Projektledare Maria Reisten Daniel Gamboa Esquivel

Transkript

1 Projektledare Maria Reisten Daniel Gamboa Esquivel

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN... 5 SYFTE OCH MÅL MED UNGDOMSDIALOGPROJEKTET... 5 ANSVARIGA... 5 TEORI... 5 OMVÄRLDSBEVAKNING... 6 UNGDOMAR... 7 MÅNGFALD... 7 POLITIKER... 8 KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER... 9 Event och media... 9 Dialogmetoder i det personliga mötet... 9 Dialogmetoder genom sociala samt digitala medier... 9 FRÅGETECKNET... 9 SAMVERKAN UPPFÖLJNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL ANSVARIGA TEORI VAD ÄR ETT DEMOKRATISKT SAMHÄLLE? Socialt kapital Samband mellan korruption och medborgardialog - finns det? DELAKTIGHETSTRAPPAN PRINCIPER FÖR ATT SKAPA POLITISKA STRUKTURER UNGAS POLITISKA ENGAGEMANG Vilka ska vi prioritera? OMVÄRLDSANALYS SVENSKA DIALOGMODELLER Nacka Kungsbacka Gävleborgs region Värmdö Huddinge Malmö INTERNATIONELLA DIALOGMODELLER Lewisham London Sevilla Spanien Toronto Kanada UNGDOMAR SOMMARPRAKTIK Sammanfattning av utvärderingen av sommarpraktik MÅNGFALD ANPASSA MODELLEN FÖR UNGDOMAR MED OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR KARTLÄGGNING AV LIVSSTILSGRUPPER Mosaic livsstilar TNS Sifo Mälardalens högskola MDH föreslår

3 Ungdomsdialogs analys av framtagandet av livsstilar på kommunnivå i två steg POLITIKER VARFÖR SKA VI HA UNGDOMSDIALOG? HUR TILLGÄNGLIG ÄR DU? Hur möter vi upp ungdomarnas efterfrågan att träffa politiker face2face så att ungdomarna märker en verklig skillnad? STRUKTUR FÖR POLITIKERNAS INTERNA ARBETE MED UNGDOMSDIALOG Initiativ till dialog från politiker och ungdomar Hantering av resultat av dialog ÅTERKOPPLING The Elliot case UPPRÄTTHÅLLANDET AV DIALOG KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER HUR NÅR VI MÅNGFALDEN AV UNGDOMAR? Medverka i redan existerande event Skapa eget event i samverkan med andra aktörer i kommunen Media Reklam DIALOGMETODER I DET PERSONLIGA MÖTET Face2face Olika varianter av face2face: Mångfaldsråd Dialogworkshops och dialogväskan Skolan Lösningsfokus som förhållningssätt DIALOGMETODER GENOM SOCIALA SAMT DIGITALA MEDIER Sms-panelen Sms-rutiner Twitter, Facebook och Ungdomsdialogbloggen FRÅGETECKNET SAMVERKAN STYRGRUPP REFERENSGRUPP MEDBORGARDIALOGPROJEKTET UNGA I CITY SKOLA HERE4U FRITIDSGÅRDAR NÄRINGSLIVET FÖRENINGSLIVET UNGDOMSKONSULTERNA ORGANISATIONER/MYNDIGHETER SOM ARBETAR MED UNGDOMSDIALOG ANDRA KOMMUNER UPPFÖLJNING UTVÄRDERING OCH ÅTERKOPPLING ATT TÄNKA PÅ INFÖR EN DIALOG Utvärdering av den egna verksamheten när den genomförs av verksamheten själv Utvärdering av verksamheten när den utvärderas av externa utvärderare SAMMANSTÄLLNING MÅL OCH AKTIVITETER KOPPLADE TILL FÖREBYGGARCENTRUMS LOKALA ENHETSPLAN

4 1. BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. a. Framtidstron bland barn och unga ska öka samt att den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. a. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka... Fel! Bokmärket är inte definierat. b. Individer eller grupper ska uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen... Fel! Bokmärket är inte definierat. c. Nya fysiska och virtuella mötesplatser ska skapas och befintliga utvecklas Fel! Bokmärket är inte definierat. GÖRA UNGDOMSDIALOG MER KÄNT BLAND MÅLGRUPPEN UNGDOMAR.... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. GÖRA UNGDOMSDIALOG LEVANDE I ALLA NÄMNDER SKAPA MÅNGFALD I DIALOGEN ÖKA INTRESSET OCH ENGAGEMANG FÖR DEMOKRATI BLAND UNGDOMAR SKAPA STRUKTUR I DIALOGEN MELLAN UNGDOMAR OCH POLITIKER FÖRANKRA MODELLEN UNGDOMSDIALOG HOS FLER UNGDOMAR MÅL OCH AKTIVITETER KOPPLADE TILL FÖREBYGGARCENTRUMS LOKALA ENHETSPLAN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. MÅL FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. AKTIVITETER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD FÖR UTVECKLING AV UNGDOMSDIALOG I VÄSTERÅS LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 UNGDOMSKONSULTERNAS RÅD TIPS BILAGA 2 UTVÄRDERING AV SOMMARPRAKTIKEN BILAGA 3 MDHS FÖRSLAG OCH OFFERT PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund Syfte/frågeställning Metod/tillvägagångssätt Budget BILAGA 4 RESULTAT FRÅN WS MED GRUPPLEDARNA VAD SKULLE VARA NÅGRA POSITIVA EFFEKTER AV EN FUNGERANDE UNGDOMSDIALOG? Värdet av demokrati tydliggörs för Västerås ungdomar Vad ser du personligen, utifrån ditt politiska/yrkes- uppdrag, nyttan av en ungdomsdialog? BILAGA 5 AKTIVITETSPLAN

