Landstingsstyrelsen beslutar. Paragrafen justeras omedelbart. - Tjänsteskrivelse den 14 januari Redovisning till Socialstyrelsen inkl bilagor

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Tillsyn av vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete i Landstinget Sörmland, yttrande 2 till Socialstyrelsen Landstingsstyrelsen beslutar 1. Landstingsstyrelsen överlämnar redovisningen till Socialstyrelsen. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar till arbetsutskottet att följa arbetet med utveckling av kvalitets- och ledningssystem. Paragrafen justeras omedelbart. Ärendet Landstinget Sörmland redovisar de åtgärder som vidtagits samt hur uppföljningen kommer att ske av kvalitet och patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens beslut (SoS Dnr /08). Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse den 14 januari Redovisning till Socialstyrelsen inkl bilagor Yrkanden Catrin Cedvén (FP) yrkar på en andra beslutspunkt med formuleringen: Landstingsstyrelsen uppdrar till arbetsutskottet att följa arbetet med utveckling av kvalitets- och ledningssystem. Monica Johansson (S) yrkar bifall till Catrin Cedvéns yrkande. Magnus Leivik (M) yrkar i skrivelse att Landstingsstyrelsen ska besluta att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma minst två gånger per år med en särskild uppföljning i frågan om utveckling av kvalitets- och ledningssystem. Ordförande Åsa Kullgren (S) yrkar avslag på Magnus Leiviks (M) yrkande. Fortsättning Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1 (2)

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Forts 8 Propositionsordning Ordförande Åsa Kullgren (S) redogör för de förslag som föreligger: 1 Förvaltningens förslag till beslutspunkt nr 1 2 Catrin Cedvéns (FP) yrkande om beslutspunkt nr 2 3 Magnus Leiviks (M) yrkande om uppdrag till landstingsdirektören resp Åsa Kullgrens (S) avslagsyrkande på detsamma Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att det bifalls. Ordförande ställer proposition på Catrin Cedvéns (FP) yrkande och finner att det bifalls. Ordförande ställer sedan Magnus Leiviks (M) yrkande mot Åsa Kullgrens (S) avslagsyrkande och finner att styrelsen avslår Leiviks (M) yrkande. Bilaga Skrivelse från Magnus Leivik (M) den 25 januari 2011 Protokollsutdrag dokument till Socialstyrelsen Akten ORG NR SID 2 (2)

3

4 Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Maj Halth LS-LED Redovisning av patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Socialstyrelsens dnr /08), svar 2 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen överlämnar redovisningen till Socialstyrelsen Karin Welin Landstingsdirektör Ärendebeskrivning Landstinget Sörmland redovisar de åtgärder som vidtagits samt hur uppföljningen kommer att ske av kvalitet och patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens beslut (SoS Dnr /08). Bilaga Redovisning till Socialstyrelsen inkl. bilagor Protokollsutdrag Socialstyrelsen Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\1 Tjut.doc Utskriftsdatum: SID 1(1) :16

5 Landstingets ledningsstab HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Maj Halth, Ledningsstabens utredningsenhet LS-LED Socialstyrelsen Box ÖREBRO Tillsyn av vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete i Landstinget Sörmland, Socialstyrelsen Dnr /08, svar 2 Landstinget Sörmland översänder härmed en redovisning av de åtgärder som vidtagits samt hur uppföljningen kommer att ske av kvalitet och patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens beslut (SoS Dnr /08). Svar nr två följer samma struktur som svar nr ett, daterat Det innebär att svaren på punkterna 1-2 omfattar samtliga förvaltningar i Landstinget Sörmland och att punkterna 3-8 avser de åtgärder etc. som vidtagits i hälso- och sjukvårdsförvaltningen med anledning av den tillsyn som Socialstyrelsen gjorde i mars Övergripande åtgärdsplan för kvalitet och patientsäkerhetsarbete inom Landstinget Sörmland Koncernnivån 1. Ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhetsarbete inom Landstinget Sörmland ska fastställas. Arbetet med ett landstingsövergripande och sammanhållet ledningssystem för Landstinget Sörmland startade våren Ledningsgrupperna i samtliga förvaltningar är involverade och medverkar aktivt i arbetet. En extern konsult vägleder systemledare och systemgrupp i bl.a. utformning och drift av genomförandet. Ett intensivt arbete har pågått under hösten 2010, där det både har handlat om att hitta en struktur och organisation för arbetet och att utveckla ett enkelt, landstingsövergripande och sammanhållet ledningssystem. Under arbetets gång har vi konstaterat att stora delar av ett ledningssystem finns, men att det behöver bli mera enhetligt och ges en bättre och tydligare struktur. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 1(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

