PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD"

Transkript

1 PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

2 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde ungdomsråden tillsammans ställa modiga frågor och komma fram till orädda svar. Styrelsen valdes också med ett mandat att hantera Ungdomsstyrelsens utspel om att ungdomsråden inte kunde anses vara ungdomsorganisationer och därför inte längre skulle få bidrag från dem. För att lyckas med detta arbetade styrelsen i två steg. Första steget var att visa på problem och ställa frågor om ungdomsråd, inflytande och organisering. Andra steget var att försöka ge svar och visa på lösningar. När vi använder ordet inflytande syftar vi på hur ungdomar direkt kan påverka politiker och tjänstemän med hjälp av sina rättigheter och de verktyg som finns i kommun, landsting och stat. Vi skiljer det från ungdomars organisering, som handlar om att ungdomar går samman för att driva egen verksamhet och frågor som man har gemensamt. Som ett led i det arbetet skedde många olika saker, som nu är grunden för det här principprogrammet. Nya tag för Sveriges ungdomsråd För att få med sig så många som möjligt i diskussionen tillsattes en utredning, där en rad frågor ställdes om ungdomsråd och ungdomsparlament i broschyren Nya tag för. Frågorna var följande: Hur representativa är ungdomsråd? Vilket mandat har ungdomsråd? Hur självständiga är ungdomsråd? Ungdomsparlament Vilken makt har ett ungdomsparlament? Är det ett rollspel eller på riktigt? Varför kallas det ett parlament? 2(18)

3 Frågorna har diskuterats på olika sätt ute i organisationen och svar från över 50 kommuner och ungdomsråd har inkommit, som på olika sätt förhåller sig till de frågor och problem som lyfts fram i utredningen. På väg mot nya tider 2008 fick stöd från Allmänna arvsfonden för projektet Pepp! En del av projektet var att producera en bok som fick namnet På väg mot nya tider. Boken problematiserade och ifrågasatte många saker med ungdomsråd och lyfte även upp de frågor som togs upp i utredningen. På s träff Ungdomstorget IRL diskuterades den också genom ett seminarium och ett panelsamtal. Ungdomar i demokratin En fråga som dök upp i utredningen var vilken roll ungdomsråd och ungdomsparlament spelade för ungdomars inflytande. Mer eller mindre alla var överens om att ungdomsråd var ett viktigt verktyg för ungdomar att gå samman och förändra sin situation, men många var osäkra på om ungdomsråd och ungdomsparlament var det bästa sättet att ge en hel kommuns ungdomar tillgång till inflytande. För att hitta svar på frågorna och lösningar på problemen släppte Sveriges ungdomsråd en rapport, riktad till vuxna i kommunerna, med namnet Ungdomar i demokratin. I rapporten diskuterade vi bland annat vilka frågor som ungdomar vill påverka, hur ungdomar vill påverka och hur många ungdomar som påverkar. En viktig utgångspunkt var att ta avstamp i forskning kring ungdomspolitik och demokratipolitik. En av rapportens viktigaste slutsatser var att ungdomar ville påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna, men att ungdomar samtidigt påverkar mindre än vuxna. En annan var att det många gånger fanns bättre sätt att arbete med just ungdomars inflytande än ungdomsråd och ungdomsparlament. sboken Under lång tid har det saknats en riktigt bra handbok för ungdomsråd. För att råda bot på det och dessutom titta närmare på ungdomars organisering, så tog styrelsen initiativ till sboken, en handbok av, för och om ungdomsråd. 3(18)