5 Sammanfattning av rapporten Syfte och mål med Ungdomsdialogprojektet Syftet med projektet Ungdomsdialog är att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska besluten som fattas i staden, först och främst i de pedagogiska nämnderna Barn- och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Målet med projektet är att öka dialogen och samverkan mellan ungdomar och politiker genom framskapande av en modell/struktur som ska kunna ärvas av både nya ungdomar och politiker och som ska hålla över tid. Den modell som tagits fram består av tio olika områden som alla är viktiga och beroende av varandra för att dialogen mellan ungdomar och politiker ska öka och därmed ungdomarnas delaktighet och inflytande i Västerås stad. Nedan följer en kortare sammanfattning av varje område som ingår i modellen. Ansvariga Utifrån den omvärldsanalys som gjordes såg projektet i ett tidigt skede att andra kommuner som har en lyckad ungdomsdialog har personal som jobbar med frågan och utvecklar den framåt. Därför blev det en självklarhet att om Västerås stad vill ge ungdomarna större möjlighet till delaktighet, inflytande och påverkan måste det finnas ansvariga som leder detta arbete. Dessa har ansvar för att modellen fortsätter att utvecklas och anpassas till nutida förhållanden genom att inhämta ny kunskap (teorier och omvärldsbevakning) och testa nya idéer. De ska finna sätt för engagemang bland ungdomar, leda olika grupper och workshops, se till att alla aktiviteter som planerats genomförs, vara länken mellan ungdomar och politiker, underhålla de kontaktnät som är knutna till projektet, samverka med externa samt interna aktörer, dokumentera, systematisera, återkoppla och utvärdera modellen. Teori Teoriavsnittet presenterar de teorier som modellen bygger på. De teorier som har studerats för utvecklandet av modellen styrker vikten av att jobba med ungdomsdialog, men ger även tyngd till utformandet av Ungdomsmodellen. Teorierna, tillsammans med den omvärldsanalys som gjordes, har gett oss nycklar till vilka områden som är viktiga att utgå från när modellen skapades för den bästa ungdomsdialogen i Västerås stad. De fyra teorierna som modellen vilar på är: socialt kapital, SKL:s principer om Medborgardialog, Erik Amnås teori om Ungas politiska engagemang, och delaktighetstrappan. Grunden i demokratin är samtalet mellan invånarna och politikerna. Det är genom samtalet vi kan kompromissa och komma överens. Genom ett bra samtal mellan ungdomarna och politikerna kan tilliten öka för varandra och även ungdomarnas tillit för politiken och de offentliga förvaltningarna (det sociala kapitalet ökar). Detta skapar även en större känsla av sammanhang och gemenskap i samhället ungdomen lever i. För att kunna öka det sociala kapitalet i samhället är det viktigt att det finns klara strategier och riktlinjer kring hur politikerna ska föra samtal med invånarna (ungdomar). För detta har Sveriges kommuner och landsting, SKL, tagit fram något de kallar för principer för medborgardialog. Dessa principer är indelade i fyra olika former: Intern-interna: principer framtagna internt för internt handlanden. Intern-externa: principer framtagna internt för extern handlanden (vad lovar vi ungdomen?). 5

6 Extern-interna: principer framtagna tillsammans med medborgare för att skapa ett gemensamt ansvar. Extern-externa: principer framtagna av medborgarna i dialog med kommunen och där medborgarna står för genomförandet av medborgardialogen (förknippas oftast med medborgarbudget). Erik Amnås teori om ungas politiska engagemang har varit av mest intresse för modellen. Den visar tydligt att ungdomar inte är en homogen grupp och att det finns fyra olika typer av engagemang och icke engagemang från ungdomens sida; Politiskt aktiva: ungdomar som på olika sätt har ett aktiv engagemang i samhällsdebatten/ politiken. Sex procent av ungdomarna är aktiva enligt Amnå. Standby: ungdomar som engagerar sig aktivt om det finns behov. De är intresserad men är oftast passiva om inget speciellt triggar igång deras engagemang. 47 procent av ungdomarna är standby enligt Amnå. Oengagerade: ungdomar som inte har något intresse alls i politiken. 21 procent av ungdomarna är oengagerade enligt Amnå. Desillusionerade: ungdomar som förkastar och har en kritisk inställning till politiken. 26 procent av ungdomarna är desillusionerade enligt Amnå. Amnå menar att det arbete som görs gällande delaktighet och inflytande måste riktas och fokusera mest mot de som är desillusionerade. För att ungdomarna ska känna att deras delatighet verkligen är på riktig och att de verkligen blir lyssnade och tagna på allvar kommer delaktighetstrappan vara användbar inför varje möte med ungdomarna. Trappan har fem olika steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Trappan hjälper oss att inför varje dialog analysera dialogens syfte, mål och målgrupp. Innan detta görs är det viktigt att analysera om den fråga politikerna vill ha ett möte kring är påverkbar eller inte. Detta hjälper oss att se på vilket trappsteg av trappan det möte som eftersöks med ungdomarna kommer ligga på. Det gör att inför varje möte med ungdomar kan vi ge korrekt information om förväntningarna på mötet, men även vad som förväntas av ungdomarna. Det handlar om att vara väldigt tydlig med vad som ungdomarna kan förvänta sig av dialogen innan dialog sker. Till vår hjälp i att prioritera grupper inför en dialog använder vi oss av SKLs prioriteringsformel, se rapporten för mer information. Omvärldsbevakning Som komplement till teoriavsnittet har en omvärldsbevakning gjorts för att ta del och lära sig av goda exempel från olika kommuner/regioner från Sverige och världen. Fem svenska kommuner och en region har analyserats: Nacka, Kungsbacka, Gävleborgs region, Värmdö, Huddinge och Malmö och tre städer i andra länder: Sevilla, Toronto och Lewinsham (London). Vi har analyserat vad som har varit framgångsfaktorerna i respektive kommun eller stad, för att på så sätt kunna se om det går att göra något liknande för Västerås fast utifrån de förutsättningar som staden har. Det är även viktigt att ta lärdom av de mindre positiva erfarenheterna från andra ställen. De slutsatser som kan dras utifrån omvärldsbevakningen är att i princip alla ställen finns det ansvariga som jobbar med medborgar-/ ungdomsdialog och att ingen har hittat en lösning på hur ungdomars olikheter synliggörs. Det vill säga att säkra urvalet vid en dialog. Några av exemplen visar vikten av att ha ungdomar med i hela processen vid framskapandet av formerna till ungdomsdialog. Alla exempel visar även på vikten av att dokumentera noggrant hur processen har gått till och vikten av att låta processen ta tid och att jobba metodiskt. Något som vi 6