6 Inledningsvis har alla förvaltningar inventerat sina styrande dokument t.ex. delegationsordningar, budgetdokument, riktlinjer, rutiner, vårdöverenskommelser. En testmiljö har utvecklats, där ett ledningssystem har visualiserats i form av PDCA-cykeln (Plan, Do, Check, Act), se bilaga 1. I den ingår principerna för ledning av verksamheten. I Planeringsdelen (Plan) finns basförutsättningar t.ex. vision, policy, mål, lagar och andra krav. Genomföra-delen (Do) går att dela upp på olika nivåer. Verksamhetsstyrning talar t.ex. om hur vi arbetar när allting går som det ska. I Följa uppdelen (Check) ingår t.ex. protokoll, internrevision m.m. I Förbättra-delen (Act) ingår ledningens genomgång. Förvaltningarnas styrande dokument har lagts in under de olika rubrikerna i PDCA-cirkeln och därmed synliggjorts. De har också sorterats i förhållande till föreskriften SoSFS2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Det har gett oss förutsättningar för att både se vilka rutiner etc. som kan vara gemensamma och vilka åtgärder som krävs för att vi ska få ett enkelt och fungerande ledningssystem. Vår ambition är att bygga ett system som motsvarar verksamhetens behov. Information om arbetet har löpande getts både på arbetsplatsträffar och via den interna webben och personaltidningen. I uppdragsdirektivet (se bilaga 2) beskrivs vad som behöver göras innan ett ledningssystem kan fastställas. Ambitionen är att ett övergripande och sammanhållet ledningssystem ska tas i bruk vid utgången av detta år. 2. Ledningssystemet ska fungera i hela verksamheten och på alla nivåer i linjeorganisationen. Ledningens stöd Förutsättningarna för att ledningssystemet ska fungera i hela verksamheten och på alla nivåer i linjeorganisationen är goda. Landstingsledningens stöd är tydligt uttalat och finns nu formulerat i ett uppdragsdirektiv (bil 2) inför den fortsatta processen. Arbetet har fortsatt hög prioritet i alla förvaltningar. Public 360 dokument- och ärendehanteringssystem I takt med att mängden information i landstingets verksamheter ökar, ställs högre krav på spårbarhet, återsökning, statistik och ett flödesbaserat arbetssätt där information och ärenden kan följas i varje moment. Landstinget Sörmland håller därför på att införa ett dokument- och ärendehanteringssystem, Public 360. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 2(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

7 Målet är att möjliggöra: informationsdelning en sammanhållen digital kedja i ärendeprocessen ett digitalt användarstöd med understödjande arbetsflöden effektivisering av nämndadministrationen ett gemensamt dokumentlager Under våren 2011 kommer ett pilotprojekt att starta för att testa systemet i ärendeprocessen på landstingskansliet. Med ett modernt arbetssätt och verktyg kan tillgängligheten till information öka och med denna generera en stor kunskapsöverföring inom organisationen. LMS för kompetenshantering inkluderat kvalitetssäkring av kompetens Ett LMS (Learning Management System), som internt i Landstinget Sörmland kallas ELLSA kompetensplats, är i drift. Det har börjat etablera sig som det verktyg det är tänkt att vara för styrning och ledning av kompetens inklusive kvalitetssäkring av kompetens. I samband med att ELLSA kompetensplats har införts, har en utveckling skett av att lära sig metoder för ett verksamhetsnära lärande med stöd av e-kurser. Ur ett ledningsperspektiv kan uppföljning ske på hur många som tagit del av viss utbildning och även av utbildningsresultat, om kunskapstest finns kopplat till utbildningen. LMS: et ger också stöd för att använda tidsbegränsade körkort för att utföra den typ av arbetsuppgifter som kräver säkrad kompetens. Med hjälp av e-kurser och e-test som komplement till traditionell utbildningsverksamhet samt att LMS:et håller reda på tidsintervall kvalitetssäkras ett sådant förfarande. Ledningssystem för kompetens finns med egen standard. Nya Systeam Cross För hälso- och sjukvårdens del anpassas arbetet med kvalitetsledningssystem successivt till det arbete som har startat för att bygga det nya ITstödet, Nya SYSteam Cross (NSC). IT-stöd är ett viktigt verktyg i utvecklingen av ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. NSC ska stödja ett process- och flödesinriktat arbetssätt i vårdens möte med patienten oavsett frågeställning, diagnos, vård och behandling. Bedömningen är att det kommer att ge utökade förutsättningar för uppföljning, analys och utveckling av kvalitet och patientsäkerhet, som därmed blir en naturligt integrerad del i vårdens processer. Det kommer också att underlätta ledning och styrning av dessa. Utvecklingen av IT-stödet sker i samspel med Nationell E-hälsa, kopplat till Center för ehälsa i samverkan (CeHis) i syfte att få ett kunskapsorienterat och standardiserat beslutsstöd i enlighet med Nationell Informationsstruktur (NI) och Nationellt Fackspråk (NF). Arbetet befinner sig i ett initialskede och införandet beräknas starta tidigast vid årsskiftet ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 3(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