4 I sboken samlades tips om verksamhet med hur man enklast organiserade och strukturerade upp ungdomsrådet. Många råd fanns också med kring hur man engagerar fler ungdomar och hur man arbetar med saker som lobbying och påverkan, projekt och arrangemang, avtal, marknadsföring och ledarskap. När boken hade skrivits och producerats blev det tydligt vilken viktig roll som ungdomsråd har, genom att vara en organisation där ungdomar kan gå samman och göra de vill, alltifrån att arrangera konserter och festivaler till att påverka kommunen att förändra kollektivtrafiken eller ordna fram fler sommarjobb. Sammanfattning Många rapporter, böcker och frågeställningar har presenterats och diskuterats under året, men trots det har vi sett få handlingar, förändringar och resultat hos kommuner och myndigheter. För att ta frågorna ett steg längre, och fortsätta arbetet med att göra ungdomsråden bättre, bestämde sig styrelsen för att lägga fram ett förslag på principprogram till s årsmöte. I principprogrammet finns två delar, en som bygger på Ungdomar i demokratin och en som bygger på sboken. Varje del avslutas med en sammanfattning i vilken vi presenterar ett antal principer som vi tycker att satsningar på ungdomars inflytande och organisering bör luta sig mot. Precis som tidigare finns Nya tag för och På väg mot nya tider kvar som ett komplement till principprogrammet. 4(18)

5 2. UNGDOMARS INFLYTANDE Hösten 2009 släppte rapporten Ungdomar i demokratin. Rapporten handlar om hur ungdomar direkt kan påverka politiker och tjänstemän. För att skilja det från ungdomars organisering, som handlar om att ungdomar går samman för att driva egen verksamhet, är det bra att prata om ungdomars inflytande. I den här delen av principprogrammet berättar vi om hur vi som organisation ser på ungdomars inflytande. Vi formulerar också krav på Ungdomsstyrelsen och landets kommuner. En viktig poäng är att kommuner inte borde använda sig av ungdomsråd som ett verktyg för ungdomars inflytande. Det finns många andra former som fungerar bättre och som inte ställer orimliga krav på ungdomsrådet. Vilka frågor är viktiga för ungdomar? Under lång tid har många undersökningar visat att ungdomar bryr sig om ungefär samma frågor som vuxna. Ett exempel på en sådan undersökning kommer från Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd (se tabeller nedan) som släpptes I Unga med attityd har man frågat vilka de viktigaste frågorna är för personer mellan respektive personer mellan år. När man tittar på resultaten ser man några mindre skillnader. Exempelvis är äldre personer något mer intresserade av äldreomsorg och lag och ordning, men annars är skillnaderna mellan de båda grupperna ändå ganska små, ibland obefintliga. Undersökningen visar en viktig sak och det är att ungdomar vill påverka i samma frågor som vuxna. En kommun som vill att fler ungdomar ska kunna påverka, alltså ha inflytande, ska med andra ord inte låta ungdomar påverka i särskilda frågor som vuxna inte påverkar i. Istället ska man låta ungdomar påverka samma frågor som vuxna påverkar. 5(18)

6 Hur vill ungdomar påverka? Precis som många undersökningar visat att ungdomar vill påverka i samma frågor, har också många undersökningar visat att ungdomar vill påverka på samma sätt som vuxna. Även här går det att ta ett exempel från Ungdomsstyrelsens rapport Unga med attityd från I Unga med attityd har man frågat vilka sätt att påverka som åringar respektive åringar har eller skulle kunna tänka sig att använda sig av. När man tittar på resultaten ser man att resultaten även här är väldigt lika för olika åldersgrupper, särskilt när det gäller vad olika åldersgrupper skulle kunna tänka sig att göra för att nå fram till politikerna. 6(18)

7 En kommun som vill att fler ungdomar ska kunna påverka ska med andra ord inte låta ungdomar påverka på andra sätt än vuxna. Istället ska man låta ungdomar påverka på samma sätt som vuxna. Hur mycket påverkar ungdomar? Trots att ungdomar verkar vilja påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna så visar många undersökningar att ungdomar påverkar något mindre än vuxna. I och för sig är det något som ungdomar har gemensamt med många andra grupper i samhället, som tjänar mindre och har mindre utbildning, men skillnaden är ändå allvarlig. För att få fler ungdomar att påverka politiken, på samma sätt och i samma frågor som vuxna, gäller det att kommuner satsar resurser. Men då är det också viktigt att kommuner satsar resurser på rätt sätt. En kommun som satsar på att ungdomar ska påverka i andra frågor än vuxna eller på andra sätt är enligt statistiken fel ute. En kommun som däremot satsar på att ungdomar ska ta del i samma sammanhang, med samma verktyg och på samma villkor som vuxna är bättre ute. För att satsa rätt är det viktigt att utgå från vilka satsningar som verkligen får effekt. Dessvärre finns det få undersökningar visar på att ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige som verktyg för inflytande faktiskt skulle få många fler ungdomar att utöva inflytande över sina kommuner. Snarare är det andra satsningar som ger resultat och då är det viktigt att vi rekommenderar dem. 7(18) I detta principprogram presenterar vi några satsningar som vi rekommenderar till alla kommuner. Hur de enskilda satsningarna sedan ska läggas upp får varje kommun bestämma.