7 kommer att försöka applicera på Västerås stad är Torontos arbetssätt att skapa livsstilar och genom det skapa ett engagemang. Vi tror att detta kan vara ett sätt att få de ungdomar som normalt sätt inte deltar att delta. Något annat som har kunnat påvisas, som även Ungdomsstyrelsen har pekat på, är att det är svårt att identifiera kommuner som har ett tydligt könsperspektiv i inflytande- och delaktighetsarbetet. Det är även svårt att finna exempel på verksamheter som jobbar strategiskt och metodiskt med att inkludera de ungdomar som vanligtvis inte deltar, alltså de desillusionerade och oengagerade ungdomarna. Detta har gjort att Ungdomsdialog Västerås kommer att ha som prioritering att jobba för en mångfald vid all dialog som ska initieras. Ungdomar Eftersom modellen är ämnad till att främja ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska beslut som fattas i staden är det viktigt att modellen och strukturen som skapas är förankrad hos ungdomarna. Sedan början av projektet har ett motto varit att den här modellen är för ungdomar, av ungdomar. Vi tror att bästa sättet att nå så många ungdomar som möjligt är genom att jobba tillsammans med ungdomar. Det kommer att ske genom kontinuerliga träffar, workshops och andra aktiviteter med ungdomar och i vissa fall tillsammans med politiker. I och med att modellen börjar implementeras kommer nätverken med ungdomar som en naturlig följd att växa och bli större. Ett annat viktigt inslag av kontakt med ungdomar är genom den sommarpraktik som erbjuds ungdomar i år 1 och 2 på gymnasiet. Till sommaren erbjuds ett antal ungdomar (förra året sex platser och för år platser) att arbeta som rådgivare till Ungdomsdialog. Deras uppdrag varierar för varje år, men är direkt kopplat till ungdomsdialogs arbete. Mångfald För att skapa en representativ demokrati och säkra urvalet måste vi säkerställa att politiker talar med dem som det berör och att politiker kommer i kontakt med alla ungdomsgrupper. I teoridelen beskrevs Erik Amnås teorier om ungas delaktighet. Den grupp som oftast tillfrågas i olika dialogarbeten är den grupp som är mest engagerad, det innebär alltså sex procent av ungdomarna och att 94 procent vanligtvis glöms bort. Ungdomsdialog största fokus och utmaning är att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen. Genom att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen kommer den representativa demokratin att förstärkas och spegla alla stadens ungdomar. Men hur skapar vi mångfald? Ett verktyg för att säkerställa att vi når olika grupper och även ett varierat deltagande i dialogen är att dela in ungdomar i mindre grupper som vi kallar livsstilar. Vad kan dessa livsstilar ge oss och varför vill vi jobba med att ta fram dessa? Vi tror att dessa kan: 1. Ge oss en bredare bild av vilka ungdomar vi har i Västerås 2. Säkra urvalet vid sammankallning av ungdomar pratar vi med dem det berör? 3. Attrahera ungdomar som vanligtvis inte intresserar sig för politik genom att visa på att deras livsstil är politik. 4. En metod är att arbeta med ett mångfaldsråd. Genom att utgå från livsstilar kan vi skapa ett demokratiskt representativt deltagande. Denna grupp skulle kunna fungera som en remissinstans som faktiskt kan tala för den stora gruppen ur ett generellt perspektiv. Projektledarna i Ungdomsdialog har tagit fram ett eget förslag i två steg för att ta fram livsstilar i Västerås. Steg ett är att göra en klusteranalys av data som finns tillgänglig (data från PN-enkäten, Liv och Hälsa och LUPP). Utifrån en korstabell går det att mäta graden av fyra olika parametrar och därigenom ringa in olika livsstilar genom klusteranalys. Dataunderlaget behöver dock kompletteras. Steg 7

8 två blir att göra det attraktivt för ungdomarna att själva göra ett enkelt test för att se vilken livsstil de tillhör. Det blir ett mindre antal frågor som är lättare att ställa och lätt för ungdomar att svara på. Dessa behöver sedan designas på ett kreativt och pedagogiskt sätt. Förslagsvis en internetbaserad applikation av något slag. En metod passar inte alla ungdomar eftersom ungdomar inte är en homogen grupp. Därför måste modellen även kunna erbjuda en mängd olika dialogmetoder, framförallt med tanke på ungdomar med andra förutsättningar, till exempelvis ungdomar med särskilda behov. Där blir det även väldigt viktigt att skapa ett bra samarbete med de pedagoger (även föräldrar) som jobbar direkt med dessa ungdomar. Dels för att ungdomen har förtroende till de, men även dels för att dessa personer vet vilka metoder som är mest lämpad för att få dessa ungdomars röst att blir hörd. Det blir väldigt viktigt att Ungdomsdialog inte enbart vänder sig till de redan etablerade ungdomsnätverken som finns. För att verkligen sträva mot den mångfald som Ungdomsdialog vill, blir det viktigt att börja skapa egna nätverk av ungdomar där ungdomar som normalt sätt inte deltar ska få möjlighet att delta. Vi kommer att kontakta andra nätverk som jobbar med ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att komma till tals. Till exempel Lidmanska gymnasiet (Skola för ungdomar med särskilda behov), Socialtjänsten (ungdomar som är omhändertagna av olika instanser och institutioner) med flera. Politiker Så som vi har sagt att modellen är till för ungdomar och av ungdomar är den lika mycket till för politiker och av politiker. Därför har arbetet med att börja ta fram en intern struktur kring hur politiken ska hantera och upprätthålla dialogen mellan dem och ungdomarna, hela tiden förankrats med politikerna. Strukturen har arbetats fram genom tre workshops tillsammans med politiker från Baun (Barn- och ungdomsnämnden), Uan (Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden) samt gruppledarna för de sju största partierna i Västerås stad. Den första workshopen var med gruppledarna för de sju partier som finns i kommunstyrelsen. Där frågeställningen för workshopen var Varför ska vi ha Ungdomsdialog? Sammanfattningsvis kan det sägas att politikerna anser att det är väldigt viktig att ha Ungdomsdialog. Dels blir politikern bättre på att lyssna och ta till sig ungdomarnas idéer och tankar och kommer på så sätt kunna ta bättre beslut. De menar även att Ungdomsdialog kan öka tilltron till det politiska och demokratiska systemet. Den andra workshopen var med de pedagogiska nämnderna. Denna workshop behandlade ungdomarnas efterfrågan till att ha möte med politikerna face2face, frågeställningen som användes var: Hur möter vi upp ungdomarnas efterfrågan att träffa politiker face2face så att ungdomarna märker en verklig skillnad? För att ta fram detta användes samtalsmetoden OPERA (se rapporten för mer information) och det resultat och de prioriterade områdena som politikerna kom överens om att vi måste jobba vidare med är: principer/approach, aktiviteter, mötersformer och struktur. Den tredje workshopen som Ungdomsdialog haft med politiker var fortsättningen av föregående. Fokus på denna var struktur, då både teorier och omvärldsbevakning visar vikten av en tydlig intern politisk struktur som kan hantera och upprätthålla dialogen. För att skapa och upprätthålla dialogen mellan politiker och ungdomar krävs att politiker skapar en arbetsallians med ungdomarna, de måste alltså lova att vissa delar av dialogen alltid ska upprätthållas. Ungdomsdialog har identifierat tre 8

