Västerås samt i landet. Bland de aktörer som finns i Västerås har Ungdomsdialog ett nära samarbete med skolorna (kommunala som fristående), Förebyggarcentrum, AMA, Medborgardialogprojektet, IDA, fritidsgårdar med flera. Ett arbete som Ungdomsdialog har framför sig är att börja skapa sig ett kontaktnät av olika föreningar som finns runt om i Västerås, kulturella, idrotts och fritidsföreningar samt av aktörer inom näringslivet som har ungdomar som målgrupp. På nationellt plan har Ungdomsdialog samverkat med flera andra kommuner som också arbetar med ungdomsdialog i någon form. Dessa kommuner är Nacka, Jönköping, Karlskoga/Degerfors, Piteå, Hammarö, Kungsbacka och Strängnäs. Förutom att ha ett direkt samarbete med kommunerna blir det även viktigt att ingå i nationella nätverk som jobbar med och för ungdomsdelaktighet och inflytande. Några av de nätverken som Ungdomsdialog redan samverkat med, men inte är medlemmar i är SKLs medborgardialogprojekt, Sveriges elevråd, Sveriges ungdomsråd samt Ungdomsstyrelsen. Ungdomsdialog har en önskan av att ingå i NUNI-nätverket. Dessutom finns 6
7 kontakt med olika nyckelpersoner som kännetecknas som experter inom delaktighet och inflytande arbete. Ungdomsdialog ingår även i ett EU-finansierat projekt, SMS- Voices of Youth. Projektet är i samverkan med två länder, Holland och Belgien, där syftet är att lära sig av varandras goda erfarenheter och exempel när det gäller delaktighet och inflytandearbete för ungdomar. Uppföljning För att kunna utvecklas ska modellen följas upp och utvärderas kontinuerligt. När det gäller utvärdering av dialogen ska den ske i tre steg. Steg 1: Utvärdering av den direkta dialogen mellan ungdomarna och politikerna, steg 2: utvärdering av den politiska interna strukturen och steg 3: utvärdering av effekterna av dialogen (har dialogen gett önskad effekt på lång sikt). För att löpande kunna följa upp verksamheten kommer aktivitetsplaner att göras för de större aktiviteterna som exempel sommarpraktik och valarbetet. Det görs enligt en mall som redan finns utarbetad för Fritid och Familj. Dessa aktivitetsplaner kommer sedan att presenteras var tredje månad för Förebyggarcentrums chef som sedan i oktober månad varje år kommer presentera det för den externa utvärderaren, som är en strateg från Barn- och utbildningsförvaltningen. Ungdomsdialog kommer då att följa den utvärderingsmall som denna strateg jobbar med. Det har även lagts till några frågor i PN-enkäten som ska kunna visa på eventuella effekter av Ungdomsdialog över tid. Första mätningen görs i mars 2014, så effekten kommer kunna mätas första gången våren
8 Samordnare för Ungdomsdialog Maria Reisten , Författare av rapporten: Maria Reisten och Daniel Gamboa Esquivel Produktion: Västerås stad Konsult och Service
Projektledare Maria Reisten Daniel Gamboa Esquivel
2014-03-28 Projektledare Maria Reisten Daniel Gamboa Esquivel Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN... 5 SYFTE OCH MÅL MED UNGDOMSDIALOGPROJEKTET... 5 ANSVARIGA... 5 TEORI... 5 OMVÄRLDSBEVAKNING...
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merMedborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Läs merPrinciper för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merKommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24
Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även
Läs merRiktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merMedborgardialog i Västerviks kommun principer
Kanslichef Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se Kommunstyrelsen Medborgardialog i Västerviks kommun principer Sammanfattning Demokratiberedningen tog 2014 fram ett förslag till ett
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merVårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete
2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog
Läs merRapport från projektet Ungdomsdialog. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-08-19 Dnr: 2013/2082-BaUN-173 Barn- och ungdomsnämnden Rapport från projektet Ungdomsdialog Förslag
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merKostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden
Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merMedborgardialog som del i styrningen.
Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog
Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:
Läs merSvar på remiss: Låt flera forma framtiden (SOU 2016:5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.175 Datum:2016-06-03 Utvecklings- och förvaltningssekreterare Cecilia Stedt E-post: cecilia.stedt@ale.se Kommunstyrelsen Svar på remiss:
Läs merFörsöksverksamhet i Fagersjö
Sida 1 (6) 2015-11-23 Försöksverksamhet i Fagersjö På stadsdelsnämndens sammanträde den 11 juni 2015 fick förvaltningen i uppdrag att starta en försöksverksamhet för ökat demokratiskt deltagande och inflytande
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Läs merVårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014
-03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merMEDBORGARDIALOG
MEDBORGARDIALOG 2016-09-26 DIGITAL MEDBORGARDIALOG VARFÖR? Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag. Medborgardialog
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun
Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Riktlinjer och principer för medborgardialog
Läs merUngas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun
2016-10-10 Handläggare Jenny Lönngren Kultur- och fritidsavdelningen 2016KS/0553 Ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress:
Läs merMedborgarbudget. Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av genomförd medborgarbudget.
Sida 1 (4) 2019-04-05 Handläggare Jens Westlund Telefon: 08-508-21 150 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2019-04-25 Medborgarbudget Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-01-17 Sida 1 (2) Diarienr GSN 2018/00182-1.3.6 Barn- och utbildningsförvaltningen Torbjörn Berggren Epost: torbjorn.berggren@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Handlingsplan
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merMötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice
Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merUtveckla medborgardialogen.
Utveckla medborgardialogen Lena.langlet@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling
Läs merMedborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.