8 Satsa på kunskap En viktig sak för att få fler ungdomar att påverka på samma sätt som vuxna är att sprida kunskap. En sådan kunskap kan handla om vilka rättigheter ungdomar har att delta i politiken som medborgare. Nu har i och för sig personer under 18 år inte rösträtt eller rätt att kandidera i allmänna val, men alla under 18 år har ändå omfattande rättigheter, som fler borde få lära sig om. Alla ungdomar får begära ut allmänna handlingar, alltså att titta på och tal av det material som finns hos kommunen skriva brev och kontakta politiker och få svar inom tre veckor överklaga beslut, åtminstone med hjälp av sina föräldrar på plats lyssna på kommunfullmäktigemöten lämna medborgarförslag, om det finns medborgarförslag i kommunen. Möjligheterna för ungdomar att påverka på samma sätt som vuxna är alltså stora. Om kommunerna bara satsade mer resurser på att sprida kunskap om dem skulle antagligen antalet ungdomar öka som skrev brev till politiker, överklagade beslut och lämnade medborgarförslag, alla sätt att påverka som vuxna använder! Satsa på föreningslivet Mycket forskning visar på att det krävs kontakter för att kunna påverka. Få ungdomar känner en politiker, inte minst för att det sitter färre personer under 30 år i kommunfullmäktige än andra åldersgrupper som har rösträtt. För att stärka kontakter kan snarare föreningslivet i kommunen vara en sak att satsa på. När fler ungdomar kan gå samman för att förändra sin situation så skapas en gemenskap och en sammanhållning mellan ungdomar som senare går att använda som grund när de vill påverka. En satsning på föreningslivet får inte handla om att ungdomar ska lära sig föreningskunskap eller demokrati i sådana fall får man ordna särskilda kurser eller rollspel för det eller bjuda in till studiebesök i kommunhuset. Men föreningslivet kan vara en möjlighet för vilken yngre person som helst ändra på sin situation. Det kan också vara bra i andra situationer, som tillexempel när det är kommunen som ska påverkas. Få politiker att ge sig ut i samhället Ett gammalt ordspråk säger att om Mohammed inte kan komma till berget så får berget komma till Mohammed. På samma sätt kan det fungera med grupper 8(18)

9 som påverkar mindre än andra. Om de inte kommer till politikerna då får politikerna komma till dem. Fler politiker borde alltså ge sig ut på skolor, ungdomsgårdar, idrottshallar eller klubblokaler. På plats går det att berätta om den politik som förs och lyssna efter vad väljare och andra tycker, oavsett om de får rösta idag eller kommer att kunna rösta i framtiden. Ett sådant möte, när politiker ger sig ut i samhället, snarare än bjuder in vissa personer till kommunhuset, fungerar oftast bättre. Först och främst får fler ta del av mötet med politikern eller tjänstemannen inte bara dem som ger sig iväg till kommunhuset. För det andra får politikern eller tjänstemännen möta personerna i deras vanliga miljö istället för den miljö där politikern eller tjänstemannen annars vistas. Gör det enklare att påverka En annan sak som fler kommuner borde satsa på är att göra det enklare att påverka. För att göra en sådan satsning direkt mot ungdomar kan det finnas en poäng att exempelvis ha en enklare hemsida, där man kan läsa mer om kommunen och enkelt kan skicka in förslag till politiker och tjänstemän. En liknande sak är att se till att kommunens växel eller kommunens medborgarkontor tar väl hand om de ungdomar som vill komma i kontakt med politiker och tjänstemän. Naturligtvis ligger också ett ansvar på politiker och tjänstemän när ungdomar väl kontaktar dem. När är man färdig med arbetet? En del personer brukar säga att man aldrig blir färdig med att ge ungdomar mer inflytande. Det är att göra det lite för enkelt för sig, tycker Sveriges ungdomsråd. Målet måste naturligtvis vara att ungdomar ska kunna påverka lika mycket som vuxna och faktiskt påverkar lika mycket. När man nått dit är man färdig. För att kunna komma fram till det gäller det att hela tiden jämföra ungdomar med vuxna. Om man inte jämför finns det en risk att man behandlar ungdomar som en och samma grupp, som i alla lägen styrs av sin ålder. Så enkelt är det inte. En person styrs av många olika saker och ålder är bara en. Att en person under 18 år påverkar mindre än över 54 år kan bero på många saker och där är ålder bara en. 9(18) Om man inte jämför finns också en risk att man gör helt fel bedömningar. Ett exempel kan vara genom att räkna. Om det finns invånare i en kommun och 10 procent är mellan år, så finns det alltså personer