9 kärnvärden i denna dialogkedja som är grunden för politikernas interna arbete med ungdomsdialog. Kärnvärdena är initiativ till dialog, hantering av resultatet och återkoppling. Kommunikationsstrategier Event och media Som ett komplement till att skapa mångfald genom att söka upp ungdomars olikheter tror vi även på att anpassa dialogmetoderna efter mångfalden. Olika förutsättningar, intressen och förkunskap gör att ungdomar lockas av olika metoder och kräver därför att Ungdomsdialog har ett brett utbud av dialogmetoder. Genom att synliggöra Ungdomsdialog genom olika event och media, både på lokal och nationell nivå skapar vi intresse och engagemang för Ungdomsdialog. Dialogmetoder i det personliga mötet Mångfaldsråd Efter att vi tagit fram livsstilarna har vi tänkt skapa ett mångfaldsråd. Rådet kan användas som referensgrupp när politiker eller tjänstepersoner vill skapa dialog med en stabil grupp som finns kvar över tid. Deltagarna blir även ambassadörer för Ungdomsdialog. Gruppen kan även användas som arbetsgrupp för att bearbeta olika frågeställningar som kan beredas för nämnder. Målet med rådet blir att det ska innefatta alla typer av ungdomar (livsstilar) och på så sätt skapa dialog även med dem som normalt sätt inte deltar. Face2face Majoriteten av ungdomar säger att de vill träffa politiker face2face. Lite förvånande i en tid där sociala medier ofta framhävs som det bästa sättet till dialog. Däremot är de inte främmande för att dessa används som ett komplement. Framförallt i stora avgörande frågor vill de möta politikern på riktigt. Det finns olika sätt att ha face2face möten, i rapporten som helhet beskrivs en mängd olika metoder. Dialogworkshops och dialogväskan Ungdomsdialog har köpt in en stor variation dialogverktyg som alla finns tillgängliga i Ungdomsdialogväskorna. Här finns allt ifrån samtalskort, samarbetsövningar, musik, böcker och andra roliga saker som kan användas vid de workshops, träffar, föreläsningar och andra aktiviteter som kommer genomföras. Vi samverkar även med Gycklargruppen TRIX som använder sig av metoden teater för att skapa intresse och engagemang kring demokrati, delaktighet och inflytande frågor. Dialogmetoder genom sociala samt digitala medier Genom olika sociala och digitala medier kan Ungdomsdialog ha tätare kontakt med ungdomarna. Ungdomsdialog har tagit fram en SMS-panel som politikerna kan använda sig av för att ställa enklare Ja/Nej frågor till ungdomarna för konsultation, andra steget i delaktighetstrappan, men även för att ge snabb och kort information om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Utöver sms-panelen finns en Facebooksida samt en blogg. Dessa olika medier kommer att användas dels för att informera om vad Ungdomsdialog gör (visa på transperens) men även för att informera ungdomar och allmänheten om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Dessa medier används i första hand i informationssyfte. Det gör att de tydligt visar på att de tillhör första trappsteget i delaktighetstrappan, information. Frågetecknet Denna del i modellen visar på att Ungdomsdialogsmodellen alltid strävar efter ständig utveckling och förbättring. Modellen bör utvecklas i takt med samhället. 9

10 Samverkan För att Ungdomsdialog ska kunna nå ut till så många ungdomar som möjligt blir det viktigt att även skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer som jobbar med och för ungdomar runt om i Västerås men även i hela landet. Ungdomsdialog har redan börjat skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer runt om i Västerås samt i landet. Bland de aktörer som finns i Västerås har Ungdomsdialog ett nära samarbete med skolorna (kommunala som fristående), Förebyggarcentrum, AMA, Medborgardialogprojektet (Amy Netzler), IDA, fritidsgårdar med flera. Ett arbete som Ungdomsdialog har framför sig är att börja skapa sig ett kontaktnät av olika föreningar som finns runt om i Västerås, kulturella, idrotts och fritidsföreningar samt av aktörer inom näringslivet som har ungdomar som målgrupp. På nationellt plan har Ungdomsdialog samverkat med flera andra kommuner som också arbetar med ungdomsdialog i någon form. Dessa kommuner är Nacka, Jönköping, Karlskoga/Degerfors, Piteå, Hammarö, Kungsbacka och Strängnäs. Förutom att ha ett direkt samarbete med kommunerna blir det även viktigt att ingå i nationella nätverk som jobbar med och för ungdomsdelaktighet och inflytande. Några av de nätverken som Ungdomsdialog redan samverkat med, men inte är medlemmar i är SKLs medborgardialogprojekt, Sveriges elevråd, Sveriges ungdomsråd samt Ungdomsstyrelsen. Ungdomsdialog har en önskan av att ingå i NUNI-nätverket. Dessutom finns kontakt med olika nyckelpersoner som kännetecknas som experter inom delaktighet och inflytande arbete. Ungdomsdialog ingår även i ett EU-finansierat projekt, SMS-Voices of Youth. Projektet är i samverkan med två länder, Holland och Belgien, där syftet är att lära sig av varandras goda erfarenheter och exempel när det gäller delaktighet och inflytandearbete för ungdomar. Uppföljning För att kunna utveckla modellen bör de ansvariga ledarna hela tiden följer upp och utvärderar den och de aktiviteter som görs i dem. När det gäller utvärdering av dialogen ska den ske i tre steg. Steg 1: Utvärdering av den direkta dialogen mellan ungdomarna och politikerna, steg 2: utvärdering av den politiska interna strukturen och steg 3: utvärdering av effekterna av dialogen (har dialogen gett önskad effekt på lång sikt). För att löpande kunna följa upp verksamheten kommer aktivitetsplaner att göras för de större aktiviteterna som exempel sommarpraktik och valarbetet. Det görs enligt en mall som redan finns utarbetad för Fritid och Familj. Dessa aktivitetsplaner kommer sedan att presenteras var tredje månad för Förebyggarcentrums chef som sedan i oktober månad varje år kommer presentera det för den externa utvärderaren, som är en strateg från Barn- och utbildningsförvaltningen. Ungdomsdialog kommer då att följa den utvärderingsmall som denna strateg jobbar med. Det har även lagts till några frågor i PN-enkäten som ska kunna visa på eventuella effekter av Ungdomsdialog över tid. Första mätningen görs i mars 2014, så effekten kommer kunna mätas första gången våren