8 Bra till bäst Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har arbetet Bra till bäst fortsatt där en strukturerad metod i systematiskt förbättringsarbete tillämpas. Samtliga verksamhetschefer deltar i arbetet, som leds och styrs av hälsooch sjukvårdsledningen. Hela detta arbete upprepas årligen och är en del i hälso- och sjukvårdens kvalitetsledningssystem. Det innebär att hälso- och sjukvården tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten och patientsäkerheten. Vidare anpassas det också successivt till arbetet med NSC (se ovan), eftersom bra till bäst -arbetet innefattar processkartläggning. En sammanfattande beskrivning och rapport av arbetet inom de prioriterade områdena finns i bilaga 3. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) 3. Organisationen och ansvarsfördelningen avseende patientsäkerhetsarbetet, både i linjeorganisationen och gentemot utvecklingsenheten och patientsäkerhetsfunktionen ska tydliggöras. Patientsäkerhetsenheten (PSE) startade sin verksamhet 15 augusti Den är en separat stabsenhet i HSF med egen enhetschef och direkt underställd hälso- och sjukvårdschefen. Det innebär att organisationen och ansvarsfördelningen avseende patientsäkerhetsarbetet, både i linjeorganisationen och gentemot utvecklingsenheten, successivt kommer att bli tydligare. PSE utför på Hälso- och sjukvårdsledningens uppdrag: uppföljning och analyser av händelser och avvikelser fördjupade utredningar och analyser inom patientsäkerhetsområdet omvärldsbevakning utvecklingsarbete inom patientsäkerhetsområdet. Tillsammans med hälso- och sjukvårdsledningen har PSE dragit upp riktlinjer för patientsäkerhetsarbetet, som innebär att enheten arbetar med att införa SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt Rekommendation), som är ett verktyg för strukturerad kommunikation analysera och återföra data från Synergi 500. Enhetschefen är ordförande i Systemägargruppen (SÄG) utveckla samarbetet med chefsläkarna föra ut resultat av och följa upp händelseanalyser. vid Lex Maria-anmälningar arbeta med resultatet och följa upp åtgärder beslutade av Socialstyrelsen utvidga kontakterna med LÖF utveckla samarbete med Smittskydd/Vårdhygien utveckla samarbete med Patientnämnden utveckla samarbete med Läkemedelskommittén genomföra patientsäkerhetsronder ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 4(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

9 På chefsmötet i oktober 2010 presenterade sig enheten, informerade om den nya patientsäkerhetslagen och genomförde en utbildning i SBAR med samtliga verksamhetschefer. 4. Verksamhetscheferna ska ges tydligt uppdrag och stöd för patientsäkerhetsarbete. Genom att hälso- och sjukvårdens förvaltningsbudget 2011 har ett specifikt avsnitt om patientsäkerhet (enligt vägledningen till God Vård) ges verksamhetscheferna ett tydligt uppdrag och stöd för patientsäkerhetsarbetet, se bilaga 4. Till detta kommer de insatser som PSE genomför enligt riktlinjerna ovan; framförallt kommer införande av patientsäkerhetsronder (se bilaga 5) att vara ett stöd för verksamhetscheferna och bidra till att utveckla patientsäkerhetsarbetet på alla nivåer i hälso- och sjukvården. 5 Kompetensutveckling avseende vårdskador och patientsäkerhetsarbete ska prioriteras. I PSE:s uppdrag ingår att bygga ut samarbetet med chefläkarfunktionen, läkemedelskommittén, patientnämnden, vårdhygien m fl. PSE har inlett ett nära samarbete med chefsläkarna. Enhetschefen deltar regelbundet på chefsläkarnas möten för att bl.a. stämma av arbetet med händelse- och riskanalyser utifrån Lex Maria-ärenden och andra avvikelser. Enheten har varit representerad i styrgruppen för arbetet med NITHA (Nationellt IT-stöd för HändelseAnalys), ett instrument för att dokumentera händelseanalyser, som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Instrumentet skall börja användas i HSF så snart det är klart. Samarbetet med Vårdhygien har främst gällt arbetet med punktprevalensmätningarna som ingår i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Punktprevalensmätningar har genomförts under vår och höst avseende vårdrelaterade infektioner (VRI). Under hösten ingick även mätning av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten har förts ut till verksamheterna. Frekvensen VRI har successivt minskat från 13,2% våren 2008 till 8,2 % hösten 2010 Tillsammans med Vårdhygien har utbildningar i förebyggande av postoperativa infektioner genomförts på samtliga sjukhus i länet. Tidigare har utbildningar för att förhindra urinvägsinfektioner och infektioner relaterade till centrala venkatetrar genomförts. PSE och Vårdhygien har gemensamt bevakat arbetet med Infektionsverktyget för kontinuerlig registrering av VRI (en del av den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet) för att så snart verktyget är klart kunna införa det i HSF. Detta arbete är samordnat med införandet av NSC, se ovan. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 5(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

10 I januari 2011 träffar PSE Patientnämnden för att planera det kommande samarbetet bl.a. utifrån patientsäkerhetslagens krav på stärkt patient- och anhörigmedverkan. Läkemedelskommittén, som är en landstingsövergripande verksamhet, har under lång tid bedrivit patientsäkerhetsarbete inom sitt ansvarsområde. Det har bl.a. skett genom läkemedelsgenomgångar att införa läkemedelsberättelse i journalen att genomföra punktprevalensmätningar och journalgenomgångar för att mäta kvaliteten på läkemedelsordinationer i samband med operationer på de opererande specialiteterna. Riktade utbildningar har genomförts där behov identifierats, samt att påbörja ett arbete för att identifiera läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Målet är att minska dessa händelser. Landstinget har också inom ramen för FOU Sörmland, som är ett samarbetsprojekt med länets kommuner, startat införandet av Senior Alert. Sedan tidigare finns ett pågående arbete med fallprevention även det gemensamt med kommunerna. 6. Metoder för patientsäkerhetsarbete ska utvecklas och implementeras i verksamheterna. En samordning av arbetet sker i tillämpliga delar med förbättringsstödjarna i Bra till bäst när det gäller att utveckla patientsäkerhetsarbetet. Följande insatser har startat alt. är planerade: Alla verksamheter ska få introduktion och utbildas i SBAR. Under hösten 2010 har samtliga verksamhetschefer och första linjechefer utbildats i SBAR. SBAR har presenterats på staff meeting på MSE och ska presenteras på läkarmöte på NLN under första kvartalet AT-utbildningar i SBAR är planerade på samtliga sjukhus. Öppna utbildningar i SBAR för all personal är, tillsammans med Teater Sörmland, planerade på samtliga sjukhus till första kvartalet Interna utbildningar i SBAR på verksamhetsnivå är inplanerade eller har genomförts på bl.a. Kvinnokliniken MSE, Barn- och ungdomskliniken Sörmland och Anestesikliniken, NLN. Den övergripande analysen av avvikelserapporteringen i Synergi 500 ska utvecklas för att lära och förbättra. PSE ska ta fram en metod för hur verksamheterna ska jobba med avvikelsehantering för att ta till vara erfarenheter och lära för framtiden. Checklistan vid operation har införts på samtliga sjukhus och uppföljning av följsamheten planeras till i januari 2011 ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 6(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