10 mellan år. Om 14 procent av alla medborgare varje år påverkar en politiker, så handlar det om personer. Om lika stor andel ungdomar som vuxna då ska ha påverkat så handlar det om 420 personer mellan år som ska ha kontaktat en politiker. Först när lika många ungdomar som vuxna påverkar, i samma frågor och på samma sätt, är man alltså framme! Sammanfattning För finns det mycket att tänka på när man diskuterar ungdomars inflytande. En del politiker och tjänstemän har sagt att ungdomsråd och ungdomsparlament är det bästa sättet att arbeta med ungdomars inflytande, men samtidigt så pekar statistiken åt ett annat håll att ungdomsråd och ungdomsparlament snarare är ett sätt för ungdomar att gå samman när de har gemensamma intressen. För landets ungdomsråd och ungdomsparlament behöver det inte vara ett dåligt besked. Naturligtvis måste alla ungdomar kunna påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna. För att kunna göra det ska man inte behöva gå via ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament, utan ska kunna påverka kommunen direkt, precis som alla vuxna kan göra. Om man däremot känner att det inte räcker att påverka kommunen direkt, finns det en poäng att gå samman med andra. Ute i samhället finns en massa organisationer för olika grupper som försöker påverka kommuner, landsting och stat. På samma sätt är det en väldigt bra idé att starta upp ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament för att kunna ordna egen verksamhet och driva frågor gentemot kommunen. Viktigt är bara att ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet startas upp av ungdomar själva. En kommun har inte några möjligheter att starta upp organisationer åt ungdomar eller andra grupper, så därför är det viktigt att vi ungdomar själva tar ett ansvar och driver sådana organisationer. Precis som alla andra organisationer förtjänar också ungdomsråd och ungdomsparlament stöd och hjälp från kommunen, i form av pengar och lokaler, så att de ungdomar som vill gå samman har möjlighet att göra det. Principer för ungdomars inflytande Ungdomar vill påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna. 10(18)

11 Målet med satsningar på ungdomars inflytande ska vara att de ska få samma möjlighet till inflytande som vuxna, varken mer eller mindre. Ålder är bara en av många saker som påverkar en människa. Kommuner måste presentera lösningar som verkligen fungerar för att få fler ungdomar att utöva inflytande. Kommuner ska med pengar och lokaler stödja ungdomsråd och ungdomsparlament eller andra organisationer där ungdomar går samman. 11(18)