11 Inledning Ungdomsdialog är en modell för dialog mellan politiker och ungdomar. Den ger stöd, inspiration och handlingskraft till dig som är politiker och/eller arbetar med att skapa ungdomsdialog. I tio steg beskrivs hur Västerås stad kan skapa den bästa ungdomsdialogen. Modellen vilar på en teoretisk grund. För den intresserade läsaren ger detta avsnitt en fördjupad förståelse för modellens konkreta metoder längre fram i rapporten. Erik Amnås teorier om ungdomars delaktighet visar på att enbart sex procent av gruppen ungdomar är politiskt aktiva, vilket får konsekvenser för arbetet med ungdomsdialog. Vi analyse- Figur 1: Modellen rar även andra kommuners arbeten med ungdomsdialog där vi föreslår vilka delar som är tillämpliga i Västeråsmodellen. Bland annat har vi valt att arbeta efter Nackas metod med ungdomspraktik. För att nå ut till andra ungdomar behöver vi ungdomar som kan vara bärare av modellen. Genom ungdomspraktik har vi gett sex ungdomar utbildning och erfarenhet att fortsätta arbetet med ungdomsdialog även efter att deras praktiktid är över. Den största utmaningen med ungdomsdialog är att inkludera alla ungdomar, därför vill Ungdomsdialog fokusera på att skapa mångfald i dialogen. För det finns flera möjliga metoder och verktyg. Det är viktigt att använda sig av många olika dialogmetoder för att locka olika ungdomar. Många kommuner runt om i Sverige har tagit fram kreativa sätt att skapa dialog mellan ungdomar och politiker, men det de flesta saknar är ett verktyg som säkrar det representativa deltagandet. Ungdomsdialog föreslår som lösning på detta att arbeta med livsstilar. Det säkrar urvalet, ger en bredare bild av gruppen ungdomar och gör det möjligt att locka fler ungdomar genom att kunna påvisa att deras livsstil är politik. En utmaning är att skapa möten mellan politiker och ungdomar, därför behöver politikerna och ungdomarna själva vara med och ta fram olika förslag på hur ett verkligt möte skulle kunna gå till. Ungdomarna vill helst prata med politiker face2face. Även om dialogen är mellan ungdomar och politiker berörs hela staden. Därför har vi kartlagt vilka de viktigaste samverkansparterna är samt beskrivit på vilket sätt de är en viktig del av Ungdomsdialog. Rapporten avslutas med rutiner för hur dialogen ska följas upp sytematiskt där vi får svar om dialogen gjorde någon skillnad. En ungdomsdialog vars resultat inte återkopplas till ungdomen gör mer skada än nytta, därför finns rutiner för hur detta ska gå till. Bakgrund Att få ungdomarna att känna att de kan delta och ha inflytande över sina egna liv och det samhälle de lever i är viktigt för att få en ökad känsla av trygghet och gemenskap i en stad. För att kunna uppnå stadens vision Västerås 2026 Staden utan gränser måste det finnas tydliga strukturer kring 11

12 hur staden ska jobba med att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska beslut som fattas i staden. I FNs konvention om Barnens rättigheter finns det riktlinjer som stater måste förhålla sig till när det gäller att värna om barnens rättigheter. Den visar tydligt att alla barn, oavsett bakgrund, ska behandlas med respekt samt ha rätten att få komma till tals. Speciellt artikel 12 i konventionen betonar vikten av att barnen har rätt att säga hur de vill ha det och att vuxna, i det här fallet politiker, måste lyssna och ta till sig det barnet säger. Som det står i Regeringskansliets skrift om Barnens rättigheter: Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar. 1 Västerås stad har under många år och i flera fall försökt att etablera en dialog med barn och unga och på så sätt få ungdomarna mer delaktiga i de beslut som fattas i frågor som berör dem. En brist med dessa försök har varit att de var beroende av eldsjälar och därmed har dessa arbetssätt inte kunnat ärvas av nya ungdomar, politiker eller hållit över tid. Detta har medfört att politikerna år 2012 beställde av proaros Fritid och förebyggande att driva ett projekt under 2013 som ska se till att hitta en lösning till detta där målgruppen för projektet och det fortsatta verksamheten är ungdomar mellan år. För detta startades projektet Ungdomsdialog 2013, som ska sträcka sig över året. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett projekt har en början och ett slut, men dialogen mellan politiker och ungdomar är kontinuerlig! Syfte och mål Med bakgrund i det som står ovan har Barn- och Ungdomsnämnden samt Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden beslutat att ta fram ett projekt som har till syfte att öka Västerås ungdomars delaktighet och inflytande i de politiska beslut som fattas av staden. Målet med projektet är skapa och utveckla en modell och struktur, tillsammans med ungdomar och politiker, för att öka dialogen och samverkan mellan ungdomar och politiker. En modell och struktur för dialog mellan politiker och ungdomar som håller över tid och som ska kunna ärvas av nya politiker och ungdomar. Det är en modell som är gränsöverskridande vad gäller politisk tillhörighet, nämndtillhörighet och som bygger på representativ demokrati genom att skapa en metod som når mångfalden av ungdomar i Västerås. 1 Regeringskansliet (2008). Mänskliga rättigheter: Barnens rättigheter en lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. 12