11 Rökfrihet vid operation. En pilotverksamhet med riktlinjer om rökstopp för patienter som ska genomgå knä- och höftplastik, galloperation samt operation av ljumskbråck och aortaaneurysm påbörjades 1 november De av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och olika specialistföreningar initierade projekten Säker förlossning, som syftar till att förhindra skador till följd av syrebrist, och PRISS (protesrelaterade infektioner skall minska), har startats på berörda kliniker. För att öka säkerheten kommer möjligheterna av samverkan med Simulatorcentrum vid Karolinska Huddinge kring utbildningar med fokus på träning att undersökas. Ett möte med Simulatorcentrum är inplanerat till januari Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet ska förbättras och prioriteras. HSF:s patientsäkerhetsarbete kommer att följas upp via separat patientsäkerhetsberättelse i bokslutet. PSE har i uppdrag att ta fram den till Enheten har också planerat för patientsäkerhetsronder (se bilaga 5) med start under första halvåret 2011 där enheten tillsammans med divisionscheferna träffar verksamheternas ledningsgrupper inklusive avvikelsesamordnaren. 8. Patientsäkerhetskulturen ska utvecklas. PSE arbetar med att utveckla patientsäkerheten genom att under slutet av 2010 ha genomfört den enkät om patientsäkerhetskulturen, som tagits fram av Socialstyrelsen i samarbete med sex landsting. Enkäten riktade sig till samtliga medarbetare i hälso- och sjukvården i HSF. Resultatet kommer att redovisas och utvärderas i början av tillsammans med Informationsenheten utveckla patientsäkerhetssidorna på landstingets intranät och externa webbplats. ta fram en skärmutställning som beskriver patientsäkerhetsarbetet och som har visats på landstingets kvalitetsdag och på varje sjukhus. Avslutning Det arbete som har pågått under 2010 visar att stora delar av ett ledningssystem finns, men för att det ska bli övergripande och gemensamt för landstinget krävs samordnade insatser i hela organisationen innan det kan fastställas. Alla de åtgärder som har vidtagits och planeras, kommer att stärka, utveckla och förbättra arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 7(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

12 Ambitionen är att ett övergripande och sammanhållet ledningssystem ska tas i bruk vid utgången av En uppföljning av hur ledningssystemet fungerar ska göras när det har varit i drift ett år. Frågor Per-Olov Gustafsson, Chefsläkare tjänstemannaledningen, pkt 1-2 Svante Sjöstedt, Enhetschef, Patientsäkerhetsenheten, HSF, pkt 3-8 LANDSTINGET SÖRMLAND Landstingsstyrelsen Åsa Kullgren Ordförande Karin Welin Landstingsdirektör Bilagor: 1. Visualisering av Landstinget Sörmlands ledningssystem - testversion 2. Uppdragsdirektiv Ledningssystem i Landstinget Sörmland 3. Bra till bäst sammanfattande beskrivning och rapport HSF 4. Utdrag ur HSF:s och basenheternas budget PM om patientsäkerhetsronder, HSF ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\2 LS-LED Svar 2 till SoS SID 8(8) jan 2011 slutförslag doc Utskriftsdatum: :16

13

14 Ledningsstaben Bilaga 2 Slutversion DATUM DIARIENR LS-LED10-xxx Uppdragsdirektiv - Ledningssystem i Landstinget Sörmland Bakgrund I budget 2010 anges i texten under Strategiska mål Medborgarperspektivet att det, för att säkerställa god kvalité, är viktigt att det finns ett tydligt ledningssystem för alla landstingets verksamheter. Under Förnyelseperspektivet finns som det strategiska målet att Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Socialstyrelsen ställer krav på ledningssystem i hälso- och sjukvården i SOSFS 2005:12 och säger i sin vägledning att det är ett system för att 1. fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten 2. sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/kraven 3. följa upp och utvärdera dessa mål Föreskriftens krav på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Sedan föreskriften kom har arbete pågått i landstinget för att utveckla ledningssystem, men som av olika skäl ännu inte är slutfört. Efter Socialstyrelsens tillsyn av vårdgivarens patientsäkerhets-arbete i mars 2010 inom flera av verksamheterna i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ställdes ett antal krav på landstinget, bl.a. att ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom Landstinget Sörmland ska fastställas, som ska fungera i hela verksamheten och på alla nivåer i linjeorganisationen. Inom miljöområdet har arbete för att införa av ett miljöledningssystem enligt ISO i LtS pågått sedan Ett miljöledningssystem har införts men för att kunna få det certifierat är en av förutsättningarna att det finns ett övergripande ledningssystem. Utöver de krav som har beskrivits ovan måste också hänsyn tas till ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet OHSAS Ledningssystem för arbetsmiljö ISO Ledningssystem för informationssäkerhet när vi ska skapa ett övergripande och sammanhållet ledningssystem. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 1(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