12 3. UNGDOMARS ORGANISERING Inför Ungdomsstyrelsens rikskonferens vintern 2009 släppte sboken, som är den första handboken i sitt slag för ungdomsråd. Boken handlar om hur ungdomar kan gå samman och göra eller driva saker tillsammans. För att skilja det från ungdomars inflytande är det bra att prata om ungdomars organisering. I den här delen av principprogrammen berättar vi om hur vi som organisation ser på ungdomsråd. Vi ställer också krav på Ungdomsstyrelsen och landets kommuner. Vår viktigaste poäng är att ungdomsråd är det allra bästa sättet för ungdomar att gå samman för att förändra sin stad eller sin stadsdel. Med andra ord är ungdomsråd det bästa verktyg som finns för ungdomar som vill organisera sig. Vad är ett ungdomsråd? Ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament är inget annat än en organisation av och för ungdomar i en viss stad eller en viss stadsdel. I ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet är det medlemmar från den egna staden eller den egna stadsdelen som ordnar verksamhet eller driver frågor. Det är också i den egna staden eller stadsdelen som all verksamhet sker, för de egna medlemmarna eller för alla andra ungdomar i området. Ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament är alltid öppet för alla som vill vara med. Här kan man lika gärna gå med för att stödja ungdomsrådets arbete som för att själv driva projekt eller egen verksamhet tillsammans med andra. Poängen med ungdomsråd och ungdomsparlament är att göra livet bättre för sig själv och andra. När man lyckats driva igenom en fråga mot kommunen eller konserten man anordnat är slut, då vet man att man gjort något viktigt för sig själv och andra något som gjort livet lite bättre för alla ungdomar i staden eller stadsdelen. 12(18) I en stad eller en stadsdel kan det också finnas olika typer av ungdomsorganisationer. Skillnaden mellan ungdomsråd eller ungdomsparlament och andra ungdomsorganisationer är att ungdomsråd gör sitt bästa för att rikta sig till alla som vill göra något och har alltid någon form

13 av ungdomspolitiks verksamhet, medan ungdomsorganisationer mer riktar sig till ungdomar som enbart är intresserad av en särskild sak. I ungdomsrådet kan däremot all verksamhet rymmas. På många ställen är det heller inte omöjligt att verksamhet börjar i ett ungdomsråd och senare går vidare till att bli en egen ungdomsorganisation. Vilken verksamhet har ett ungdomsråd? När man går samman ett antal ungdomar för att göra något är det verksamhet som kommer ut av det. har en bred verksamhet som sträcker sig från social och ekonomisk verksamhet till kulturell och politisk. Social verksamhet Social verksamhet är sådan verksamhet som skapar gemenskap och sammanhållning mellan ungdomar i en stad eller en stadsdel. Social verksamhet kan handla om: Film-, spel-, debatt- eller föreläsningskvällar. LAN och andra datoraktiviteter Fester eller disco Internationell verksamhet Anti-rasismverksamhet Idrottsturneringar Ekonomisk verksamhet Ekonomisk verksamhet handlar om sådan verksamhet som ger billigare och bättre produkter till ungdomar i en viss stad eller en viss stadsdel. Ekonomisk verksamhet kan handla om: Rabattkort Caféer Resor Egna tidningar Egna hemsidor Kulturell verksamhet Kulturell verksamhet är sådan verksamhet där ungdomar kan utöva kultur tillsammans eller inför andra ungdomar i en stad eller en stadsdel. 13(18) Kulturell verksamhet kan handla om: Konserter

14 Festivaler Uppsättningar Utställningar Öppen scen Politisk verksamhet Politisk verksamhet är sådan verksamhet som handlar om att driva igenom viktiga frågor för ungdomar gentemot kommunen eller stadsdelen. Politisk verksamhet kan handla om: Sommarjobb Gratis skolmat Fler ungdomsgårdar Fler kulturhus Kollektivtrafik Bostadsfrågor Upprustade skolor Frågorna kan drivas på många olika sätt, exempelvis genom: Insändare och debattartiklar Namninsamlingar Möten med politiker Kontakter med media Manifestationer Sidor på Facebook Kampanjer av olika slag Hur organiserar sig ungdomsråd? Föreningar medborgare går samman Många ungdomsråd är, har funderat på att bli eller har precis valt att bli föreningar. En förening är den allra vanligaste formen när människor går samman, även ungdomar. Faktum är att det egentligen inte finns några andra former för att gå samman, om man inte vill bli ett företag eller en stiftelse, vilket passar sämre för ungdomar som vill göra något tillsammans. En förening är inget svårt eller krångligt att driva. Enklast är att gå samman ett antal personer, skriva ihop en sida om hur man vill arbeta och vad man vill göra och sedan skriva ned vilka som är medlemmar i föreningen. Har man det sedan på plats är det bara att sätta igång och driva den verksamheten man vill driva. 14(18)