13 Va stera s Ungdomsdialogmodell Som det har framgått i föregående text samt i figur 1 består Västerås Ungdomsdialogmodell av tio olika områden. Områden som är viktiga för att dialogen mellan ungdomar och politiker ska få det resultat som eftersträvas och att ungdomar får den delaktighet de förtjänar. Alla områden är beroende av varandra på ett eller annat sätt och de är i ständigt behov av att vidare utvecklas. Arbetet med att ta fram modellen har förankrats hela tiden med både politiker och ungdomar, detta då vi anser att modellen är för och av både ungdomar och politiker. Resultatet av projektet har hittills varit så pass bra att politikerna har beslutat om att göra den till permanent verksamhet, från och med den 1 april 2014 övergår projektet till permanent verksamhet. Nedan presenteras utförligt varje område (eller bubbla som vi valt att kalla de för). De tio områden som modellen består av är: Ansvariga ledare, Teori, Omvärldsbevakning, Ungdomar, Mångfald, Politiker, Kommunikationsstrategier, Frågetecknet, Samverkan och Uppföljning. Loggan för Ungdomsdialogmodellen. Ansvariga För att ta fram modellen för Ungdomsdialog har olika metoder använts, det har varit beroende av vad för slags information som har varit av intresse att hämta in. En viktig metod som har genomsyrat hela projekttiden har varit att projektet har haft två projektledare. Detta har medfört att många idéer har fötts, utvecklats, diskuterats, analyserats, kritiserats, förkastats och anammats. Detta var väldigt viktigt i det tidiga skedet av projektet då ramarna för slutprodukten inte ännu var satta. Alla de olika diskussionerna mellan projektledarna gav upphov till att skapa modellen såsom den ser ut nu. Projektledarna är överens om att ifall Västerås stad ska ha en stabil Ungdomsdialog, som ska hålla över tid och kunna ärvas av nya politiker och ungdomskullar, måste modellen implementeras i alla nämnder och förvaltningar i staden. Det måste finnas klara strukturer och riktlinjer i hur ungdomsdialogarbetet ska ske. För att detta ska ske måste alla områdena i modellen utvecklas allt eftersom, varje område ses som en levande organism, och för att kunna driva modellen framåt borde det finnas åtminstone två ansvariga ledare. De ansvariga ledarna i modellen har ansvar för att under hela projekttiden driva projektet framåt, se till att modellen aldrig är statisk, inhämta ny kunskap, utveckla och samhällsanpassa alla områden i 13

14 modellen med nya idéer som bidrar till god ungdomsdialog, skapa engagemang bland ungdomar, leda olika grupper och workshops, se till att alla aktiviteter som planerats genomförs, vara en länk mellan ungdomar och politiker, underhålla de kontaktnät som är knutna till projektet, samverka med externa samt interna aktörer, dokumentera, systematisera, återkoppla, utvärdera samt administrera projektet. Den viktigaste uppgiften de ansvariga har är att följa upp de tankar och synpunkter som kommer in från ungdomar och återkoppla till dem vad som skett med dem. Teori Teoriavsnittet presenterar de teorier som modellen bygger på. De teorier som har studerats för utvecklandet av modellen ger insikt i vikten av att jobba med ungdomsdialog, men även den tyngd bakom det arbete som ligger bakom modellen. Teorin kan även hjälpa oss att rikta arbetet i rätt riktning. Teorierna säger även vad vi måste satsa på och varför och de, tillsammans med den omvärldsanalys som gjordes, har gjort att vi har identifierat det vi tror är det bästa för att skapa en bra ungdomsdialog i Västerås stad. Teorierna som vi använder oss av lyfter upp olika aspekter av det som genomsyrar hela rapporten. Dels visar de vikten av att ha dialog med ungdomarna, då grunden i demokratin är samtalet mellan medborgarna och politikerna, det är i samtalet vi kan kompromissa och komma överens om olika frågor. De visar att genom samtalet kan vi även börja öka tilliten för varandra, men framförallt kan ungdomarnas tillit för politikerna, politiken och de offentliga förvaltningarna öka (det sociala kapitalet i samhället ökar). Detta skapar en större känsla av sammanhang och gemenskap i det samhälle ungdomen lever i. Delaktighetstrappan hjälper oss att förbereda oss inför varje dialog genom att analysera dialogens syfte, måg och målgrupp och om fråga som ska diskuteras är påverkabar eller inte. Det avgör i sin tur på vilket trappsteg av trappan som ungdomarnas delaktighet kommer att befinna sig på. Teorin som handlar om ungas politiska engagemang har varit av mest intresse för modellen och den som har gjort att det har blivit modellens hjärtefråga. Den visar tydligt att ungdomar inte är en homogen grupp och att det finns fyra olika typer av engagemang och icke engagemang från ungdomens sida. Teorierna säger också att det är viktigt att ta reda på vem frågan riktar sig till så att de ungdomar som eftersöks och bjuds in verkligen är de som berörs mest av frågan (se figur 5 s. 16). Vad är ett demokratiskt samhälle? Demokratins grunder utgörs av att makten utgår från folket via fria och rättvisa val och att det finns garantier för de mänskliga rättigheterna. I Regeringsformen 1:1 står det All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyrelse." Detta är det alla kommuner måste sträva mot, den representativa demokratin. För att uppnå en representativ demokrati i ett samhälle är det viktigt att det finns arenor för samverkan och dialog mellan politiker och dess medborgare. Forskare menar numera att en representativ demokrati inte utgörs endast av att medborgarna röstar på valdagen. En representativ demokrati är numera alla olika former av deltagande i samhället (skriva insändare, skriva under namnlistor, starta diskussioner/debatter via Internet eller medbor- 14