15 Mot bakgrund av ovanstående fattade därför tjänstemannaledningen i mars 2010 beslut om att starta ett systematiskt arbete för att utveckla ett övergripande och sammanhållet ledningssystem, som ska omfatta alla förvaltningar och dess verksamheter. Det ska också stödja ett processinriktat arbetssätt. Arbetet har nu pågått en tid och inför fortsättningen finns det behov av att konkretisera det i form av ett uppdragsdirektiv. Målbeskrivning Effektmål Landstinget Sörmland ska ha ett ledningssystem som bidrar till att säkerställa en god kvalitet på de tjänster som Landstinget Sörmland erbjuder befolkning och patienter/brukare. Huvudmål Ett övergripande, sammanhållet och samordnat ledningssystem ska finnas som synliggör hur Landstinget Sörmland styrs och följs upp på ett systematiskt sätt. Organisationen har verktyg och arbetssätt för att - samla in, förmedla och systematisera relevant och korrekt information - Analysera och fatta beslut baserade på fakta - Verkställa fattade beslut och följa upp dem. Ledningssystemet bör möjliggöra certifiering enligt kravstandard. Uppdragsbeskrivning Ett ledningssystem syftar ytterst till att möjliggöra för medarbetarna att göra ett gott arbete så att verksamhetens syfte och mål kan uppnås visavi invånare, patienter och andra brukare av landstingets tjänster. Systemet ska vara enkelt och inte mera omfattande än nödvändigt för att uppfylla verksamhetens mål och skapa ordning och reda i hela organisationen. Ett ledningssystem i LtS ska utformas så att det 1. säkerställer att LtS lever upp till externa och interna krav, 2. är stödjande och styrande (för chefer och medarbetare), 3. bidrar till att det blir lätt att göra rätt. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 2(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

16 Uppdraget omfattar att - Göra en grundläggande inventering av styrande dokument och strategiska processer i alla förvaltningar. - Beskriva hur LtS:s styrande dokument förhåller sig till varandra inbördes, t. ex ledningssystemet och LF:s övergripande strategiska målstyrning (PLUSS). - Utveckla en modell för visualisering av ledningssystemet. - Bygga upp processer i ett övergripande ledningssystem som syftar till att motsvara kraven i SOSFS 2005:12. - Bygga upp processer i ett övergripande ledningssystem som även inkluderar de förvaltningar som inte direkt berörs av SOSFS 2005:12. - Göra tester och kontinuerligt revidera den framtagna modellen genom att definiera innehållet under respektive rubrik och diskutera, sortera och systematisera de styrande dokumenten från inventeringen m.m. - Utveckla dokumentstyrningen. - Lämna förslag på hur revision och ledningens genomgång kan utvecklas. - Tydliggöra hur de privata entreprenörer (t.ex. vårdcentraler) som har avtal med landstinget, kommer att påverkas av införandet av ett landstingsövergripande och gemensamt ledningssystem. - Ta fram beslutsunderlag med förslag till ledningssystem, kommunikationsplan, åtgärds- och uppföljningsplan etc. för presentation och beslut i tjänstemannaledningen. - Medverka i implementering och fortsatta åtgärder utifrån förvaltningarnas behov. - Lämna förslag till fortsatt förvaltning av ledningssystemet - Följa upp hur ledningssystemet fungerar när det varit i drift 1 år. Avgränsningar Uppdraget omfattar att ta fram ett landstingsövergripande och sammanhållet ledningssystem. Det ligger sedan i varje förvaltnings/bolags ansvar att anpassa sitt systematiska kvalitetsarbete till det övergripande ledningssystemet utifrån sina förutsättningar. Det innebär bl.a. att ansvaret för översyner och framtagning av riktlinjer och rutiner m.m. och de övriga förändringar som kan krävas ligger i linjeorganisationen. Uppdragsgivare Landstingsdirektör Karin Welin Uppdragsansvarig Kanslichef Kenth Lampa, LLS ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 3(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

17 Uppdragsorganisation Styrgrupp Tjänstemannaledningen Systemgrupp Kenth Lampa, Kanslienheten, LLS, uppdragsansvarig Per-Olov Gustafsson, Tjänstemannaledningen, systemledare, Johan Sundqvist, Miljöenheten, LLS. Maria Karlsson, Informationsenheten, LLS, Britt Ahl, Utvecklingsenheten, HSF Svante Sjöstedt. Patientsäkerhetsenheten, HSF Carina Lundgren, Ledningskansliet, HH Lotta Rehn, Staben, Landstingsservice AB Marita Karlsson, Staben, Kultur & Utbildning Malin Lotterberg, Vårdservice, Karsudden Hans Göransson, Huvudkontoret, Folktandvården Asghar Farahani, Hälsoval Sörmland, LLS Nicholas Prigorowsky, Ekonomienheten, LLS Christina Svensson, LLS, sekreterare Arbetsgrupper Arbetsgrupper utses utifrån behov av systemgruppen. Deras insats omfattar genomförande och återrapportering av de uppdrag som systemgruppen definierat. Förvaltningarna kan behöva tillsätta olika arbetsgrupper beroende på vilka behov som finns. Stödfunktion En extern konsult har upphandlats med ansvar/arbetsuppgifter att vägleda Systemledare och Systemgrupp i utformning och drift av genomförandet som metodexpert vägleda och aktivt delta i Systemgruppen beträffande utformning och innehåll för det utvecklade ledningssystemet utbilda i metodik och arbetssätt för processutveckling vid behov stötta arbetsgrupperna säkerställa att framtaget ledningssystem motsvarar definierade systemkrav driva på genomförandet inspirera till alternativa lösningar i ledningssystemet ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 4(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