15 En förening som hunnit lite längre i sitt arbete kan skaffa sig ett organisationsnummer från Skatteverket och ett eget plus- eller bankgiro. Det kan också vara bra att ha ett årsmöte, en styrelse, en valberedning och revisorer, men hur mycket struktur man vill ha bestämmer man själv. Viktigast är att det blir enkelt att göra det man vill och driva så mycket verksamhet som möjligt. En fördel med att vara en förening är att man får ett skydd via föreningsfriheten, som bland annat finns fastslagen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om barnets rättigheter, i Europakonventionen och i den svenska regeringsformen, som är en av fyra svenska grundlagar. Med föreningsfriheten som grund är det enkelt att visa att det bara är de som är med i ungdomsrådet och ungdomsparlamentet som får bestämma över det, så att ingen utomstående lägger sig i. Organ en del av den kommunala strukturen En del ungdomsråd och ungdomsparlament är formade som ett organ i kommunen. På några platser handlar det om ungdomsråd som fungerar ungefär som pensionärsråd eller handikappråd, alltså som ett slags samråd mellan representanter för ungdomsorganisationerna i kommunen och de kommunala tjänstemännen och politikerna. Men på andra ställen har det handlat om att kommunen på egen hand velat starta upp ungdomsråd och ungdomsparlament som mer haft syfte att organisera ungdomar. En viktig sak är att alla ungdomsråd och ungdomsparlament, precis som andra föreningar och organisationer i kommuner, förtjänar stöd, genom pengar och lokal. Inget ungdomsråd och inga ungdomsparlament förtjänar att ha det svårt för att pengarna inte räcker till eller för att man inte har någonstans att vara. Men bara för att ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament förtjänar stöd så är det, så klart, inte samma sak som att en kommun kan styra vad ett ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige ska göra eller tycka. En kommun kan inte lösa medlemskap i ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet eller kräva att få bli vald till ordförande eller få sitta med i styrelsen. På samma sätt kan kommunen inte starta upp organisationer åt medborgarna, eftersom det är något som medborgarna måste få göra själva. 15(18) På det sättet så rekommenderar alla ungdomsråd och ungdomsparlament att fungera som föreningar. Samma rekommendation går ut till alla kommuner. Är man en kommun och vill visa att man tror på demokrati vilket är en av de viktigaste sakerna en kommun kan visa så är det viktigt att medborgarna får gå samman i de föreningar och organisationer de vill.

16 Alla sådana föreningar och organisationer ska en kommun stödja, men det viktiga är så klart att föreningarna och organisationerna får fatta sina beslut själva. På det sättet kommer ett ungdomsråd och ett ungdomsparlament oftast längre om det får vara en egen förening, som bestämmer över sig själv och fattar sina egna beslut. Kanske bäst blir det när ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet är självständigt men samtidigt har en bra och fungerande kontakt med kommunen. Då visar båda parter att de litar på varandra och att de vill varandra väl. En överenskommelse mellan ungdomsrådet och kommunen är därför alltid bra, för att visa hur samarbetet ska fungera och vilket stöd och vilken hjälp som kommunen kan ge. Vilka medlemmar har ungdomsrådet? En medlem är en person är med i en förening eller en organisation. Precis som alla andra organisationer har ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament medlemmar de som är med i ungdomsrådet och ungdomsparlamentet. Bredvid medlemmar kan det också finnas aktiva, som är ett annat namn på dem som är med och driver själva verksamheten. Har man ett årsmöte eller en styrelse är det viktigt att alla medlemmar, och inte enbart de som varit aktiva under året, kan vara med och påverka. Förutom det kan det så klart också finnas många ungdomar som tar del av verksamheten men som varken är medlemmar eller aktiva, exempelvis om ungdomsrådet arrangerar en festival eller samlar in namn för att förändra något i kommunen eller stadsdelen. Hur man ska ställa sig kring vem som ska bli medlemmar bestämmer alla ungdomsråd och ungdomsparlament själva, men naturligtvis rekommenderar att alla ungdomsråd och ungdomsparlament skaffar sig så många medlemmar som möjligt Sammanfattning För kommer alltid ungdomsråd och ungdomsparlament vara viktiga. Var ska ungdomar annars gå samman för att göra saker ihop och för att påverka tillsammans? Även om ungdomsråd eller ungdomsparlament inte har så stor betydelse som verktyg för ungdomars inflytande, så kommer starka ungdomsråd och ungdomsparlament ändå att behövas och finnas kvar, eftersom ungdomar alltid kommer att vilja ha egna föreningar och organisationer. 16(18)