15 garnas direkta kontakt med politiker med mera). 2 Det är upp till kommunerna, landstingen samt staten att underlätta för sina medborgare att kunna vara delaktiga i de demokratiska processer som finns i samhället. För vissa grupper i samhället finns det mer möjlighet till påverkan medan för andra är det svårare, en sådan grupp är ungdomar. Det tåls att säga att inom gruppen ungdomar finns det även vissa grupper som har svårare än andra att kunna påverka (som till exempel nyanlända ungdomar, ungdomar med olika funktionsnedsättning med flera). Alf Ross menar att det är samtalet mellan medborgarna och politikerna som är den viktigaste aspekten i ett demokratiskt samhälle. Han säger att det finns två sätt att lösa en konflikt, det går att slåss för sin rätt eller så går det att tala för sin rätt! Det är viktigt att individen känner sig som en del av en helhet för att acceptera kollektivets beslut. För att öka känslan av gemenskap krävs att demokrati utövas i samförstånd, genom förlikning och med kompromisser. Alla ska känna att deras röst har blivit hörd och tagen i beaktande när beslutet togs. Detta menar A. Ross gör att människor, vars vilja tillhörde minoriteten, accepterar kollektivets beslut och ser att hen trotsallt haft en liten del i det. Hal Koch definierar detta som: En diskussion eller samtal har i syfte att uppnå samförstånd under ömsesidigt hänsynstagande till andras meningar och önskningar. Målet är att alla ska nå ett gemensamt mål utifrån ett nytt perspektiv som alla kan enas om. Denna samförståelse kan enbart uppstå i samtal. 3 Vart når vi om vi hela tiden ska kompromissa med våra viljor och idéer? Måste inte politiker stå för de åsikter de har och driva de framåt? Svaret som Erik Amnå skulle gett här är att det handlar om hur påverkbara vi är som styr hur delaktiga ungdomarna känner sig i debatten. A Ross menar att det är kompromissen som är demokratins väsen och inte på något sätt halvhet i tanke eller slapphet i vilja. Tvärtom menar han att det är styrkan och det som bör framhävas. Han gör en ganska drastisk jämförelse med nazismen om ett samhälle som inte kompromissade och menar att det var just kravet på ansvarsmedvetenhet, hänsynslös handling utan försök att tigga till sig gruppens samtycke som karakteriserar Hitlers Mein Kampf. 4 Socialt kapital Det finns en känd teori om att ett samhälle som har många medborgare som är engagerade i en organisation också är ett samhälle där graden av tillit och socialt kapital är högt. Denna teori skapades av Robert Putnam i hans omtalande bok Bowling alone. Titeln syftar till att amerikanska medborgare idag är mer individualistiska och bowlar ensamma i större utsträckning idag än tidigare då de gick med i lag/föreningar och bowlade i grupp. Denna teori ifrågasätts av Bo Rothstein som kan påvisa att sambanden som kunnat läsas av i USA inte stämmer för flera andra länder, bland annat i Sverige. Ett enkelt antagande i Putnams teori är att vi bör satsa på föreningslivet och få ut våra ungdomar i olika organisationer för att stärka vårt demokratiska samhälle. Detta menar Rothstein inte alls stämmer och menar att de mellanmänskliga relationerna med tillit till andra människor till och med kan ta skada av detta. Detta hävdar han med stöd av att många organisationer står i konflikt med varandra. Deltagandet i en organisation skapar motstånd till en annan. Han lyfter exempel som Hells 2 SOU (2000:1) En hållbar demokrati: Politik för folkstyre på 2000-talet. Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Fritzens. 3 Ross, A. (2003). Varför demokrati? Tallin: Tallinna Raamatutrukikoja 4 Ibid. 15

16 Angels och Bandidos, men även inom idrotten där deltagandet i ett lag står i konkurrens till en annan. Alla är inte hem och skola, enligt Rothstein. 5 Ett starkare samband mellan hög grad av tillit i samhället och dess politiska institutioner, än deltagandet i olika frivilliga organisationer, är medborgarnas upplevelse av graden av korruption i samhället. 66 procent svarar ja på frågan om det går att lita på de flesta människor i Sverige, till skillnad från USA och Tyskland där 48 procent respektive 38 procent svarade ja på motsvarande fråga. Ju högre grad av tillit gentemot samhället och de offentliga förvaltningar, desto mindre känsla av upplevd korruption. Sverige ligger alltså högt upp på listan av icke-upplevd korruption. Lösningen känns kanske inte lika självklar och enkel när det går att se att det är graden av upplevd korruption som avgör hur hög tilliten till det demokratiska samhället är. 6 Samband mellan korruption och medborgardialog - finns det? En hypotes är att eftersom att bli lyssnad till är en viktig del för att öka det sociala kapitalet och det sociala kapitalet är en del i att minska graden av korruption, skulle en god dialog där politikerna visar att de lyssnar på medborgarna kunna vara en bidragande faktor till att korruptionen minskar. Det viktigaste för att en människa ska känna att den litar på demokratin är, kanske mer logisk än att det skulle ha att göra med graden av eget engagemang i frivilliga organisationer, nämligen att hen litar på de offentliga myndigheterna. Upplever invånarna att de kan lita på de högst uppsatta i samhället ökar även tilliten till de människor som finns i den direkta närheten. Det är kanske inte mer komplicerat än att arbeta för att få in ungdomar i frivilliga organisationer, men det är ett nytt angreppssätt. Vi måste arbeta för att få ungdomar att känna förtroende för våra politiker. 7 Tillit växer i samtalet mellan två människor genom feedback. För att möjligöra för politiker och ungdomar att kunna utveckla förtroendet för varandra behövs en dialogmodell där mötet, samtalet och återkopplingen står i fokus. Delaktighetstrappan En av grundstenarna i demokratin är att de som blir styrda ska få möjligheten och rätten att kunna delta och bestämma om hur de ska bli styrda. Detta är något som alla anser är viktigt för demokratins verkan. Det finns olika sätt att säga hur delaktighet ska vara och hur den ska ske. Det är även viktigt att ha i åtanke att den enskilda frågan oftast är avgörande för att veta vilken form av delaktighet som behövs. Ett av de sätten är genom delaktighetstrappan som arbetades fram av Sherry R. Arnstein Den förklarar delaktighet i åtta olika steg. 8 SKL har anammat en del av Arnsteins delaktighetstrappa men kortat ner den från åtta steg till fem: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. 9 Denna modell används såväl nationellt som internationellt av politiker och övriga tjänstepersoner och således även av stadsledningen i Västerås i sitt arbete med delaktighet för invånarna. Därför har Ungdomsdialog bestämt att samma modell ska användas för Ungdomsdialog. Detta för att förenklara samarbetet mellan Medborgardialogprojektet och Ungdomsdialogprojektet, det 5 Rothstein, B. och Kumlin,S. (2001) Demokrati, socialt kapital och förtroende, i Holmberg, S., och Weibull, L. (red) Land, Du välsignade? SOM-undersökningen 2009, SOM-rapport nummer 26. Kungälv: Grafikerna Livréna. 6 Ibid. 7 Rothstein, B. och Kumlin,S. (2001) Demokrati, socialt kapital och förtroende. 8 För att veta alla de olika stegen se Arnstein, R. Sherry (1969). A ladder of citizen participation, JAIP, Vol. 35, No. 4, July 1969, pp SKL (2009). 11 tankar om medborgardialog i styrning, nummer 2, Solna: Alfa Print. 16