Sida 1 (5) Revision 1 2016-08-01 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 0850803354 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Medborgarbudget Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merInvånardialog. Stöd för. i Laholms kommun
Stöd för Invånardialog i Laholms kommun Politiker såväl som tjänstemän är i grunden till för invånarna. Med allmänhetens ökande krav på öppenhet och möjligheter att påverka blir därmed invånardialog ett
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merÄrende 18. Motion om att införa medborgarbudget i Karlskoga
Ärende 18 Motion om att införa medborgarbudget i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (3) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Svar på motion om att utreda möjligheterna att införa Medborgarbudget
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merRiktlinjer för medborgarbudget
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Berg Anton Datum 2018-03-06 Diarienummer KSN-2017-1599 Kommunstyrelsen Riktlinjer för medborgarbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta
Läs merPrinciper och vägledning för medborgardialog
KMMU FÖRFGSSMG G 41 1(1) Gäller från Diarienummer 2015-02-23 2014/1498 010 ntagen: kommunfullmäktige 2015-02-23 23. Principer och vägledning för medborgardialog Se bilaga. www.hassleholm.se S Medborgardialog
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merSkellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre
Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog Som en del av ett proaktivt styre 1 Varför medborgardialog? Demokratin utmaningar politiken Ojämnt valdeltagande 1 % aktiva i politiska partier Lågt förtroende
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merRiktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS
Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang Beslutad av kommunstyrelsen 2018-06-18, 155/18. Dnr KS2015.0513 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och önskade effekter... 3 3 Definitioner... 3 3.1
Läs merAnders Nordh: Kommunikation och dialog för hållbar demokratiutveckling
Anders Nordh: Kommunikation och dialog för hållbar demokratiutveckling Kommunikation och dialog för hållbar demokratiutveckling anders.nordh@skl.se Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Principer för medborgardialog i Ronneby kommun 3. Dialogmodellen 4. Vad vill vi uppnå? 5. När i beslutsprocessen ska vi föra dialog? 6.
Läs merVi samverkar i en hållbar stad
Vi samverkar i en hållbar stad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överskådlig version Handlingsplan för implementering
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs meren liten guide om medborgardialog
en liten guide om medborgardialog i Medborgardialog handlar om att ta till vara människors kunskaper och goda idéer Vad är Medborgardialog? Medborgardialog är ett sätt för Gislaveds kommuns förtroendevalda
Läs merstyrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Läs merFokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga
Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start
Läs merResultat workshop. Båstad 29 maj Arbetsmarknad och etablering. Kommunförbundet Skåne
Resultat workshop Båstad 29 maj Arbetsmarknad och etablering Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700 Program
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merMedborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds
Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds 2018-05-15 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning 3 2. Tillit till kommunen 4 3. Upplevelser av processen 5 4. Dialogmötenas
Läs merGävle Kulturhus
2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla
Läs merAtt vara ambassadör i Hjärnkoll
Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merFörsöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015
Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (8) 2015-08-12 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-08-27 Försöksverksamhet i Fagersjö augusti-december 2015 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:
Läs merKommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun
sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:
Läs merEffektiv medborgardialog
Kommunikationsdagarna 2011 Göteborg 25-26 augusti Effektiv medborgardialog Thomas Nilsson Region Skåne 1 Skåne i siffror Kommuner 33 Invånare 1 243 329 Yta Befolkningstäthet År 2010 11 000 km2 Regional
Läs merKommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Kännetecken för kommunikationen... 1 2.1 Öppen och
Läs merRedovisning av uppdrag om delaktighet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Katarina Håkansson Datum 2018-11-05 Diarienummer UBN-2018-6855 Utbildningsnämnden Redovisning av uppdrag om delaktighet Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås
Läs merProgram för samspelet mellan kommunen och civilsamhället
Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av
Läs merFår alla barn det alla barn har rätt till?
Får alla barn det alla barn har rätt till? Organisation 100% Kvalitetschef 100% Kvalitetsutvecklare 100% Kvalitetsutvecklare 20% Specialpedagogisk samordnare 30% IKT strateg 30% Complianceansvarig 30%
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merInbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.
INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom
Läs merMedborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer. Lena Lang
Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer Lena Lang Varför medborgardialog just nu? SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande
Läs merdel i styrprocessen Medborgardialog
Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merAtt redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten
KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merMedborgardialog. Utveckling av styrsystem för medborgardialog
Medborgardialog Utveckling av styrsystem för medborgardialog 9.12.2014 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser
Läs merPolicy för medborgardialog
Dnr: KS 16/0035 Antagen av Kommunfullmäktige 51 den 11 maj 2016 www.upplands - bro.se Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Övergripande syfte... 4 3 Definitioner... 5 4 Principer för medborgardialog...
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merSunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.
Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut
Läs merDatum Dnr Nya kanaler för medborgerlig delaktighet
Demokratiberedningen Johan Lidmark Strateg 044-309 30 62 Johan.Lidmark@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-30 Dnr 1502454 1 (5) Demokratiberedningen Nya kanaler för medborgerlig delaktighet Ordförandens
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merHandbok fo r medborgardialoger
Handbok fo r medborgardialoger 1 Inledning Bakgrund och syfte Regionerna Jelgava i Lettland, Recklinghausen i Tyskland, Wodzislaw i Polen och Landstinget Sörmland i Sverige genomförde tillsammans EU-projektet
Läs merKallelse Föredragningslista Demokratiberedning Demokratiberedning
Kallelse Föredragningslista Demokratiberedning 1(1) 2017-08-21 Sammanträde Demokratiberedning Plats och tid Stadshuset, Kompassen kl. 08:30 fredagen den 01 september 2017 Ordförande sekreterare Alf Gillberg
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merUNGDOMSPOLITISK STRATEGI
UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till
Läs mer