17 I en stad eller en stadsdel kommer det också alltid att finnas en poäng att gå samman och göra saker tillsammans, oavsett om det är att driva ett eget café, anordna ett LAN eller samla in namn för att kommunen borde rusta upp skolor eller bygga bättre belysning vid idrottsplatsen. Hur man vill ha sitt ungdomsråd eller ungdomsparlament bestämmer man själv. Men det finns en poäng att gå samman precis som alla andra i samhället gör. tror också att det är precis det alla ungdomar vill. Visst vill man ha stöd och hjälp från kommuner pengar och lokaler behövs, så att man kan överleva och klara sig på egen hand. Men naturligtvis ska man själv få bestämma över sin egen förening eller organisation. Ingen kan alltså säga att ungdomsråd eller ungdomsparlament inte är viktiga. Men man fundera på varför ungdomsråd eller ungdomsparlament finns till. Naturligtvis ska ungdomsråd inte ställa sig i vägen för att ungdomar ska kunna påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna det borde ingen förening eller organisation göra. Men för ungdomar som vill gå samman, där är ungdomsrådet eller ungdomsparlamentet det bästa verktyg, så länge det är ungdomar själva som äger och driver dem. Principer för ungdomars organisering Ungdomars organisering rekommenderas att äga rum i egna föreningar och organisationer. Kommuner och stat ska ge ungdomsråd och ungdomsparlament det stöd och den hjälp de behöver för att kunna överleva. Förenings- och yttrandefrihet gäller även för ungdomsråd och ungdomsparlament. Det är inte möjligt för kommuner, landsting, stat eller andra organisationer att äga eller styra ungdomsråd eller ungdomsparlament som sysslar med ungdomars organisering, utan ungdomar måste äga sina organisationer själva. 17(18)

18 18(18)

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Sveriges ungdomsråd. Sveriges ungdomsråd. Malmgårdsvägen 63, 3 tr 116 38 Stockholm. info@sverigesungdomsrad.se. Foto: Patrick Nielsen

Sveriges ungdomsråd. Sveriges ungdomsråd. Malmgårdsvägen 63, 3 tr 116 38 Stockholm. info@sverigesungdomsrad.se. Foto: Patrick Nielsen 45 Medborgarprojektet Medborgarprojektet är en treårig satsning från Sveriges ungdomsråd som syftar till att göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i den kommun, stad eller stadsdel

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Barn har rättigheter

Barn har rättigheter Barn har rättigheter Den här Barnplanen handlar om vad Avesta kommun ska göra för att alla barn ska ha de rättigheterna: hemma i skolan och på fritiden FN:s Barnkonvention FN:s barnkonvention började gälla

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Medborgarförslag och andra möjligheter att påverka

Medborgarförslag och andra möjligheter att påverka Medborgarförslag och andra möjligheter att påverka Vad är ett medborgarförslag? Ett medborgarförslag är en möjlighet att lämna ett förslag till kommunen om något du vill förändra eller förbättra inom kommunens

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Inflytande för barn och ungdomar

Inflytande för barn och ungdomar UPPDRAG: Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Start 2004 Ungdomsråd Fritid skola & förskola Rådslag med politiker