17 gör det mer enhetligt. Trappan är ett viktig redskap som kan hjälpa beslutsfattarna att avgöra hur pass delaktiga ungdomarna får vara i en specifik fråga. Här måste vi, både på ett internt och externt plan, vara väldigt tydliga med den fråga som ska behandlas samt om den är påverkbar eller inte. De fem trappstegen som SKL har jobbat fram är: Information: I all form av delaktighet är det viktigt att rätt information kommer ut till medborgarna. Vissa beslut kan inte vara påverkbara men medborgarna har alltid rätt att bli informerade om de beslut som ska fattas. Detta skapar mer transparens som i sin tur kan skapa mer tillit till offentliga förvaltningar. Konsultation: Beslutsfattarna använder redan färdiga alternativ som de vill att medborgarna får ta ställning till om vilket alternativ de föredrar. Dialog: Beslutsfattarna skapar en miljö till dialog där alla kan prata och lägga fram sin åsikt om en aktuell fråga. Det viktigaste här är att inse att det inte behöver komma till konsensus. Inflytande: Under detta steg har medborgarna fått följa med under en längre period i en specifik fråga och är med under hela utvecklingsprocessen (från idéskapandet till beslutsfattande). Detta skapar en djupare nivå av delaktighet. Medbeslutande: Beslutsfattarna har gett medborgarna auktoritet och makten att själva bestämma vad som ska göras. De som blir utvalda att göra detta väljs inte utifrån partitillhörighet utan blir enbart valda som person. Trappan ska hjälpa Västerås stad att veta på vilket trappsteg den specifika frågan de jobbar med befinner sig på, för att se vilken delaktighet som kan lovas till ungdomarna. För att kunna veta vilket trappsteg som ska användas för en specifik fråga måste det finnas rutiner inom staden som alla nämnder och förvaltningar måste följa. Dessa rutiner kan skapas utifrån de principer som SKL har jobbat fram under sitt Medborgardialogprojekt. I det här fallet måste Västerås stad jobba med sina intern-interna principer samt sina intern-externa principer. De ansvariga för att dessa principer tas fram är stadens politiker, det är de som ska se till att dessa principer (rutiner) följs. Figur 2: Delaktighetstrappan Principer för att skapa politiska strukturer Många kommuner och landsting har haft olika aktiviteter kring medborgardialog men har oftast haft svårigheter kring frågorna: hur ska de hantera resultatet av dialogen och vem ansvarar för dialogens genomförande. Dessa frågor och problematik gav ett behov av att starta ett arbete för att skapa ett system där medborgardialogen blir en del av styrningen i kommunen. Utifrån detta startade SKL (Sveriges kommuner och landsting) Medborgardialogprojektet SKL rekommenderar att kommunerna och landstingen ska börja med att skapa och utveckla principer 10 som kan vägleda kommu- 10 SKL (2012). Utveckla principer för medborgardialog, nummer 8, Stockholm: LTAB. 17

18 nen i hur den ska förhålla sig och arbeta när det gäller medborgardialog. Det finns olika former av principer som kommunerna och landstingen kan välja att använda sig av och som avgör hur styrningen av dialogen ska se ut. Det finns fyra olika principer som har utvecklats under SKL:s medborgardialogprojekt 11, de är: Intern-interna principer är principer framtagna och utarbetade av kommunen och som ger de riktlinjer och det ramverk för hur kommunen ska hantera ungdomsdialogen. Här tydliggörs också ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstepersoner samt hur processen kring dialogen ska ske. Några principer skulle kunna vara: dialogen ska alltid vara öppen och inkluderande, processen för dialogen ska vara tydlig och väldefinierad, dialogen ska ingå tidigt och under hela beslutsprocessen, vid varje dialog ska ett tvärsektoriellt samarbete ske/övervägas och så vidare. Det är viktigt att vid framställande av dessa principer ta god tid på sig. Det är oftast processen till skapandet av principerna som kan ge en större förståelse kring vikten av varför en dialog ska ske. Intern-externa principer utarbetas också av kommunen (internt) men där presenteras de löften som kommunen ger ungdomarna (externt) när det beslutas om att genomföra en dialog kring en fråga. Dessa principer säger vad som lovas av kommunen beträffade dialogen med ungdomarna. Det kan vara att det lovas att inför varje beslut ska kommunen ha en dialog med ungdomarna, det resultat som kommer fram av dialogen ska alltid återkopplas, alla dialoger ska alltid utvärderas och utvecklas vidare, att dialogen ska vara rolig, alla ska kunna delta på samma villkor och så vidare. Extern-interna (gemensamma) principer är de som tas fram tillsammans med ungdomarna och blir som ett avtal mellan dem och politikerna/tjänstepersonerna kring vilka frågor ungdomsdialogen ska vara verksam i, hur ungdomarna ska bli delaktiga i den dialogen och vilket ansvar alla parter har i dialogen. Det är processen till skapandet av principerna som kommunen gör tillsammans med ungdomarna. Det kan ske på olika sätt, till exempel att göra intervjuer/enkäter riktade till ungdomar för att ta reda på vilka erfarenheter de har kring dialog med kommunen, fråga ungdomar om vilka dialogmetoder de skulle vilja föredra, när en dialog ska sättas i verket och så vidare. Att jobba på detta sätt skapar ett större engagemang hos ungdomarna då de själva har varit med om att ta fram principerna till dialogen. Detta skapar enligt teorierna om KASAM en större känsla av sammanhang och på så sätt en större ansvarskänsla. De extern-externa principerna är principer som blir framtagna av ungdomarna i dialog med politikerna. Sedan blir det ungdomarna själva som står för genomförandet av dialogen. Detta sätt att jobba förknippas oftast med medborgarbudget. Det finns flera anledningar till varför det är viktigt med att jobba med principer i en kommun när det gäller dialog. Dels blir det kommunens interna verktyg och ramen i hur de ska agera, hantera och återkoppla dialogen till sina medborgare och dels hjälper det kommunen att vara tydlig gentemot sina medborgare om de förväntningarna som de kan ha inför dialogen. Principerna kommer även att förbättra tilliten och förståelsen kring det demokratiska systemet och därmed till de offentliga förvaltningarna. Genom att göra medborgarna delaktiga kommer de förstå mer hur deras samhälle fun- 11 SKL (2009). 11 tankar om medborgardialog i styrning, nummer 2, Solna: Alfa Print. 18