18 Facklig samverkan På övergripande nivå ansvarar systemledaren för att Centrala verksamhetsrådet får information om arbetet. Resp. förvaltnings representant ansvarar för att informera sitt verksamhetsråd. Kopplingar till andra projekt/uppdrag Införandet av version 5/6 av journalsystemet i Systeam Cross kommer att påverka arbetet med ledningssystemet. Tidplan Arbetet har startat under våren Ett övergripande och sammanhållet ledningssystem ska ha tagits i bruk vid utgången av Resurser Personella resurser Varje verksamhet svarar för sina deltagares medverkan i uppdraget, som en del av sitt ordinarie uppdrag. Ledningsstaben svarar för administrativt stöd m.m. i arbete. Externt konsultstöd har upphandlats. Kostnader Deltagande i uppdraget ingår i resp. enhets uppdrag, vilket innebär att kostnaderna belastar dess budget. Sammanträdeskostnader, ev. kostnader för studiebesök, den externa konsulten etc. belastar konto , aktivitet Alla enheter svarar för sina egna kostnader vid möten, seminarier, utbildning etc. Rapportering Vid systemgruppens möten förs minnesanteckningar. Dessa finns tillgängliga tillsammans med övriga dokument för arbetet på Y:Alla/Uppdrag och projekt/verksamhetssystem. Uppdragsansvarig avrapporterar kontinuerligt till uppdragsgivaren och tjänstemannaledningen (styrgruppen) hur arbetet framskrider. Redovisning med vidtagna åtgärder och hur uppföljningen ska ske lämnas till Socialstyrelsen 31 januari 2011 enligt tidigare beslut. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 5(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

19 Ev. revidering av uppdragsdirektivet Uppdragsdirektivet kan behöva revideras och uppdateras under våren 2011 beroende på hur arbetet utvecklas. LANDSTINGET SÖRMLAND Uppdragsgivare.. Karin Welin Landstingsdirektör Uppdragsansvarig Kenth Lampa Kanslichef ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\4 LS-LED Bilaga 2 - SID 6(6) Uppdragsdirektiv Ledningsystem slutversion doc Utskriftsdatum: :15

20 Hälso- och sjukvård Bilaga 3 DATUM DIARIENR Bra till bäst sammanfattande rapport och beskrivning Hälso- och sjukvården startade arbetet Bra till bäst i september 2009 där en strukturerad metod i systematiskt förbättringsarbete tillämpas. Samtliga verksamhetschefer deltar i arbetet, som leds och styrs av hälso- och sjukvårdsledningen. Hela detta arbete upprepas årligen och är en del i hälsooch sjukvårdens kvalitetsledningssystem. Det innebär att hälso- och sjukvården kommer att tillämpa en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten och patientsäkerheten. Viktiga komponenter i metodiken är: Få delaktighet i problemformulering bland alla medarbetare Prioritera bland olika åtgärder Kartlägga utgångslägen (baseline) Sätta mål på önskvärda resultat/tillstånd Testa nya idéer Mäta och utvärdera Dokumentera (standardiserade rutiner, vårdprogram, flöden etc.) Sprida lyckade resultat över hela organisationen Etablera en hållbar organisation för att behålla uppnådda resultat samt för att utveckla nya bra lösningar. Under 2010 har arbetet fortsatt med följande prioriterade förbättringsområden. Inom samtliga dessa områden har övergripande mål samt mätbara mål satts. De mätbara målen följs varje månad. Hjärtsviktsprocessen Med fokus på att patienterna snabbt ska få rätt diagnos har tester med drop-in-mottagning för hjärteko genomförts med gott resultat på klinisk-fysiologi på Mälarsjukhuset (MSE). Test med drop-inmottagning finns nu även på Kullbergska sjukhuset (KSK). Deltagande i webb-utbildning Preventing Heart Failure readmission, anordnad av IHI (Institute for Healthcare Improvement) i Boston. Test av Teach-Back, strukturerad metod för att informera patienter om sin sjukdom. Testen har fallit väl ut och utökats. Spridning av standardiserad vårdplan för hjärtsvikt inom MSE till KSK och Nyköpings lasarett (NLN) är planerat. Antalet verksamheter som är anslutna till kvalitetsregistret RiksSvikt ökar. Information/diskussion utifrån den gemensamma standardiserade vårdplanen med verksamhetschefer och medicinska rådgivare inom Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\5 LS-LED Bilaga 3 - Bra SID 1(3) till bäst doc Utskriftsdatum: :13

21 landstingets primärvård är genomförd. Information/diskussion har även genomförts på sjukhusgemensamt läkarmöte på NLN samt med medicinklinikens läkare och berörda vårdenhetschefer på KSK. Under våren kommer implementering av den standardiserade vårdplanen att genomföras. Förbättrat flöde vårdavdelningar (VPE) MSE Tre arbetsgrupper har bildats bestående av representanter för olika yrkesgrupper. Grupperna har identifierat hinder, och tagit fram 100-tals förbättringsidéer. Ett stort antal tester har genomförts och några är färdiga för spridning. En ordinationsanteckning ska göras vid beslut om inläggning av patient där det tydligt framgår vad inläggningsorsaken är samt vad som är ordinerat fram till första ronden på avdelningen. Ordinationsanteckningen utgår från strukturen i SBAR (Situation- Bakgrund-Aktuellt tillstånd-rekommendation). Rapportering enligt SBAR för strukturerad kommunikation. Alla enheter skall ha framtagna rutiner för hur ronder görs på denna, och dessa skall finnas anslagna i det rum som används för ronder. En medicinsk vårdplan skall göras vid första rond och den skall dokumenteras så att alla inblandade i vården har tillgång till den. Samordnartjänster på varje avdelning (VPE-cheferna bildar arbetsgrupp för att arbeta med denna fråga) Hemgång samt vårdplanering börjar planeras vid ankomstsamtal (inkluderar att berätta att hemgång alltid planeras till fm.) Förenklad inskrivningsrutin för vissa patienter som söker på akuten beräknas vara klar under hösten. Projektgrupp och arbetsgrupper är överens om att om ovanstående fungerar på samtliga avdelningar kan uppsatta mål nås. Spridning till samtliga, i arbetet ingående kliniker på MSE, NLN och KSK är påbörjad. Bröstcancerprocessen Tester som pågår eller är under planering för att genomföras i projektets regi: Struktur för ledning/styrning av bröstcentrum. Översyn av flödet. Vägen in Överenskommelsen för att leda patienterna till rätt vårdinrättning är klar och finns dokumenterad i vårdöverenskommelse kirurgi/primärvård. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\5 LS-LED Bilaga 3 - Bra SID 2(3) till bäst doc Utskriftsdatum: :13

22 Utskrivning från vårdavdelning Sjukgymnast informerar före 11.00, utskrivningsdagen Postoperativ uppföljning/träning av sjukgymnast Vissa nyopererade bröstcancerpatienter vårdas på Althea istället får på vårdavdelning, beräknad start av test februari 2011 One-stop clinic (alla åtgärder vid samma besökstillfälle) för bröstcancerdiagnostik pågår. Datum för operation sätts i samband med multidisciplinär rond Ytterligare aktiviteter som pågår är: Samarbete med patientföreningen Aurora, som bl.a. deltar i den lokala styrgruppen Strukturerad diskussion med patient tillsammans med berörd personal i syfte att lära och vidta förbättringsåtgärder (genomförd) Arbete med information om hela bröstcancerprocessen pågår tillsammans med informationsavdelningen Förslag till vårdöverenskommelse avseende hantering av första kontakt vid besvär från bröst framtaget Omhändertagande av multisjuka äldre Två arbetsgrupper finns en som arbetar med patientflödet och en som arbetar med kommunikation och bemötande. Utifrån genomförda kartläggningar och har en plan för höstens arbete gjorts. Den omfattar tre huvudområden: 1. Kommunikation och service (t ex språkbruk, skyltning på sjukhus, information och kommunikation med patienter via kallelser och utskrivning från vårdavdelning) 2. Identifiering av multisjuka äldre. Definition finns men ett enkelt sätt att märka dessa patienter så att de får VIP-status behöver utarbetas och införas. 3. Ett snabbspår för de multisjuka äldre (VIP-spår) med tydlig standardiserad vårdplan. Detta snabbspår/vip-spår som omfattar 10 punkter testas för närvarande på länets tre sjukhus. 4. Samarbete med ambulans och närvårdsteam testas för att möjliggöra för patienten att vara kvar hemma alternativt kunna direktinläggas på sjukhusavdelning. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\5 LS-LED Bilaga 3 - Bra SID 3(3) till bäst doc Utskriftsdatum: :13

23 Hälso- och sjukvård Bilaga 4 DATUM DIARIENR Utdrag ur förvaltningsbudget och basenheternas budgetar för 2011 Patientsäkerhet Förvaltningsbudget Hälso- och sjukvårdens budget har ett specifikt avsnitt om patientsäkerhet (enligt vägledningen till God Vård). En nyinrättad patientsäkerhet har ansvaret för utveckling och uppföljning av patientsäkerheten inom hälsooch sjukvården med bl.a. följande aktiviteter: Den viktigaste utvecklingen 2011 kommer att vara införandet av patientsäkerhetsronder. Dessa kommer att genomföras med deltagande från patientsäkerhetsenheten, divisionscheferna och verksamheterna för att stärka och följa upp patientsäkerheten. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2011 kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under 2011 skall samarbetet med chefsläkarna förtydligas och utvecklas under de nya förutsättningarna med den nybildade patientsäkerhetsenheten. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. En enkät avseende patientsäkerhetskultur genomförs 2010 för att kartlägga hur långt patientsäkerhetstänkandet har nått. Arbetet med att analysera och identifiera förbättringsområden kommer att genomföras under SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. SBAR har 2010 introducerats i landstinget genom information till verksamhets- och 1:a linjechefer. Under 2011 år sker ett breddinförande av SBAR i verksamheterna. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\6 LS-LED Bilaga 4 - SID 1(2) Utdrag ur budget 2011.doc Utskriftsdatum: :12

24 Bilaga x WHO:s checklista inför, under och efter operationer tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Enhetsbudget Basenheternas budget innefattar styrtal till samtliga eller till berörda enheter. Styrtalen utgår från landstingets övergripande strategiska mål. För styrtalen ska i resp. enhet i budgeten ange planerade aktiviteter. Styrtalen följs sedan upp av Hälso- och sjukvårdsledningen under budgetåret vad gäller genomförda aktiviteter och uppnådda resultat. Patientsäkerhet är en komponent i de flesta styrtalen, men blir i högre grad belysta i dessa styrtal eller anvisningar till styrtal Uppdrag om fallprevention till alla basenheter som har vårdkontakter med patienter över 65 år: Handlingsplaner för arbetet med fallprevention i vardagen för personer över 65 år ska upprättas med stöd av det länsgemensamma fallpreventionsprogrammet. Dokumenterad vårdplan för inskrivna patienter Basenheter med egna slutenvårdsenheter ska rapportera åtgärder för att slutenvårdspatienter vid inskrivningen ska få en vårdplan upprättad. Andel vårdrelaterade infektioner ska minska Basenheter med vårdavdelningar rapporterar egna aktiviteter för att minska vårdrelaterade infektioner. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(01) Januari\(6) Redovisning av patientsäkerhetsarbete\6 LS-LED Bilaga 4 - SID 2(2) Utdrag ur budget 2011.doc Utskriftsdatum: :12

25 Bilaga 5 DATUM DIARIENR Patientsäkerhetsronder God hälso- och sjukvård utmärks av att den är kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Den ska också vara säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och den ska ges i rimlig tid. Patientsäkerhetsarbetet ska präglas av helhetssyn och samordnade åtgärder som får genomslag i hela verksamheten. På uppdrag av Hälso och sjukvårdsledningen kommer Patientsäkerhetsenheten att genomföra patientsäkerhetsronder under Den nya Patientsäkerhetslagen som träder i kraft 1 januari 2011 innebär att vårdgivaren är skyldig att arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete för att förhindra vårdskador. Dessutom ska vården ta tillvara patienternas kunskap om brister i vården och se patienten som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. Före Patientsäkerhetsronden sker ett förberedande besök i verksamheten för att hämta in personalens synpunkter på patientsäkerhetsarbetet. Vid varje patientsäkerhetsrond förs minneanteckningar som både ger nulägesbeskrivning och förslag till förbättringsåtgärder. Deltagare: divisionschef, chefsläkare, ledningsgrupp, en representant från patientsäkerhetsenheten samt avvikelsesamordnare. Agenda/diskussionspunkter: 1. Kort presentation av Patientsäkerhetsenheten (c:a 5 min) Kort redovisning av det som framkommit under patientsäkerhetsenhetens besök på kliniken/vårdcentralen före patientsäkerhetsronden. 2. Säker vård (patientsäkerhet) Hur många avvikelser registrerades från verksamheten i Synergi 500 under 2010 och hur fördelas avvikelserna per kategori, händelsekategori och bakomliggande orsaker? Hur jobbar ni med att analysera avvikelserna och har ni vidtagit några åtgärder till följd av det? Material från verksamheten. Riskbedömning: Sker en systematisk identifiering och analys av patientrisker/avvikelser inom er verksamhet? Vilka risker i er verksamhet är allvarligast med tanke på patientsäkerheten? Behov av verktyg? Hur tar ni tillvara patienter och anhörigas synpunkter på patientsäkerhet? Hur många Lex Maria ärenden hade ni under 2010? Vad anser ni ska anmälas enligt Lex Maria? Hur kan vi skynda på processen? Verksamheten tar fram material. Hur arbetar enheten med genomförda risk- respektive händelseanalyser? Presentera gärna exempel från någon risk- och/eller händelseanalys vid uppföljningstillfället. Hur medverkar verksamhetsledningen i patientsäkerhetsarbetet? Hur märks effekterna av ledningens engagemang i patientsäkerhetsarbetet? Hur ofta finns patientsäkerhet med på ledningsgruppens och arbetsplatsträffarnas agenda? Hur har ni analyserat resultaten från Patientsäkerhetskulturenkäten? Material från Patientsäkerhetsenheten

26 Bilaga 5 DATUM DIARIENR Hur arbetar enheten med uppföljning av godkända vårdskador (LÖF)? Analys av föregående års resultat tas med (chefsläkarna). Hur arbetar enheten med omhändertagande av medarbetare/patient/närstående vid anmälan av vårdskada? Känner ni till det stöd som är framtaget? Hur arbetar ni med resultaten från kvalitetsregistren för att förbättra patientsäkerheten? Har ni kännedom om SBAR? Används det? Om inte, hur planerar ni att införa det? Andel operationer där WHO:s checklista används? Gör ni några journalgenomgångar i syfte att utveckla verksamheten? Hur jobbar ni med SKL:s Nationella satsning för att förebygga vårdrelaterade infektioner, trycksår, fall och läkemedelsfel? Resultat från PPM-VRI, BHK och trycksår PSE. 3. Övriga frågor