Läs mer

HEJ KOMMUNEN! EN RAPPORT OM RELATIONEN MELLAN SVEROKS OCH VI UNGAS FÖRENINGAR OCH DERAS KOMMUNER

HEJ KOMMUNEN! EN RAPPORT OM RELATIONEN MELLAN SVEROKS OCH VI UNGAS FÖRENINGAR OCH DERAS KOMMUNER HEJ KOMMUNEN! EN RAPPORT OM RELATIONEN MELLAN SVEROKS OCH VI UNGAS FÖRENINGAR OCH DERAS KOMMUNER OM PROJEKTET Hej Kommunen är ett gemensamt projekt mellan spelhobbyförbundet Sverok och barn- och ungdomförbundet

Läs mer

UaFS Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

UaFS Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Blad 1 ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige den 12 november 2003, 137 med ändring den 9 mars 2005, 48, med ändring den 13 februari 2008, 36 och med ändring 14 april 2010, 70 Uddevalla

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom

Läs mer

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd.

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. 2 Undrar ni vad som står i protokollet från det senaste

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Ungdomsrådets protokoll

Ungdomsrådets protokoll s protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid, Navigatorcentrum Paragrafer 36 42 Beslutande Övriga deltagare Enligt tjänstgöringslista Bengt Werin, Navigatorcentrum Justering Underskrifter Sofie Bergman Sekreterare

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE

AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE AVSÄNDARE SVERIGES ELEVKÅRER INSTRUMENTVÄGEN 17 126 53 HÄGERSTEN ANMÄL DIREKT PÅ SKOLVAL2014.SE I ÅR KOMMER 1 500 SKOLOR RUNT OM I SVERIGE ARRANGERA SKOLVAL 2014. KLART ATT DIN SKOLA OCKSÅ SKA VARA MED!

Läs mer

Ungdomsrådets protokoll

Ungdomsrådets protokoll s protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Gamla tingshuset,, kl. 16.30-18.00 Paragrafer 13 19 Beslutande Övriga deltagare Enligt tjänstgöringslista Eva Zetterström Blixth Justering Underskrifter Sofie Bergman

Läs mer

Ung Förändring Ljusdal. - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram

Ung Förändring Ljusdal. - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram Ung Förändring Ljusdal - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram INNEHÅLL 1 Inledning 2 Varför behövs ett ungdomspolitiskt handlingsprogram? 3 Hur vi har jobbat 4 Hur kollar vi att vi når något

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd Reviderad vid årsmötet den 15 mars 2013 Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd 1. RÅDETS NAMN Ungdomsrådets namn är Stockholms Dövas Ungdomsråd. 2. MÅLGRUPP Stockholms

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 1 Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Summering...1 Huvudspåren...1 Internt arbete...2 Politiskt programarbete...3 Aktivism och medlemsvård!...3

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

FÖRUT TÄNKTE ALLA ATT DE MÅSTE FLYTTA NÄR DE BLIR ÄLDRE, KOMMA BORT, MEN NU TÄNKER DE YNGRE ATT DE KAN STANNA. DE SER EN FRAMTID HÄR

FÖRUT TÄNKTE ALLA ATT DE MÅSTE FLYTTA NÄR DE BLIR ÄLDRE, KOMMA BORT, MEN NU TÄNKER DE YNGRE ATT DE KAN STANNA. DE SER EN FRAMTID HÄR FISKSÄTRA UNGDOMSRÅD Fisksätra ungdomsråd är bra på att anordna sociala aktiviteter. I Folkets hus där de hänger på kvällarna pågår tidningsmakeri, dansträning, tv-spel och medlemsmöten samtidigt. Dessutom

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Att bilda en elevförening

Att bilda en elevförening Att bilda en elevförening Bilda en elevförening En elevförening är en förening där alla elever på kulturskolan kan vara med, oavsett om man spelar, sjunger, dansar, drillar, målar eller spelar teater.

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Demokratisatsning med ungt inflytande

Demokratisatsning med ungt inflytande Demokratisatsning med ungt inflytande Stadsledningskontoret i samverkan med Kulturförvaltningen Barnkonventionen Artikel 12-14 & 31. (2 & 6). 1989 antog FN barnkonventionen. Sverige ratificerade 1990,

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer